Business model innovation is used parallel with technical development to create competitive advantage within certain line of businesses. Many business have although not yet fully embraced business model innovation as a competitive foundation and still rely on technical development of products and services. The actual concept of business models and business model innovation has many different definitions and is perceived as ambiguous. The real estate business is a traditional line of business that often rely on technical development, location of the property and rent levels primarily as the competitive factors. As other line of businesses work more with business model innovation, as the IT-business, the interest for business model innovation grows in the real estate business.The purpose with this essay is to describe and analyze business model innovation within different types of real estate companies. Furthermore it’s investigated how companies within the real estate business today defines and uses business models.The study is based on a qualitative method whereof interview studies have been performed on different types of real estate companies. Primary data consists of interviews with 11 representatives from ten different real estate businesses. The result from the interviews have passed a thematic analysis to showcase eventual patterns in the answers from the interviewees.The definition of business models amongst the real estate companies was varying but all of them approached a definition that describes how a company works or creates profitability. None of the interviewees used business model innovation in a structured manner via for example a framework. The real estate companies on firsthand used technological development when innovating and not business model innovation. / Affärsmodellsinnovation används inom vissa branscher parallellt med teknisk utveckling för att skapa konkurrensfördelar. Många branscher har dock ännu inte anammat affärsmodellsinnovation såsom konkurrensmedel och förlitar sig fortfarande på i första hand teknisk utveckling av t.ex. produkter eller tjänster. Begreppen affärsmodell och affärsmodellsinnovation har många olika definitioner och upplevs som tvetydiga. Fastighetsbranschen är en traditionell bransch som ofta förlitat sig på teknisk utveckling, läget på fastigheterna och hyresnivåer som konkurrensmedel. I takt med att andra branscher arbetarmer med affärsmodellsinnovation, såsom IT-branschen, växer intresset föraffärsmodellsinnovation i även fastighetsbranschen.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera affärsmodells-innovation inom olika typer av fastighetsföretag. Vidare utreds hur företag i fastighetsbranschen definierar och använder sig av affärsmodeller.Studien har sin grund i den kvalitativa metodläran varav intervjustudier har utförts på olika typer av fastighetsbolag. Primärdata består av intervjuer med elva representanter från tio olika fastighetsbolag. Resultatet från intervjuerna har genomgått en tematisk analys för att synliggöra eventuella mönster i respondenternas svar.Definitionen av affärsmodeller bland fastighetsbolagen var varierande men samtliga närmade sig en definition som beskrev hur ett företag arbetar eller skapar lönsamhet. Ingen av respondenterna använde sig av affärsmodells-innovation på ett strukturerat sätt genom exempelvis ett ramverk. De undersökta fastighetsbolagen använder sig i första hand av teknisk utveckling vid innovation och inte av affärsmodellsinnovation.

Corporate Social Responsibility (CSR) handlar om hur företag kan ta ansvar för det samhälle som de verkar inom och innefattar såväl miljöansvar som socialt ansvar. Det är ett högaktuellt ämne som diskuterats länge, men som fick fart under 50-talet. Som ett resultat av diskussionen har trycket på att företag ska bedriva ett CSR-arbete ökat från såväl kunderna och konsumenterna som från andra intressenter som påverkas av företagets arbete. För att hantera de ökande förväntningarna kan företag implementera CSR i deras affärsmodell.Syftet med studien är därför att skapa förståelse för hur CSR kan implementeras i ett företags affärsmodell. För att uppfylla syftet har en kvalitativ studie utförts. Den empiriska datan samlades in genom telefonintervjuer hos ett företag som ligger i framkant med sitt CSR-arbete. Den teoretiska referensramen syftar till att skapa förståelse för de aspekter av CSR som är särskilt relevanta för ett företags affärsmodell. Den teoretiska referensramen täcker miljö- och samhällsansvar, kommunikationsstrategier, CSR-initiativ, intressenter, CSR-kommunikation, konkurrensfördelar samt motivationsfaktorer. För att ett företag ska kunna implementera CSR i sin affärsmodell krävs ett noga genomtänkt arbete inom samtliga delar av företagets affärsmodell. I ingen av affärsmodellens beståndsdelar får CSR-aspekten ignoreras, eftersom CSR-arbetet bör vara integrerat i samtliga delar av affärsmodellen. Detta innebär inte att företaget inte kan välja att lägga mer fokus på specifika delar av affärsmodellen. Företaget bör däremot känna till att det kan uppstå problem om en del av affärsmodellen är alltför bristfällig, eftersom alla delar av affärsmodellen hör ihop. Ett företag bör dessutom ha en god kommunikation med deras intressenter och resten av marknaden, ta ansvar för samhället och miljön, känna till deras konkurrensfördelar och kontinuerligt arbeta med olika CSR-initiativ. / Corporate Social Responsibility (CSR) is about companies and their responsibilities towards the society in which they operate. The term covers societal- as well as environmental responsibilities, which are topics that have been discussed for a long time, especially since the 50’s. As a result of the discussion, consumers, customers and other stakeholders have increased their expectations on corporate responsibilities. To better cope with the increasing expectations, a company can implement CSR into their business model. This led to the purpose of the paper, which is to create an understanding of how CSR can be implemented into a company's business model. To fulfill the purpose, a qualitative research has been conducted. The empirical data was gathered through phone interviews and the interviewed company was chosen for being known for their CSR. The chosen theoretical framework covers aspects that are considered to be connected to the components of a business model. The theoretical framework covers societal- and environmental responsibilities, communication strategies, CSR-initiatives, CSR-communication, competitive advantages and motivational factors. A company needs to dedicate a considerable amount of time into evaluating and deciding on how to implement CSR into each component of their business-model. None of the components of a company's business model can be left out from the CSR work that the company wishes to conduct. If one component is inadequate, the whole company can be affected since all the components are well connected. However, the company can still decide on which parts of the business-model they want to put emphasis on. The company should have a good communication with their stakeholders and the rest of the market, take responsibility for the society and the environment, know their competitive advantages and continuously work with different CSR-initiatives.

Förändringar i affärsvärlden och på marknaden leder till att företag idag ständigt ställs införnya utmaningar. Vi befinner oss i ett digitaliserat samhälle som är under ständig förändring.Det är något som företag måste förhålla sig till. Företagen står inför utmaningen attdigitalisera sin verksamhet för att förhålla sig till en förändrande marknad och allt merdigitaliserade kunder. Utökande av kommunikationsnät och infrastruktur har möjliggjort förkunder att verka i en mer uppkopplad miljö än tidigare. För att verksamheter ska vara med ispelet bland de konkurrenskraftiga organisationerna, leder det till en av anledningarna till attföretagen kommer i kontakt med IT-trender inom digitalisering som Big Data, Internet ofThings och Cloud Computing. Affärsmodellen är en huvudsaklig aspekt att ta hänsyn till ochjustera vid digitalisering. Studien syftar därmed till att undersöka rollen för de tre nämnda ITtrendernai en verksamhet och hur affärsmodellen faktiskt påverkas. Studiens slutsatser visarpå att användandet av de tre IT-trenderna är låg idag och vad gäller affärsmodellen har detskett en låg påverkan på även om medvetenhet finns i hur den bör påverkas. IT-trendernafinns dock ständigt på agendan och kommer spela en stor roll framöver inom verksamhetersamtidigt som affärsmodellen kommer få en större påverkan. / Changes in the business world and on the market means that companies today are constantlyfaced with new challenges. We are in a digitized society that is constantly changing. It issomething that companies must adhere to. The companies face the challenge of digitizing itsoperations to respond to a changing market and increasingly digitized customers. Extension ofnetworks and infrastructure has enabled customers to work in a more connected world thanbefore. For businesses to be included in the game among the competitive organizations, itleads to one of the reasons that companies will use the IT trends in digitization as Big Data,Internet of Things and Cloud Computing. The business model is a main aspect to be takeninto account and adjust for digitization. The study thus aims to examine the role of these threeIT trends in the business and how the business model actually is affected. The study's findingsshow that the use of the three IT trends are low today, and in terms of the business model hasbeen a low impact on even if consciousness is how it should be affected. The IT trends are,however, constantly on the agenda and will play a big role in the future in the activities whilethe business model will have a larger impact.

This study examines how digitalization changes the value proposition and the business model within the forest industry from the perspective of the forest owners and how this changes the experienced customer value. Previous studies have focused on how digitalization creates value for the company, and this study contributes to research by giving insights in how the customers perceive a digitalization and is useful in the design of the value proposition and the business model.  The Swedish forest industry is highly competitive and the companies have to compete for the wood and forest service jobs, which puts pressure on the wood buyers to offer the best solutions and the best customer experience to be able to compete for the wood. According to a study about digital Customer Experience Management (CEM) maturity, the forest industry is far behind other industries such as finance and retail. The low maturity is due to skepticism and the lack of urgency. However, this is starting to change as some forest companies in Sweden are starting to formulate digital strategies and form dedicated units for digital innovation in order to differentiate their offering and strengthen competitiveness.     The problem is that many forest companies do not know how to handle the forest owners, as they are a heterogeneous group with differences in age, internet usage, computer knowledge and customer needs. Another problem is that there is an expressed concern that a digitalization would diminish the personal relationship between the forest owner and the wood buyer, which denotes a fundamental part of the experienced customer value. Former studies show that the key to successful digitalization is to understand what the customers want and what creates the best customer experience. With the base in these problems, this study aims to create understanding for what value the customers experience in digitalization, and how the forest companies can adapt to this. The purpose of this study is to “describe and analyze how the value proposition changes from a customer perspective when the forest business is digitalized”. To answer this a case study has been conducted on the company Holmen Skog in which the experienced customer value has been compared before and after a digitalization using the value proposition and the business model. Customer value is defined as the balance between the perceived benefits and sacrifices and the results show that the forest owners foremost perceive that a digitalization increase the functional and emotional benefits while the sacrifices considering psychological costs and personal investment decrease. The areas where customer value potentially can decrease due to a digitalization are decreased social benefits when the digital transactions exchanges the personal relationship and increased sacrifices in the shape of increased risks, foremost for customers with a low digital maturity. The forest owners are mainly positive to a digitalization, but since there are areas where the customer value potentially could decrease, it is not possible to design a complete value proposition only from customer surveys. The forest companies should rather work agile and stepwise implement small digital changes, performing pilot studies before introduction. Initially the forest companies should focus on digital tools and to inquiry quotes and counselling through digital channels, as the customers perceive the highest value in these digital changes. Furthermore, the forest companies should facilitate and rationalize the work of the wood buyers by giving them an integrated and mobile tool that collects CRM-system, quote tools, and wood measuring tools, both for streamlining and for customer value. / Den här studien undersöker hur digitalisering förändrar värdeerbjudandet och affärsmodellen inom skogsbranschen utifrån skogsägarnas perspektiv och hur detta förändrar det upplevda kundvärdet. Tidigare studier har fokuserat på vilket värde en digitalisering skapar för företaget, och denna studie bidrar genom att ge insikter i kundernas syn på en digitalisering och hur detta kan användas för att utforma värdeerbjudandet och affärsmodellen. Skogsbranschen präglas av en hög konkurrens om skogsägarnas virke och skogliga tjänsteuppdrag vilket sätter press på de virkesköpande aktörerna att erbjuda de bästa lösningarna och den bästa kundupplevelsen för att kunna konkurrera om skogsråvaran. Enligt en undersökning kring digital Customer Experience Management (CEM) mognad ligger skogsbranschen efter andra branschen som finans- och detaljhandelsbranschen. Den låga mognaden förklaras bero på skepticism och avsaknad av brådska. Detta har dock börjat förändras då en del skogsbolag har börjat formulera digitala strategier och införa dedicerade enheter för digital innovation för att differentiera sitt erbjudande och skapa konkurrenskraft. Problemet är att de flesta skogsbolag inte vet hur de ska hantera skogsägarna då det är en heterogen kundgrupp där det skiljer stort i ålder, internetanvändning, datorkunskap och kundbehov samt att det finns en uttalad risk i att den personliga relationen mellan virkesköpare och skogsägare kan förringas vid en digitalisering. Tidigare studier visar att nyckeln till en lyckad digitalisering är att förstå vad kunderna vill ha och vad som skapar den bästa kundupplevelsen. Med utgångspunkt i dessa utmaningar avser därmed studien att skapa förståelse för vilket värde kunderna ser i en digitalisering och hur skogsbolagen bör anpassa sig till detta. Syftet med studien är att ”Beskriva och analysera hur värdeerbjudandet förändras ur ett kundvärdesperspektiv då skogsaffären digitaliseras”. För att besvara detta har en fallstudie gjorts på det svenska skogsbolaget Holmen Skog där det upplevda kundvärdet jämförs före och efter en digitalisering utifrån företagets värdeerbjudande och affärsmodell. Kundvärde definieras som avvägningen mellan upplevda fördelar och uppoffringar och resultatet visar att skogsägarna främst upplever att de funktionella och emotionella fördelarna ökar samtidigt som uppoffringar i form av psykologiska kostnaderna och den personliga investeringen minskar. De områden där kundvärdet potentiellt kan minska vid en digitalisering är uppoffringar i form av risker, främst för skogsägare med en låg digital mognad, och sociala fördelar när skogsaffären blir helt digital och relationen med virkesköparen förringas. Skogsägarna är överlag positiva till en digitalisering, men då det finns områden där kundvärdet potentiellt kan försämras går det inte att enbart genom kundundersökningar utforma värdeerbjudandet utan skogsbolagen bör arbeta agilt och genomföra digitala förändringar i små steg där pilotstudier genomförs innan nya lösningar lanseras. Initialt bör skogsbolagen fokusera på digitala verktyg samt offertförfrågning och rådgivning via digitala kanaler då skogsägarna ser störst värde i detta. De borde även underlätta och effektivisera virkesköparnas arbete genom att ge dem ett fullt integrerat och mobilt verktyg som samlar CRM-system, offert- och virkesmätverktyg för både effektivisering och att skapa kundvärde.

Stora förändringar inom detaljhandeln under de senaste åren har förändrat både hur företag arbetar och hur konsumenter beter sig som följd. Digitaliseringen av samhället har resulterat i att konsumenter numera är mer uppkopplade och handlar via fler kanaler än vad de tidigare gjort. Detta har ställt krav på företagen att kunna erbjuda en sömlös köpupplevelse för sina konsumenter - något som kallas för omnikanal. Det innebär att konsumenten ska kunna kommunicera med företaget när, var och hur den vill och kräver en integration av företagets samtliga kanaler. Företag som tidigare arbetat med fler kanaler var för sig, behöver nu utveckla och förbättra sina existerande affärsmodeller för att kunna möjliggöra detta. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka faktorer som är särskilt viktiga för företag inom detaljhandeln att ta hänsyn till vid utveckling av deras nuvarande affärsmodeller för att kunna erbjuda en enhetlig upplevelse mellan deras fysiska och digitala kanaler. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med företag som på något sätt arbetar med omnikanal inom detaljhandeln. Slutsatsen visar att det finns tre faktorer som är särskilt viktiga att ta hänsyn till vid utvecklande av företagens affärsmodeller. Dessa tre faktorer har identifierats som implementering av teknologi i den fysiska miljön, en starkare relation till konsumenten samt ett behov av att organisera sig på ett nytt sätt. / Major changes in retailing in the recent years have changed how both companies work and how consumers behave as a result. The digitalization of the society has resulted in consumers who now are more connected and buy through more channels than they have before. Companies now have to offer a seamless shopping experience for their consumers - which is called omnichannel. This means that the consumer should be able to communicate with the company whenever, wherever and however it wants and requires an integration of all of the company’s channels. Companies that previously have worked with multiple channels as separated are now in the need of developing and improving their existing business models in order to make this possible. The aim of this study is to create an understanding of which factors that are particularly important for companies in retail to take into account in developing their current business models in order to offer a unified experience between their physical and digital channels. This study is based on a qualitative research method where five semistructured interviews have been conducted with companies that somehow work with omnichannel in retail. The conclusion shows that there are three factors of particular importance to consider when developing the companies business models. These three factors have been identified as implementation of technology in the physical environment, a stronger relationship to the customer and a need to organize in a new way.

High levels of carbon dioxide emissions in the atmosphere have a continued tangible impact on the environment globally and threatens to extinct biodiversity. The influence on the climate from human activity is mainly caused by combustion of fossil fuels such as coal, oil and gas. The construction sector is responsible for a large share of the emissions and has in addition a significant environmental impact by the energy used during the construction stage. At the time of writing, the construction and real estate industry is responsible for 40 percent of the global environmental impact.  The Swedish government intends on first of January 2022 to introduce a new demand on carbon footprint reports in conjunction with new construction projects as an action to decrease anthropogenic impact from the construction industry. To meet this demand and the increasing degree of digitalisation of the industry, engineering consulting company William Sale Partnership (WSP) Sweden has invested in automating carbon footprint reports. The company’s strategic business unit Byggprojektering has developed the digital tool Klimatdata Light to automate quantity calculations of carbon dioxide equivalents that are emitted in the construction stage. The tool is currently restricted to only calculating equivalents for building elements such as foundation and building frame, hence it does not produce complete climate declarations for the entire building. It is however planned to continue development of the function to be able to produce complete reports in the future. To be able to sell the automated carbon footprint reports produced by Klimatdata Light, WSP Sweden has identified a need to investigate how to motivate and design their business model.  The aim of this study was to investigate the national requirements for carbon footprint reports and what values that the reports could have for customers and engineering consulting firms, and thereafter design and propose possible business models for selling automated carbon footprint reports during the design phase in the construction process. The mapping was conducted through a literature study and two qualitative interview studies. The interviewees in the first interview study was seven steel hall manufacturers and in the second three employees at the engineering consulting company itself. In the first interview study two significant insights could be established: the interviewees did currently not work with environmental issues actively, but there was a belief that the subject is growing in importance and that there will be a need for consultancy in the future. From the second interview study with the employees, it was communicated that communication between the business units within the company is important when selling carbon footprint reports and that the reports could have an educational function both for the customer and within the own organisation. Collected materials from the interviews, combined with the literature study, was thereafter used to design two different types of business models. What the business models have in common is that they both are based on the same business model structure earlier used in industrial building.  In the first business model the automated carbon footprint report is meant to be sold for a fixed price and meet the need for customers who just want to fulfil the upcoming national demand. In the second business model on the other hand, the carbon footprint report is meant to be offered free of charge and included in a larger offering concept where the customer is offered a range of products and services in addition to the report. The underlying question that has been fundamental to this study is how the business model will look like for automated functions within the construction industry overall in the future. In what ways could you motivate the price for an automated function, which used to be paid for by the hour? This study gives the reader insights with that question in mind since automation and the questions automation arises is a growing topic within the industry. / Den globala klimatpåverkan från höga koldioxidutsläpp är fortsatt påtaglig på vår planet och hotar att utrota den biologiska mångfalden. Effekterna på klimatet kommer från mänsklig aktivitet och syftar särskilt till förbränning av fossila bränslen som kol, olja och gas. Byggsektorn bidrar till en stor mängd av utsläppen, speciellt sektorns energianvändning under byggproduktionsskedet. I dagsläget står bygg- och fastighetssektorn för knappt 40 procent av den globala miljöpåverkan. Som en åtgärd för att minska klimatpåverkan ämnar den svenska regeringen att införa en ny lag den 1 januari år 2022 om klimatdeklarering vid nyproduktion för att minska sektorns miljöpåverkan. För att bemöta detta lagkrav samt den ökande graden av digitalisering i byggnadsindustrin, har teknikkonsultföretaget William Sale Partnership (WSP) Sverige valt att göra en satsning inom automatisering av klimatdeklarationer. I företagets affärsområde för byggnadsprojektering har man tagit fram det digitala verktyget Klimatdata Light för att automatisera beräkningen av mängden koldioxidekvivalenter i projekteringsstadiet som sedan emitteras i byggskedet. Verktyget granskar i dagsläget endast byggnadsdelarna grund och byggnadsstomme och erbjuder därför inga kompletta klimatdeklarationer för hela byggnader. Däremot planeras funktionen att vidareutvecklas för att kunna leverera kompletta klimatdeklarationer. I samband med utveckling av automatiserade klimatdeklarationer som Klimatdata Light producerar så har WSP Sverige känt ett behov av att undersöka hur man kan tänkas motivera och utforma försäljningen. Syftet med examensarbetet var att kartlägga den nationella kravbilden samt vilka värden klimatdeklarationer har för kund och teknikkonsultföretag, för att därefter utforma och ge förslag på möjliga affärsmodeller vid försäljning av automatiserade klimatdeklarationer under projekteringsfasen i byggprocessen. Kartläggningen utfördes genom en litteraturstudie samt två kvalitativa intervjustudier. I den ena intervjustudien intervjuades sju olika respondenter inom segmentet stålhallstillverkare, och den andra studien intervjuade tre medarbetare internt inom teknikkonsultens organisation.  I intervjustudien med stålhallstillverkare framkom de två huvudsakliga insikterna att respondenterna i dagsläget inte aktivt arbetar med miljö till någon större utsträckning, men att man ser ett ökande behov av att både arbeta med miljö och få hjälp med det. I intervjustudien med medarbetare från WSP framkom det att det är viktigt att ha god kommunikation mellan företagets affärsområden i samband med försäljning av klimatdeklarationer, samt att deklarationerna kan fylla en kunskapsspridande funktion både gentemot kund och inom den egna organisationen. Insamlat material från både litteraturstudien och intervjustudierna användes som grund till att utforma två olika typer av scenarier med affärsmodeller. Båda affärsmodellerna hade en struktur som tidigare nyttjats inom industriellt byggande. I det första scenariot är tanken att den automatiserade klimatdeklarationen ska säljas mot ett fastpris och täcka ett kundbehov som enbart möter de kommande nationella lagkraven. I det andra scenariot är istället tanken att klimatdeklarationen ska vara kostnadsfri och utgå ifrån ett kundbehov som täcker ett större miljöengagemang. I det sistnämnda fallet är tanken att deklarationen ska inkluderas i ett erbjudandenivåkoncept där kunden kan erbjudas en kombination av ett flertal olika produkter och tjänster utöver själva deklarationen. En frågeställning som har varit bakomliggande under examensarbetets gång är hur affären kommer se ut för automatiserade funktioner generellt i bygg- och anläggningsbranschen framöver. När verktyg som normalt sett har timdebiterats automatiseras, så som exempelvis funktioner för konstruktion- och stomsystem, hur påverkas prissättningen av automatiseringen? Detta examensarbete kan ge läsaren insikter även från en sådan infallsvinkel, eftersom automatisering och de frågeställningar som automatisering medbringar är vittomfattande i bygg- och anläggningsbranschen.

Pharmaceutical residues are passing our wastewater treatment plants and flowing out in to the nature. The medical substances are built to affect different processes in our bodies, but also affect other species and increase the risk of developing multi resistant bacterial strains, not curable with antibiotics. This has made wastewater treatment plants (WWTPs) interested in investing in pharmaceutical removal. This study describes what criteria that are important to consider when choosing technology for pharmaceutical removal, and presents a model for the WWTPs to use when choosing pharmaceutical removal technology. Secondly, the study presents a reasoning regarding business model concepts. These concepts are presented to aid suppliers of pharmaceutical removal technology, when designing their business models. The method of choice is a qualitative research study based on interviews and document analysis. / Aktiva läkemdelssubstanser passerar idag våra reningsverk oförändrade och rinner ut i naturen. Dessa substanser är tillverkade för att påverka olika biologiska processer i våra kroppar, men de påverkar också andra arter och ökar risken för att utveckla antibiotikaresistenta bakterier som vi inte kan bota oss från. Dessa risker har gjort reningsverk intresserade av att investera i läkemedelsrening. Denna studie beskriver vilka kriterier som är viktiga att överväga vid val av teknik för läkemedelsrening och presenterar sedan en modell som reningsverk kan använda när de väljer teknik för läkemedelsrening. Ett resonemang förs också kring olika affärsmodellskoncept som kan nyttjas av leverantörer av teknik för läkemedelsrening, när de utvecklar sina affärsmodeller. Den valda metoden för studien är baserat på ett kvalitativt förhållningssätt med intervjuer och dokumentanalyser.

Uppsatsen syftar till att bidra med kunskap kring de svårigheter och de barriärer som föreligger vid en implementering av en cirkulär affärsmodell. Studien utgår från ett företagsperspektiv, vilket även kompletterats med ett kundperspektiv för att skapa ett holistiskt perspektiv. Uppsatsen inkluderar undersökningar kring de anställdas uppfattningar, i avseende att identifiera eventuella barriärer. Vidare inkluderas även undersökningar kring kundernas uppfattningar av IKEA:s cirkulära arbete. En kvalitativ ansats har använts då en fallstudie på ett IKEA-varuhus i Mellansverige genomförts. Ostandardiserade och halvstrukturerade intervjuer har skett, där sex anställda deltog i djupare intervjuer och nitton besökare på IKEA-varuhuset deltog i mer kortvariga intervjuer. Data användes sedan för en analys och diskussion i förhållande till tidigare forskning. Den mest omfattande barriären som upptäckts på fallstudiens enhet är kommunikation, där både den interna kommunikationen visar på brister kring bland annat informationsdelning, samt den externa kommunikationen gentemot kunder i sin helhet. Vidare belyser uppsatsen brister kring varuhusets företagskultur där hållbarhetsutbildningen är återhållsam, samt har distinkta skillnader framgått i de anställdas motivation. För en lyckad omställning av cirkulär affärsmodell behövs extern och intern kommunikation, långsiktig intern utbildning, samt motivation för att driva cirkulära innovationer. / The main aim of this thesis is to assess, understand and contribute to the challenges and barriers related to the implementation of a circular business model. The thesis applied a holistic perspective where both organizational and customer perspectives are studied. In this study, we assess both employees and customers perceptions regarding the transition to a circular way of doing things in order to identify eventual barriers and challenges. The study has a qualitative approach with a case study of an IKEA store in the central part of Sweden. We have used semi-structured and unstandardizedinterviews, where six employees of IKEA participated in more insightful interviews and nineteen customers participated in short interviews. The collected data was used for analysis and discussion in relation to previous research (theoretical framework). In this study, we have found that the vital barrier in the IKEA store is communication, for instance, the circular informational sharing is lacking in internal communication. The external communication towards customers is also inadequate. Furthermore, some difficulties regarding the corporate culture of IKEA is emphasized. The education concerning sustainability and circular economy is restrained and distinctions in employee motivation has emerged. In order to success, business need a readjustment towards a circular business model implementation, long-term education is necessary to create knowledge, while motivating the employees in order to facilitate circular innovations.

Sammanfattning Titel: En hållbar och värdeskapande affärsmodell - En studie om hur företag kan skapa värde genom att integrera hållbarhet i affärsmodellen. Författare: Elina Berglund & Matilda Johansson Nyckelord: Affärsmodell, BMI, CSR, hållbarhet, resurser, SBMI, värde, TBL. Bakgrund: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har lett till att begreppet hållbar utveckling har fått en allt större betydelse och genomslag i samhällsdebatten och till att fler företag idag arbetar aktivt med hållbarhet. För att bidra till en förändring och säkerställa en hållbar framtid utformades år 2015 Agenda 2030. För att en hållbar utveckling skall kunna uppnås bör samtliga företag i näringslivet ta ett gemensamt ansvar men enligt Regeringen (2020) har framför allt den svenska livsmedelsindustrin stor potential i att verkliggöra såväl miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. För att bidra till den förändring som krävs är det även av avgörande betydelse för företag att se över sin affärsmodell. Frågeställning: Hur arbetar företag med att integrera hållbarhet i affärsmodellen samtidigt som de upprätthåller en värdeskapande verksamhet? Syfte: Syftet med studien är att beskriva de utmaningar företag står inför med att integrera hållbarhet i affärsmodellen. Vidare är syftet att öka förståelsen hur värdeskapande och hållbarhet kan kombineras genom att utveckla ett teoretiskt ramverk. Teoretisk referensram: I teorikapitlet presenteras teorier om hållbarhet, affärsmodell och resurser. Utifrån den teoretiska referensramen utvecklades en analysmodell för att underlätta analysen av det empiriska materialet. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från företag inom livsmedelsindustrin. Data har även samlats in från de valda företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar och hemsidor. Valet av företag har baserats på Sustainable brand index officiella rapport från 2019 inom kategorin “Food and beverage”. Resultat: Studien visar att integrering av hållbarhet i affärsmodellen är ett pågående arbete som behöver utföras med ett långsiktigt perspektiv och ett holistiskt synsätt för att upprätthålla en värdeskapande verksamhet. Det framkom även att företag kan skapa värde genom att kommunicera ut sitt hållbarhetsarbete till konsumenter. Utmaningar som finns med att integrera hållbarhet i affärsmodellen mynnar ofta ut i målkonflikter och för att hantera konflikterna behöver företag balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: ekonomisk, miljömässig och social.

Industrial symbiosis involves cooperation by exchanges of resources between companies, and furthermore develops regional competitiveness and increase new business opportunities. To consider the definition of industrial symbiosis within a company, and allow innovations in circular economy and resource usage, creates opportunities for a company to grow businesses by reaching economic development and increased efficiency. The research questions investigate how a business model develops cooperation between a recycling company, an energy company and a real estate manager, in manner of connections between relevant businesses in industrial symbiosis. A case study with the three companies Ragn- Sells, E.ON and Väderholmen AB is accomplished, with divisions of six responsibility roles to maintain cooperation in development of industrial symbiosis between the three companies in Broporten, Upplands-Bro. Broporten is a projected area in Upplands-Bro and this report is made as a step to implement industrial symbiosis in the area. The result shows that cooperation between three main partners; recycling company, energy company and real estate company, leads to an effective implementation of industrial symbiosis since the individual core businesses have useful supplement. The industrial symbiosis in Broporten can be developed and maintained by the three cooperating companies Ragn-Sells, E.ON and Väderholmen AB by using a canvas business model supporting the cooperation. Different scenarios show how responsibility roles can be divided between the three key partners and depends on decision of chosen scenario. The most successful scenario is when Väderholmen AB is Park coordinator, because Park coordinator is close to Väderholmen AB’s core business. Network coordinator is suitable for both Ragn-Sells and E.ON since they already are involved in geopolitical framework. It results in following division; Ragn-Sells as Recycling company, Knowledge company and Network coordinator E.ON as Infrastructure company, Process industry company and Network coordinator Väderholmen AB as Park coordinator The role as network coordinator should only correspond to one Key Partner. Potential businesses for implementation of industrial symbiosis in Broporten are a cluster with greenhouse, slaughterhouse, dairy, bakery and brewery, beneficently located close to a combined heat and power plant (CHP plant). The total maximum margin of yearly output of district heating from the CHP plant to the five priority industries demand are 3.6%, and 11% for electricity. The total maximum margin of yearly output of organic fertilizer from the biogas plant to the five priority industries demand are 0.4%. The total maximum margin of yearly input of biological waste from the five priority industries to the biogas plant is 4.1%. It leads to questions regarding the relevance of E.ON’s biogas in Broporten. Potential dimensions suitable for Broporten are 5000 m2 for greenhouse, 5000 m2 for slaughterhouse, 40,000 m2 for dairy, 15,000 m2 for bakery and 10,000 m2 for brewery. / Begreppet industriell symbios innefattar flöden av resurser i form av energi och material mellan industrier, skapat genom fungerande samarbeten. Att applicera cirkulära resursflöden och cirkulär ekonomi inom en organisation ger möjlighet till regional konkurrenskraft med potential för effektivitet och ekonomisk tillväxt, tillsammans med hållbarhet inom sociala och ekologiska faktorer. Frågeställningen undersöker hur en affärsmodell kan utvecklas för att understödja ett samarbete mellan ett återvinningsföretag, ett energiföretag och en fastighetsägare rörande utvecklingen av industriell symbios. En fallstudie är gjord specifikt för de tre företagen Ragn-Sells, E.ON och Väderholmen AB. Sex olika ansvarsroller är specificerade och uppdelade mellan de tre samarbetspartners för att vidare skapa en effektiv implementering av industriell symbios i Broporten, Upplands-Bro. Broporten är en projekterad area i Upplands-Bro och denna rapport är avsedd att vägleda implementering av industriell symbios på området. Olika scenario beskriver hur ansvarsfördelningen kan utformas mellan de tre huvudparterna. Den mest effektiva uppdelningen uppkommer från scenario 1, eftersom parkkoordinator är snarlik Väderholmen ABs kärnverksamhet. Nätverkskoordinator är en passande roll för både Ragn-Sells och E.ON, eftersom de redan är involverade inom geopolitiska områden. Följande uppdelning är rekommenderad: Ragn-Sells som Återvinningsföretag, Kunskapsföretag och Nätverkskoordinator E.ON som Infrastrukturföretag, processindustriföretag och Nätverkskoordinator Väderholmen AB som Parkkoordinator Nätverkskoordinator ska endast tillfalla en av huvudparterna. Resultatet visar att ett samarbete mellan tre generella huvudparter; ett återvinningsföretag, ett energiföretag och en fastighetsägare, leder till en effektiv implementering av industriell symbios eftersom deras kärnverksamheter kompletterar varandra effektivt rörande industriell symbios. Industriell symbios i Broporten kan skapas genom ett samarbete mellan Ragn-Sells, E.ON och Väderholmen AB baserat på en gemensam affärsmodell Canvas. Industrier med potential att införas i Broporten är växthus, slakthus, mejeri, bageri och bryggeri, vilka med fördel placeras i närheten av ett kraftvärmeverk. Ju fler relevanta energi- och materialflöden mellan industrier, desto bättre anpassning för industriell symbios. Maximal mängd biologiskt avfall från de fem prioriterade industrierna och vidare använt i biogasanläggningen produktion är 4.1 %. De använder 0.4 % av producerat biogödsel från biogasanläggningen, 3.6 % av producerat fjärrvärme och 11 % av producerad elektricitet från kraftvärmeverket. Detta leder till frågetecken rörande huruvida E.ONs biogasanläggning är en relevant investering i Broporten. Beräkningar av massflöden mellan de prioriterade industrierna i Broporten påvisar en dimensionering av industrierna till 5000 m2 för växthus, 5000 m2 för slakthus, 40,000 m2 för mejeri, 15,000 m2 för bageri och 10,000 m2 för bryggeri.