Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare från olika kommuner arbetar med digitalisering inom sin verksamhet och i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Studiens frågeställningar har varit att undersöka om det finns några skillnader mellan förskolor som befinner inom kommuner som lyfter fram digitalisering som ett fokusområde och kommuner som inte gör det. Studien intresserar sig även för att undersöka förskollärares uppfattningar om uppdraget i att tillämpa digitala verktyg i sin verksamhet samt hur de använder sig av digitala verktyg inom SKA. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts två delstudier där delstudie ett (1) haft i avsikt att undersöka förskollärares uppfattningar i arbetet med digitala verktyg och SKA som befinner sig i kommuner som har digitalisering som fokusområde. Delstudie två (2) har undersökt förskollärares uppfattningar som befinner sig inom kommuner som inte lyfter fram digitalisering som ett specifikt fokusområde. Datainsamlingsmetoden som använts för insamlandet av data har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Med tematisk textanalys har intervjuerna från respektive delstudie sedan analyserats med avstamp i det sociokulturella perspektivet med stöd av begreppen medierande redskap, appropriering och scaffolding.  Delstudiernas resultat har tillsammans bidragit med att synliggöra skillnader i hur förskollärare använder och uppfattar förskolans digitaliseringsarbete. Där förskollärarna från en kommun som inte har digitalisering som fokusområde känner sig mer osäkra och lyfter fram att de saknar stöttning i sitt arbete med digitala verktyg. Förskollärarna från kommuner med ett fokusområde inom digitalisering uttryckte däremot i större utsträckning en säkerhet och positiv förhållningssätt i arbetet med digitala verktyg inom verksamheten och i förhållande till SKA. Resultaten har således synliggjort att kunskapsnivåerna inom det digitala användandet ser väldigt olika ut inom olika kommuner. Det har även synliggjort att det också finns mycket digital kompetens ute bland förskollärarna. Däremot finns det inte alltid de rätta förutsättningarna i förskolorna för att kollegor ska kunna mötas och få ett kunskapsutbyte samt stöttning inom det digitala användandet. Genom att skapa de rätta förutsättningarna inom dessa områden kan det möjligtvis bidra med positiva och främjande effekter för förskollärarnas kompetensutveckling som i sin tur bidrar med att förstärka och säkerställa förskolans kvalité.

Adekvat digital kompetens är något förskollärare som undervisar barn behöver ha kunskap om, men också besitta själva. I och med att Läroplanen för förskolan har blivit reviderad och förnyad till Lpfö 18, finns det ett ökat krav på förskollärare. Men även ett tolkningsutrymme, hur de ska tolka det nya uppdraget med adekvat digital kompetens. I vår undersökning tar vi upp tidigare forskning och annan relevant litteratur där vi lyfter förskolans styrdokument och förskollärarnas uppdrag kring adekvat digital kompetens, för att problematisera möjligheter och svårigheter i arbetet. Vårt syfte med studien är att undersöka förskollärarens beskrivning hur de arbetar med adekvat digital kompetens på förskolan. För att komma fram till ett svar kring vårt syfte använde vi oss utav tre frågeställningar som lyder som följer “Vad är adekvat digital kompetens för förskollärare?”, “hur används adekvat digital kompetens i spontan undervisning och planerad undervisning?” samt “vad för svårigheter eller möjligheter finns kring adekvat digital kompetens?” Vi genomförde vår empiri genom kvalitativa forskningsintervjuer då vi ville gå in på djupet i vår studie och få bredare mer ingående svar. Fem yrkesverksamma förskollärare intervjuades och intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagning samt anteckningar skrevs. Först och främst visar resultatet i vår studie att förskollärarna upplever utmaningar i arbetet med adekvat digital kompetens. De visar på aktiviteter i både planerad och spontan undervisning i digital kompetens, men förskollärarna påvisar att det krävs en medvetenhet kring hur digital teknik ska används och de eftersöker kompetensutveckling till sin egen och barnens digitala kompetens. Utvecklingen sker snabbt i samhället då det gäller digitalisering och förskollärarna behöver kunskap för att kunna utföra sitt uppdrag på ett adekvat sätt. En annan viktig aspekt som synliggjordes är att den sociala dimensionen spelar stor roll i den adekvata digitala kompetensen inför barnens framtid.

This study aims to contribute to knowledge about to what extent pre-school teacher students feel ready to work with digitalization in pre-schools after completing their teacher education. The participants are Swedish pre-school teacher students from the last two semesters in their teacher education programme, since we searched for students who will soon start to work in pre-schools. The method for this study is a digital semi-structured survey with both open and closed questions. The study is therefore a qualitative study with quantitative elements. The result of this study shows that the students claims that they have a good knowledge about how pre-schools work with digitalization and that they are ready to work with this subject after completing the teacher education programme. This study however shows that the majority of the respondents only have a moderate knowledge about the concept “adequate digital competence” and this knowledge depends on which university they belonged to. This is an interesting finding in this study because of the writing in the Swedish pre-school curriculum that claims that the pre-service teachers will be responsible to give the children opportunities to develop their adequate digital competence. How will the future pre-school teachers succeed in their new role as pre-school teachers if they don’t have the skills and knowledge themselves regarding this subject. / Denna studie syftar till att bidra med kunskap om i vilken utsträckning blivande förskollärare känner sig redo för att arbete med förskolans digitaliseringsarbete efter avklarad förskollärarutbildning. Studiens urval är förskolllärarstudenter som studerar i slutet på sin förskollärarutbildning för att säkerhetsställa att de tagit del av någon form av undervisning om ämnet under sin förskollärarutbildning. Metoden för denna studie är en digital semistrukturerad enkät med både förkodade och öppna frågor. Denna studie är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Resultatet i studien visar att de blivande förskollärarna själva upplever att de har goda kunskaper och kompetenser om förskolans digitaliseringsarbete och att de är redo att arbeta med detta efter avklarad förskollärarutbildning. Något som denna studie dock visar är att majoriteten av respondenterna inte har tillräckligt med kunskaper för vad adekvat digital kompetens handlar om samt att vilken kunskap studenterna fått med sig beror på vilket lärosäte de tillhört. Detta blir en intressant utgångspunkt för denna studie då det står tydligt i förskolans läroplan, Lpfö18 (Skolverket, 2018) att det är förskollärarens ansvar att ge barnen möjlighet att utveckla sina adekvata digitala kompetenser. Hur ska då de blivande förskollärarna lyckas med sitt uppdrag om det själva inte har den kompetens samt kunskap som behövs för deras blivande profession.

Abstrakt  I Läroplan för förskolan: Lpfö18 (2018) beskrivs det att barn ska få möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens vilket likaså skildras i andra policydokument som berör förskolan. Genom texten och dess innebörd påverkas dock människor på skilda vis och är därför relevanta att utsättas för ifrågasättande för att möjliggöra perspektiv och kunskap kring området (Bergström & Borèus, 2018). Därför syftar denna studie till att undersöka vad adekvat digital kompetens i förskolans policydokument genererar för problemrepresentationer. Studien utgår ifrån ett poststrukturellt perspektiv där en diskursanalys gjorts med hjälp av ”What´s the Problem Represented to be?” (WPR) approach som grundats av Carol Bacchi (2012). Genom att göra en diskursanalys av dessa policydokument kan politikens makt och styrning ifrågasättas och därmed generera andra perspektiv på vad adekvat digital kompetens kan innebära. I studien undersöks tre frågeställningar vilka inriktar sig på problemrepresentation, föreställningar och antaganden samt effekter av adekvat digital kompetens i relation till förskolan. Tre olika policydokument som alla gemensamt berör adekvat digital kompetens i förskolan har analyserats vilka är Utbildningsdepartementets nationella digitaliseringsstrategi (2017), den svenska läroplanen Lpfö18 (2018) och ett stödmaterial som går under rubriken ”Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan” vilket publicerats på Skolverket (2022a). Resultatet visar sex kategoriserade problemområden som alla gemensamt inbegriper problemrepresentationer av policydokumentens existens. Dessa är kunskap, förståelse och utveckling, subjektifiering, nutid och framtid, digitalt material, bäst i världen på ”rätt sätt” och likvärdighet och demokrati.

Regeringen har tagit fram en digitaliseringsstrategi med syfte att utveckla den digitala undervisningen i förskolan och reducera den rådande digitala klyftan i samhället. Det framgår att förskolan är en viktig utgångspunkt för barns adekvata digitala kompetens. Digitalisering har i och med den reviderade läroplanen för förskolan fått en mer framträdande roll i undervisningen. Eftersom digitaliseringen i förskolan är ett relativt nytt arbetsområde har det uppmärksammats att det finns bristande kunskaper hos förskollärarna om hur den digitala undervisningen ska genomföras. I och med att förskollärarna har huvudansvaret för den undervisningen som bedrivs är det viktigt att de håller sina kunskaper och metoder uppdaterade. För att barn ska kunna möta de behov som finns i samhället måste förskolan skapa förutsättningar för dem att utveckla nya kompetenser. Barnen växer upp i en digitaliserad värld och behöver därmed få förutsättningar att utveckla specifika förmågor för att kunna möta 2000- talets utmaningar. Förskollärarnas erfarenheter och konstruktioner av den digitala undervisningen är därmed av stor relevans. Studien har som syfte att beskriva och diskutera hur förskolläraren i sin undervisning konstruerar adekvat digital kompetens i arbetet med barnen och hur den uppfattas av barnen. I studien användes en kvalitativ metod med sex stycken semistrukturerade intervjuer varav tre förskollärare och tre förskolebarn från tre olika kommuner. Barnens del i studien är att påvisa validiteten i förskollärarnas svar samt vilka digitala kompetenser barnen fått förutsättningar att utveckla. Det har varit framträdande i studiens resultat att förskollärares erfarenheter samt syn på barn och digital teknik har varit aspekter som påverkat deras konstruktioner. I och med att det inte framgår i läroplanen hur arbetet med digitaliseringen specifikt ska bedrivas framkommer förskollärares varierade kunskaper och erfarenheter vara påverkansfaktorer. Men hur kan förskolan skapa en likvärdig utbildning när förskollärarnas konstruktioner av den digitala undervisningen skiljs åt? I diskussionsdelen ställs därmed förskollärarnas förutsättningar samt inställning till att bedriva den digitala undervisningen i relation till barns utveckling av en adekvat digital kompetens. / The government has developed a digitalisation strategy with the aim of developing digital teaching in preschools and reducing the prevailing digital divide in society. They show that preschool is an important starting point for children's adequate digital competence. Digitization has thus, with the revised curriculum for preschool Lpfö 18, been given a more prominent role in teaching. As digitalisation in preschool is a relatively new area of work, it has been noted that there is a lack of knowledge among preschool teachers about how digital teaching should be implemented. As preschool teachers have the main responsibility for the teaching that is conducted, it is important that they keep their knowledge and methods up to date. In order for children to be able to meet the needs that exist in society, the preschool must create conditions for them to develop new skills. Children grow up in a digitalized world and thus need the conditions to develop specific abilities to be able to meet the challenges of the 21st century. The preschool teachers' experiences and constructions of digital teaching are thus of great relevance. The purpose of the study is to describe and discuss how the preschool teacher’s construct adequate digital competence in the work with the children and how it is perceived by the children. The study used a qualitative method with six semi-structured interviews, of which three were preschool teachers and three were preschool children from three different communities. The children's part of the study is to investigate the validity of the preschool teachers' answers and what digital skills the children have been given the conditions to develop. It has been prominent in the results of the study that preschool teachers' experiences and views on children and digital technology have been aspects that have influenced their constructions. As it does not appear in the curriculum how the work with digitalisation is to be conducted specifically, the preschool teachers' varied knowledge and experiences appear to be influencing factors. But how can the preschool create an equivalent education when the preschool teachers' constructions of the digital teaching are separated? The discussion section thus sets out the preschool teachers' prerequisites and attitude towards conducting digital teaching in relation to children's development of adequate digital competence.

När förskolans reviderade läroplan trädde i kraft år 2019 fick digitaliseringen en tydlig plats i styrdokumentet, med avsikten att barnen i förskolan ska få förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. I läroplanen framgår dock inte hur detta arbete ska gå till. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer och förskollärare uppfattar adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget i förskolan, samt vilka förutsättningar förskollärarna får för att utveckla adekvat digital kompetens. Studien har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer med rektorer och förskollärare har använts som metod för att samla in empiri. Den insamlade empirin har sedan bearbetats och tolkats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar att adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget handlar om att förbereda barnen inför en digital värld, samt att barnen ska få förutsättningar att kunna använda digitala verktyg. I enighet med tidigare forskning påvisar denna studie att ett personligt driv och en positiv inställning till digitaliseringsuppdraget är avgörande för hur digitala verktyg implementeras för barnen i förskolan. Samtidigt efterfrågar förskollärarna mer fortbildning och tid till kollegialt lärande för att erhålla adekvat digital kompetens.