Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen. De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.

<p> </p><p>Stockholms Universitet</p><p>Specialpedagogiska Institutionen</p><p>Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p.</p><p>Vt. 2009. C-uppsats.</p><p>Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning</p><p> </p><p> </p><p><strong>ABSTRAKT</strong></p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><ul><li>Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?</li><li>Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?</li><li>Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?</li></ul><p>Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.</p><p>Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.</p><p> </p><p>Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.</p><p> </p><p> </p><p>Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson</p><p>Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson       </p>

<p>Stockholms Universitet</p><p>Specialpedagogiska Institutionen</p><p>Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p.</p><p>Vt. 2009. C-uppsats.</p><p>Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning</p><p> </p><p> </p><p><strong>ABSTRAKT</strong></p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><ul><li>Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?</li><li>Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?</li><li>Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?</li></ul><p>Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.</p><p>Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.</p><p> </p><p>Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.</p><p> </p><p> </p><p>Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson</p><p>Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson       </p>

<p>Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering. Resultatet av intervjuerna visar att den fysiska och funktionella integreringen är lättast att realisera medan den sociala integreringen är mycket svårare. Den samhälleliga integreringen gäller främst elevernas liv som vuxna men är viktig att påbörja redan på ett tidigt stadium i skolan. Att särskolan ska vara integrerad i grundskolan ses som en självklarhet men det finns motsättningar mellan teori och praktik, något som intervjuerna visar.</p>

<p>Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.</p>

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering. Resultatet av intervjuerna visar att den fysiska och funktionella integreringen är lättast att realisera medan den sociala integreringen är mycket svårare. Den samhälleliga integreringen gäller främst elevernas liv som vuxna men är viktig att påbörja redan på ett tidigt stadium i skolan. Att särskolan ska vara integrerad i grundskolan ses som en självklarhet men det finns motsättningar mellan teori och praktik, något som intervjuerna visar.

Stockholms Universitet Specialpedagogiska Institutionen Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p. Vt. 2009. C-uppsats. Karlsson, S &amp; Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning     ABSTRAKT Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga. Våra frågeställningar är: Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga? Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga? Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor? Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola. Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.   Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.     Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson

Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.

Stockholms Universitet Specialpedagogiska Institutionen Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p. Vt. 2009. C-uppsats. Karlsson, S &amp; Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning     ABSTRAKT Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga. Våra frågeställningar är: Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga? Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga? Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor? Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola. Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.   Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.     Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson