Purpose - The purpose of this research is to explore disruptive innovation and to determine whether Christensen’s latest version (2015) of the disruptive innovation theory can explain the success of multisided platforms in the music industry. Thus, we analyze three cases studies based on the theory: Napster, Spotify and Apple Music. At the end, we present our results concerning Christensen’s theory’s capability to explain the recent success stories of digital multisided platforms. Research Question - “Does the theory of disruptive innovation explain the success of Multi-sided Platforms in the music industry?” Methodology - A comparative case study with three levels of success gives us a width that we think is necessary in order to draw conclusions. Spotify is considered to be a global market leader while Apple Music is highly successful and market leader in the US. Napster, however, is not considered successful due to the legal issues it has encountered. Secondary data is used on all cases, and an in-depth literature review of the theory which supports the theoretical framework that we use to compare the cases. Findings - This research explores Christensen’s theory that is widely misinterpreted and misapplied in the recent years. Christensen’s theory is heavily built upon a technology factor that drives disruptive innovation, however, this can not explain for instance Spotify’s success, which is according to the original theory is not disruptive. We argue that business model innovation is the driver of disruption in some cases where technology is merely an enabler for business to reach disruptive effects. We would like to propose a stronger categorization of disruption types, such as “technology driven disruption” or “business model driven disruption” in order to identify disruption with different roots. / Syfte - Syftet med denna forskning är att undersöka disruptiv (omstörtande) innovation och att avgöra om Christensens senaste version (2015) av den disruptiva (omstörtande) innovationsteorin kan förklara framgången med flersidiga plattformar inom musikbranschen. Således analyserar vi tre fallstudier baserade på teorin: Napster, Spotify och Apple Music. I slutet presenterar vi våra resultat avseende Christensens teoris förmåga att förklara de senaste framgångshistorierna för digitala flersidiga plattformar. Forskningsfråga - “Förklarar teorin om disruptiv innovation framgången med flersidiga plattformar i musikbranschen?” Metodik - En jämförande fallstudie med tre nivåer av framgång ger oss den bredd som vi tycker är nödvändig för att dra slutsatser. Spotify anses vara en global marknadsledare och Apple Music är mycket framgångsrikt samt marknadsledande i USA. Napster anses emellertid inte framgångsrikt på grund av de rättsliga problem som uppstått. Sekundär data används i alla exempel, samt en djupgående litteraturöversikt av teorin som stöder den teoretiska ramverk som vi använder för att jämföra fallen. Resultat - Denna undersökning utforskar Christensens teori som är brett misstolkad och felaktig tillämpad under de senaste åren. Christensens teori bygger starkt på en teknikfaktor som driver disruptiv innovation, men detta kan inte förklara exempelvis Spotifys framgång, vilken enligt den ursprungliga teorin inte är disruptiv. Vi argumenterar för att affärsmodellinnovation driver störningar i fall där tekniken bara är en katalysator för att verksamheten når disruptiva effekter. Vi skulle vilja föreslå en starkare kategorisering av disruptionstyper, till exempel “tekniskt driven disruption” eller “affärsmodelldisruption” för att identifiera disruptioner med olika rötter.

The circular economy concept provides a model to minimize waste creation while at the same time maximizing value potential. Much attention has been given by researchers to the circular economy and its potential for society from a holistic perspective. However, there exists a scarce widespread exploration of studies about the practical implementation challenges of circular economy seen from a company perspective. This is especially true when looking at the circular business model of reusing products. This research is a qualitative case study that explores the challenges of product reuse through the lens of the Circular Manufacturing Systems framework (CMS). Unlike what was found in the literature review, the results showed that the challenges for reuse were highly concentrated on packaging and ownership. Furthermore, other found challenges that were more anticipated and agreed with the literature were tracking and transparency of products throughout the supply chain. The study’s most apparent contribution and conclusion is that the ownership of handled products in a product reuse supply chain is important in order to overcome many of the found challenges, for example, process/product improvements and communication effectiveness. However, while ownership of the products is an important factor for improving reuse, this research further highlights the importance of the dynamic relations between the four pillars of the CMS-framework to benefit from a reuse-oriented business model. / Konceptet Cirkulär Ekonomi är en modell för att minimera avfall samtidigt som det höjer värdepotentialen. Mycket uppmärksamhet har givits till den cirkulära ekonomin och dess potential för samhället från ett holistiskt perspektiv. Det existerar emellertid en saknad av studier om de praktiska implementeringssvårigheterna av cirkulär ekonomi sett från ett företagsperspektiv. Detta är speciellt sant vid observation av en cirkulär affärsmodell för återanvändning av produkter. Den här studien utgör en kvalitativ fallstudie som syftar till att utforska utmaningarna för återanvändning av produkter ur ett CMS-ramverksperspektiv. Till skillnad från de slutsatser som framkom i litteraturstudien, visade resultaten att utmaningarna för återanvändning var främst relaterade till paketering och ägandeskap. Funna utmaningar från resultaten som korrelerade bättre till litteraturen var som förväntat spårning och transparens av produkter i leveranskedjan. Studiens mest påtagliga bidrag och slutsats är att produktägandeskap i en leveranskedja som hanterar återanvändning är viktig för att övervinna många av de funna utmaningarna som exempelvis process/produktförbättringar och kommunikationseffektivitet. Dock, medan ägandeskap av produkterna är en viktig faktor för att förbättra återanvändning belyser denna studie vikten av de dynamiska relationerna mellan de fyra pelarna i CMS ramverket. Detta för att främja en återanvändningsorienterad affärsmodell.

Det finns förbättringspotential för att öka den cirkulära ekonomin i Sverige, som idag är 3,4 procent. Återbruk av byggmaterial i byggbranschen är en åtgärd, som genererar till en cirkulär förbättring. I uppsatsen belyses utmaningar och möjligheter associerade med återbruk av byggmaterial, som förekommer hos aktörer längs försörjningskedjan. En generell tanke som ofta förekommer är att återbrukat byggmaterial genererar till ökade kostnader, vilket det i uppsatsen påvisas åtskilda åsikter kring. Vidare studeras det som krävs för att lyckas implementera en cirkulär ekonomi i byggbranschen genom affärsmodeller och strategier. Genom att lyckas implementera en cirkulär ekonomi och utveckla expertis inom området, påvisar teori att även konkurrensfördelar kan frambringas. / There is potential for improvement to increase the circular economy in Sweden, which today is 3.4 percent. Reuse of building materials in the construction industry is one action, which generates a circular improvement. The study highlights challenges and opportunities associated with the reuse of building materials faced by different actors along the supply chain. A common understanding is that reused building materials generate increased costs, which the study demonstrates separate opinions about. Furthermore, the requirements to succeed in implementing a circular economy in the construction industry are studied together with business models and strategies for implementation. By succeeding in implementing a circular economy and developing expertise in the field, theory shows that competitive advantages can be generated.

Bakgrund: Branschen för tunga kommersiella fordon har historiskt verkat i en relativt mogen kontext, där värdeerbjudandet kretsat kring inkrementella förbättringar av förbränningsmotorn. Ett ökat behov av hållbara transporter och nya framväxande teknologier gör nu inträde i branschen vilket skapar en disruptiv affärskontext som sätter sedan länge rådande affärsmodeller och strategier ur spel. För att som etablerad aktör i branschen förbli relevant krävs anpassning. Med begränsade resurser måste nya investeringar balanseras med behovet av att vårda den dagliga verksamheten. Genom att beakta centrala avvägningar kan övergången hanteras. Syfte: Denna studies syfte är att med ett explorativt förhållningssätt bidra till ökad förståelse för hur etablerade företag inom branschen för tunga kommersiella fordon hanterar en disruptiv affärskontext, genom att se till de centrala avvägningar som behöver göras för att klara av omställningen till ett disruptivt affärslandskap. Metod: Studien har antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudiedesign. Den vetenskapliga inriktningen är realism och studien har en abduktiv forskningsansats. Datainsamling har skett genom 11 semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. Studiens analysmetod är tematisk analys. Slutsats: Branschen för tunga kommersiella fordon är i starten av disruptiv innovation vilket leder till en disruptiv affärskontext. Etablerade aktörer därinom behöver anpassa sig för att vidhålla dess relevans i branschen och långsiktigt överleva som företag. Vid denna anpassning finner studien att etablerade aktörer kan lära av gårdagen, planera för morgondagen och agera idag genom att se till de centrala avvägningarna: Driva eller drivas av efterfrågan, Resursallokering och portföljutformning, Modulariseringsstrategi, Företagets inblandning med externa parter, Rollen som OEM i det framtida transportekosystemet. Samtliga avvägningar påverkar etablerade aktörers förmåga att hantera en disruptiv affärskontext både positivt och negativt och måste beaktas av etablerade aktörer som anpassar sig till disruptiv innovation. / Background: The industry for heavy commercial vehicles has historically operated in a relatively mature context, where the value proposition has revolved around incremental improvements of the internal combustion engine. An increased need for sustainable transport and new emerging technology is now entering the industry, which creates a disruptive business context that puts longstanding business models and strategies out of play. In order for incumbents in the industry to remain adequate, adapting is required. With limited resources, new investments must be balanced with the need of nurturing the day-to-day operations. By taking key trade-offs into account the transition can be managed. Purpose: The purpose of this study is to contribute with an exploratory approach to a greater understanding of how established companies in the heavy commercial vehicle industry handle a disruptive business context, by looking at the key trade-offs that need to be considered to cope with the transition to a disruptive business landscape. Methodology: The study has been conducted with a qualitative research strategy and case study design. The research approach is realism, and the study has an abductive research approach. The gathering of empirical data has been conducted through 11 semi-structured interviews and document studies. The study has utilised a thematic analysis. Conclusion: The industry for heavy commercial vehicles is at the start of disruptive innovation, which leads to a disruptive business context. Incumbents need to adapt to maintain their relevance in the industry and survive as a company in the long term. With this adaptation, the study finds that incumbents can learn from yesterday, plan for tomorrow and act today by looking to the following key trade-offs: Drive or driven by demand, Resource allocation and portfolio design, Modularisation strategy, The company's involvement with external parties, The role as OEM in the future transport ecosystem. All trade-offs affect the ability of established players to handle a disruptive business context both positively and negatively and must be considered by incumbents who adapt to disruptive innovation.

Digital innovation is a key to solve problems of future healthcare. Medical Technology (MedTech) firms will have to employ successful digital business strategies (DBSs) to become innovative and increase the efficiency to solve the problems in healthcare. This thesis aims to outline important aspects when employing a DBS in a MedTech firm. The results are based on empirical data from consultants working with digital strategies as well as professionals working in the MedTech industry. I conduct semi-structured interviews with 11 professionals of different backgrounds to gain their perspectives and insights on how to successfully implement a DBS in an organisation. I discuss and conclude their opinions concerning the business model and change management aspects of a DBS. The focal point of this thesis was partially led by my commissioner, Human Care. From the literature review and interviews, I introduce several interesting findings which can be helpful for both management of MedTech firms as well as consultants working with DBSs. Some of the findings contributing to successful DBSs includes improving the organisation’s innovative ability and creating opportunities for new innovations. This can be done by working more agile, introducing new competences and co-innovating with customers of the firm. Furthermore, the DBS can change firms’ business models. Interviewees find that the impact can be minor or extensive depending on the DBS employed and can ultimately lead to entire new business models being created. The DBS can have disruptive impact on incumbent firms’ current business and create completely new products or services. Management must correctly evaluate their current position and future desired state to develop a strategy fit for their specific firm. Finally, I find that there is a clear correlation between the changes in the business model and the change management work when implementing a DBS. I present some areas that management of MedTech firms must attend in order to increase the chances of success in their DBS. / Digital innovation är nyckeln till att lösa problem inom sjukvården. Medicinteknikbolag måste använda sig av digitala affärsstrategier för att öka effektiviteten och lösa problem som sjukvården väntas möta i framtiden. Denna rapport syftar till att delge viktiga aspekter när man använder sig av och utformar digitala affärsstrategier inom medicinteknikbolag. Resultaten är baserade på empiriska data från konsulter som jobbar med digitala strategier samt personer yrkesverksamma inom medicinteknik. Jag har genomfört 11 intervjuer med personer med olika bakgrund för att få deras perspektiv och insikter om hur man framgångsrikt använder sig av digitala affärsstrategier i en organisation. Jag diskuterar och sammanfattar deras åsikter rörande affärsmodeller och förändringsledningsarbete relaterat till digitala affärsstrategier. Denna rapports utformning är delvis ledd av min uppdragsgivare, Human Care. Resultaten från litteraturgenomgången och intervjuerna visar att företags innovationsförmåga och att skapa förutsättningar för innovation är viktiga aspekter för framgång. Detta sker genom att ändra organisationens sätt att arbeta på, genom agila arbetsmetoder, nya kompetenser och kan leda till att helt nya affärsmodeller skapas. Strategin kan vara disruptiv för företags nuvarande affär och skapa helt nya produkter och/eller tjänster. Ledningen måste utvärdera sin nuvarande situation och framtida målbild för att utforma väl anpassade strategier för bolaget. Jag finner att det finns en tydlig koppling mellan ändringar i affärsmodellen och förändringsarbetet när man implementerar en digital affärsstrategi. Jag introducerar några områden som ledningen måste se över för att öka chansen till framgång i strategin.

With an increased level of digitization in the retail sector, retail incumbents need to adapt their business model to the new digital era. E-commerce business and other digital tools have transformed the retail industry and incumbent retailers have to react to the changes in order to remain competitive on the market. While previous research has examined the nature of the digital tools in retail or the general impact of digital transformation on the sector, the thesis aims to investigate the impact of digital transformation on the business model of a retail incumbent. To investigate the impact of digital transformation on the business model of a retail incumbent, a single case study has been conducted at Company X, an incumbent retailer operating in Sweden. The Business Model Canvas has been used as a tool to identify the current business model of the company, and to propose future business models for Company X. The findings have resulted in the creation of three different Business Model Canvas scenarios with different levels of change in the business model. The scenarios all implied an increased cooperation with external partners and the implementation of new customer channels.The findings of the thesis contribute to an increased knowledge of retail business model change. While earlier research findings regarding the impact of digital transformation on the retail sector were confirmed in the case study, the thesis proposes new research concerning the impact on a retail incumbent’s business model. The study also contributes to how the Business Model Canvas may be used as a unit of analysis when investigating business model change. / Med en ökad digitalisering inom detaljhandeln så behöver traditionella detaljhandlare anpassa deras affärsmodell till den nya digitala eran. E-handel och andra digitala verktyg har förändrat detaljhandeln och traditionella detaljhandlare måste reagera för att behålla deras konkurrenskraft. Medan tidigare forskning har undersökt olika digitala verktyg inom handeln, eller hur digitalisering har påverkat handelssektorn på en övergripande nivå, så är den här uppsatsens syfte att undersöka den digitala transformationens påverkan på en traditionell detaljhandlares affärsmodell. För att undersöka hur digitaliseringen påverkar en traditionell detaljhandlares affärsmodell så har en fallstudie genomförts hos Företag X, en traditionell detaljhandlare i Sverige. BusinessModel Canvas har använts som ett verktyg för att identifiera den nuvarande affärsmodellen och för att ge förslag på framtida affärsmodeller som Företag X kan implementera. Resultaten har bidragit till att skapa tre olika framtida scenarier av affärsmodellen Canvas. Samtliga scenarier innebär ett ökat samarbete med externa partners och implementering av nya kundkanaler. Uppsatsen bidrar med ökad kunskap om förändring av affärsmodeller inom detaljhandel. Tidigare forskning rörande digitaliseringens påverkan på handeln har bekräftats och uppsatsen bidrar med ny forskning rörande den digitala transformationens påverkan på en traditionell detaljhandlares affärsmodell. Studien bidrar också med kunskap om hur affärsmodellen Canvas kan användas som analysverktyg vid undersökning av förändring av affärsmodeller.

In light of globalisation and sustainability challenges, the potential of shared mobility, or Mobility as a Service (MaaS), has been acknowledged as a way to improve mobility and transport both for the individual user and society at large. A specific type of mobility is that of corporate mobility, or how companies enable their employees to transport themselves during the workday as well as to and from work. This is a an area where MaaS has previously not been applied, thus potentially creating an unexplored business opportunity for someone to offer shared mobility as a service towards companies in need of efficient corporate mobility. To investigate the new solution of corporate Mobility as a Service (cMaaS) and the potential to transform it into a service offered to external customers, this study has been carried out as a single case study applying a business model perspective to the pilot project Sustainable Mobility Services Södertälje, where MaaS is applied to an existing corporate mobility solution. Inquiries have revolved around what constitutes a cMaaS service and what value is created from it, as well as what value a potential customer and their potential users envision. Lastly, we investigate practical challenges associated with our specific case, as well as strategic challenges regarding the business model design for cMaaS. Our findings help to describe the novel concept of cMaaS and propose a definition of it, based on previous definitions of corporate mobility and MaaS. Furthermore, the study concludes that value from cMaaS is multi-dimensional and hard to account for in a single value proposition, both due to the interrelationship between customer and users, and the sustainability value created from it. This is especially critical since cMaaS is a user-centric service. Lastly, the study concludes that the development of a business model for cMaaS is subject to a number of challenges, however this is not a sign that cMaaS is not a promising business opportunity, but rather that it is in an early stage. An experimental approach to it is beneficial, however it is crucial to continue development in an informed way, building on acquired knowledge to improve the experiment and to ultimately decide if cMaaS is an attractive business opportunity and if so, what the most suitable business model is. / I takt med globalisering och ökande hållbarhetsutmaningar har potentialen i delad mobilitet, eller Mobility as a Service (MaaS), fått allt mer uppmärksamhet, som ett sätt att förbättra mobilitet och transporter både för den enskilda användaren och för samhället i stort. En särskild typ av mobilitet handlar om företags interna transporter (Corporate Mobility), det vill säga hur företag kan förbättra transport för sina anställda, både under arbetsdagen och till och från jobbet. MaaS har inte tidigare applicerats på den typen av mobilitet, och det skulle kunna vara en intressant affärsmöjlighet att erbjuda delad mobilitet som en service, till företag med behov av välfungerande interna transporter. Syftet med denna studie har varit att undersöka kombinationen av delad mobilitet (MaaS) och företags interna transporter (Corporate Mobility), kallat corporate Mobility as a Service (cMaaS), och möjligheten i att sälja den som en tjänst till externa kunder. För att uppnå det har studien genomförts som en enfallsstudie där ett affärsmodellsperspektiv applicerats på pilotprojektet Sustainable Mobility Services Södertälje, som introducerar MaaS i ett företags existerande interntransportsystem. Undersökningarna har handlat om vad en cMaaS-lösning innefattar och vilket värde det skapar, samt vilket värde en potentiell kund och dess potentiella användare vill ha från det. Dessutom har utmaningar kring att sälja och definiera en affärsmodell för cMaaS undersökts. Våra resultat bidrar till att beskriva konceptet cMaaS och vi föreslår en definition av det, baserad på definitioner av företags interna transporter och MaaS. Vidare indikerar resultaten att värde från cMaaS är multi-dimensionellt och därför svårt att beskriva i en enda value proposition, detta både på grund av den inbördes relationen mellan kunden och användarna, och hållbarhetsvärdena cMaaS skapar. Detta är särskilt kritiskt eftersom cMaaS är en användarfokuserad tjänst. Till sist visar resultaten att affärsutvecklingen av cMaaS står inför ett antal utmaningar, men att det inte nödvändigtvis innebär att cMaaS inte är en lovande affärsmöjlighet, utan snarare att utvecklingen är i ett tidigt skede. Att testa sig fram med en experimentell affärsutveckling kan vara bra, men det är också viktigt att göra det på ett strukturerat sätt, och bygga vidare på insamlad kunskap för att justera och förbättra testandet. På så vis kan man uppnå målet att avgöra om cMaaS är en attraktiv affärsmöjlighet, och i så fall hur en lyckad affärsmodell ser ut.

Value has received an increasing focus in business, meanwhile, under the background of industry 4.0, where the intelligent technologies are significantly reshaping the development of business model and accelerating the innovation. Understanding the correlations between value, business model, and intelligent technology can guide practitioners to create new competitiveness. There’re numerous articles concerning business and technology in recent years. However, few studies touch upon the value’s utilization and impact. The primary purpose of this paper is to explore the value concept adoption in business model under the effect of intelligent technology. A systematic literature study is developed in five steps: 1) reviewed abstracts of 392 publications; 2) extracted keywords and mapped terms; 3) analyzed mapping clusters in twofold groups: business and technology; 4) recorded major theories of each paper, analyzed in the corresponding category; 5) corpus analysis in value aspect for a deeper gap study. Furthermore, to illustrate the benefits of the findings, the urban green field is selected for the theoretical application. Urban green is studied by a similar literature study process to prepare for the application. The chosen urban green service - HUGSI is comprehensively analyzed. The primary result demonstrates the gap in value compared to business and technology, the barrier of systematically and equally handling value. The paper explores the status of existing studies related to the three areas, maps the inner correlations and points out the lack of focus on value. The result serves as a base for further literature study, contributing to a shift from business or technology-focused to value-focused in both theory and practice. / Värde har fått ett ökat fokus inom business, medan under bakgrunden av industry 4.0, där intelligent teknologi tydligt omskapar utvecklandet av affärsmodellen och påskyndar innovation. Att förstå sambanden mellan värde, affärsmodellen och intelligent teknologi kan vägleda verksamma att skapa nya konkurrensfördelar. Flera artiklar gällande business och intelligent teknologi har uppkommit på senare år. Dock, har endast ett fåtal studier diskuterat värdets användning och påverkan. Det huvudsakliga målet med denna uppsats är att utforska värdekonceptsadapteringen i affärsmodellen under effekten av intelligent teknologi. En systematisk litteraturstudie är utvecklad i fem steg: 1) recenserade abstrakt av 392 publikationer 2) extraherade nyckelord och ”mapped” terminologi 3) Analyserade mapping kluster i tvådelade grupper: business och teknologi 4) noterade stora teorier för varje papper, analyserade i korresponderande kategori 5) ’corpus analysis’ i värdeaspekten för en djupare förståelse. Ytterligare, för att illustrera fördelarna med resultatet, är ’Urban green field’ valt för den teoretiska appliceringen. Urban green är studerat av en liknande litterär studieprocess för att förbereda för appliceringen. Den valda Urban green service - HUGSI är övergripande analyserad. Dess primära resultat demonstrerar glappet i värde jämfört med business och teknologi, barriären av att systematiskt och likvärdigt hantera värde. Uppsatsen utforskar statusen av existerande studier relaterade till dem tre områdena, kartlägger de inre sambanden och utpekar bristen av fokus på värde. Resultatet representerar en bas för framtida litterära studier, bidragande till ett skift från business eller teknologi-fokuserat till värdefokuserat i både teori och praktik.

Rapid growing population, urbanization, climate change, decreasing agricultural production, and soil degradation causes massive challenges for food production and supply chain in Southeast Asia, especially in urban areas. A sustainable food production and supply chain system is needed to produce and supply food for Southeast Asia urban areas. One potential solution to those challenges is introducing vertical farming. Vertical farming can produce high-quality crops locally and sustainably by reducing water and land use, decreasing pesticide use, reducing carbon footprint, and growing plants in any climate. This research aims to identify the current status of vertical farming startups in Southeast Asia, investigate the existing challenges and available opportunities in the Southeast Asia vertical farming industry, and analyze the sustainability practices and sustainable business model innovation implemented by Southeast Asia vertical farming startups. A literature review of vertical farming business typology, business model innovation, and sustainable business model innovation is used to create theoretical frameworks in this research. This research is an exploratory multiple case studies research with a qualitative method. The data in this research is collected through interviews with founders and managers from 10 vertical farming startups in Southeast Asia. The interview data is analyzed using vertical farming business typology, business model framework, and sustainable business model innovation archetypes. The research outcomes indicate that the vertical farming industry in Southeast Asia is an early growing industry, and Southeast Asia vertical farming startups are considered as early growing startups with small capital and small teams. Despite existing financial, operational, and market challenges, Southeast Asia vertical farming startups have considerable opportunities to grow with their effort to develop their vertical farming business into a more sustainable business by conducting various sustainability practices and adopting sustainable business model innovation. / Snabbt växande befolkning, urbanisering, klimatförändringar, minskad jordbruksproduktion och markförstöring orsakar enorma utmaningar för livsmedelsproduktionen och försörjningskedjan i Sydostasien, särskilt i stadsområden. En hållbar livsmedelsproduktion och försörjningskedja behövs för att producera och leverera mat till Sydostasiens stadsområden. En potentiell lösning på dessa utmaningar är att införa vertikalt jordbruk. Vertikalt jordbruk kan producera högkvalitativa grödor lokalt och hållbart genom att minska vatten- och markanvändningen, minska användningen av bekämpningsmedel, minska koldioxidavtrycket och odla växter i alla klimat. Denna forskning syftar till att identifiera den nuvarande statusen för vertikala jordbruks-startups i Sydostasien, undersöka de befintliga utmaningarna och tillgängliga möjligheter i den vertikala jordbruksindustrin och analysera hållbarhetspraxis och hållbar affärsmodellsinnovation som implementerats av vertikala jordbruks-startups. En litteraturgenomgång av vertikal jordbruksverksamhetstypologi och hållbar affärsmodellsinnovation används för att skapa teoretiskt ramverk i denna studie. I detta examensarbete tillämpas en kvalitativ forskning med flera fallstudier. Data samlas in genom intervjuer med grundare och chefer från 10 vertikala jordbruks-startups i Sydostasien. Intervjudata analyseras med hjälp av typologi för vertikal jordbruksföretag, ramverk för affärsmodeller och arketyper för hållbar affärsmodellsinnovation. Resultaten indikerar att den vertikala jordbruksindustrin i Sydostasien är en tidig växande industri, med tidigt växande startups med litet kapital och små team. Trots befintliga ekonomiska, operativa och marknadsmässiga utmaningar har vertikala jordbruks-startups i Sydostasien stora möjligheter att växa med sina ansträngningar att utveckla sin vertikala jordbruksverksamhet till en mer hållbar verksamhet genom att bedriva olika hållbarhetsmetoder och införa hållbar affärsmodellsinnovation.

Detta examensarbete är tillägnad att undersöka hur affärsmodellsinnovation kan skapa förutsättningar för att underlätta återanvändandet av elbilsbatterier samt analysering av möjliga värdeskapande utfall. Arbetet fokuserar på att samla data från större aktörer som hanterar begagnade elbilsbatterier. Kartläggning av deras affärsmodeller genom kvalitativa intervjuer ger läsaren och författarna en större inblick kring hur cirkulära affärsmodeller fungerar och vart de behöver innovation.  Elbilar har det senaste decenniet en större andel av nybilsförsäljningen och med direktiv från både EU och den svenska staten, kommer det ebdast vara möjligt att köpa eldrivna samt vissa gasdrivna fordon från 2035. Detta medför en större batteriproduktion vilket även leder till en större grad av exploatering av nuvarande litium- och molybden reserver. Dessa reserver kommer att räcka i ca 70 år om inte nya tillgångar upptäcks och större fokus på att kunna återanvända blir aktuellt.  Denna omfattande gröna omställning av bilindustrin sätter även press på batteri producenter till en mer hållbar tillverkning som tar hänsyn till behovet av att kunna återvinna/återanvända. Denna eftertraktade designförslag är däremot något nytt hos många producenter och resterande verkar inte kunna nå en optimal grad av återvinningsberhet. Kvar blir alternativet att kunna återanvända batterierna från den befintliga elbilsmarknaden. Denna studie inspireras av cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller som kan effektivt handskas med problemen dem begagnade elbilsbatterierna för med sig. Studiens forskningsfrågor grundar sig först och främst hur befintliga affärsmodeller ser ut, vad för innovation det krävs samt hur denna innovation kan skapa förutsättningar för återanvändning.  Kartlägning av affärsmodeller från större återanvändning/återvinnings aktörer såsom Northvolts dotterföretag Revolt samt Stena Recycling, BatteryLoop, visar på ett behov av en mer intergrerad spårning och distrubering av själva elbilsbatterierna. Studien visar att affärsmodellsinnovation behövs inom uppsamling av begagande elbilsbatterier där en digital plattform möjliggör interaktion mellan köpare och säljare. Dessutom kontrolleras varje begagnat batteri innan den når marknaden vilket skapar fler förutsättningar för cirkularitet och främjar återvinning. / This thesis is dedicated to investigating how business model innovation can create the conditions to facilitate the reuse of electric car batteries as well as analyzing possible value-creating outcomes. The work focuses on gathering data from major players who handle used electric car batteries. Mapping their business models through qualitative interviews gives the reader and the authors a greater insight into how circular business models work.  In the last decade, electric cars have taken larger share of the new car sale och with directives from both the EU and the Swedish state, it will only be possible to buy electric-powered abd sin gas-powered vehicles from 2035. This entails a greater battery production, which also leads to a greater degree of exploitation of current lithium and molybdenum reserves. These reserves will last for about 70 years unless new assets are discovered and a greater focus on being able to reuse and recycle becomes relevant.  This comprehensive green transformation of the car industry also puts pressure on battery producers to a more sustainable production that considers the need to be able to be recycled/reused.However, this sought-after design proposal is something new for many producers and the rest do not seem to be able to reach an optimal degree of recyclability. What remains is the option of being able to reuse the batteriers from the existing electric car market. This study is inspired by circular economy and circular business models that can effectively deal with the problems that used electric car batteries bring with them. The study's resarch questions are first and foremost based on what existing business models look like, what kind of innovation is required and how this innovation can create conditions for reuse. Mapping of business models from major reuse/recycling actors such as North Volts's subsidiary Revolt and Stena Recycling, Battery Loop, shows a need for more intergrated tracking and distribution of the electric car batteriers themselves.  This study shows that business model innovation is needed in the collection of used electric car batteries where a digital plattform enables interaction between buyers and sellers. In addition, every used battery is checked before it reaches the market, which creates more conditions for circularity and promotes recycling.