Denna studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om digitalplattor i förskolan samt hur digitalplattor används, har för betydelse och vad som kan påverka användningen av dessa i förskolans verksamhet. För att göra detta möjligt har en kvalitativ studie genomförts. Fyra verksamma förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att digitalplattor används främst vid dokumentationer av både pedagoger och barn. Det har också framkommit i resultatet att förskollärarna vill att barn ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt samt faktorer som kan påverka användningen av digitalplattor är pedagogers förhållningssätt och digital kompetens samt tillgången av digitalplattor.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ”då-nu-framtid” och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande. Skolans förmedling av kulturarvet är ett av samhällets många historiebruk. Skolans bildningmonopol är idag brutet och utmanas av bland annat populärkultur. Detta har medverkat till att det s.k. autenticitetsbegreppet – vad vi anser vara trovärdig historia aktualiserats. I takt med att mediabruset har ökat i samhället har även skolan anammat filmen som ett hjälpmedel i undervisningen från att tidigare varit en form av belöning till eleverna. Saving private Ryan har använts flitigt i vår undersökning därför att vissa scener i filmen är autentiskt återskapade. En källa behöver inte vara skriftlig utan kan likaväl utgöras av en film som i kraft av sin audiovisuella förmedling kräver ett kritiskt förhållningssätt som lärare. Det kritiska förhållningssättet skall även vidareförmedlas till eleverna. Vi ser idag på audiovisuella medier utifrån flera olika perspektiv detta kallas för ett palimpsestiskt förhållningssätt. Det palimpsestiska förhållningssättet eftersträvar att syntetisera tänkbara motsatspar som exempelvis myt och historia. Fördelarna med att använda historiska spelfilmer i historieundervisningen är dels att vi som lärare kan beröra våra elevers känslor, de får hjälp att leva sig in i en viss historisk epok med hjälp av spelfilmen. Spelfilmen kan även användas för att belysa hur grupper bildas eller hur ett utanförskap kan förklaras.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ”då-nu-framtid” och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande. Skolans förmedling av kulturarvet är ett av samhällets många historiebruk. Skolans bildningmonopol är idag brutet och utmanas av bland annat populärkultur. Detta har medverkat till att det s.k. autenticitetsbegreppet – vad vi anser vara trovärdig historia aktualiserats. I takt med att mediabruset har ökat i samhället har även skolan anammat filmen som ett hjälpmedel i undervisningen från att tidigare varit en form av belöning till eleverna.</p><p>Saving private Ryan har använts flitigt i vår undersökning därför att vissa scener i filmen är autentiskt återskapade.</p><p>En källa behöver inte vara skriftlig utan kan likaväl utgöras av en film som i kraft av sin audiovisuella förmedling kräver ett kritiskt förhållningssätt som lärare. Det kritiska förhållningssättet skall även vidareförmedlas till eleverna. Vi ser idag på audiovisuella medier utifrån flera olika perspektiv detta kallas för ett palimpsestiskt förhållningssätt. Det palimpsestiska förhållningssättet eftersträvar att syntetisera tänkbara motsatspar som exempelvis myt och historia.</p><p>Fördelarna med att använda historiska spelfilmer i historieundervisningen är dels att vi som lärare kan beröra våra elevers känslor, de får hjälp att leva sig in i en viss historisk epok med hjälp av spelfilmen. Spelfilmen kan även användas för att belysa hur grupper bildas eller hur ett utanförskap kan förklaras.</p>

Syftet med den undersökning som redovisas i detta examensarbete var att undersöka hur läro-böcker för kursen Samhällskunskap A i gymnasieskolan uppmuntrar elever till att inta ett kritiskt förhållningssätt. I syftet ingick också att undersöka huruvida några ideologiska kopplingar kunde finnas i lärobokstexterna. Med en kvalitativ textanalys av 10 läroböckers texter om EU undersöktes i vilken utsträckning texterna hade en problematiserande framställning, för att på så sätt uppmuntra eleverna till att reflektera kritiskt och formulera egna ståndpunkter. I förekommande fall undersöktes framställningens samband med de avgörande frågor kring EU-projektet som ställs inom ideologierna konservatism, liberalism, demokratisk socialism och ekologism. Resultatet av analysen visade att fyra av läroböckerna har en starkt problematiserande framställning medan majoriteten av böckerna har en framställning som är obetydligt eller svagt problematiserande. Generellt hittades en stark koppling till liberalismen i läroböckerna, en något svagare till konservatismen, medan kopplingar till demokratisk socialism och ekologism var representerade i liten eller mycket liten utsträckning. De böcker som uppmuntrar elever att utveckla ett kritiskt förhållningssätt genom att vara starkt problematiserande visade sig vara få, och än färre var de böcker som problematiserar EU på ett allsidigt sätt utifrån olika ideologiska perspektiv.

Traditionally, innovation processes have often focused on creatively solving problems with the help of new technology or business models. However, when describing products in terms of function or visual appearance, the reflection on a less visible dimension, the product meaning, is left out. The perspective of meaning is an alternative path to innovation that pays attention to the reason for using a product, its “why” rather than its “how”. Nevertheless, within the field of innovation management, research on meaning is still in its infancy and lacks well developed frameworks. The objective of this study is to increase the understanding of the dimension of meaning within the innovation processes in companies and - in particular - the practices that support such a process, looking particularly at nine cases where managers sought to develop directions of new product meaning - spanning businesses within manufacturing, consumer goods and fashion. The study shows that companies used practices often opposite to what is described in innovation literature. Rather than taking out and leaving their opinions behind to reach a “beginner's mind”, the managers showed a silent evolving of interest and a conscious exposing of their own personal beliefs. They moved beyond standard procedures of information sharing to a practice of a multifaceted criticizing. Rather than outsourcing the product solutions, a practice of embodying the proposed product meaning was observed. In-depth studies showed that when the participants do not expose their thoughts with conviction, the process of searching to innovate product meaning seems to struggle. The act of exposing does not happen in a moment but when individuals open up and let old interpretations fade away, leaving room for new perspectives. Moreover, these studies showed that external sources, so called interpreters, fuel discussions on product meaning by leveraging a critical ability that includes practices described as asking, giving, daring and playing. The study contributes with an increased understanding of the meaning dimension within innovation management by leveraging theories of hermeneutics, design and leadership. It shows that this type of innovation process is relevant but differs from processes of creatively solving problems. Rather than being driven to find solutions, a meaning perspective includes a process of striving towards new potential product meaning. / Innovationsprocesser handlar ofta om kreativ problemlösning. En ny produkt beskrivs ofta genom användandet av ny teknik eller en ny affärsmodell. Men med fokus på det visuella såsom utseende och funktion utelämnas en parameter - nämligen den som rör produktens mening. Meningspespektivet utgör ett alternativ för innovation. Det lyfter frågor kring anledningen till att använda en produkt med fokus på ”varför” vi ska använda den snarare är ”hur”. Inom innovationsområdet befinner sig forskningen kring mening i ett tidigt skede utan väl utvecklade ramverk. Målet med denna studie är att öka förståelsen för ett meningsperspektiv inom företags innovations processer - speciellt de tillämpningar, eller praxis som stödjer denna process. Studien har haft en retrospektiv och tolkande ansats i kombination med ett aktivt deltagande perspektiv. Nio fall inom tillverkande industri, konsumentvaror och mode har studerats med fokus på ledare som sökt finna en ny riktning för sin produkt genom att tillämpa ett meningsperspektiv. Studien visar att företagens tillvägagångssätt ofta stod i motsats till de som finns beskriva i befintlig litteratur inom innovationsområdet. Istället för att dela sina åsikter med varandra och sedan lägga dem åt sidan för att tillämpa ett ”nybörjar-sinne” så visade ledarna ett stilla intresse som utvecklades över tid. De blottlade medvetet sina egna personliga övertygelser och gick längre än att endast dela information i projekten. Istället utvecklade de ett mångfacetterat och kritiskt synsätt. Till skillnad mot ett användande av ”outsourcing”, att leja produkt lösningar på extern part, observerades en typ av förkroppsligande, eller införlivande, av den nya föreslagna meningen av en produkt. Mer djupgående studier visade att när deltagarna inte delar sina åsikter med genuint engagemang så vacklar en innovationsprocess inriktad på att finna ny mening för en produkt. Tillämpandet av detta blottläggande sker inte direkt utan när individer öppnar upp och låter gamla tolkningar blekna till förmån för nya perspektiv. Vidare, att externa källor, så kallade ”tolkare”, gynnar diskussioner kring en produkts mening genom en kritisk förmåga bestående av fyra delmoment kallade fråga, ge, våga och leka. Studien bidrar med en ökad förståelse för meningsperspektivet inom innovationsområdet genom att hämta teorier från fälten hermeneutik, design och ledarskap. Den visar att den här typen av innovationsprocess är relevant men att den skiljer sig från processer som fokuserar på kreativ problemlösning. Istället för att drivas att finna lösningar innebär detta meningsperspektiv att sträva framåt mot en produkts nya potentiella mening.

Denna studie handlar om hur lärare kan arbeta för att främja ett kritiskt förhållningssättbland eleverna genom bildundervisning. Ett kritiskt förhållningssätt innebär inte endast enförmåga att kritiskt granska och bedöma information, utan handlar även om problemlösning,självinsikt och att våga formulera sina egna åsikter, och det handlar om förmågan att kunna se sakerur någon annans perspektiv.Med utgångspunkt i att hitta en ingång till bildundervisning som handlar omkommunikation, tolkning och analys, snarare än praktiska hantverkskunskaper, så utforskas detkritiska tänkandet. Vad det egentligen innebär, varför det är nödvändigt att lära ut, de storamöjligheterna att koppla det till bildämnet. Omständigheter som först verkar som hinder för attarbeta med kritiskt tänkande blir till ingångar att reflektera över vad som prioriteras iundervisningen. Studien består av uppsatsen och en gestaltning, som visades underlärarprogrammets examensutställning på Konstfack under januari 2019.Gestaltningen är ett utforskande av det begränsade perspektivet. Det är inte alltid lätt atttänka kritiskt kring en situation och försöka se den ur någon annans perspektiv. Genom att fysisktbegränsa betraktarens perspektiv med beskurna bilder och en objekt gömt i en låda ville jag tvingafram en medvetenhet om hur inskränkta ens perspektiv på omvärlden kan vara.Uppsatsen är baserad på en fokusgruppintervju med bildlärare och studenter. Syftet är attbidra till att hitta nya sätt att uppmärksamma och jobba med kritiskt tänkande i bilden, genom attbesvara följande tre frågeställningar:- Hur definierar fokusgruppen, bestående av två bildlärare och en bildlärarstudent, kritiskttänkande?- Vilka möjligheter respektive svårigheter ser fokusgruppen med att utveckla ett kritisktförhållningssätt bland elever - genom bildundervisningen samt undervisning som helhet?- Hur kan man utveckla arbetet med kritiskt tänkande i bildundervisningen?

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kritiskt förhåller sig till inlästa läromedel samt vilka medvetna val kring inlästa läromedel lärare gör. Vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer för att samla in data som vi sedan med hjälp av tidigare forskning har analyserat ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom analys av de 12 intervjuer vi har genomfört i två kommuner i Skåne har vi kommit fram till att; lärare uppfattar forskning kring inlästa läromedel som bristande, de förlitar sig på att annan personal har tagit fram en fungerande tjänst för eleverna. De anser att inlästa läromedel har en positiv inverkan på elevernas inlärning oavsett om de har någon form av svårighet eller ej. Vi har sett att de anser sig göra medvetna val vad gäller inläsningstjänster i undervisningen.

Tidigare studier har visat att en viktig aspekt ofta saknas i den skrivundervisning som eleverna ges inom ramen för svenskämnet i skolan. Fokus har för ensidigt riktats mot skrivfärdighet och genreanpassning. Det som ofta saknas i under-visningen är ett perspektiv som sätter språk och text i relation till makt, och ett skrivande som använder språket för att bygga kunskap och åstadkomma förändring i samhället. Förutom språklig och kulturell kompetens behöver eleverna alltså utveckla kritiska kompetenser genom skrivundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa den position som de kritiska skrivkompetenserna innehar i dagens svenskämne genom att undersöka i vilken utsträckning kritisk litteracitet möjliggörs och uppmuntras i ett nationellt prov i skriftlig framställning. De nationella proven har nämligen en normerande effekt på undervisningen i stort. I detta syfte har ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen Svenska 1 på gymnasiet granskats utifrån Janks (2010, 2013) critical literacy-perspektiv och dess fyra dimensioner: makt, tillgång, mångfald och design. Studien visar att provet i relativt låg grad främjar kritisk litteracitet eftersom uppgifterna på olika sätt begränsar elevernas definierande och rekonstruerande möjligheter och eftersom uppmaningar till kritiska förhållningssätt saknas. De fyra olika skrivuppgifterna som erbjuds kan därtill sägas främja kritisk litteracitet i olika utsträckning. Trots att ingen av uppgifterna uppmanar till kritiska förhållningssätt är möjligheterna att detta görs av eleverna större i vissa uppgifter än i andra. Studien visar därmed att det granskade provet inte korresponderar med skolans övergripande demokratiska mål. Resultatet bekräftar tidigare forskning och indikerar därmed att den skrivundervisning som ges i kursen svenska 1 på gymnasiet behöver vidgas till att omfatta också en socio-politisk diskurs och kritiska skrivkompetenser för att ge eleverna tillgång till en holistisk undervisning om språk och text samt dess relation till makt.

Skolan behöver uppdateras och förändras i takt med samhället. En av skolans största utmaningar just nu är digitaliseringen och en ökad användning av sociala medier bland unga. Detta innebär att skola och lärare har ett stort ansvar för att undervisningen i samhällskunskap behandlar sociala medier som den enorma informationskälla det verkligen är. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt lärare använder för att ge eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt vid arbete med sociala medier under lektionstid. Studien tar utgångspunkt i det pedagogiska ramverket TPACK där samspelet mellan ämneskunskap, pedagogisk kunskap och kunskap om digital teknik ses som nyckeln till en utvecklande undervisning. För att kunna besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fem lärare som undervisar i årskurs 4–6 och som är behöriga i samhällskunskapsämnet intervjuades. Resultatet visar att lärarna delvis arbetar med sociala medier i samhällskunskapsundervisningen dock inte alltid planerat i relation till undervisningen. Det används främst vid aktuella nyheter som florerat på sociala medier och behöver diskuteras med eleverna. Alla intervjuade lärare uttrycker att de är i behov av kompetensutveckling inom ämnet då ingen av lärarna upplevt att det fått det under sina verksamma år. De berättar att det främst är upp till lärarna själva att läsa in sig om ämnet. Flertalet lärare beskriver böcker eller andra digitala hjälpmedel som de använder som stöd i undervisningen för att behandla källkritik och sociala medier. Avslutningsvis går det att konstatera att det finns ett behov av vidare forskning kring ämnet. / As society change the schools needs to keep up with the major changes. The biggest challenge right now is digitalization and an increased use of social media among young people. This means that schools and teachers have a huge responsibility to educate their students and treat social media as the enormous source of information it actually is through social studies education. The aim of this study is to contribute with knowledge about which methods teachers use to give students the opportunity to develop their critical thinking when working with social media during lesson time. The study is based on the pedagogical framework TPACK, where the interplay between content knowledge, pedagogical knowledge and technology knowledge is seen as key features to a developing education. In order to be able to answer the aim and questions of this study, a qualitative method was used. Five primary school teachers who are qualified in the social studies subject were interviewed. The result shows that the teachers somewhat work with social media, however, it is not always included in the lesson plan. Mainly it is used to discuss current news that are spread on social media with the students. All teachers that were interviewed express that they are in need of further education regarding social media, as none of the teachers experienced that they received it during their active years of teaching. They express that it is mainly up to themselves to develop their social media skills. Most teachers describe different books or digital tools that they use to address source criticism and social media. In conclusion, it can be stated that there is a need for further research on the subject.

Syftet med detta arbete är tudelat. För det första såg vi ett behov av att ta reda på hur begreppet kritiskt tänkande definieras av verksamma gymnasielärare i samhälls-kunskap, i forskningen med fokus på undervisning i samhällskunskap, samt av Skolverket. För det andra avsåg vi söka svar på vilka metoder som är effektiva att använda för utvecklandet av förmågan kritiskt tänkande baserat på verksamma lärares beprövade erfarenhet. Följande frågeställningar formulerades: (i) Hur definierar verksamma gymnasielärare, Skolverket respektive forskning begreppet kritiskt tänkande? (ii) Hur arbetar verksamma gymnasielärare med kritiskt tänkande; samt vad anser gymnasielärare vara de mest effektiva metoderna baserat på erfarenhet? En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts. Verksamma samhälls-kunskapslärare med varierad längd av yrkesverksamma år och från två olika kommuner har deltagit i studien. Studiens resultat visar att definitionen av kritiskt tänkande skiljer sig mellan olika forskare, samt olika lärare emellan. Gemensamt för de olika definitionerna är att begreppets omfattning är varierande. Enligt ramfaktorteorin påverkar tolkningen av styrdokumenten hur undervisningen byggs upp och följaktligen vilket resultat eleverna uppnår. Därmed är det problematiskt att det inte finns någon tydlig definition med hänvisning till Skollagens krav om en likvärdig skola. Resultatet visar att källkritik omfattas av samtliga i studien som en del av kritiskt tänkande, samtidigt som vissa intervjupersoner primärt fokuserar på analys- och problematiseringsförmåga samt förmågan att se en samhällsfråga från olika perspektiv med hjälp av teorier och modeller. Dock kan prioriteringen och fokus skilja sig baserat på hur styrd läraren känner sig av de tolkade styrdokumentens olika delar. Ramar tillika förutsättningar som påverkar processen och resultatet av utvecklandet av kritiskt tänkande inkluderar undervisningstid, elevers förkunskaper, programmets- och styrdokumentens uppbyggnad samt styrdokumentens begrepp