Dagens textilindustri präglas av en linjär värdekedja och har visat sig orsaka en av världens största negativa miljöpåverkan. I en alltmer växande befolkning och mellanklass ökar efterfrågan på klädprodukter, vilket sätter stor press på utbudet inom textilindustrin som i sin tur exploaterar mer råvaror och material samt orsakar föroreningar i naturen. Cirka 80 procent av miljöavtrycken sker inom produktionsledet inom värdekedjan och resterande 20 procent sker inom konsumtionsledet. Klädkonsumtionen har fördubblats mellan åren 2000 och 2015 i ett allt mer ”slit och släng” kultur. Huvudproblemen är resursexploatering och förorening av råvaror, vatten och kemikalieanvändning på stor global skala som orsakar natur och miljöproblem. Hoppet för dessa utmaningar kan vara en framtid med textila startup företag som drivs av cirkulära affärsmodeller och påbörjar omställningen till cirkulär ekonomi. På senare år har samhället belyst hållbarhetsproblem med en global omfattning. Det är avgörande för alla intressenter att balansera ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som även kallas för Triple Bottom Line. Detta om vi ska undvika natur och miljömässiga katastrofer världen över. Studien syftar till att studera förutsättningar för ett samarbete med nya startup företag för att påbörja omställningen mot en cirkulär ekonomi i textilindustrin. Ekonomier för många företag och organisationer riskerar att välta om inte omställningen mot cirkulär ekonomi påbörjas snarast. Därför är det viktigt att etablerade företag inom linjära värdekedjan och startup företag med cirkulär affärsmodell samarbetar med varandra. Med de etablerade företagens ekonomiska hållbarhet får de ett socialt ansvar att stötta startup företag som bär på ekologisk hållbarhet och på så sätt skapar de social hållbarhet när ett framgångsrikt integrations samarbete uppfylls. Kunskapsbidraget med studien är våra framförda utvecklingsförslag och krav på hur ett samarbete kan se ut, i kontrast till dagens linjära värdekedja. På så sätt hoppas vi att våra slutresultat ska vara användbara för nuvarande och framtida företag inom textilindustrin. / Today’s textile industry is characterized by a linear value chain and one of the world's largest negative environmental impacts. In a growing population and middle-class economy, demand for clothing products is increasing. This puts a great deal of pressure on supply in the textile industry, which in turn exploits more raw materials and causes pollution in nature. About 80 percent of the environmental imprints occur in production within the value chain and the remaining 20 percent occur within the consumption. Clothing consumption has doubled between 2000 and 2015 in an increasingly "wear and tear" culture. The main problems are resource exploitation and pollution of raw materials, water and chemical use on a large global scale that causes nature and environmental problems. The hope for these challenges may be a future with textile startup companies that are driven by circular business models and begin the shift to circular economy. In recent years, society has highlighted sustainability problems with a global scale. It is crucial for all stakeholders to balance economic, ecological and social sustainability, also known as the Triple Bottom Line. This is to avoid nature and environmental disasters all over the world. The thesis aims to study the prerequisites for a collaboration with new startup companies to begin the shift towards a circular economy in the textile industry. Economies for many companies and organizations risk to fall if the shift towards circular economy doesn’t initiate as soon as possible. Therefore, it is important that established companies within the linear value chain and startup companies with circular business models cooperate with each other. The economical sustainability of the established companies gives them the role with social responsibility to support startup companies that carry ecological sustainability and thus create social sustainability when a successful cooperation is fulfilled. The contribution with the thesis is our developed proposals and requirements for how a collaboration could look like, in contrast to todays linear value chain. This way, we hope our results can be useful for current and future companies in the textile industry.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur digitalisering påverkar olika företag och därmed upplysa Fastighets AB L E Lundberg om deras befintliga hyresgäster får förändrade beteenden inom verksamheten som på sikt kan leda till förändrade lokalbehov. Detta för att informera Fastighets AB L E Lundberg om de behöver se över affärsmodellen med långa avtalstider som kan bli ohållbart i framtiden. Studiens resultat bygger på svar från intervjupersoner som representerar de olika företagen som hyr kommersiella lokaler av Fastighets AB L E Lundberg. Totalt intervjuades nio företag, varav ett företag intervjuades över elektroniskt källa. Intervjuerna gick ut på att intervjupersonerna fick svara på en enkät som innehöll frågor om ”digitalisering” då – och nutid samt ”fastighet” då – och nutid. Resultatet visar att alla företag är medvetna om begreppet digitalisering och har ändrat någon del av verksamheten åt det digitala hållet. En del företag, beroende på verksamhet, har påverkats mer internt medan andra företag har påverkats mer externt mot kund och omvärld. Enligt resultatet kommer digitalisering att påverka företag i allt större utsträckning i framtiden och ställa högre krav på fastighetsägarens affärsmodell med långa kontraktstider. / The purpose of the study has been to investigate how digitalization affects different companies and thus inform Fastighets AB L E Lundberg if their existing tenants get changed behaviors within the business which in the long term can lead to changed facillity needs. This is to inform Fastighets AB L E Lundberg if they need to revise the business model with long contractual periods that may become unsustainable in the future. The study's results are based on responses from interviewees who represent the various companies that rent commercial premises by Fastighets AB L E Lundberg. A total of nine companies were interviewed, of which a company was interviewed via electronic source. The interviews suggested that the interviewees answer a questionnaire that contained questions about "digitalization" then - and presently as well as "real estate" then - and presently. The result shows that all companies are aware of the concept of digitalization and have changed some part of the business in the digital way. Some companies, depending on their business, have been affected more internally while other companies have been affected more externally to customers and environment. According to the result digitalization will affect companies to an increasing extent in the future and impose higher demands on the property owner's business model with long contract times.

This paper discusses the conditional factors indicating market susceptibility toward disruptive innovation. There is a need to separate the different forms of disruptive innovation into segments targeting; technology, product or business model disruption. The concepts are fundamentally different and the literature to date is very one sided toward disruptive technology/product innovation. A shortage of studies on disruptive business model innovation has been discovered. This study therefore presents a framework for evaluating the market susceptibility toward disruptive business model innovation. This paper is a case study looking at two historical cases in the Swedish telecom industry. One case was a highly successful disruptive business model whilst the other has not reached the potential success it could have. The cases are investigated through interviews from persons with strategic positions in the telecom industry during the launch of the business models presented in the cases. This is backed with survey results and statistics from market research conducted by the Swedish post and telecom authority. Conditional factors applied to disruptive technology/product innovations, found in previous studies and theory, are applied to the business model disruption cases. The conditional factors are tested in order to establish to what extent they can be applied on business model disruption. This study also aims to find new conditional factors not covered in previous theory. This study is concluded by presenting 10 conditional factors important for evaluating susceptibility toward disruptive business model innovation. This paper analyses 11 conditional factors from previous theory applied on disruptive technology/product innovation. Out of these, 7 conditional factors can be transferred from disruptive technology/product innovation to disruptive business model innovation theory, whilst 4 conditional factors are dismissed entirely. In addition, 3 conditional factors are added from the empirical findings. The study found that the “change of actors in the value chain” and “high entrance barriers” did not seem to be as important for business model disruption. Market susceptibility in these cases seemed to be more dependent on cost, end customer focus, high margins and scalability. There were however also many conditional factors which have importance both for disruptive business model innovation and disruptive technology/product innovation. These conditional factors concerned the market distribution, the current product, the profitability of the market and the current value chain. Differences between disruptive business model innovation and disruptive technology/product innovation are discovered. The differences are proven crucial when evaluating the market susceptibility toward disruptive innovation. Mainly differences being that business models; are more agile, are not seen as big threats, and seem to be more pull than push oriented. / Den här studien behandlar de faktorer som indikerar en marknads känslighet för disruptiva innovationer. Dessa disruptiva innovationer kan delas upp i tre olika former; produktdisruption, teknologidisruption och affärsmodellsdisruption. Det finns idag en brist på litteratur som behandlar disruption ur ett affärsmodellsperspektiv. Befintlig litteratur för disruptiva innovationer är baserade på fall kring teknologi- och produktdisruptioner. Denna studie presenterar ett ramverk för att utvärdera känsligheten för affärsmodellsdisruption i en viss marknad. I den här artikeln görs en fallstudie kring två historiska händelser då nya affärsmodeller lanserats på den svenska telekommarknaden. En utav dessa var en väldigt framgångsrik affärsmodellsdisruption, medan den andra inte nått samma framgång. Händelserna är undersökta genom intervjuer av personer som hade strategiska positioner inom telekomindustrin under dessa två händelser. Slutsatser som dras är sedan styrkta av enkätresultat och statistik från marknadsundersökningar gjorda av den svenska post- och telestyrelsen. Marknadsfaktorer som är tillämpade på teknologi- och produktdisruptioner från tidigare teori appliceras på dessa affärsmodellshändelser. Faktorerna testas för att se i vilken utsträckning de kan föras över till teori för disruptiv innovation av affärsmodeller. Studien strävar också efter att hitta nya marknadsfaktorer som inte tidigare inkluderats i teorin. Denna artikel avslutas genom att presentera 10 omkringliggande faktorer som är viktiga för att utvärdera känsligheten för disruptiv affärsmodellsinnovation i en marknad. Artikeln utgår från 11 marknadsfaktorer, främst baserade på tidigare teorier om produkt- eller teknologidisruption. 7 av dessa faktorer kan överföras till affärsmodellsdisruption, vilket innebär att 4 faktorer avfärdas i sin helhet. Dessutom visade empirin att ytterligare 3 faktorer var viktiga för affärsmodellsdisruption. Studien fann att ”ändring av aktörer i värdekedjan” samt ”höga inträdesbarriärer” inte verkade vara så viktiga faktorer för affärmodellsdisruption. De marknadsfaktorer som var viktigast för marknadens känslighet för affärsmodellsdisruption var kopplade till kostnads- och slutkundsberoende, höga marginaler och skalbarhet. Det fanns dock flera faktorer som var viktiga för både affärsmodells- och teknologi/produktdisruption. Dessa marknadsfaktorer berörde marknadsfördelningen, den aktuella produkten, lönsamheten, och den aktuella värdekedjan. Skillnader mellan affärsmodellsdisruption och produkt- eller teknologidisruption utreds i denna studie. Skillnaderna visar sig vara viktiga när man undersöker marknadens känslighet för disruptiva innovationer. De stora skillnaderna som upptäcktes var att affärsmodeller är mer agila, är inte sedda som ett lika stort hot, och är mer ”pull”- än ”push”-baserade.

Tjänstefiering är en kontinuerlig process som hjälper tillverkningsföretag att addera tjänster till deras etablerade produkter. Gränsen mellan tjänster och produkter blir allt mer suddig och trenden mot ett tjänsteorienterat företag av traditionella produktorienterade företag medför stora förändringar inom många industrier. En av de industrierna är tillverkningsindustrin där krav på resurseffektiv produktion ökar. Detta arbete fokuserar på lastbilsbranschen i Sverige där det ses en tydlig utveckling av erbjudande som består av tjänster och produkter tillsammans. Dessutom står denna bransch för höga utsläpp som belastar miljön. Genom att erbjuda tjänster förväntas lastbilsbranschen både skapa bättre kundrelation och förlänga produkternas livscykel. En lyckad implementeringen av produkter och tjänster kallas för ett ”product service-system” (PSS). Det finns tre olika typer av PSS: Produktorienterad, Användningsorienterad och Resulatatorienterad PSS. Lastbilsbranschen i Sverige präglas främst av ett Produktorienterad PSS men de stora tillverkningsföretagen har tjänster från alla olika PSS. Scania som en ledande svensk lastbilstillverkare erbjuder en blandning av tjänster. Deras tjänsteportfölj inkluderar bland annat reparation, underhåll, uppgradering och återvinning av deras produkter som klassificeras som produktorienterade tjänster. Vidare erbjuder de även användningsorienterade tjänster som ”leasing” och uthyrning samt resultatorienterade tjänster och digitala tjänster som Fleet Managementtjänsten. De flesta tjänster som har studerats i rapporten bidrar till en ökad resurseffektivitet i lastbilsbranschen i Sverige. Andra slutsatser som har dragits under arbetets gång är följande: Digitaliseringen kommer främja de användnings- och resultatorienterade tjänsterna. Ju större företaget desto större sannolikhet att lyckas med en lönsam tjänstefiering.  Tjänster som finns tillgängliga idag som exempelvis förarutbildning, men även de kommande nya typer av digitala tjänsterna har för huvudsyfte att sanka kostnaderna for åkandet genom att minska bränsleförbrukningen. Ytterligare någon positiv påverkan erhålls av de tjänster som minskar slitaget på̊ lastbilen eftersom livslängden på̊ åkeriernas lastbilar ökar. Det är tydligt att tjänstefieringen har många fördelar med tyvärr är det fortfarande en stor utmaning för många av de mindre och medelstora tillverkningsföretagen i Sverige. Några av utmaningarna är den bristande kunskapen inom tjänstefiering och de stora organisatoriska förändringarna som en sådan process kräver. I samband med detta presenteras två olika modeller som har för syfte att underlätta implementeringen av tjänstefiering i tillverkningsföretagen. Den första modellen är Olivia och Kallenbergs modell och den andra är ATIT modellen som står för Avancerade tjänster i tillverkningsindustrin. / Servitization is a continuous process that helps manufacturing companies in the process of adding services to their established products. The line between services and products is becoming increasingly blurred and the trend towards a service-oriented company from a traditional product-oriented companies is leading to major changes in many industries. One of these industries is the manufacturing industry, where the demand for resource-efficient production is increasing. This report focuses on the truck industry in Sweden, where there is a clear development of offerings that consist of services and products together. In addition, this industry accounts for high emissions that burden our environment. By offering more services, the truck industry is expecting to create a better customer relationship and extend their product’s life cycle. A system with a successful implementation of products and services is called a product-service system (PSS). There are three different types of PSS: Product Oriented-, Usage Oriented- and Result Oriented PSS. The truck industry in Sweden is mainly characterized by the Productoriented PSS, but large manufacturing companies often offer services from all different PSS. Scania as a leading Swedish truck manufacturer offers a mix of services. Their service portfolio includes reparation, maintenance, upgrading and recycling of their products, which are classified as product-oriented services. Furthermore, they offer usage-oriented services such as "leasing" and renting, result-oriented services and digital services such as the Fleet Management services. Most services that have been studied in the report contribute to increased resource efficiency in the truck industry in Sweden. In conclusion, digitization will promote the usage- and resultoriented services. The larger the company, the greater the probability of succeeding in servitization. Services that are available today, such as driver training, but also the upcoming new types of digital services, aim to reduce the costs of driving by reducing fuel consumption. An additional positive effect is obtained from the services that reduce wear and tear on the truck which increases its life cycle. It is clear that the servitization has many advantages, but unfortunately it is still a big challenge for many of the small and medium-sized manufacturing companies in Sweden. Some of the challenges are the lack of knowledge in servitization and the major organizational changes that such a process requires. Additionally, two different models were presented which aim to facilitate the implementation of servitization in the manufacturing companies. The first model is Olivia and Kallenberg's model and the second one is the ATIT model.

Suppliers of the next generation mobile network, 5G, promises increased performance which can ensure smart manufacturing. Smart manufacturing entails systems of wireless and connected sensors, robots and other devices that together are optimizing the manufacturing process with data. At the same time, 5G has become one of the major technological trends in manufacturing. Globally, efforts are being made to optimize assembly lines through smart manufacturing, but there is no evidence of 5G's promised performance in practice. This study addresses how an industrial company that offers smart tools should capture the value of 5G in the business model. This is done by examining if and what unique features 5G is providing, whether customers are ready for this technology and how 5G will affect the business model. The study is based on a case study at Atlas Copco AB, a Swedish industrial company that operates on a global scale. The collaboration was made with Atlas Copco's business area within Industrial Technique and with the divisions General Industry and Motor Vehicle Industry. Data was collected through interviews both internally at Atlas Copco and externally with their customers and were then combined with a literature study. The findings from this study can be summarized as follows: • 5G enables connectivity that is required for smart manufacturing processes.• Customers are in different phases of 5G adoption.• There is a difference in what characteristics customers value, and therefore 5G will not provide the same value for all customers.• The business model will need to be changed to a more service-oriented model when offering 5G, to be able to fully capture the value of 5G. At the end of the study, a summary is given of the study's conceptual and empirical contributions, as well as suggestions for future work. / Leverantörer av nästa generations mobilnät, 5G, utlovar ökad prestanda som kan garantera smart manufacturing. Smart manufacturing innebär system av trådlösa och anslutna sensorer, robotar och andra enheter som tillsammans optimerar tillverkningsprocessen med hjälp av data. Samtidigt har 5G blivit en av de stora teknologiska trenderna inom tillverkning. Globalt görs ansträngningar för att optimera monteringslinor genom smart manufacturing, men det finns ännu inga bevis för 5G:s utlovade prestanda i praktiken. Denna studie behandlar hur ett industriföretag som erbjuder smarta verktyg ska fånga värdet av 5G i affärsmodellen. Detta görs genom att undersöka om och i sådant fall vilka unika funktioner 5G tillhandahåller, om kunderna är redo för denna teknik och hur 5G kommer att påverka affärsmodellen. Studien grundar sig i en fallstudie på Atlas Copco AB, ett svenskt industriföretag med global närvaro. Studien gjordes i samarbete med Atlas Copcos affärsområde för Industriteknik, inom divisionerna för General Industry och Motor Vehicle Industry. Data samlades in genom intervjuer, både internt på Atlas Copco och externt med deras kunder och kombinerades sedan med en litteraturstudie. Resultaten från denna studie kan sammanfattas enligt följande: • 5G möjliggör anslutning som krävs för processer som är kopplade till smarta manufacturing.• Kunderna är i olika faser av 5G-adoptionen.• Det finns en skillnad i vilka egenskaper kunderna värderar och därför kommer 5G inte att ge samma värde till alla kunder. • Affärsmodellen måste sannolikt ändras till en mer serviceinriktad modell när man erbjuder 5G för att fullt ut kunna fånga värdet av 5G. I slutet av studien ges en sammanfattning av studiens konceptuella och empiriska bidrag samt förslag på framtida arbete.

I takt med högre krav på minskade koldioxidutsläpp ökar trycket på ett mer hållbart transportsystem som lett till teknologiska omvandlingar inom fordonsindustrin. Industriomvandlingarna kräver nya sätt i hur företag skapar, erbjuder och omsätter värde vilket tillsammans utgör ett företags affärsmodell. När etablerade fordonstillverkare ändrar sina affärsmodeller till följd av de teknologiska omvandlingarna påverkar det i sin tur underleverantörerna och vice versa. Syftet med studien är att identifiera hur underleverantörer inom fordonsindustrin kan anpassa sina affärsmodeller till följd av de förändrade kundkraven beroende på fordonsindustrins teknologiska omvandlingar. De teknologiska omvandlingarna i denna studie är avgränsade till elektrifiering och digitalisering. Studien genomfördes som en fallstudie där 17 underleverantörer inom fordonsindustrin i Stockholms län intervjuades. Sammantaget identifierades fem olika affärsmodellsvarianter, varav två varianter representerar dagens affärsmodeller och tre framtida affärsmodeller, vilka är följande: Nuvarande affärsmodellsvarianter (0 och 1) ● Variant 0 - Kunderna är fordonstillverkare, värdeerbjudandet en komponent som monteras i fordonet, värdeskapandet sker in-house och värdefångsten genom styckförsäljning. ● Variant 1 - Snarlik variant 0 med tillägget att underleverantörerna erbjuder avgiftsfria produktutvecklingstjänster i syfte att anpassa komponenten till kunden där produktutvecklingen sker i samarbete med densamma. Framtida affärsmodellsvarianter (2, 3 och 4) ● Variant 2 - Produktutvecklingen sker i samarbete med kunden och utgör den stora delen av intäkterna i affärsmodellen. ● Variant 3 - Eftermarknadstjänster tillkommer som en stor del av affärsmodellen där intäkterna i huvudsak genereras genom prenumerationer. ● Variant 4 - Erbjuder en komplett tjänst i form av uthyrning av komponenten där eftermarknadstjänster ingår, och ägandeskapet kvarstår hos underleverantören. Studien kommer fram till att dagens underleverantörer som använder affärsmodellsvariant 0 eller 1 kan välja att anpassa sina affärsmodeller på två respektive tre sätt. Underleverantörerna som använder affärsmodellsvariant 0 kan anpassas till variant 1 och 2. Underleverantörer som använder affärsmodellsvariant 1 kan anpassas till variant 2, 3 och 4. Anpassningarna innebär att: ● Tjänster blir en större del av värdeerbjudandet, värdeskapandet och värdefångsten ● Gemensam produktutveckling blir en del av värdeskapandet ● Mjukvaran blir en viktigare del i värdeerbjudandet och värdeskapandet ● Fysiska värdeerbjudanden har en annan uppbyggnad och förändrad funktion / The pressure towards a more sustainable transportation system is increasing as a result of higher demands for reduced carbon dioxide emissions. This has led to technological transformations in the automotive industry. Industrial transformations require new ways in which companies create, offer and capture value, which together represent a company's business models. When established vehicle manufacturers change their business models due to technological transformations, it in turn affects their suppliers and vice versa. The purpose of this study is to identify how suppliers in the automotive industry can adapt their business models due to the changed customer requirements as a result of the automotive industry's technological transformations. The technological transformations in this study are limited to electrification and digitization. A qualitative exploratory case study was conducted on suppliers in the automotive industry in Stockholm County, containing 17 interviews with suppliers. A total of five different types of business models were identified, of which two represent current business models and three future business models, which are the following; Current business model types (0 and 1) ● Type 0 - The customers are vehicle manufacturers, the value proposition is a component that is assembled in the vehicle, the value creation takes place in-house and the value capture through unit sales. ● Type 1 - Similar to type 0 with the addition that the suppliers offer free product development services in order to adapt the component to the customer where the two actors collaborate in product development.Future business model types (2, 3 and 4) ● Type 2 - The product development takes place in collaboration with the customer, which accounts for the large part of the revenue in the business model. ● Type 3 - Aftermarket services are added as a large part of the business model where revenues are generated mainly through subscriptions. ● Type 4 - The suppliers offer a complete service by leasing the component where aftermarket services are included, and the ownership of the component remains with the supplier.The study concludes that today's suppliers are in business model type 0 or 1. These suppliers can adapt their business models in two or three different ways. The suppliers who are in business model type 0 can adapt their business models to type 1 and 2. Suppliers who are in business model type 1 can adapt their business models to types 2, 3 and 4. The adaptions indicates that: ● Services become a larger part of the value proposition, creation and capture ● Joint product development becomes part of the value creation ● The software becomes a more important part of the value proposition and creation ● The physical value proposition has a different structure and changed function

Problemformulering: Hur påverkas organisationer vid digitala transformationer?  Syfte: Uppsatsens primära syfte är att redogöra för hur en digital transformation har påverkat organisationers affärsmodeller samt påverkat verksamheters användande av strategier. Vi ämnar även att undersöka varför organisationer genomgick en digital transformation och vad som önskades att uppnås med förändringen.  Metod: En kvalitativ datainsamling med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in via strukturerade intervjuer på respondenternas arbetsplatser.  Slutsats: Studien påvisar att organisationerna efter en digital transformation har kunnat skapa ett högre värde genom kostnadsminimering och effektivisering genom användning av mindre medel. Studien visar även att organisationsförändringen förändrar en verksamhet från grunden eftersom nya strukturer och system tillämpas samt delvis påverkar affärsmodeller. Det är därför av vikt att ha en digital strategi, en handlingsplan och mål för förändringsprocessen.

The ongoing digitalization affects all sectors and changes the competitive landscape. A sector that is often seen upon as traditional, with low digital maturity is the energy sector. Hence, existing literature has focused on overcoming technical difficulties associated with the digitalization and lacks reasoning concerning the implications on existing business models. The purpose of the study is therefore to investigate how the digitalization affects companies in the Swedish energy sector when it comes to innovations in the business model, how companies creates, delivers and captures value. This purpose is addressed through an exploratory multiple case study including some of the most prominent actors on the Swedish energy market. The result of the study shows that the digitalization has had multiple implications in all of the business model´s building blocks, but it is still associated with a lot of uncertainties and the most radical changes are expected to happen in the future. Theoretical implications of this study are the increased understanding to how digitalization drives business model innovations and how application of new technologies can lead to increased business value. Practical implications are deepened knowledge for business managers in how digitalization can be utilized to gain increased value in an industry with an overall low digital maturity. / Syfte – Studiens syfte är att undersöka hur digitaliseringen påverkar företag i svenska energibranschen när det kommer till att skapa, leverera och fånga värde. Detta genom att skapa förståelse genom att undersöka hur digitaliseringen har påverkat företagen i den svenska energibranschen. Studiens syfte, att undersöka hur digitaliseringen driver affärsmodellsinnovationer inom varje del av energibranschens värdekedja, är explorativt. Studiens underlag grundar sig på insamling av empirisk data för att skapa ny kunskap, vilket medför att studiens forskningsansats är induktiv. Metod – Datainsamlingen har huvudsakligen genomförts via semistrukturerade intervjuer som analyserats via tematisk analys. Det selektiva urvalet grundar sig i fem olika kriterier där två av dessa kriterier ansågs som nödvändiga för samtliga av de företag som användes som fallföretag i studien. Därefter har tre kriterier använts för att identifiera viktiga aspekter kopplat till respektive forskningsfråga. Forskningsfrågorna ämnar besvara hur företagen anses använda digitaliseringen för att skapa, leverera eller fånga värde av den vara som de producerar och/eller levererar. Därefter har ett snöbollsurval tillämpats för att identifiera intervjupersoner på respektive fallföretag. Resultat – Resultatet av studien påvisar att svenska energibolag har förändrat sina affärsmodeller utifrån dimensionerna skapa, fånga och leverera värde till följd av digitaliseringen. Detta har genomförts på olika sätt mellan fallföretagen, både genom inkrementell och radikal affärsmodellsinnovation. Teoretiska implikationer – Studien bidrar till förståelsen för hur digitaliseringen vidare driver affärsmodellsinnovationer, där har studien flertalet teoretiska bidrag och tillför insikter i hur digitalisering som fenomen påverkar och förändrar affärsmodeller. Praktiska implikationer – Studien bidrar med insikter hur digitaliseringen påverkar den svenska energibranschen sett från ett perspektiv från företag i framkant inom detta område. Studien har undersökt fallföretag efter ett visst antal kriterier, dessa kriterier har lett till att framstående företag liknande bästa praxis inom området har bidragit, vilket kommer leda till en ökad förståelse för andra bolag i samma bransch. Dessutom kan rapporten nyttjas för att identifiera förbättringspotential i företagen och agera som en katalysator för att digitalt transformera verksamheten.

The area of business models for the Internet of Things and how to approach modelling them is relatively unexplored. Therefore this study researches how others have previously approached the area through a literature analysis. The articles showed several different ways of describing business models for IoT, some of these where based around old and well known tools such as Business model canvas. While other approaches where based on creating entirely new models based on modern technology. One of these models is based around blockchain technology, the last main approach is to innovate the tool used to describe business models in order to be able to manage the change in actors. After analysing the different approaches by comparing them to either their standard model or seeing what the key part of the model was, it became obvious that business models for IoT have certain areas that need to be taken into account. These areas are not commonly seen in previous tools used to describe business models. One of these areas is increased collaboration as a consequence of increased number of participants in the creation of an IoT service or product. The other area is increased focus on IT knowledge, partners and therefore also increased cost. This is a consequence of the increased amount of technology needed. These areas in particular the increased collaboration strongly affects the business model and therefore is one of the main reasons for the business model innovation in the IoT market.

Bakgrund: Världsekonomin har länge präglats av en linjär ekonomi, ett system som inte är hållbart och ett hot mot en framtida stabil ekonomi. Cirkulär ekonomi har lyfts fram som ett mer hållbart alternativ. Företagen är de som behöver vara drivande för att en omställning från linjär ekonomi till cirkulär ekonomi ska vara möjlig och en del företag har redan idag påbörjat detta arbete genom att implementera en cirkulär affärsmodell i sin verksamhet. En del tidigare forskning visar på ekonomiska fördelar för företag som arbetar med cirkulära affärsmodeller, en del visar på ekonomiska nackdelar. Denna studie vill bidra både teoretiskt och praktiskt genom att studera företags drivkrafter till att styra till en cirkulär affärsmodell och därmed undersöka om det finns andra drivkrafter än ekonomisk lönsamhet.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka drivkrafter som motiverat företag till att börja arbeta med cirkulär ekonomi. Genom att studera företagens syn på intäkter och kostnader i samband med att ställa om till en cirkulär ekonomi ämnar studien bidra med bättre förståelse för vilken påverkan ekonomisk lönsamhet har på företags beslut om hur verksamheten ska styras. Syftet är även att undersöka om det finns andra drivkrafter än ekonomisk lönsamhet som påverkar motivationen till att styra till en cirkulär affärsmodell. Då studien ämnar bidra med förståelse för vilka drivkrafter företag har haft till att börja arbeta på detta sätt bör studien vara av intresse för de beslutsfattare som verkar för att företag ska styra sin verksamhet till en cirkulär ekonomi. Metod: För att svara på studiens frågeställning och uppfylla syftet har kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med företag som påbörjat sitt arbete med en cirkulär affärsmodell. De teorier som används i studien för att analysera den empiri som samlas in är aktieägarteorin, intressentteorin och självbestämmandeteorin. Resultat och slutsats: Resultatet från de företag som deltagit i studien visar att möjlighet till positiv påverkan på intäkter och kostnader på kort sikt inte haft särskilt stor inverkan på beslutet att styra till en cirkulär affärsmodell. En del arbetar med cirkulär ekonomi trots att de i dagsläget ser negativ ekonomisk påverkan av det, att kortsiktigt öka vinsten tycks inte varit vad som motiverat till att styra mot en cirkulär affärsmodell. Det som snarare tycks motivera företagen är att en cirkulär affärsmodell hjälper dem leva upp till svensk lagstiftning och ökade miljökrav, samt att det finns en vilja att minska sin klimatpåverkan. Förutom detta framkommer det att kundernas och marknadens efterfrågan på miljövänliga alternativ är något som i stor utsträckning motiverat företagen att arbeta för en cirkulär ekonomi. Resultatet går till viss del i linje med tidigare forskning. Det som skiljer sig är att lagar och miljökrav samt miljöintresse är mer framträdande än tidigare forskning visat. Det vore därför intressant att i vidare studier undersöka drivkrafter till cirkulära affärsmodeller utifrån institutionell teori. Det vore även intressant att studera skillnader vid en jämförelse mellan små, medelstora och stora företag eller börsnoterade och onoterade företag. / Background: For a long time, the world economy has been built on a linear economy, a system that is not sustainable and a threat to a sustainable future economy. A circular economy has been raised as a more sustainable alternative. It has been brought forward that the firms will have to lead the work towards a circular economy for the transition from a linear economy to a circular economy to be possible, and some firms have already started this work by implementing a circular business model. Some previous studies have shown that a circular business model generates economic benefits, some have shown economic disadvantages. This study aims to give theoretical and practical contributions by studying the drivers that has determined companies to implement a circular business model, and thereby examine if there are other drivers than economic profitability. Purpose: The aim of the study is to explore which drivers have motivated firms to start working towards a circular economy. By studying the firm’s view on revenues and costs in conjunction with their work for a circular economy the study aims to contribute with knowledge regarding to which extent economic profitability has an impact on the decision to change the business model. An additional aim with the study is to explore if there are other drivers that has had an impact on the motivation to direct the business towards a circular business model. Since the study aims to contribute with understanding regarding which drivers that have motivated firms to work this way, the study should be of interest for decision makers who want firms to start working towards a circular economy. Method: To answer the research question, and to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used by conducting semi-structured interviews with firms which are working with a circular business model. The theories that have been used to analyse the empirical data are the shareholder theory, the stakeholder theory and the self-determination theory. Result and conclusion: The result shows that the opportunity to have a positive impact on revenues and costs in the short term has not had an impact on the decision to direct the business towards a circular business model for most of the companies that have been a part of this study. Some of them work toward a circular economy even though it currently has a negative impact on their profit. Economic profitability in the short term does not seem to have been what has motivated them into directing the business towards a circular business model. It seems that they would rather have been motivated to work with a circular business model because they need to follow environmental regulations and live up to certain environmental requirements in procurement, together with a will to lower their impact on the environment. Besides this it appears that the demand for environmentally friendly products from the company's customers and the market in general is something that has motivated the companies to work towards a circular economy. The results comply with earlier studies to some extent. Differences are that drivers in terms of laws and environmental requirement in procurement are mentioned more in this study than in earlier studies. For further studies it would therefore be interesting to study drivers for a circular economy using institutional theory. It would also be interesting to study differences between drivers for small, medium and large companies, or differences between listed and unlisted firms.