Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige. Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                    Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till. Personalen behöver se till hela den omgivande miljön och anpassa efter var barns individuella behov. Enligt både litteratur och intervjuer går det nämligen inte att tro att en skolgång och en undervisning passar alla barn med autism och autismliknande tillstånd. De är alla olika, kanske mer olika än oss andra.

The constant change of the political, economic, cultural and environmental landscapes of global societies predetermined the upgrowth of the media, the journalistic writings and the blogging practices as a new way of “citizen journalism”. Political blogs are a quite new media phenomenon that gained popularity in the past few years in Bulgaria. Hence, there are limited theoretical case studies.  The lagging performance of Bulgaria in the last Reporters Without Borders Report 2011 together with the explicit recommendations of the Organization of Security and Cooperation in Europe (OSCE) after the Presidential and Municipal Elections 2011 in terms of media policy, ownership and news coverage bring the question of limited freedom of speech and the emergence of the blogs as an alternative platform for expression into discussion. Two methods are used in this thesis: structured interviews with two different additional questions and Critical Discourse Analysis. The empirical material was gathered from interviews with 8 of the most influential bloggers in Bulgaria (5 of whom work as journalists) and through an analysis of the texts of their blog entries (2 articles per bloggers or 18 articles in total). The aim is to underline the possible limitations in the practice of freedom of speech in Bulgaria from the bloggers’ perspective and to show only major patterns of the social environment and the current discourse in Bulgaria. Among the main findings of this study are thаt the lack of clarity in the media ownership and the failure of the media to defend the public interest are alarming for the level of democracy. Moreover, the media dependence on power and lobbying circles, as well as the blurred boundary between politics and the media results in the media self-censhorship and thus are threatening for the democratic foundation in Bulgaria and the freedom of speech which is at its basis. This study confirms the thriving of the blogosphere as an alternative media platform. This paper aims to provide insights and policy recommendations for international media experts.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra Aftonbladets rapportering från handbolls-EM för damer 2010 och handbolls-VM för herrar 2011. Anledningen till att denna undersökning genomfördes var för att se hur jämlik eller ojämlik Aftonbladets rapportering var från de två internationella idrottsevenemangen.   Den teoretiska bakgrunden som uppsatsen präglas av är genusperspektivet. Utifrån genusperspektivet i kontext med medier och idrott så skapades den teoretiska ramen för uppsatsen. Den utförda undersökningen i uppsatsen gjordes kvalitativt genom en kritisk diskursanalytisk analys av utvalda artiklar från Aftonbladets pappersupplaga under de två idrottsmästerskapens gång.   Resultatet i undersökningen visade på en fördelaktig framställning av männen i Aftonbladets rapportering. Under det kvinnliga mästerskapet tenderade männen att framställas som förebilder och fadersfigurer åt kvinnorna. I rapporteringen från det manliga mästerskapet porträtterades männen som väldigt stereotypa i och med att alkohol, kvinnorelationer och fysisk stryka starkt präglade mediebilden. Det fanns däremot en del tendenser till en jämlik rapportering i och med att journalisten (som var densamma i alla tio artiklar) konsekvent benämnde de kvinnliga spelarna som ”tjejer” och de manliga spelarna som ”grabbar”. Benämningarna i sig är orättvisa och föryngrande eftersom de används på personer som är över 20 år men eftersom att journalisten var konsekvent i användandet så kan det ses som ett tecken mot jämställdhet. Tidigare forskning har visat att det varit vanligt att benämna kvinnor som ”tjejer” men nu går utvecklingen eventuellt mot samma föryngring även hos männen. Detta kan alltså vara ett provexemplar på en framtida, orättvis men också jämställd rapportering.

Medier är i dag en stor informationskälla. Därmed är medierna också medskapare av verkligheten, inklusive genus - även kallat socialt kön. I denna uppsats analyserar jag 19 artiklar med bilder från Aftonbladet och TT Spektra. Ämnet är den svenska musiktävlingen Melodifestivalen och artiklarna handlar om både kvinnor och män i liknande situationer. Texterna kan tänkas ha lockat många läsare, eftersom tv-programmet Melodifestivalen har höga tittarsiffror. Uppsatsens primära syfte är att undersöka hur TT Spektra och Aftonbladet konstruerar genus, i sin bevakning av Melodifestivalen 2011. Jag vill också ta reda på om nyhetsbyråns respektive kvällstidningens representationer av genus skiljer sig sinsemellan, och i så fall hur. Undersökningens metod är diskursanalys. Den har utförts enligt Peter Berglez tillämpning av Teun A. Van Dijks analysschema. Jag redogör även för tillhörande huvudbilder, med utgångspunkt i fem manifesta egenskaper som tas upp i den teoretiska ramen. Den teoretiska ramen behandlar genus, diskurs, socialkonstruktionism, makt och stereotypa representationer. Den formas av Madeleine Kleberg, Anja Hirdman, R.W. Connell, Teun A.Van Dijk och Hillevi Ganetz med flera. Slutsatsen är att både Aftonbladet och TT Spektra visar upp genusstereotypa framställningar av kvinnor och män, i dessa artiklar. De manliga artisterna framställs ofta som starka, drivna experter och de kvinnliga artisterna framstår oftare som passiva, "vanliga" personer, som ler på bild och nämns vid bara förnamn. Hos TT Spektra fanns några artiklar som inte lär reproducera användningen av dominerande genusdiskurser i samhället. Några avviker så mycket från stereotypen att de kan tänkas omforma genusdiskurserna. Samtliga Aftonbladetartiklar i analysen visade dock upp mer eller mindre starka genusstereotypa framställningar av kvinnor och män. ___________________________________________________________________ Nyckelord: Genus i medier, stereotyp, diskurs, Melodifestivalen 2011

During the 1950’s the Dalit leader Dr Bhimrao Ramji Ambedkar managed to revive Buddhism in India as a protest against, what he considered to be, injustices towards low-caste people that were said to be caused by Hinduism. This study was done to investigate the presence of Ambedkar Buddhism in the holy city of Hinduism Varanasi. By interviewing people and field studies it was possible to see how Ambedkar Buddhism has been transferred to contemporary Varanasi, how the religion is being practices and whether it is a religious or political movement. The results that were found were that Ambedkar Buddhism has existed ever since 1956 when Ambedkar held mass conversions in Maharashtra and that the religion has been kept and transferred within families to today’s generations of Varanasi and also partially because of academics associated with Banaras Hindu University who have move to the city for work and studies. Ambedkar Buddhists practice their religion like most Buddhists with the exception of not having a tradition of monasticism. The movement is both religious and political as it was started as a protest against Hinduism, which is also both religious and political according to Ambedkar. The movement has prospered because it seems that Buddhism is a beneficial way for Dalits to gain power and success.

Uppsatsen är en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pågående gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på enhetlighet, jämlikhet och likvärdighet, för att se likheter med och avvikelser från tidigare strävanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jämlikhetsperspektiv efter John Rawls’ teori om rättvisa. I rättviseanalysen fokuserar jag särskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen är ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivån i skolan som främsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebär en återgång till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken är klassiskt borgerlig och i det avseendet är reformen inte överraskande.    En rättvis skolstruktur erkänner den kultur- och kunskapstradition som eleverna är en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lär dem efterhand att använda sina kunskaper på ett personligt sätt. En rättvis struktur överlämnar allt mer ansvar till individen att själv välja sitt liv i enlighet med sina drömmar och mål i takt med att personen blir äldre. Min rättviseanalys leder till slutsatsen att reformen är rättfärdig-ad eftersom regeringen identifierar problem redan i grundskolan och sätter in extra resurser där för att höja kvaliteten. Förutsatt att elever har möjlighet att komplettera sin yrkesutbildning med högskolebehörighet både under och efter gymnasiet, vilket regeringen har utlovat, menar jag att GY 2011 är en rättvis struktur som bättre tar hänsyn till individens livsmål än den utgående gymnasieskolan.

No description available.

This thesis implements Milton Babbitt's time-point system for music composition via the creation of a computer software application for the Macintosh computer. This system asks the composer to enter musical information, which is used to calculate pitch, duration, articulation, texture, octave, and silence, for the time-point composition. The application generates a file of musical information that is compatible with a performance application; the performance application will execute the composition communicating with MIDI-compatible musical instruments.The purpose of this project was to create a compositional tool that would implement the time-point system by reducing hours of hand calculation and tedium, and would provide an accessible and efficient approach to time-point composition. It is intended that this application be used to assist both the serious composer as well as the student of music composition. / School of Music

This essay examines the specific uses of literature and the implications of the expression det allmänmänskliga (what is common to all mankind) emphasized in the subject of Swedish in the curriculum for the Swedish upper secondary school, GY 2011. Using discourse analysis as a method, this essay shows that the phrase det allmänmänskliga suggests teaching literature as a way to emphasize universal experiences over time and place, thus revealing an implication of the nineteenth-century idea of World Literature. Furthermore, this essay shows that the challenges inherent in the phrase det allmänmänskliga, and its implications for World Literature, require new didactic strategies and approaches to designing courses and teaching literature. In relation to this, the essay examines theories that focus on approaches to teaching World Literature and the uses of narration as a means to understand and emphasize the specifics of World Literature and the universal experiences. The final part of this essay examines the recent use of the concept of narrativ kompetens (narrative competence) emphasizing interaction and key elements of the reading experience as a specific way to understand and approach fiction. This essay concludes that the inherent benefits of narrativ kompetens combined with approaches to teaching World Literature, seem to offer great possibilities fulfilling the obligations and the specific uses of literature suggested in the curriculum for the Swedish upper secondary school.