<p>Användningen av informationsteknologi (IT) på arbetsplatser ökar markant. Detta innebär att organisationer och människor utsätts för förändringar och omstruktureringar som kan vara svåra att hantera. Vid IT-satsningar är satsningens framgång helt beroende av en effektiv användning av IT-verktyget, vilket bl.a. förutsätter att slutanvändarna accepterar och vill använda det.</p><p>På en arbetsplats finns det ett stort antal olika faktorer som kan påverka användaren och användningen av ett IT-verktyg. En av dessa faktorer är ledningen/chefen vilken har möjligheten att skapa förutsättningar och förhållanden som bidrar och ökar chanserna till en effektiv användning och ökad förståelse för IT.</p><p>Undersökningen som gjordes på Försäkringskassan i Skövde hade för syftet att kunna se i vilken utsträckning en chef för en avdelning kan påverka IT-användning via dennes dagliga kontakt med underordnade samt kunna identifiera vilken roll chefen spelar i samband med försäkringskassans genomförda IT-satsning.</p>

<p>Marknaden för datalager har sedan mitten på 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager är allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som är relaterade till analys av data måste göras manuellt. Det finns dock hjälp att få när det gäller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett så kallat aktivt beteende. Det innebär att de automatiskt kan reagera och handla utifrån olika förutbestämda händelser.</p><p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga om det finns aktivt beteende i dagens datalager som utvecklats av svenska företag, samt vilka förväntningar och erfarenheter som finns kring aktivt beteende i datalager. För att undersöka detta har ett antal intervjuer på olika företag som utvecklar datalager genomförts.</p><p>Undersökningen bygger på de svar som inkommit under intervjueran, där olika områden har belysts. Dessa områden är, används aktivt beteende, orsaker, förväntningar, erfarenheter, kostnader och framtid. Undersökningens resultat visar att det finns svenska företag som utvecklar datalager med aktivt beteende. Undersökningen visar också att åsikterna kring aktivt beteende skiljer sig mellan olika företag som utvecklar datalager.</p>

<p>Följande studie syftar till att ta reda på vad lärare anser påverkar klassrumsklimatet, hur de arbetar för att få ett fungerande klassrumsklimat, vilka problem de stöter på och vilken betydelse klassrumsklimatet har för undervisningens resultat. Studien tar även upp elevers syn på klassrumsklimat och hur de påverkar det. </p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av intervjuer med fem lärare och fem elever. I litteraturen kan man läsa att ett bra klassrumsklimat är när undervisningen kan fortgå som planerat utan att något hindrar den. Läraren påverkar genom sitt ledarskap och genom att sätta tydliga och klara gränser för hur elever ska bete sig i olika situationer. Eleverna påverkar genom sitt sätt att bete sig. Ett bra beteende är när eleverna sköter sitt arbete, tar ansvar och är goda kamrater. Resultatet för undervisningen påverkas av klassrumsklimatet. I ett bra klassrumsklimat finns tid att ägna sig åt uppgifterna, i ett dåligt klassrumsklimat blir eleverna störda hela tiden och inte den mest välartade elev kan lära sig något.</p><p>I den empiriska delen presenteras lärare och elever med eyy porträtt så att läsaren får en helhetsbild av dem. Alla lärare anser att för att få en fungerande undervisning måste klassen först fungera socialt. Eleverna nämner ljudnivån som en stor orsak till att arbetet i klassen störs.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan. Tävlingarna fungerar som en metod att skapa kortsiktiga konsekvenser av beteenden som vanligtvis endast ger långsiktiga konsekvenser. Genom metodiken och ett positivt budskap hoppas projektet kunna motivera till nya energivanor. För att det ska bli möjligt att ge återkoppling på energiförbrukningen används EnergiKollen, ett Internetverktyg som visar hushållets energianvändning. Resultatet visar även att vanor utgör ett stort hinder i det pedagogiska arbetet med att förändra attityder och beteende, medan fokus på lärande, relevanta mål och ett positivt budskap utgör möjligheter. Möjligheterna att använda SAMS-strategin i andra typer av miljöarbete ses som goda.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>C-uppsats i sociologi</p><p>Författare: Jenni Remes och Tony Wågman</p><p>Titel: Avvikande beteende i skolan – en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHD</p><p>Studien behandlar avvikande beteende i skolan och identifieringsprocessen av ADHD där. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossättning, vill vi förklara varför pojkar från socialgrupp 3 är klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. Förhållandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför pojkarna är överrepresenterade återfinns i andra vetenskapliga discipliner än sociologin.</p><p>Kartläggningen av identifieringsprocessen har genomförts med hjälp av öppna intervjuer med olika aktörer på skolans arena samt de instanser som tar vid när processen går vidare utanför skolans organisation.</p><p>Våra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen är den viktigaste porten på väg mot diagnos och att identifieringen där sker utifrån olika normaliteter för pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever. Detta argument stärks av att övriga instansers arbete i någon form utgår från klassrumssituationen och det problem som upplevs där. Samtidigt finns det ett ojämlikt maktförhållande mellan lärare och föräldrar som innebär att lärarnas problembild är den som har tolkningsföreträde. Att barnets beteende är avvikande räcker inte för att processen ska sättas igång, det måste upplevas som ett problem för andra. Studien argumenterar även för att det är utvecklandet av en motståndsstrategi i skolan, som kan kopplas till kön och klass, som resulterar i att pojkarna från socialgrupp 3 är överrepresenterade i diagnosstatistiken.</p>

<p>En c-uppsats där det gjorts en fallstudie med sju filmer som visar upp vampyren med fyra olika analyspunkter;</p><ul><li>Utseende - <em>Hur de ser ut, beter sig samt rörelsemönster</em></li><li>Egenskaper - <em>vilka egenskaper som visas samt nyttan dessa tillför</em></li><li>Konventioner - <em>människans skydd mot vampyren, vampyrens reaktion samt dess död</em></li><li>Bettet och förvandlingen - <em>förvandlingen från människa till vampyr</em></li></ul><p> </p>

Denna uppsats behandlar frågeställningarna hur upplever och hanterar sjuksköterskor känslor i sitt arbete samt förekommer det psykologiska konsekvenser vid starka känsloupplevelser? Syftet är att belysa sjuksköterskors egna upplevelser och känslohantering kring deras vardagliga arbete. Vidare diskuteras psykologiska konsekvenser som kan orsakas av starka känsloupplevelser på längre sikt. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använder mig av semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna har analyserats utifrån Erving Goffmans teori Det dramaturgiska perspektivet och Arlie Hochschilds teori Känsloarbete. Begrepp som tas upp i analysen är bland annat front- respektive backstage, roll, surface acting och deep acting. En stor del av analysen består även av grundtankar ur den tidigare forskningen om human serviceverksamhet. Resultaten visar att de intervjuade sjuksköterskorna agerar utifrån förväntningar som de upplever från patienter och deras anhöriga, vilket bland annat kopplas till Det dramaturgiska perspektivet. Sjuksköterskorna talar och agerar på ett visst sätt framför andra, oberoende av hur de egentligen känner. Därmed upprätthåller de alltid den professionella rollen i olika situationer. Detta förfaller dem naturligt och de behöver oftast inte anstränga sig för att behålla kontrollen över deras känslor. De mest känsloladdade situationerna upplevs vid patientens hälsoåterfall, dödsfall eller i kontakt med de anhöriga. Sjuksköterskorna har upplevt negativa känslor som rädsla, ångest och ängslan men det har inte påverkat deras vardagsliv då de har fått stöd från kollegor och läkare. Uppsatsen bidrar till förståelsen av sjuksköterskors känsloupplevelser kring sin roll och det vardagliga arbetet med människor. Läsaren får en bild av hur de intervjuade sjuksköterskorna hanterar vardagliga känslor.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare.   För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob &amp; Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson &amp; Beilock, 2008; Pearson &amp; Webb, 2006;Williams &amp; Hodges, 2005).   Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF.   Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att hitta samband mellan de demografiska faktorerna och en förändring i det privata pensionssparandet år 2015. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsstrategin för denna studie har varit av kvantitaiv form, med en hypotetisk deduktiv ansats. En enkätundersökning låg till grund för insamling av empirin i denna forskning. Målgruppen för respondenterna var mellan 20-65 år, då det anses till största del vara dessa som pensionssparar. Enkäten bestod till största del utav frågor med alternativ som respondenterna fick fylla i. Resultat och Slutsats: Resultatet av denna forskning visar hur vissa av demografiska faktorer påverkar personers privata pensionssparande och även hur de agerat efter förändringen av avdragsrätt. De demografiska faktorer som kan påvisas påverka är en persons ålder och inkomst. Det fanns ett positivt samband mellan stigande ålder och summa pensionssparande och stigande inkomst och summa pensionssparande. Åldern och inkomsten sågs även påverka hur individer valde att ändra pensionssparandet efter ändringen i avdragsrätt. / Purpose: The purpose of this paper is to find connections between demographic factors and a changing of the reduced deductibility year 2015. Theoretical och empirical method: The strategy for this empirical study has been in a quantitative shape with a deductive approach. A survey has been formed to collect the empirical material. The target group for this study has been individuals between 20-65 years old, because these are the people that should be saving for their retirement. The questionnaire was for the most part filled with beforehand given answers that the individual chose the answer that they felt represented themselves. Conclusion: The results of this paper shows how some of the demographic factors has an impact on how an individual acts when they are saving for their retirement and that there is some differences on how they have act after the reduced deductibility. The two factors that have an impact is a person’s age and their level of income. Where people in a higher age and with a higher income will save more for their retirement then others. People with a higher income and a higher age will have change their retirement plan after 2015.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur människor som definieras hemlösa i det svenska samhället, försöker skapa sig en positiv självkänsla och identitet. Jag har utifrån mina forskningsfrågor försökt besvarat mitt syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer har jag intervjuat två personer i situationen hemlös samt tre personer som arbetar med hemlösa och har kunskaper om hemlösa personer i situationen hemlös. Situation hemlös, tolkar jag med hjälp av symbolisk interaktionism som utgör en teoretisk referensram. Identitet, thomasteoremet, generaliserade andra, och stämplingsteorierna har avgörande betydelse för analysen av empiriska data. Från studien framkommer det en viss skillnad mellan hur personerna i situationen hemlöshet upplever sin självkänsla och identitet. Boendeformerna som myndigheterna erbjuder passar inte kvinnor utan är ”formade” utifrån männens behov. Slutsatserna jag drar är att alla jag intervjuat bekräftar att det inte finns något boende alternativ för de hemlösa som inte vill anpassa sig efter myndigheternas regler och krav. De hemlösa har tappat tillitet och tilltron till myndigheterna. De hemlösa betraktas som avvikande men de använder sig av olika strategier för att bibehålla sin positiva självkänsla och identitet.