The automotive industry is responsible for substantial emissions and is therefore transitioning to the new market of electromobility. With changing market conditions and uncertain demand, frequent product launches and customization are increasingly common. Responsiveness has also gained importance, which is why one way to manage the constant change is to use High-Mix-Low-Volume (HMLV) assembly lines. These produce multiple products but at lower volumes, and are characterized by their reconfigurability, i.e., capability to adapt their capacity as well as functionality. The HMLV assembly lines often have high product and process complexity. As a result, standardization and automation of the processes become difficult to realize. Instead, they are dependent on multi-skilled operators and flexible equipment to ensure high quality. Still, the industry continues progressing towards automation and connectivity. Industry 4.0 may facilitate this objective, as well as enhanced reconfigurability and quality in assembly, but despite the increasing interest in the field on Industry 4.0 and related concepts, there is limited research on its potential application for HMLV assembly lines. This report therefore studies the potential of Industry 4.0 to be implemented as a way to combine the strive for increased digitalization with the demand for customization and responsiveness. More specifically, the aim was to provide insights on how Industry 4.0 can improve process reconfigurability and quality in HMLV assembly lines, and to investigate the enablers and barriers to its implementation. To do this, a semi-structured literature review and a multi-case study were conducted. In total, six cases of varying characteristics were investigated through a series of unstructured and semi-structured interviews, site visits and direct observations. Industry 4.0 is built on Cyber-Physical Systems (CPS), which revolves around the integration of physical and digital assets in the manufacturing process. It was found that Industry 4.0 components could improve the reconfigurability and quality at HMLV assembly lines. The literature review presented a framework consisting of six features of reconfigurability: modularity, customization, scalability, convertibility, integrability and diagnosability. Most of these could directly or indirectly be enhanced by Industry 4.0 applications. For example, standardized interfaces in hardware and software were deemed essential for integrability. Mobile modular workstations such as AGVs (Automated Guided Vehicles) were examples of a key asset for scalability and convertibility. Availability, accessibility, and accuracy in data from operations, and effective analytics of the data, could improve modularity and customization. It could also improve diagnosability through predictive maintenance. Connectivity was a prerequisite for systematic data management which could also positively impact the quality. Data enabled a better understanding of processes and was the first step towards improvement. Having real-time data and visualizing it could lead to optimized planning and to addressing issues such as deviations close to the source. Another technology which could improve quality was for example augmented reality for operator training. Several enablers and barriers for Industry 4.0 implementation were identified. The most important enablers were the current paradigm shift towards digitalization, the alignment with agile working ways, collaboration between IT (agile) and production (waterfall/lean), and the synergy between reconfigurable systems and Industry 4.0 implementation. The most prevalent barriers were the lack of IT resources in production, legacy systems and equipment with established ways of working, and the integration of a segregated portfolio of systems. Finally, a recommendation is that all parts of the production system should be reconfigurable: equipment, systems and operators, and the way of working should be compatible with the philosophy. / Fordonsindustrin står för omfattande utsläpp och genomgår därför en övergång till den nya marknaden e-mobilitet. Med förändrande marknadsvillkor och osäker efterfrågan är frekventa produktlanseringar och specialanpassade produkter vanligt förekommande. Responsivitet har också blivit allt viktigare, varför en vanlig lösning för att möta konstant förändring är genom användandet av monteringslinor med hög mix och låg volym (HMLV). Dessa linor producerar flera olika produkter av lägre volym och karaktäriseras av sin rekonfigurerbarhet, det vill säga deras förmåga att anpassa sin kapacitet såväl som funktionalitet. Denna typ av monteringslinor har ofta hög produkt- och processkomplexitet vilket resulterar i att standardisering och automation av processerna blir svårt att realisera. Istället är de beroende av skickliga operatörer samt flexibel utrustning för att säkerställa hög kvalitet. Trenden är dock att industrin går mot högre nivåer av automation och uppkoppling. Industri 4.0 skulle kunna möjliggöra dessa mål, samt bidra till ökad rekonfigurerbarhet och kvalitet i montering, men trots det ökande intresset inom området Industri 4.0 och relaterade koncept är forskningen gällande dess potentiella tillämpning i HMLV monteringslinor begränsad. Denna rapport studerar därför potentialen för Industri 4.0 att tillämpas som ett sätt att kombinera strävan mot digitalisering med efterfrågan av specialanpassade produkter och responsivitet. Mer specifikt ämnar rapporten ge inblick i hur Industri 4.0 kan förbättra rekonfigurerbarheten och kvaliteten i monteringslinor med hög mix och låg volym, och att utreda både möjliggörande och hindrande faktorer för dess implementering. Metoden som använts för att göra detta har varit en semistrukturerad litteraturstudie samt en flerfallsstudie. Totalt studerades sex fall genom en serie ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer, studiebesök och observationer. Industri 4.0 bygger på principen om cyberfysiska system, vilket handlar om integration av fysiska och digitala komponenter i tillverkningsprocessen. Det visade sig att komponenter av Industri 4.0 på flera sätt kan förbättra rekonfigurerbarhet och kvalitet för HMLV monteringslinor. Litteraturstudien presenterade ett ramverk bestående av sex egenskaper för att uppnå rekonfigurerbarhet. Dessa var: modularitet, specialanpassning, skalbarhet, konverterbarhet, integrerbarhet och diagnostiserbarhet. Majoriteten av dessa kunde direkt eller indirekt främjas med hjälp av Industri 4.0-applikationer. Exempelvis bedömdes standardiserade gränssnitt i hård- och mjukvara vara väsentligt för integrerbarhet. Mobila, modulära arbetsstationer såsom AGVer (Automatic Guided Vehicles) var exempel på en nyckeltillgång för skalbarhet och konverterbarhet. Tillgång till giltig data och effektiv analys av datan kunde förbättra modularitet och specialanpassning. Det kunde också förbättra diagnostiserbarheten genom proaktivt underhållsarbete av maskiner. Uppkoppling sågs som en förutsättning för systematisk datahantering vilket också kunde ha en positiv inverkan på kvaliteten. Data möjliggjorde ökad förståelse för processer och var därmed ett första steg mot förbättringar. Med hjälp av realtidsdata och visualisering av denna kunde planering optimeras och avvikelser adresseras nära källan. Ytterligare teknik som kunde förbättra kvalitet var exempelvis augmented reality (AR) för effektiv träning av operatörer. Ett flertal möjliggörande och hindrande faktorer för tillämpning av Industri 4.0 identifierades. De viktigaste möjliggörarna var den rådande digitaliseringen, samarbete mellan IT (agilt) och produktion (waterfall/lean), synergier mellan rekonfigurerbara system och Industri 4.0-implementering samt mellan Industri 4.0 och agila arbetssätt. De viktigaste barriärerna var brist på IT-resurser i produktion, utdaterade system och utrustning, samt integreringen mellan en uppsjö av skilda system. Slutligen presenterades rekommendationer, varav ett centralt råd var att alla delar av ett produktionssystem, det vill säga utrustning, system och operatörer, bör göras rekonfigurerbara.

With an increasing demand for customized products with short delivery times, high quality, and competitive prices, manufacturing firms have to be flexible, agile, effective, and productive. In Industry 4.0, the focus were on technologies as a response to the shifted business environment. Nowadays, the integration of humans with Industry 4.0 technologies has gained interest, also known as Industry 5.0. With an increasing focus on humans, Knowledge Management (KM) and Knowledge Transfer (KT) become essential for organizations to stay at the forefront and sustain competitive advantage. Consequently, this research investigates how a manufacturing company could improve its KT to operators, especially through the use of the technology Augmented Reality (AR). This study is an exploratory case study with an inductive research approach. From a scientific perspective, this research has used an interpretivist approach. The research consisted of several phases where data from interviews, internal documents, and observations were collected and compared with previous research on the subject. Through several data sources, triangulation of data was possible andthe research questions were answered. The approach of the thesis was to, firstly, analyze current KT methods within a manufacturing setting, secondly, to analyze the required knowledge, and, thirdly, to analyze the fit of AR within KT. It was found that KT through face-to-face communication was commonly used and could create a dependability on human interaction. It was also found that documents were used as a KT method and that a discrepancy in usage could occur. Moreover, it was found that the required knowledge by operators was related to operational, problem-solving, and innovative capabilities. With regard to this, it was found that AR primarily could aid explicit KT and enhance operational capabilities. It was also found that it could aid within additional areas as well, such as being a tool for problem-solving and interdivisional KT. The thesis contributes towards academics by connecting AR for operator support to the concepts of KT and KM. The thesis also contributes towards practice by giving recommendations on the usage of AR within a manufacturing context and contributes towards the discussion of aiding peers in their workplace development. / Med en ökad efterfrågan på skräddarsydda produkter med korta livscyklar, hög kvalitet, och konkurrenskraftiga priser måste produktionssystem bli mer flexibla, agila, effektiva och produktiva. Iindustri 4.0 var fokuset att med hjälp av teknologier nå ett skifte i dessa, men med ett ökat fokus på att integrera människan kom industri 5.0. Med ett ökat fokus på människan blir kunskapshantering och kunskapshantering en viktig del för organisationer att ligga i framkant och upprätthålla konkurrenskraftighet. Därav undersöker det här arbetet hur en bearbetande produktion kan förbättra dess kunskapsöverföring till maskinoperatörer, speciellt genom användandet av teknologin Augmented Reality (AR). Denna studien är en utforskande fallstudie med en induktiv ansats och från ett metodologiskt perspektiv har studien haft en interpretivistisk ansats. Forskningen bestod av flera faser där data från intervjuer, interna dokument och observationer samlades och jämfördes med tidigare forskning inom ämnet. Genom flera datakällor var triangulering av data möjligt och forskningsfrågorna kunde besvaras. Arbetet började med att analysera dagens metodik inom kunskapsöverföring för att sedan kolla på vilken kunskap som krävs av operatörer. Sedan undersöktes hur AR kan användas inom kunskapsöverföring. Resultatet och analysen visade att face-to-face var en vanligt förekommande metod som orsakar ett beroende på människorna involverade i processen. Det visade sig även att användandet av dokument var vanligt förekommande för att överföra kunskap och att en diskrepans kan förekomma. Kopplat till kunskapen hos operatörer visade det sig att operatörer behöver kunskaper som är operativa och kunskaper relaterat till problemlösning och innovation. Sedan undersöktes AR där det visades att AR bidrar mestadels inom explicit kunskapsöverföring och bidrar till operationella kunskaper. Det visade sig även att AR bidrar inom interdivisionell kunskapsöverföring och användas som ett verktyg vid problemlösning. Arbetet bidrar inom både praktiken och till litteratur. Till litteratur bidrar arbetet genom att föra samman AR som hjälpmedel för operatörer med kunskapsöverföring och kunskapshantering. Arbetet bidrar även till praktiken genom att ge rekommendationer för användandet av AR och till kunskapsöverföring till anställda för att främja en utveckling på arbetsplatsen.

Denna fallstudie har utförts på Stora Enso Skutskärs bruk och fokuserar på implementeringen av plattformen Fiori som är en del av företagets molnbaserade ERP-system. Studien använde sig av kvalitativa metoder som intervjuer på fallföretaget samt Alleima, Stora Enso Sunila och Stora Enso Varkaus. En enkätundersökning genomfördes även på Stora Enso Skutskärs bruk för att samla in kvantitativa data. Fallstudien valdes som metod för att analysera komplexa fenomen och sociala situationer.I den teoretiska referensramen framkommer fördelar och utmaningar med molnbaserade ERP-system. En fördel är exempelvis effektiv informationshantering medan en utmaning kan vara säkerheten. Vidare undersöks implementeringen av digitala verktyg där det framhävs att en välplanerad strategi och ledarskap som främjar samarbete och kommunikation är viktigt. Teorin framhäver att det ofta uppstår utmaningar med att implementera digitala verktyg, exempelvis brist på resurser och motstånd från medarbetare. Därefter presenteras teoretiska metoder för att stödja medarbetare vid införandet av digitala lösningar.Medarbetarnas upplevelse av plattformen Fiori var övervägande positiv och lärotillfällena som organiserades i samband med implementeringen uppskattades. Dock framkom det att kommunikationen kring implementeringen har varit en utmaning, och projektledaren har upplevt bristande stöd från ledningen. Motivationen att använda Fiori var låg eftersom lärotillfällena inte var obligatoriska. Det har även framförts förbättringsförslag så som tydligare supportkontakter och mer information om systemet. Studien har visat att upplevelsen inte är enhetlig hos de medarbetare som deltagit i studien, och studien diskuterar potentiella orsaker till detta. I studiens analys presenteras en ny processmodell som kan användas för att förbättra implementeringsprocessen. Modellen betonar vikten av kommunikation, ledarskap, stöd, delaktighet och resurser.Studien utfördes under åtta veckor och avgränsades till molnbaserade ERP-system. Det framkom intressant information under studiens gång som inte kunde undersökas vidare och resulterade i förslag till fortsatt forskning. Ett förslag var att undersöka hur information- och kommunikationsflöden påverkar implementeringsprocessen av digitala verktyg. / This case study has been carried out at Stora Enso Skutskär's mill and focuses on the implementation of the Fiori platform which is part of the company's cloud-based ERP system. The study used qualitative methods such as interviews at the case company as well as Alleima, Stora Enso Sunila and Stora Enso Varkaus. A survey was also carried out at Stora Enso Skutskär's mill to collect quantitative data. The case study was chosen as a method to analyze complex phenomena and social situations.In the theoretical frame of reference, advantages and challenges with cloud-based ERP systems emerge. An advantage is, for example, efficient information management, while a challenge can be security. Furthermore, the implementation of digital tools is examined where it is emphasized that a well-planned strategy and leadership that promotes collaboration and communication is important. The theory highlights that challenges often arise with implementing digital tools, for example lack of resources and resistance from employees. Then theoretical methods are presented to support employees in the introduction of digital solutions.The employees' experience of the Fiori platform was predominantly positive, and the learning opportunities organized in connection with the implementation were appreciated. However, it emerged that communication around the implementation has been a challenge, and the project manager has experienced a lack of support from management. The motivation to use Fiori was low because the learning opportunities were not mandatory. There have also been suggestions for improvements such as clearer support contacts and more information about the system.The study has shown that the experience is not uniform among the employees who participated in the study, and the study discusses potential reasons for this. In the study's analysis, a new process model is presented that can be used to improve the implementation process. The model emphasizes the importance of communication, leadership, support, participation, and resources.The study was conducted over eight weeks and limited to cloud-based ERP systems. Interesting information emerged during the study that could not be investigated further and resulted in suggestions for further research. One proposal was to investigate how information and communication flows affect the implementation process of digital tools.

Byggbranschen är en av de snabbast växande branscherna i världen men samtidigt är denen av de minst utvecklade gällande digitaliseringen. Fördelarna med digitalisering ärmånga men trots det anses implementeringen av digitala teknologier vara svår ochlångsam. Ledande personer på företagen spelar en viktig roll i adaptionen av nyateknologier och en ny teknologi som börjat användas på senare år är generativadesignverktyg. Generativ design handlar om att med hjälp av artificiell intelligens ta framolika byggplaner utifrån angivna kriterier. Ett program som bygger på denna teknologi ärForma. Forma är tänkt att vara en del av den fjärde industriella revolutionen och hjälpatill att minska tidsåtgång och kostnad samt öka hållbarhet och samarbetet i byggprojekt.Arbetet i den här studien har fokuserat på programmet Forma och undersökt vilkafaktorer som påverkar implementeringen av teknologin samt försökt härleda faktorernatill hur de varierar mellan olika företagsmodeller och uppdragstyper. Arbetet syftar till attutforska hur generativa design- och analysverktyg kan utveckla design- ochbyggprocesser samt lokalisera möjligheterna till implementering av den typen avprogram. Målet är att bidra med kunskap som kan hjälpa beslutsfattare att ta merinformerade och bättre beslut vid implementering av nya programvaror.För att uppnå syfte och mål har två typer av metoder använts. Den ena är en intervjustudiesom utgår från semistrukturerade intervjuer där representanter från fyra olika företagintervjuades. Den andra metoden som använts är en fallstudie där två objekt av olikastorlek och användningsområde undersökts. För att knyta ihop intervjuerna medfallstudien har en teknikacceptansmodell (TAM) med ett teknik-, organisation- ochmiljöramverk (TOE) använts.Resultatet visade att de två viktigaste faktorerna för ett företags implementering avgenerativa design- och analysverktyg är den upplevda användbarheten och den upplevdaanvändarvänligheten av programmet. Dessa påverkas i sin tur av bakomliggande externafaktorer som organisationens storlek, uppdragstyper, konkurrenssituation, förkunskaper,tekniska kompetens samt användarens behov. Forma ansågs vara ett bra program utifråntrovärdighet, tid, kostnad och funktionalitet, med vissa undantag för komplexiteten. Detär på processuell nivå som generativa design- och analysverktyg upplevs mest nyttiga urett implementeringsperspektiv. Fördelarna med Forma är framför allt hurimplementeringen av programmet ökar effektiviteten och produktiviteten i ett projekt ochsamtidigt skapar en bättre informations- och kommunikationshantering. Nackdelarnahandlar främst om brister i den mark- och höjddata programmet utgår från, risker att gåmiste om grundläggande kvaliteter för stadsbyggande samt en minskad användbarhet vidmindre och kommersiella projekt. / The construction industry is rapidly growing but lags in digitalization. Implementing digital technologies has been slow despite their advantages. Key personnel play a significant role in adopting new technologies, such as generative design tools. This study focuses on Forma, a generative design program, examining implementation factors across different business models and project types. The aim is to explore how these tools can improve design and construction processes. Two methods were used: interviews with representatives from four companies and a case study of two objects. Results highlighted perceived usefulness and perceived ease of use as key factors. Forma was considered good in terms of credibility, time, cost, and function, with some exceptions regarding complexity. Generative design tools were most useful at the procedural level, enhancing efficiency, productivity, and information management. Drawbacks include limitations in data and reduced usability in smaller projects.

Purpose – The purpose of the study is to gain a deeper understanding of which activities are important for manufacturing organizations during the digitalization process of existing production lines. Method – The study has adopted a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with company representatives with experience in digitalization from four different companies. The data gathered has been analyzed in conjunction with literature within the field to generate a thematic analysis that resulted in 26 first-order categories, 9 second-order themes and 3 aggregate dimensions. Findings – The analysis was able to identify various enabling activities that organizations with varying degree of digitalization experience utilized to facilitate the digitalization process for existing production. The activities were then divided into three different identified phases of the digitalization process: digital preparation, digital execution, and digital improvement cycle. With this, a framework with the different phases and activities has been developed to put the activities in relation to each other to understand how the digitalization process is connected. Theoretical contributions – The study contributes to the existing theory by providing a holistic view of the digitalization process for existing production lines. It broadens the perspective of what digitalization is and connects certain aspects of digitalization with change management. It finally extends on the notion of digital lighthouse and provides a framework for the activities that facilitate the entire process. Practical contributions – The study offers a practical framework that can aid managers and decision makers in understanding what activities they can work with to begin a digitalization initiative or complete an ongoing digitalization process. The study also highlights which prerequisites facilitate and have a positive effect on digitalization initiatives. Limitation and future research – The study was limited to focus on general activities that facilitate the digitalization process but does not discuss the technical aspects of the activities. The study has also been limited in the number of organizations and representatives it has been able to gather data from. Future research could therefore expand this framework and purpose to a wider range of organizations and delve into the technical aspects of digitalization in existing production lines. / Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vilka aktiviteter som är viktiga för tillverkande företag under digitaliseringsprocessen av existerande produktionslinor. Metod: Studien har använt sig av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från fyra olika företag med erfarenhet av digitalisering. Datan har analyserats tillsammans med litteratur inom ämnet för att skapa en tematisk analys som resulterade i 26 första-hands kategorier, 9 andrahands-kategorier och 3 dimensioner. Resultat: Analysen kunde identifiera flera möjliggörande aktiviteter som tillverkande företag med varierande erfarenhet av digitalisering kan uttnytja för att underlätta digitaliseringsprocessen för existerande produktionslinor. Aktiviteterna är indelande i tre olika faser av digitalisering: Digitalt förberedelse, Digitalt utförande, och Digitalt förbättringscykel. Med detta tillkommer ett ramverk med de olika faserna och aktiviteterna som har tagits fram för att förklara hur aktiviteterna förhåller sig till varandra och hur digitaliseringsprocessen är uppbyggd. Teoretiska bidrag - Studien bidrar till den existerande teorin genom att ge en övergripande blick av digitaliseringsprocessen för existerande produktionslinor. Den vidgar perspektivet av vad digitalisering är och kopplar ihop vissa aspekter av digitalisering med förändringsledning. Slutligen utvidgar den litteraturen kring digitala fyrar och levererar ett ramverk för de aktiviteter som underlättar hela processen. Praktiska bidrag - Studien bidrar med ett praktiskt ramverk som kan hjälpa ledare och beslutstagare förstå vilka aktiviteter de kan jobba med för att påbörja ett digitaliseringsprojekt eller slutföra ett pågående. Studien belyser även vilka förutsättningar som kan underlätta och ha en positiv effekt på digitaliseringsprojekt. Begränsningar och framtida forskning - Studien var begränsad i det avseendet att den fokuserar på generella aktiviteter som underlättar digitaliseringsprojekt men diskuterar inte de tekniska aspekterna av aktiviteterna. Studien är även begränsad av antalet bolag och representanter som den kunde samla data från. Framtida studier kan validera ramverket and syftet till fler industrier och dyka djupare in i de tekniska aspekterna av digitalisering av existerande produktionslinor.

In line with today's emergence of new technology, there is high competition within the manufacturing industry, which places higher demands on today's industries to develop new strategies to withstand the fierce competition. For this reason, today's industry needs to be more efficient and is becoming increasingly digitized, which is the core of the new industrial revolution called "industry 4.0".  The aim of this study is to investigate, with the help of value flow analysis, new innovative tools, and principles within lean production, whether the manufacturing process can be more efficient. The study was carried out at a manufacturing company that produces dehumidifiers and has ambitions to streamline it’s manufacturing process.  Through the literature review, site observations, interviews and data analysis, a comparison was made with the theory to find solutions to the problems that emerged. The results of this study show that it is theoretically possible to make a manufacturing process more efficient using these methods. It can be pointed out that one important study will be to test these solutions to see what results can be achieved. / I linje med dagens framväxt av ny teknik råder det hög konkurrens inom tillverkningsindustrin, vilket ställer högre krav på dagens industrier att utveckla nya strategier för att stå emot den hårda konkurrensen. Av den anledningen måste dagens industri bli mer effektiv och digitaliseras alltmer, vilket är kärnan i den nya industriella revolutionen som kallas "industri 4.0".  Syftet med denna studie är att med hjälp av värdeflödesanalys, nya innovativa verktyg och principer inom lean production undersöka om tillverkningsprocessen kan bli mer effektiv. Studien genomfördes på ett tillverkningsföretag som producerar avfuktare och som har ambitioner att effektivisera sin tillverkningsprocess.  Genom litteraturgenomgång, platsobservationer, intervjuer och dataanalys gjordes en jämförelse med teorin för att hitta lösningar på de problem som uppstod. Resultaten av denna studie visar att det är teoretiskt möjligt att effektivisera en tillverkningsprocess med hjälp av dessa metoder. Det kan påpekas att en viktig studie kommer att vara att testa dessa lösningar för att se vilka resultat som kan uppnås.

Detta kandidatexamensarbete är en förstudie utfört på Cementa AB:s fabrik i Slite, Gotland, och grundar sig i att Cementa AB, Sveriges enda tillverkare av cement, står inför en omställning till helhetskonceptet Industri 4.0 som bygger på tekniker och principer för automation och digitalisering. Fabriken står även inför en hållbarhetsomställning, då branschen bidrar med stora koldioxidutsläpp genom sin tillverkning. Målet med kandidatexamensarbetet är att analyseravar Cementa AB står inför en Industri 4.0 omställning och även undersöka om det har någon koppling till deras hållbarhetsarbete. För att kunna avgöra utgångsläget för fabriken har studien konstruerat och använt sig av en mognadsmodell som bedömer vart företaget står inför en framtida omställning. Mognadsmodellen baseras på fem olika mognadsmodeller och innehåller dimensionerna Produktion, Teknik, Strategi, R&D, HR, Ledarskap, Kultur och Standardisering. Undersökningen av företagets mognad genomfördes med hjälp av en enkät, som distribuerades till fabrikens alla avdelningar. Svarsfrekvensen var på 82%. Enkätens frågor har svarsalternativ som är bedömda med poäng där lägst poäng innebär frånvaro av Industri 4.0 och högsta poäng innebär mognad inom Industri 4.0. Till varje dimensions mognad beräknades ett mognadsindex. Resultatet av enkäten analyserades med avseende på vardera dimensions avvikande mognadsobjekt för att belysa styrkor samt se potentialen inom varje dimension. Dimensionerna med lägst mognadsindex var HR och Strategi. Fabrikens totala mognad inom Industri 4.0 beräknas till nivån Existens som innebär att företaget har ett påbörjat arbete inom Industri 4.0 men saknar strategi, målbild och plan för vidare arbete. För att ytterligare belysa fabrikens möjligheter konstrueras en lista med de frågor som har störst potential. I denna lista belyses dimensionerna Strategi och Ledarskap som mest frekvent återkommande och med det anses arbetet med strategi och ledning fundamental för omställningens existens. Detta gäller även kopplingen till hållbarhetsarbetet, då ett tydligt fokus på hållbarhetsaspekterna kopplat med Industri 4.0-teknologier ger synergieffekter som hjälper varandra. Studien rekommenderar företaget i ett första skede att initiera en tvärfunktionell arbetsgrupp på ledningsnivå som har som uppgift att driva omställningen och fokuserar i ett första stadie på strategi och ledning. Sedan rekommenderar studien också att företaget i valfri ordning utvecklar enkäten för vidare uppföljning och kartläggning, jämföra sig med liknande fabriker, etablera samarbeten mellan företag, akademi och leverantörer, utforma en Roadmap för företaget och dess avdelningar samt fortsätta digitalisera verksamhetens system och strukturer. / This bachelor thesis is a case study that has been carried out at Cementa AB’s factory in Slite, Gotland, and targeted the Cementa AB’s future adaption to the concept Industry 4.0 which is based on techniques and principles for automation and digitalization. The factory is also facing a sustainability change, as the industry contributes to large carbon dioxide emissions through its manufacturing. The aim of the bachelor’s degree project is to analyze where Cementa AB is facing an Industry 4.0 transition and also to investigate whether it has any connection to their sustainability work. To be able to determine the starting position for the factory, the study has constructed and used a maturity model that assesses where the company is facing a future transition. The maturity model is based on five different maturity models and contains the dimensions Production, Technology, Strategy, R&D, HR, Leadership, Culture and Standardization. The study of the company's maturity was conducted by means of a survey, which was distributed to all the departments of the factory. The response rate was 82%. The survey's questions have response alternatives that are assessed with points where the lowest score means Absence of Industry 4.0 and highest score means Maturity within Industry 4.0. For each dimension maturity, a maturity index was calculated. The results of the survey were analyzed with respect to the different maturity objects of each dimension in order to highlight strengths and see the potential within each dimension. The dimensions with the lowest maturity index were HR and Strategy. The factory's total maturity in Industry 4.0 is calculated to the Existence level, which means that the company has started work in Industry 4.0 but lacks strategy, goals and plans for further work. To further clarify the factory's possibilities, a list of the issues with the greatest potential is constructed. In this list, the dimensions Strategy and Leadership are highlighted as the most frequent recurring, and with this the work with strategy and leadership is considered fundamental to the existence of the transition. This also applies to the link to sustainability work, as a clear focus on the sustainability aspects linked to Industry 4.0 technologies produces synergies that help each other. The study recommends the company, in a first stage, to initiate a cross-functional working group at management level which has the task of driving the transition and focuses in a first stage on strategy and management. The study also recommends that the company in any arrangements develops the survey for further follow-up and mapping, compares itself with similar factories, establishes collaborations between companies, academia and suppliers, design a roadmap for the company and its departments, and continue to digitize the company's systems and structures.

Human-robot Collaboration as a new paradigm in manufacturing has already been a hot topic in both manufacturing science, production research, intelligent robotics, and computer science. Due to the boost of deep learning technologies in the nearly ten years, advanced information processing technologies bring the new possibility to human-robot Collaboration. Meanwhile, machine learning-based image processing such as convolutional neural network has become a powerful tool in dealing with problems like target recognizing and locating. This kind of technologies shows potentials on robotic manufacturing and human-robot Collaboration. A challenge is to implement well-designed deep neural networks linked to a robotic system that can conduct collaborative works with the human. Accuracy and robustness need also be concerned in the development. This thesis work will address this challenge. This thesis tries to implement a solution based in Machine Learning methods for image detection which permits us to, using a low cost image solutions (RGB single camera), detect and localize manufacturing components to pick them and finish an assembly, helping the human co-workers, using an industrial robot, simplifying also the IT tasks to run it. / Människa-robot samarbete, som ett nytt paradigm inom tillverkningsindustrin, har redan blivit ett omtalat ämne inom tillverkningsvetenskapen, produktforskningen, intelligent robotik och datavetenskapen. På grund av det senaste decenniets ökning av "deep learning" teknologier kan avancerade information-processerings teknologier bringa nya möjligheter för människarobot samarbete. Under tiden har även maskininlärnings-baserad bildklassificering med "convolutional neural network" blivit ett kraftfullt verktyg för att hantera problem så som måligenkänning och lokalisering. Dessa typer av teknologier har potential att implementeras nom robotiserad tillverkning och människa-robot samarbete. En utmaning är att implementera väldesignade "convolutional neural networks" kopplat till ett robot system som kan utföra arbete i samarbete med människan. Noggranhet och robusthet behöver också avvägas i utvecklingsarbetet. Detta examensarbete kommer att ta itu med denna utmaning. Detta examensarbete försöker att implementera en lösning baserad på maskininlärnings-metoder för bildigenkänning som tillåter oss att, med hjälp av en billig bild lösning (RGB enkel kamera), detektera och lokalisera tillverkningskomponenter att plocka upp och slutföra en montering, vilket hjälper den mänskliga medhjälparen, med en industriell robot. Detta förenklar också IT-uppgifterna för att köra den.

Industry 4.0 is changing the manufacturing environment with its cyber-physical infrastructure to support and help increase production performance. The cyber-physical infrastructure brings new technologies such as Internet of Things, big data, cloud computing, and machine learning using advanced algorithms. To deal with this new order to preserve asset performance, industrial maintenance needs to be prepared. This study aims to understand the impact of Industry 4.0 on the skills required within industrial maintenance departments. A survey of industrial maintenance professionals finds that the majority of training comes from internal sources and that much of the information systems used for training are out-of-date or does not exist. The results of this study show that Industry 4.0 will impact the maintenance department and that a Change Management process should be put in place to accomplish this transition smoothly.

Industry 4.0 is at the moment one of the most talked-about topics amongst industry companies. Management teams of discuss the area as something they want to implement, but since it is an ongoing industrial revolution it cannot be implemented straight away. This study is looking into the subject of Industry 4.0 and the identification of nine different technology drivers that a manufacturing company can use as tools in a production environment. However, what is less known is how the tools can be applied to a global company and its different cultures. Because even though Industry 4.0 is about decentralization and giving responsibility to every co-worker, they need to work with a common framework, thus standardization. A company that has started to look into Industry 4.0 is Lantmännen Unibake, who is a global bakery group. Therefore, they serve as the case company in this exploratory study where the goal is to conduct a pre-study that gives them, and the food industry, information and guidelines on how Industry 4.0 applies to their industry. Hence, what improvements it can lead to, what tools that will be suitable, and what the prerequisites for a successful Industry 4.0- transformation will be. The method to answer the research question starts with conducting a comprehensive literature study, followed by several interviews around Europe, and ending in an analysis of the current state with help from the literature framework. The analysis has ended in a conclusion that there is no single or easy answer to the questions since food industries might vary a lot from one to another. Although, in this case, the answer would be that six out of nine tools would be applicable in a global food-supply-chain, some needing more preparatory work than others. By implementing these tools, companies will see more engaged employees that are prone to take autonomous decisions, more accurate production planning, proactive rather than reactive working ways, fewer defects, and higher customer satisfaction. Regarding the prerequisites for transformation, the answer depends on what tools that are used. But what all cases have in common is that there is a need for aware and engaged employees. Everyone will have to be in on the change, understanding why and how, and what benefits that will come out of it. For future studies, it is suggested to look into how maturity models can be applied to these kinds of issues smoothly. The existing maturity models for Industry 4.0 are very complicated and difficult to apply; thus, they would need some development. Another area would be a cost model of the different tools, as well as a comparison of the tools and food regulations. / I dagens läge är Industri 4.0 ett av de hetaste ämnena bland industriföretag. Ett problem är att det ofta diskuteras som något som bör implementeras vilket skapar en felaktig bild av vad Industri 4.0 är, en pågående industriell revolution. Denna studie undersöker ämnet Industri 4.0 och identifierar nio verktyg som kan användas som teknologiska drivkrafter i en tillverkningsmiljö. Då dagens forskning är i sin linda finns det begränsat med information om hur dessa verktyg kan anpassas till att fungera i en global miljö med flera olika kulturer. Även om Industri 4.0 till stor del handlar om decentralisering och att ge ökat ansvar till alla medarbetare så kräver den nya typen av industri också standardisering och att ett företag har ett gemensamt ramverk. Lantmännen Unibake är ett företag som har börjat undersöka möjligheterna med Industri 4.0. Lantmännen Unibake är en av Europas ledande bagerigrupper och agerar som case-företag i denna utforskande studien. Syftet är att sammanställa en förstudie om hur Lantmännen Unibake och livsmedelsindustrin kan utnyttja Industri 4.0:s potentialer, det vill säga vilka förbättringar det kan leda till, vilka verktyg som är applicerbara på industrin och vilka förutsättningar som krävs för en lyckad transformation. För att svara på dessa frågor har en omfattande litteraturstudie och flertalet intervjuer genomförts runt om i Europa. Med hjälp av nulägesanalysen och litteraturstudien har slutsatsen blivit att det varken finns ett ensidigt eller enkelt svar på frågorna då livsmedelsindustri skiljer sig väldigt från företag till företag. I detta fall har sex av nio verktyg identifierats som användbara för en global livsmedelsvärdekedja, dock kräver somliga verktyg mer förberedelser än andra. Genom att implementera dessa verktyg kan företaget komma att se motiverad personal som är mer benägna att ta autonoma och snabba beslut, mer tillförlitlig produktionsplanering, ett proaktivt snarare än reaktivt arbetssätt, minskad mängd defekter och högre kundnytta. Förutsättningar för en förändring beror på vilka verktyg som väljs, dock kräver alla att personalen är medveten om förändringen. Både varför den behöver göras, hur det kommer gå till och vad för fördelar det kommer leda till. Förslag för framtida studier är att se över hur en mognadsanalys kan appliceras på denna typ av situation då de modeller som existerar inom området i dagsläget är väldigt komplicerade och därför svåra att applicera på gemene företag. Ett annat område är en kostnadsanalys för de olika verktygen, likväl en jämförelse mellan verktygen och huruvida de uppfyller livsmedelsreglerna.