This essay, called Motivation and reading comprehension, is a study of the correlation between the motivation to read and the reading comprehension of Swedish students in their final year of school before university level, meaning that they are eighteen or nineteen years old, sometimes more. The relation between the identity of the individual and the learning process has been a matter of scientific interest for some time, and this essay works in that tradition by investigating the connection between how pupils regard reading and how well developed their ability to decode text is. The reading comprehension is measured through a test that consists of a text from the Swedish epic by Vilhelm Moberg, Invandrarna, where the reader at certain intervals throughout the text is asked to mark the correct word from a choice of three. This test has been used and evaluated extensively by Per Fröjd, who has found that the results are reliable and useful. To measure the motivation to read I’ve constructed a survey to be answered before taking the reading test. It focuses on three different parts of reading motivation that are noted as the most important ones by Ivar Bråten. These are the feeling of joy and interest for reading, the goal to acquire knowledge of a specific subject, and the expectations that you have on yourself as a reader. Results show a weak or non-existent correlation between the two factors for the whole of the subjects, but once those who have a first language other than Swedish are removed the correlation becomes significant. There does not appear to be any difference based on gender, at least none that can be divined from these results. The analysis does not give any reason to question previous research, and together with earlier studies of compulsory school this means that we can assume that the relation between motivation and reading comprehension is relevant throughout all the stages of schooling. Regarding further studies a possible fruitful area of inquiry could be the significance of motivation for the students who are studying at a different language than their first.

Lacan introduit le concept de lettre dans son enseignement pour définir la direction de lacure analytique. Dans cette perspective, la définition de la lettre s’avère essentielle pour lapsychanalyse. Néanmoins, la définition de la lettre change au fur et à mesure que Lacanavance dans son enseignement. Ce changement de perspective implique une nouvelleconception de la clinique. De cette manière, ce travail propose d’étudier les différentsusages cliniques de la lettre dans l’enseignement de Jacques Lacan. Dans un premier temps,il s’agit d’un usage représentatif de la lettre. Cela implique la production des effets de sens.À ce moment-là, la lettre et le signifiant ne sont pas distingués. Cet usage de la lettre permetde définir la psychanalyse comme une pratique du bien-dire. Dans un second temps, ils’agit d’un usage de jouissance de la lettre. Cela implique la production d’une jouissancehors sens. Cette fois-ci, Lacan réussit à distinguer la lettre et le signifiant. Cet usage de lalettre permet de définir la psychanalyse comme une pratique du savoir-lire. Bien-dire etsavoir-lire désignent ainsi deux modalités d’usage de la lettre. C’est pourquoi cetterecherche a pour objectif de démontrer que la psychanalyse est une pratique de la lettre. / Lacan introduced the concept of the letter in his teaching in order to define the direction ofthe analytic cure. In this perspective, the definition of the letter is essential forpsychoanalysis. Nonetheless, the definition of the letter changed throughout the course ofhis teaching and this change of perspective implies a new conception of the clinic. As such,in this work we propose to study the different clinical uses of the letter in Jacques Lacan'steaching. Initially, it involved a representative usage of the letter, one which implies theproduction of meaning effects. At this moment, the letter and the signifier areindistinguishable. This use of the letter permits one to define psychoanalysis as a practiceof saying-well. Secondly, it involves the letters use of jouissance, which implies theproduction of senseless jouissance. This time, Lacan successfully distinguishes betweenletter and signifier. This use of the letter permits one to define psychoanalysis as a practiceof knowing-how-to-read. As such, saying-well and knowing-how-to-read designate twomodalities for the usage of the letter. The objective of this investigation is thus that ofdemonstrating that psychoanalysis is a practice of the letter.

In today's school and society homework is a controversial topic. Some teachers have completely abandoned work with homework, while others believe that homework is necessary. What about the reading homework at the primary school, how important is it? The Swedish school needs to work towards improving students’ readability and increase equivalence so that students’ school results are not depended on their soc io-econom ical background. Homework could be a way to improve the readability among students, but there is also a risk that it neg atively affects equality since all students do not have the same access to support at home. The purpose of the study is to describe why teachers choose to give or not to give reading homework, what the pros and cons they see with the homework are and if they find that the reading homework is different from other types of homework. In order to answer the question I studied earlier literature and research on the subject. I also chose to conduct qualitative interviews with six teachers teaching the subject of Swedish at primary school. The result shows that teachers disagreed with the issue of reading homework and its importance for learning. However, all teachers believe that the more students read, the more the students' readability develops. The advantages and disadvantages of reading homework raised in this study include, among other things, equivalence, time and students access to support. The result also shows that teachers find that the homework is different from other types of homework, for example, because reading is the foundation of many subjects. / I dagens skola är läxor ett omdiskuterat ämne. En del lärare har helt övergett arbetet med läxor, medan andra menar att läxor är nödvändiga för elevers kunskapsutveckling. Hur är det med läsläxan på lågstadiet, hur viktig är den? Den svenska skolan behöver arbeta med öka elevernas läsförmåga och stärka likvärdigheten så att elevers studieresultat inte är beroende av deras socioekonomiska bakgrund. Således skulle läsläxan kunna ses som ett sätt att stärka läsförmågan, men samtidigt finns också risken att den påverkar likvärdigheten negativt eftersom alla elever inte har samma tillgång till stöd hemma. Syftet med denna studien är att beskriva varför lärare på lågstadiet väljer att ge respektive inte ge läsläxa, vilka för och nackdelar de ser med läsläxan och om de upplever att läsläxan skiljer sig från andra typer av läxor. För att söka svar på frågan genomfördes kvalitativa intervjuer med sex behöriga lärare som undervisar i ämnet svenska på lågstadiet. Resultatet visar att lärarna är oeniga i frågan om läsläxans betydelse för lärandet. Samtliga lärare menar dock att desto mer eleverna läser desto mer utvecklas elevernas läsförmåga. De för- och nackdelar med läsläxan som lyfts i studien handlar bland annat om likvärdighet, tid och elevers tillgång till stöd. Resultatet visar även att lärarna upplever att läsläxan skiljer sig från andra typer av läxor exempelvis på grund av att läsning är grunden för många ämnen.

Denna studie handlar om läsinlärning, läsutveckling, och lässvårigheter med fokus på de svagare eleverna. Syftet är att undersöka och beskriva hur lärare arbetar med läsningens olika delar i skolan. Syftet berör även läsinlärning- och läsutvecklingens olika steg och hur lärare arbetar praktiskt med läsningen i skolan och lässvårigheter för elever, samt hur lärare arbetar med de nämnda eleverna. Mitt val av metod är intervjuer och jag har intervjuat tre lärare som är verksamma i årskurserna F–3 med fokus på de ovan nämnda inriktningarna kring läsning. Även en specialpedagog intervjuades för att få en bredare syn på och kunskap inom just lässvårigheter. Resultatet visade sig att vid läsinlärning, läsutveckling och lässvårigheter stämmer det väldigt bra överens med vad tidigare forskning och litteraturen anser kring läsning hos elever. Till exempel att elevers inlärning utvecklas väldigt bra om lärare lär ut på ett lekfullt och lustfyllt sätt. / This study is about learning to read, reading development, and reading disabilities with focus on the weaker students. The purpose is to investigate and describe how teachers work with the various parts of reading development in school. The purpose also concerns different steps in the learning procedure of reading and how teachers practice this in the classroom, with the main focus on pupils with reading disabilities. My choice of method are interviews and I have interviewed three teachers who work in grades F–3 focusing on the above-mentioned reading directions. A special educator was also interviewed to gain a broader view and knowledge about reading disabilities. After analyzing the data one conclusion is that the result is very consistent with earlier studies and research regarding learning to read, reading development and reading disabilities. For example, pupils’ learning develops very well if the teachers learn in a playful and pleasing way.

The purpose of the degree project is to investigate how the teacher adapts the teaching and relates to pupils who have no reading motivation, especially those who have reading difficulties. In order to answer this question, I have chosen to do a qualitative interview study. In the study, four active teachers participated. The purpose of the study is to examine what they have experienced and learned during their employment as teachers. For pupils with reading difficulties to be able to access the literature, all the interviewed teachers think the pupils may need different aids, for example audiobooks. All the interviewed teachers agree that the pupils need to read things they are interested in and that the book is at the right level so that the reading does not become burdensome. It is important that the pupils get a positive attitude of reading. Most of the interviewed teachers discuss the importance of pupils seeing the teacher read in a motivating way. The teacher should make reading aloud fun by asking many questions, discussing various dilemmas, and talking about the pictures. / Examensarbetets syfte är att undersöka hur läraren anpassar undervisningen och förhåller sig till elever som inte har någon läsmotivation, i synnerhet de som har lässvårigheter. För att svara på denna frågeställning har jag valt att göra en kvalitativ intervjustudie. I studien har fyra verksamma lärare deltagit. Målet med studien är att undersöka vad de har upplevt och lärt sig under sin anställning som lärare. För att elever med lässvårigheter ska kunna ta del av litteraturen tycker de samtliga intervjuade lärarna att eleverna kan behöva olika hjälpmedel, till exempel inläst material. Alla de intervjuade lärarna är även överens om att eleverna behöver läsa sådant som de är intresserade av och att boken är i rätt nivå för att läsningen inte ska bli betungande. Det är av stor vikt att eleverna får en positiv attityd till läsning. Lärarna i studien diskuterar vikten av att eleverna ska se läraren läsa på ett lustfyllt sätt. Läraren ska göra högläsningen lustfylld genom att ställa många frågor, diskutera olika dilemman och prata om bilderna.

The aim of this study is to find out how middle school teachers, who works in central Stockholm, work with fiction in the Swedish subject to promote the pupils’ motivation in reading fiction and what kind of materials they use to do so. This means that the study aims to investigate the teachers' perspectives in the work of promoting motivation for reading fiction. The methods used to collect material is semi-structured interviews and observations. The material in this study is collected from three teachers. The study is based on the socio-cultural perspective and the motivation theory.  The result shows that the teachers is aware of the importance to practice reading, therefore they all inform and talk to the pupils about it. The teachers perform their work in different ways, but they mostly use the same methods in teaching to increase pupils reading motivation. An example that shows the similarities and differences between the teachers is that the teachers seek support from the school librarian, but different amount of support, so that the librarian can help them find books and shape or plan teaching in a way that promotes motivation and the desire to read.   All three teachers use technical aids to access materials or the materials they have created in preparation for the lessons. However, the focus is not on the technical material itself but on the content that the teachers create by using the technical materials.

No description available.

I denna studie analyseras nyheter på lättläst finska för att ta reda på hur texterna kvantitativt präglas av riktlinjer kring lättläst finska. Korpusarna samlades av nyhetsartiklar skrivna på standardfinska respektive lättläst finska och den komparativa analysen syftade till att fastställa vissa kvantitativa parametrar, bl.a. genomsnittlig meningslängd och genomsnittlig ordlängd samt lexikal densitet, som tillsammans med lexikala särdrag kan karakterisera lättläst skrivning. Analysen av materialet visade att både meningslängden och längden på själva texterna i enlighet med tidigare forskning var betydlig kortare i lättlästa texter än i texter på standardfinska, men meningslängden också var ännu kortare än den övre gränsen som angetts i riktlinjerna om lättläst finska. Ett överraskande resultat var att båda korpusarna hade ungefär den samma genomsnittliga ordlängden. Även lexikal densitet låg på ungefär samma nivå mellan korpusarna. Denna studies resultat stödjer tidigare slutsatser om meningslängd men avslöjar oväntade likheter angående ordlängd och lexikon. / In this study, news in easy-to-read Finnish is analyzed to find out how the texts are quantitatively characterized by guidelines for easy-to-read Finnish. The corpora were collected from news articles written in standard Finnish and easy-to-read Finnish, and the comparative analysis was aimed at establishing certain quantitative parameters, including average sentence length and average word length as well as lexical density, which together with lexical features can characterize easy-to-read writing. The analysis of the material showed that both the sentence length and the length of the texts themselves, consistent with previous research, were considerably shorter in easy-to- read texts than in standard Finnish texts, but the sentence length was also shorter than the upper limit specified in the guidelines for easy-to-read Finnish. A surprising result was that both corpora had about the same average word length. Also, lexical density was at approximately the same level between the corpora. The results of this study support previous conclusions on sentence length but reveal unexpected similarities regarding word length and lexicons.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om mellanstadielärare och skolbibliotekariers uppfattningar om läslust och på vilka sätt den kan stimuleras genom undervisning och annat läsfrämjande arbete, samt vilken betydelse lärare och skolbibliotekarier har för elevernas läslust. Studien bygger på tre lärares och två skolbibliotekariers uppfattningar varvid en kvalitativ metod och en fenomenografisk metodansats har använts. Datainsamlingen har genomförts i form av tematiska semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i det sociokulturella perspektivets syn på lärande som genomsyrar studiens samtliga delar med undantag från dataanalysen, vilken genomfört utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att det finns ett antal faktorer som anses vara fördelaktiga i det läsfrämjande arbetet. Exempelvis framhåller lärarna att det är viktigt att vara insatt i elevernas läsning och påvisa ett eget intresse för böcker och läsning. Ytterligare anses det egna valet av litteratur och möjligheten till schemalagd läsning i skolan ha positiva effekter på elevernas läslust. Högläsning, social interaktion, läsförståelse och en god läsförmåga betraktas också som gynnsamma faktorer. Skolbibliotekarierna konstaterar att ett inbjudande skolbibliotek där böcker frontas och synliggörs är viktigt för att eleverna ska kunna finna böcker av intresse. Vidare framhålls att ett gediget utbud av ny och aktuell litteratur tenderar att stimulera elevernas läslust. Dessutom anser de att en personlig relation till eleverna är en förutsättning för att sedermera kunna guida och vägleda dem i sina litterära val. Bokprat lyfts fram som en viktig läsfrämjande insats med syfte att inspirera och stimulera eleverna till läsning. Avslutningsvis menar skolbibliotekarierna att lästävlingar, läsutmaningar, bibliotekraster och bokcirklar är ytterligare tillvägagångsätt för att stimulera elevernas läslust. Nyckelord: Inre motivation, lärare, läslust, samarbete, skolbibliotekarier, undervisning / The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers and school librarians, both individually and in interaction, can stimulate students' desire to read. The study is based on the views of three teachers and two school librarians, using a qualitative method and a phenomenographic method approach. The data collection has been carried out in the form of thematic semi-structured interviews. The study's theoretical starting point is based on the socio-cultural perspective's view of learning that permeates all parts of the study with the exception of the data analysis, which was carried out on the basis of a phenomenographic analysis model. The results show that there are a number of factors that are considered to be beneficial in the reading promotion work. For example, teachers emphasize that it is important to be familiar with students' reading and demonstrate their own interest in books and reading. Furthermore, one's own choice of literature and the possibility of scheduled reading in school are considered to have positive effects on students' desire to read. Reading aloud, social interaction, reading comprehension and a good reading ability are also considered favorable factors. The school librarians state that an inviting school library where books are fronted and made visible is important for the students to be able to find books of interest. Additionally, it is emphasized that a solid range of new and current literature tends to stimulate students' desire to read. In addition, they believe that a personal relationship with the students is a prerequisite for later being able to guide and guide them in their literary choices. Book talk is highlighted as an important reading promotion effort with the aim of inspiring and stimulating students to read. In conclusion, the school librarians believe that reading competitions, reading challenges, library breaks and book circles are further approaches to stimulate students' desire to read. Keywords: Collaboration, desire to read, intrinsic motivation, school librarian, teacher, teaching.

Denna studie handlar om elevers upplevelse och förståelse av högläsning. Syftet är att undersöka huruvida formatet på högläsningen, ljudbok eller fysiskt högläst text, påverkar elevernas förståelse för innehållet och intresset för att lyssna. Detta har studerats genom gruppintervjuer och gemensamma diskussioner med elever i årskurs 1. Även lärare har fått delge sina tankar om de olika formaten utifrån ett frågeformulär. Resultatet i denna studie visar att förståelsen inte påverkas av vilket format som används. Däremot framkommer det att bilder och möjligheten att kunna avbryta läsningen har en positiv effekt på elevernas förståelse. Eleverna påpekar dock att det kan vara problematiskt att få någon, främst utanför skoltid, att vilja läsa för dem. De upplever att vuxna tycker att det är jobbigt och att de inte vill. Trots att forskning och lärarna i studien uttrycker samstämmighet om att högläsning skapar nyfikenhet och är språkutvecklande på flera plan upplever eleverna att dialogisk högläsning sällan finns tillgänglig.