Circular economy (CE) is widely seen as a potential solution to negative impacts caused by thelinear economy; however, companies must integrate CE principles into the business modeldeeper to achieve sustainable development. The Product-Service System (PSS) businessmodel is a potential solution to the superficial implementation of CE due to shifting the focusto delivering functionality rather than ownership. However, several researchers point out thatPSS systems, whilst promoted as sustainability alternatives, rarely have enough quantitativedata supporting these outcomes and where the research field widely highlight the need tofurther develop assessment methods for PSS, with the use phase being a specifically criticalarea to monitor due to companies increased responsibility. This master’s thesis, therefore,aims to evaluate how companies monitor and assess their use-oriented PSS during the usephase to safeguard the intended increase in sustainability performance. To achieve theseobjectives, a qualitative, multiple case study was employed, where four companies wereinterviewed following a semi-structured approach, creating in-depth knowledge in each case. The case studies reveal that the different companies' primary methods to safeguard theirsustainability ambitions were through data collection, which, however, lacked the structuralsupport of Key Performance Indicators (KPIs). The different case studies could be seen tomainly collect performance data for proactive maintenance and consumer behaviour data toadjust their services and, by that, reduce environmental impact. However, only Volvo CarMobility did try to reduce the risk of unforeseen rebound effects by investigating customers'changed mobility behaviour. All of the companies did during the interviews refer to KPIs thatthey used to ensure that their sustainability goals were met; however, only one of the casestudies had an indicator that could meet the requirements of KPIs, whereas others lackedspecified targets, were vaguely defined or were irregularly collected. Additionally, the casestudies confirmed different strategic reasons for implementing their PSS other thansustainability and whether all sustainability goals could be connected to economic incentives.These different drivers confirm the PSS attraction and suitability for companies; however, italso emphasises the importance of implementing a system perspective to mitigate risks ofburden shifting and loss of the potential to contribute to sustainable development. Future research could further evaluate the importance of information and communicationtechnologies (ICT) when collecting data on PSS consumers, how AI-supported technologycould facilitate the recognition of consumer behaviour, and how this data collection shouldbe efficiently managed in the organisation. Additionally, another interesting avenue for futureinvestigation would be the overall consumer behaviour of society and its impact on businessmodels such as PSS. In conclusion, this master's thesis confirms and extends previous assertions on theimportance and complexity of use-oriented PSS and adds to the emerging literature on the subject through the information from the case studies. The findings also point to the holisticinsights and performance assessments required to optimise the potential and ensure thesustainability of the services. / Cirkulär ekonomi (CE) betraktas allmänt som en potentiell lösning på den negativa påverkansom den linjära ekonomin orsakar. För att uppnå en hållbar utveckling är det nödvändigt förföretag att djupare integrera CE-principer i affärsmodellen. Affärsmodellen förprodukttjänstsystem (product service system - PSS) anses vara en potentiell lösning när CEytligt implementerats i företag, detta genom att fokusera på att leverera funktionalitetsnarare än äganderätt. Dock pekar flera forskare på att PSS-system, trots att de främjas somhållbarhetsalternativ, sällan har tillräckligt med kvantitativ data som stödjer dessa resultat.Inom PSS forskningsfältet betonas behovet av att vidareutveckla bedömningsmetoder(Nakada et al., 2020), där användningsfasen anses vara ett specifikt kritiskt område attkontrollera på grund av företagens ökade ansvar. Denna masteravhandling syftar därför tillatt utvärdera hur företag kontrollerar och bedömer sina användningsorienterade PSS underanvändningsfasen för att säkerställa den avsedda ökningen i hållbarhetsprestanda. För attuppnå dessa mål användes en kvalitativ, flerfallstudie där fyra företag intervjuades med ettsemistrukturerat förhållningssätt, vilket skapade mer djupgående kunskap om vardera fall. Fallstudierna visar att de olika företagens huvudsakliga metod för att säkerställa sinahållbarhetsambitioner var genom datainsamling, men detta saknade dock det strukturellastödet av nyckeltal (Key Performance Indicators - KPI:er). De olika fallstudierna kunde sessamla prestandadata främst för proaktivt underhåll och konsumentbeteendedata för attjustera sina tjänster och därigenom minska miljöpåverkan. Endast Volvo Car Mobility försökteminska risken för oförutsedda rekyleffekter genom att undersöka kunders ändraderörelsebeteende. Samtliga företag hänvisade under intervjuerna till KPI:er som de användeför att säkerställa att deras hållbarhetsmål uppnåddes, men endast företaget som hyrde utbilbarnstolar hade en indikator som kunde uppfylla KPI-kraven, medan de andra fallensaknade specificerade objektiv, var vagt definierade eller insamlades oregelbundet.Dessutom bekräftade fallstudierna olika strategiska skäl för att implementera sina PSS utöverhållbarhet, och alla hållbarhetsmål kunde kopplas till ekonomiska incitament. Dessa olikadrivkrafter bekräftar PSS attraktion och lämplighet för företag, men betonar också vikten avatt implementera ett systemperspektiv för att minska riskerna för tunnelseende ochförskjutning av belastningen (s.k. burden shifting) och förlora potentialen att bidra till enhållbar utveckling. Framtida forskning kan rikta sig mot att ytterligare utvärdera betydelsen av informations- ochkommunikationsteknologier (Information and Communication Technology - ICT) vid insamlingav data om PSS-konsumenter, hur AI-stödd teknik kan underlätta igenkänning avkonsumentbeteende och särskilt hur denna datainsamling bör hanteras effektivt iorganisationen. Dessutom skulle en annan intressant väg för framtida undersökningar kunnavara samhällets övergripande konsumentbeteende och dess påverkan på affärsmodeller somPSS.   Sammanfattningsvis bekräftar denna masteravhandling tidigare påståenden omanvändningsorienterade PSS betydelse och komplexitet och bidrar till den växandelitteraturen om ämnet genom information från fallstudierna. Resultaten pekar också på deholistiska insikter och prestandabedömningar som krävs för att optimera potentialen ochsäkerställa tjänsternas hållbarhet.

The information technology revolution has completely changed the world economy. This industry that has revolutionized many aspects of social life, created an incredible amount of jobs, and generated an enormous amount of wealth, has been growing exponentially fast since the beginning of this century. Billions of people all over the world tap into the various services and products that have sprung from this information technology revolution. While these products and services have undisputedly enabled incredible features that previous generations could only have dreamt of, it might be time to take a step back and analyze the various aspects of some of these products and services in terms of their societal value and business models. Many of the social media platforms that exist today promise a free access to content and information, and the world has grown so accustomed to this, that the dynamics behind this promise of free access are often overlooked. Data from users is being collected on social media platforms and sold to interested parties like advertisers, who in turn can create customized and targeted ads that will be displayed on these same social media platforms. This is the simple exchange that fuels the advertisement-based business models of many of these platforms. Awareness and understanding around the workings of this business model is growing, but it seems interesting to illustrate a better picture of what implications these business models fueled by data have on our society. Specifically, this research aimed at answering the question: What are the implications of the advertisement-based business model of YouTube in relation to the 2016 presidential elections of the United States? Through an extensive literature review, as well as a case study analysis, this research reported various implications of the business model of YouTube that were discussed both in light of their relevance to the specific political event mentioned in the research question, as well as in light of larger overarching institutions like democracy. / Informationsteknologirevolutionen har förändrat världsekonomin helt. Denna industri som har revolutionerat många aspekter av det sociala livet, skapat en otrolig mängd arbetstillfällen och genererat en enorm mängd rikedom har vuxit exponentiellt snabbt sedan början av detta århundrade. Miljarder människor över hela världen utnyttjar de olika tjänsterna och produkterna som härrör från denna informationsteknologirevolution. Även om dessa produkter och tjänster otvivelaktigt har möjliggjort otroliga funktioner som tidigare generationer bara kunde ha drömt om, kan det vara dags att ta ett steg tillbaka och analysera de olika aspekterna av vissa av dessa produkter och tjänster när det gäller deras samhällsvärde och affärsmodeller. Många av de sociala medieplattformarna som finns idag lovar en fri tillgång till innehåll och information, och världen har blivit så vana vid detta att dynamiken bakom detta löfte om fri tillgång ofta förbises. Data från användare samlas in på sociala medieplattformar och säljs till intresserade parter som annonsörer, som i sin tur kan skapa anpassade och riktade annonser som kommer att visas på samma sociala medieplattformar. Detta är det enkla utbytet som drivs av reklambaserade affärsmodeller för många av dessa plattformar. Medvetenhet och förståelse kring hur denna affärsmodell fungerar växer, men det verkar intressant att illustrera en bättre bild av vilka konsekvenser dessa affärsmodeller drivs av data har på vårt samhälle. Specifikt denna forskning syftar till att besvara frågan: Vilka är konsekvenserna av den annonsbaserade affärsmodellen för Youtube i samband med USA: s presidentval 2016? Genom en omfattande litteraturöversikt, såväl som en fallstudieanalys, rapporterade denna forskning olika implikationer av affärsmodellen på Youtube som diskuterades både mot bakgrund av deras relevans för den specifika politiska händelsen som nämns i forskningsfrågan, liksom i ljuset av större övergripande institutioner som demokrati.

In the manufacturing equipment industry, sensors integrated in manufacturing equipment is a prerequisite for higher levels of servitization, such as maintenance and product support services, as the sensors can provide data of equipment usage. In this study, a framework called Evaluation of readiness of servitization has been developed, where manufacturing equipment companies can evaluate whether they benefit from developing new solutions with a higher level of servitization. In the evaluation of servitization, a company in the manufacturing equipment industry should consider the following three factors; Value proposition’s fulfilment of customer needs, Market acceptance of value proposition and Internal capabilities to develop and deliver the solution. This study shows that all three factors must be considered for a justified evaluation. The study is based on a single case study on the manufacturing equipment company Atlas Copco Industrial Technique, and a literature review on servitization in the manufacturing industry. This study shows that uncertainty about customer needs and market acceptance of the new value proposition that servitization entails, constitute obstacles to develop new solutions with a higher level of servitization. Thereby, it is of great importance to a manufacturing equipment company to assess readiness both internally and externally when evaluating if they benefit from developing new solutions with a higher level of servitization. / Inom tillverkningsindustrin är sensorer i verktyg en möjliggörare för att utveckla tjänster, såsom underhålls- och produktsupporttjänster, då sensorerna kan tillhandahålla data om verktygens användning. I denna studie har ett ramverk benämnt Utvärdering av beredskap för tjänstefiering utvecklats. Med hjälp av ramverket kan tillverkande företag utvärdera om de profiterar av att utveckla nya lösningar med högre servicegrad. Vid utvärdering av tjänstefiering bör ett företag inom tillverkningsindustrin beakta följande tre faktorer; Värdeerbjudandets uppfyllande av kundbehov, Marknadens acceptans av värdeerbjudandet och Intern förmåga att utveckla och leverera lösningen. Denna studie visar att samtliga faktorer måste beaktas för en motiverad utvärdering. Denna studie är baserad på en litteraturstudie om tjänstefiering inom tillverkningsindustrin och en fallstudie om tillverkningsföretaget Atlas Copco Industriteknik. Studien visar att bristande kunskap om kundbehov och marknadens acceptans av det nya värdeerbjudande som tjänstefiering innebär utgör hinder för företag inom tillverkningsindustrin för att kunna utveckla värdeerbjudande med högre servicenivå. Studien visar även att det av stor betydelse för tillverkningsföretag att bedöma beredskap både internt och externt vid utvärdering av beredskap för tjänstefiering.

Recent developments in the field of Artificial Intelligence (AI) drive businesses to introduce digitally advanced products, services, processes, and mechanisms to various markets (Krauset al. 2022; Parida et al. 2019). In this manner, the healthcare sector proves as a propitious industry for successful AI-application (Jiang et al. 2017; Yu et al. 2018). However, expected business gains cannot be achieved through the sole integration of AI-systems into healthcare products, processes and/ or services (Åström et al. 2022; Lee et al. 2019). To appropriately operationalise and commercialise AI-based offerings, so-called AI-solution-specialists are urged to change, adapt, and modify their prevailing business models (BMs) (Frank et al. 2019;Kiel et al. 2017). This study addresses the mentioned research gap by providing a thorough investigation of relevant literature and conducting a qualitative research methodology. By the means of guideline-based, structured interviews, data from seven cases on AI-based businessmodels in the healthcare sector were collected. With our findings we propose one theoretical framework on healthcare-specific AI-enabled BM modifications and one model on generalised AI-based value chain activities. In this way, we deliver insights into how AI is utilised in healthcare firms and how it is ultimately integrated into firm operating models - highly contributing to current literature. Further, our proposed frameworks serve as blueprints supporting practitioners in successfully creating, delivering, and capturing value stemming from AI-based technologies. Finally, being limited in scope, we propose future research to extend the study’s focus to an ecosystem-perspective and further apply a longitudinal research design to observe AI-enabled business model changes over a longer time span. / Framsteg inom Artificiell Intelligens (AI) motiverar företag att introducera digitalt avancerade produkter, tjänster, processer och mekanismer till flera olika marknader (Kraus et al. 2022;Parida et al. 2019). Hälso- och sjukvårdsbranschen är en lovande marknad för applikationer av AI (Jiang et al. 2017; Yu et al. 2018). För att uppnå förväntade värdeökningar krävs dock mer än integration av AI i hälso och -sjukvårdsprodukter, -processer och/eller tjänster (Åströmet al. 2022; Lee et al. 2019). Lösningsspecialister inom AI uppmanas att anpassa och modifierar rådande affärsmodeller för att på lämpligt sätt operationalisera och kommersialisera AI-baserade lösningar (Frank et al. 2019; Kiel et al. 2017). Den här artikeln behandlar forskningsluckan inom området genom en ingående litteraturstudie samt kvalitativa studier. Via strukturerade intervjuer baserade på riktlinjer samlas data från sju fall av AI-drivna affärsmodeller inom hälso- och sjukvårdssektorn. Baserat på våra resultat föreslår vi ett teoretiskt ramverk för AI-drivna förändringar av affärsmodeller inom hälso- och sjukvårdssektorn, samt en generell modell för AI-baserade aktiviteter i värdekedjan. På så sätt bidrar vi till den existerande litteraturen med inblickar i hur AI används av företag inom hälsa och sjukvård och hur AI integreras i existerande verksamhetsmodeller. Därtill agerar de presenterade ramverken som stöd för idkare i processen att skapa, leverera och fånga värde i koppling till AI-baserade teknologier. Avslutningsvis föreslår vi framtida forskning, där studiens omfattning ökas för att inkludera ett ekosystemperspektiv samt longitudinella studier med syfte att observera de långsiktiga förändringar av affärsmodeller som möjliggörs av AI.

This thesis project analyses the conflict between Meta and Apple, specifically focusing on their privacy policies and the subsequent implications for their business models and innovation strategies. This study aims to provide valuable insights into the main topics of speculation surrounding this conflict and address its objectives. By analyzing secondary sources, the project identifies the main themes discussed in relation to the conflict. Privacy, business, advertisement, and data emerged as the most frequently mentioned and speculated topics. Based on the effects of Apple's privacy policy changes, this project developed three plausible scenarios for Meta's future. These scenarios explored the impact of the climate crisis, the influence of Generation Z, and advancements in AI technology. Each scenario presented unique challenges and opportunities for Meta, emphasizing the importance of business model elements and innovation theory in navigating changing market conditions and consumer preferences. This project provides insights into the conflict between Meta and Apple, shedding light on the main topics of speculation and their implications for business models and innovation. Contributing with this to the discussion about privacy, business models, and innovation in the tech industry / Detta projekt analyserar konflikten mellan Meta och Apple med fokus på deras integritetspolicyer och de påföljande konsekvenserna för deras affärsmodeller och innovationsstrategier. Genom att genomföra en omfattande undersökning och dataanalys syftar denna studie till att ge värdefulla insikter i de huvudsakliga spekulationerna kring denna konflikt och att uppfylla sina mål. Genom att analysera sekundära källor identifierar projektet de huvudsakliga teman som diskuteras i samband med konflikten. Integritet, affärer, annonsering och data framträdde som de mest frekvent nämnda och spekulerade ämnena. Baserat på effekterna av Apples ändringar i integritetspolicyn utvecklade detta projekt tre möjliga scenarier för Metas framtid. Dessa scenarier undersökte klimatkrisens påverkan, inflytandet från Generation Z och framstegen inom AI-teknologi. Varje scenario presenterade unika utmaningar och möjligheter för Meta och betonade vikten av affärsmodellens komponenter och innovations teori för att navigera i föränderliga marknadsförhållanden och konsumentpreferenser. Detta projekt ger insikter i konflikten mellan Meta och Apple, belyser de huvudsakliga spekulationernas ämnen och deras konsekvenser för affärsmodeller och innovation. Det bidrar till diskussionen om integritet, affärsmodeller och innovation inom techindustrin.

För att bemöta klimatförändringarna och exploateringen av naturen krävs ett krafttag från alla sektorer. Små- och medelstora företags (SMF) utbredning på den lokala såväl som den globala marknaden indikerar att de har en central roll i omställningen mot en hållbar samhällsutveckling. Trots detta förefaller det svårt för flertalet små- och medelstora företag att implementera miljöfrågan i verksamheten. Forskningsstudien syftar därav till att undersöka framgångsfaktorer för att implementera miljöfrämjande åtgärder i svenska SMF samt kartlägga utvecklingsmöjligheter för att bemöta barriärer och lyfta goda exempel på hur SMF kan bedriva ett miljöarbete. Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ studiedesign. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer och kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera materialet. Analysen synliggjorde nio framgångsfaktorer och sex betydande barriärer hos de SMF som deltagit i studien. Totalt 12 utvecklingsmöjligheter har identifierats. Sju utvecklingsmöjligheter har syntetiserats utifrån framgångsfaktorerna, exempelvis; främja en hållbarhetspräglad företagskultur, involvera medarbetarna i miljöarbetet och integrera miljö i affärsmodellen. Fem utvecklingsmöjligheter har utlästs utifrån barriärerna, exempelvis; skapa incitament för förbättrad miljöprestanda, tydliggöra efterlevnad och uppföljning av miljökrav samt öka samverkan mellan myndighet och näringsliv. Studien påvisar att ett miljöarbete inte är en statisk process, vilket kräver att utvecklingsmöjligheterna anpassas till företagets förutsättningar. / Responding to climate change requires a joined effort from all sectors. The prevalence of small and medium-sized enterprises (SMEs) on the market indicates that they have a central role in the transition towards sustainable development. Despite this, it proves difficult for several SME to integrate the environmental issue in their operations. Therefore, the research study aims to investigate success factors for implementing green practices in Swedish SMEs, map what opportunities there is to address barriers and emphasizes good examples of how SMEs can carry out an environmental work. The research questions are answered through a qualitative study design. The empirical material has been collected using semi-structured interviews and thematic analysis has been used to analyze the material. The analysis resulted in nine success factors and six prominent barriers for the SMEs that participated in the study. A total of 12 development opportunities have been identified. Seven of these development opportunities have been synthesized from the success factors, for example, promote an organizational culture characterized by sustainability, involve employees in environmental work and integrate the environment into the business model. Five development opportunities have been synthesized from the barriers, for example, create incentives for improved environmental performance, clarify compliance and follow-up of environmental requirements and increase collaboration between authorities and business. The study demonstrates that the implementation of environmental practices is not a static process, which requires that development opportunities must be adapted to the company''s conditions.

Sweden has an ambitious goal that the country will be carbon neutral by 2045, where this includes all sectors, including transportation and thus aviation. The aviation sector is an important part of the transportationsystem where the development of society has become dependent on this transportationalternative. In 2017, the aviation accounted for six percentof Sweden’s carbon dioxide emissions, one percentfrom domestic flightsand five percentfrom international flights. In order toreduce these emissions, active work is ongoing for a transition where domestic aviation will be fossil-free in 2030 and all departures from Sweden to the international market will be fossil-free in 2045. Aviation has historically had a strong connection to fossil fuels and environmentally friendly alternatives have not yet managed to compete in the market.This study has investigated how sustainability can be a central part of the business model and how these should be adapted as part of the work to a fossil-free business, as well as the role of sustainable aviation fuels (SAF) and policy instruments in the energy transition. By mapping important aspects for sustainable business models, market potential for SAFand the development of new policy instruments,this study contributes with a systems perspective on the Swedish aviation industry's energy transition. The delimitationofthe study has been the Swedish market with focus on actors with their operations in Sweden. The methodologyhas consisted of a literature study, an interview study with 11 actors in the Swedish market and a case study on the airline corporationBraathens Regional Airlines (BRA), which mainly operates domestic flights in Sweden with Bromma as their headquarters.The results showed that there are three areas that are important in the work with sustainable business models, three areas for the market potential for biofuels and four areas for policy instruments. In the development of sustainable business models, cooperation and co-financing are seen as central aspects for an effective transition with better risk distribution. Transparent sustainability work, climate calculations and biofueltickets are considered important tools to increase the customer's understanding of the company's transition towards a sustainable future. The public's lack of knowledge regarding the energy transition for aviation is considered an obstacle towards increased sales of biofuel tickets, which also creates flygskam and avoidance of aviation as a means of transportation. The biggest obstacle towards an increased share ofSAFon the Swedish marketis mainly considered to be the lack of Swedish production.Increased production would mean large investment costs and high risks, which means that co-financed projects are proposed to overcome this obstacle. Biomass as a raw material and how it is used and classified in the EU is also an obstacle towards increased use. Current policy instruments show that the reduction obligation is a positive addition, but the penalty fee needs to be raised above the price of SAF.The EU taxonomy can also play a decisiverole in the transitionprocess, as the classification of biomass and bioenergy can affect interest and willingness to make new investments.In addition, travel policies of companies are an obstacle when they prohibit travel by aviation.Finally, policy instruments are needed that favor Swedish production of SAF, where the industry sees great opportunities in both technology and raw materials, but lack of political initiatives.

Autonomous machines and vehicles are on the rise today, seen in different industries such as mining, agriculture, and road transportation. However, this technological shift has not yet had any significant breakthrough in the forestry industry, where manned harvesters and forwarders are used. Since the challenges with technological shifts and radical innovations often are business model-related rather than technical, this study takes a business-oriented approach. The previous research has been mainly focused on the critical technical aspects of autonomous forest machines. Therefore, this study will focus on the business model aspects for their commercialization. This study was conducted as a single case study focusing on the business conditions for commercializing autonomous forest machines in the Swedish forestry industry. The study also discusses four potential networked business models for autonomous forest machines. The primary data source was semi-structured interviews with 12 representatives from forest machine manufacturers, forest companies, forestry service contractor firms, and researchers. The study shows that the role of a traditional forestry service contractor will diminish relative to autonomous forest machines. Moreover, incumbent manufacturers will probably face a business model dilemma related to commercializing autonomous forest machines. On the contrary, forest companies will benefit the most from autonomous forest machines. Therefore, the study suggests that this type of actor should take a leading role in facilitating technology and business development. The study also shows that this potential technology shift will enable new actors, such as IT or software companies, to take an essential role by operating fleets of autonomous forest machines in the future. / Autonoma maskiner och fordon är på frammarsch idag vilket kan ses inom olika typer av branscher som gruvdrift, jordbruk och vägtransporter. Detta teknologiska skifte har ännu inte fått något betydande genombrott inom skogsindustrin där bemannade skördare och skotare används. Eftersom utmaningarna med teknologiska skiften och radikala innovationer ofta är affärsmodellsrelaterade snarare än tekniska, tar denna studie ett affärsorienterat perspektiv. Den tidigare forskningen har mestadels varit fokuserad på de viktigaste tekniska aspekterna av autonoma skogsmaskiner, därför kommer denna studie istället att fokusera på affärsmodellsaspekterna för kommersialiseringen. Studien genomfördes som en fallstudie med fokus på de affärsmässiga förutsättningarna för att kommersialisera autonoma skogsmaskiner inom den svenska skogsindustrin. Studien diskuterar också fyra potentiella nätverksbaserade affärsmodeller för autonoma skogsmaskiner. Semistrukturerade intervjuer med 12 representanter från skogsmaskinstillverkare, skogsbolag, skogsentreprenörsföretag och forskare utgjorde den huvudsakliga datakällan för studien. Studien visar att rollen som en traditionell skogsentreprenör har i dagens skogsbruk kommer att minska i förhållande till autonoma skogsmaskiner i framtiden. Dessutom kommer etablerade skogsmaskintillverkare troligen att möta ett affärsmodellsdilemma relaterat till kommersialisering av autonoma skogsmaskiner. Skogsbolagen kommer att dra mest nytta av autonoma skogsmaskiner och studien tyder på att denna typ av aktörer bör ta en ledande roll för att underlätta teknik- och affärsmodellsutveckling. Studien visar också att detta potentiella teknikskifte kommer att göra det möjligt för nya typer av aktörer, såsom IT- eller mjukvaruföretag, att ta en viktig roll i framtidens skogsbruk genom att ansvara för driften av autonoma skogsmaskinflottor.

Global warming is one of our time’s most pressing issues and the energy industry is the leading cause. In the current Swedish electricity systems, individual consumers hold little to no power as the system is inherently centralized, with large incumbent actors. The Swedish electricity grid is prognosticated to encounter a troublesome situation with grid capacity as society enjoys and evergrowing electrification. The climate issueshave however given renewable energy a more predominant role in the Swedish energy sector. Through the directives of the European Union’s Clean Energy Package, each member state now has to enact laws enabling for individuals to cooperatively engage in selfproduction of energy as a joint entity, which in turn enables for new niche technologies to become market actors. Energy communities is such an entity with a promising outlook to become both a considerable market actor, and an actor that can help alleviate grid tensions. The purpose of this study is to: 1) investigate how the internal business model for energy communities could be constructed in order to maximize societal outreach and promote the creation of new energy communities, and 2) to investigate how the business models could be constructed in order to coexist with the incumbent structures, while contributing to the developments in the sociotechnical regime. The study utilizes an abductive approach through the form of a single case study and qualitative data collection methods. The results are presented and analyzed using the business model canvas framework and its potential is analyzed through the MultiLevel Perspective. The prospects of energy communities in Sweden using photovoltaic (PV) production units are overall positive. The value propositions that lie at the core of the proposed business model are constituted of environmental benefits, autarky, social values and economic costs savings. The most prosperous developmental path for energy communities in order to in the future be recognized in the sociotechnical regime is through a relationship characterized by cooperation with the incumbent structures. / Global uppvärming är en av vår tids största problem, och energiindustrin är den största bidgrande faktorn. I det nuvarande energisystemet har individen lite kontroll, eftersom systemet är till hög grad centraliserat med stora aktörer. Effektbrist och kapacitetsbrist är växande problem i det svenska elnätet, vilket späds på av ökad elektrifiering. Klimatförändringarna har dock givits en större roll i den svenska energisektorn. Genom ett direktiv på EU nivå, Ren Energi paketet, kan nu varje medlemsstat etablera lagar för hur individer kan engagera sig och samarbeta i elproduktion för att själva bli marknadsaktörer. Ett samlingsnamn för sådana aktörer är energigemenskaper. Energigemenskaper kan bidra till att motverka både klimatkrisen men också problemen i elnäten. Syftet med denna studie är att: 1) undersöka hur affärsmodellen för energigemenskaper kan utformas så att man maximerar samhällsspridning och promoterar skapandet av nya energisamhällen, och 2) undersöka hur affärsmodellen can konstrueras så att de kan samexistera med nuvarande aktörer i energisystemet och dessutom utveckla det vidare. Denna studie har ett abduktivt tillvägagångssätt, genom en fallstudie med kvalitativ datainsamling. Resultaten presenteras och analyseras med business model canvas och dess potential undersöks med hjälp av MultiLevel Perspective ramverket. Utsikterna för energigemenskaperna, med fokus på solcellsproduktion, är överlag goda. Energigemenskapens affärsmodells främsta värderbjudanden var klimatmedvetenhet, autarki, sociala attribut och kostnadsbesparingar. Den mest lovande utvecklingsbanan för energigemenskaper inkluderar karaktäriseras av inkludering och samarbeta med de stora och nuvarande aktörerna i energisystemet.

Digital transformation is highlighted as a way of solving many of the problems and challenges that the public sector faces in terms of cost developments and increased demands for better public services. Open data is a strategic resource that is necessary for this development to takeplace and the municipal sector collects information that could be published to create value inmany stages. Previous research believes that economic value is generated through new innovative services and productivity gains, but also social values such as increased civic participation and transparency. But despite previous attempts to stimulate open data, Sweden is far behind comparable countries and there is a lack of research that looks at exactly how these economic values should be captured. To investigate why this is the case and what role open datahas in value creation in the municipal sector, this study has identified several themes through qualitative interviews with an inductive approach. The study resulted in a deeper theoretical analysis of open data and its properties. By considering it as a public good, it is possible to use several explanatory models to explain its slow spread and but also understand the difficult conditions for value capture which results in incentive problems. In addition, there are structural problems linked to legislation and infrastructure that hamper the dissemination of open data and its value-creating role in the municipal sector. / Digital transformationen lyfts som ett sätt att lösa många av de problem och utmaningar som den offentliga sektorn står inför gällande kostnadsutveckling och ökade krav på bättre samhällsservice. Öppna data är en sådan strategisk resurs som är nödvändig för att dennautveckling ska ske och kommunsektorn samlar på sig information som skulle kunna publiceras för att skapa värden i många led. Dels menar tidigare forskning att ekonomiska värden kan genereras genom nya innovativa tjänster och produktivitetsökningar, men även sociala värden som ökad medborgardelaktighet och transparens. Men trots tidigare försök att stimulera öppna data, ligger Sverige långt efter jämförbara länder och det saknas forskning som tittar på exakt hur dessa ekonomiska värden ska fångas. För att undersöka varför så är fallet och vilken roll öppna data har på värdeskapande i kommunsektorn har denna studie genom kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats identifierat flertalet teman. Studien resulterade i en djupare teoretisk analys av öppna data och dess egenskaper. Genom att betrakta det som en kollektiv vara går det att använda flera förklaringsmodeller för att förklara dess långsamma spridning och förstå de svåra förutsättningarna för värdefångst vilket resulterar i incitamentsproblem. Till det finns det strukturella problem kopplat till lagstiftning och infrastruktur som hämmarspridningen av öppna data och dess värdeskapande roll i kommunsektorn.