Circular business models can assist in reshaping and transitioning away from the current linear consumption pattern which can in turn allow us to achieve a circular economy. Businesses can change their operating model and consider a more sustainable alternative to their current production and consumption method. For businesses to assist in the transition of circular economy, the circular economy strategies can be integrated into their business models. Companies have already started to align goals and objectives to achieve this by measuring performance indicators. Key Performance Indicators (KPIs) are used to effectively communicate and set targets to be achieved within different levels of an organization. KPIs can be used to monitor the progress of different aspects of sustainability including environment, economic and social. Due to this reason, many industries are shifting towards a circular business model to ensure better resource utilization and sustainable operations. For companies to evaluate their progress towards their set targets and goals, performance measurement is crucial. In this study, relevant existing circular KPIs have been identified which can be implemented by the case companies to measure the performance of their supply chain and entire business model. The technical, environmental, and socio-economic dimensions are focused on this study while identifying the Key Performance Indicators. A systematic literature review was initially performed during this study. Data achieved from literature was then compared with empirical data. The empirical data is based on interviews and surveys conducted with the case companies which were later compiled to develop the suitable indicators. / Cirkulära affärsmodeller kan hjälpa till att omforma och övergå från det nuvarande linjära konsumtionsmönstret, vilket i sin tur kan göra det möjligt för oss att uppnå en cirkulär ekonomi. Företag kan ändra sin driftsmodell och överväga ett mer hållbart alternativ till sin nuvarande produktions- och konsumtionsmetod. För att företag ska bistå vid övergången till cirkulär ekonomi kan strategierna för cirkulär ekonomi integreras i deras affärsmodeller. Företag har redan börjat anpassa sina mål för att uppnå detta genom att mäta prestationsindikatorer. Key Performance Indicators (KPI) används för att effektivt kommunicera och sätta upp mål som ska uppnås inom olika nivåer i en organisation. KPIs kan användas för att övervaka utvecklingen av olika aspekter av hållbarhet, inklusive miljö, ekonomisk och social. Av denna anledning övergår många branscher mot en cirkulär affärsmodell för att säkerställa bättre resursutnyttjande och hållbara operationer. Prestandamätning är avgörande för att företag ska kunna utvärdera sina framsteg i förhållande till sina uppsatta mål. I denna studie har relevanta befintliga cirkulära KPIs identifierats som kan implementeras av fallstudieföretagen för att mäta prestanda för deras försörjningskedja och hela affärsmodellen. Fokus för denna studie är de tekniska, miljömässiga och socioekonomiska dimensionerna samtidigt som de viktigaste prestationsindikatorerna identifieras. En systematisk litteraturöversikt utfördes initialt under denna studie. Data erhållen från litteraturen jämfördes därefter med empiriska data. De empiriska uppgifterna är baserade på intervjuer och undersökningar som gjorts med fallstudiebolagen som senare sammanställdes för att utveckla lämpliga indikatorer.

Electrification of the transport sector is an important step in reducing the global greenhouse gas (GHG) emissions. Compared to traditional internal combustion engine vehicles (ICEVs), electric vehicles (EVs) produce no tail-pipe emissions and could be coupled with responsible energy production from renewable energy sources to reduce coupled emissions of their operation. One particularly interesting segment of the transport sector is the light-duty trucks (LDTs) commonly utilized in last-mile distribution. These vehicles are responsible for the third largest GHG-emissions in the road transportation sector in Sweden and is not as detailly covered in existing research compared to heavy-duty and passenger vehicles. At the same time usage of these vehicles is increasing due to the rapid increase of e-commerce. The objective of this thesis therefore is to investigate the potential of electrification for LDTs in last-mile distribution, operating in Stockholm, Sweden. The study is conducted through a techno economical optimization along with a business model innovation coupled to the current last mile operation of three collaborating partner companies. In this way, real world cases are included in the study to reflect on the feasibility of electrification of these vehicles. Conclusions of the study shows that electrification of the LDTs in last-mile operation in Stockholm, Sweden is possible. However, it would require value-adding measures to gain economic profit when transitioning from ICEVs. In addition, there also exists practical challenges as there is a significant need for route charging for several vehicles in the analyzed company fleets. This implies that operational driving behavior is required to be reviewed to reduce the requirement of route charging. Additionally, there is a need for investigating how route charging could be supplied to the companies. / Elektrifiering av transportsektorn är ett viktigt steg för att minska de globala utsläppen av växthusgaser (GHG). Jämfört med traditionella fordon med förbränningsmotorer (ICEVs) ger elfordon (EVs) inga direkta avgasutsläpp och skulle kunna kopplas till ansvarsfull energiproduktion från förnybara energikällor för att minska de kopplade utsläppen från deras drift. Ett särskilt intressant segment av transportsektorn är de lätta lastbilarna (LDTs) som vanligtvis används i last-mile distribution. Dessa fordon är ansvariga för de tredje största utsläppen av växthusgaser inom vägtransportsektorn i Sverige och täcks inte lika ingående i befintlig forskning jämfört med tunga fordon och personbilar. Samtidigt ökar användningen av dessa fordon på grund av den snabba ökningen av e-handel. Syftet med denna avhandling är därför att undersöka potentialen för elektrifiering för LDTs i last-mile distribution, verksamma i Stockholm, Sverige. Studien genomförs genom en tekno-ekonomisk optimering tillsammans med en affärsmodellinnovation kopplad till den nuvarande verksamheten hos tre deltagande partnerföretag. På så sätt inkluderas verkliga fall i studien för att reflektera över genomförbarheten av elektrifiering av dessa fordon. Slutsatser av studien visar att elektrifiering av LDTs inom last-mile distribution i Stockholm, Sverige är möjlig. Det skulle dock kräva värdeskapande åtgärder för att få ekonomisk vinst vid övergången från ICEVs. Dessutom finns det praktiska utmaningar i och med ett stort behov av ruttladdning för flera fordon i de analyserade företagsflottan. Detta innebär att det operativa körbeteendet måste ses över för att minska kravet på ruttladdning. Dessutom finns ett behov av att undersöka hur ruttladdning på bästa sätt skulle kunna tillföras företagen.

Our world is rapidly being redefined by digitalization and disruptive innovations such as changing customer preferences, demographical shifts, and by putting tremendous environmental pressure including scarce resources and a contribution to climate change. Change under these circumstances often brings traditional business models to lose their competitive edge and in the end fail. Previous research of the specific term successful models is vague with ambiguous definitions of the conceptualization of a sustainable business model. More alarming is the limited research addressing the sustainable innovation process thus explaining the existing organizational management problems, where today, firms are operating blindfolded without any academic- or empirical guidance. Fashion as a part of the world’s economy is undoubtedly considered as one of the areas that urgently requires the adoption of more sustainable business models, bringing all actors within the fashion retail industry into a challenging position. The thesis aims to contribute with theoretical knowledge and empirical evidence to bridge this gap by addressing following purpose: explore and improve the understanding of how traditional clothing retailers within the fashion retail industry innovate their current sustainable business models. The thesis is anchored in an exploratory case study at a traditional fashion retail company focusing on children apparel, namely Polarn O. Pyret. Finding shows that the case company simultaneously performs sustainability practices within their existing model, suggesting that a comparative approach can be appropriate when innovating already commercialized sustainable business models. Furthermore, empirical findings explicitly show five factors that differentiate the conventional concept with the sustainability concept of a business model. Thenceforth, the innovation process is explored from this context involving both advantages and challenges. Hence, the process occurs simultaneously, it is recommended to perform a variety of sustainability practices, to spread out the level of complexity and thereby optimize the utilization of resources. The thesis highlights an existing Pilot Prototype when implementing sustainability practices into the current model. Thereby, risks and uncertainty factors can be mitigated to ensure the implementation of sustainable competitive advantage. The thesis makes up for three contributions. First, a contribution with practical knowledge on how traditional clothing retailers is innovating their sustainable business model. Second, the study contributes with an increased understanding of the innovation process of launching successfully developed- or refined models. Third, the thesis makes an analytical contribution by the conceptual framework of references, forming a consolidation of the ambiguous conceptualization settled in a specific context. / Vår värld omdefinieras drastiskt av digitalisering och innovationer som skapar nya kundpreferenser, demografiska förändringar samt att genom en enorm miljöpress inklusive knappa resurser, bidra till klimatförändringarna. Förändringar under dessa omständigheter får ofta traditionella affärsmodeller att tappa sin konkurrenskraft och i slutändan misslyckas. Tidigare forskning av den specifika termen framgångsrika modeller är vag med tvetydiga definitioner av konceptualiseringen av en hållbar affärsmodell. Mer alarmerande är den begränsade forskningen som studerar den hållbara innovationsprocessen och därmed förklarar de befintliga problem för organisationsledningar, där företag idag arbetar utan någon akademisk- eller empirisk vägledning. Mode som en del av världens ekonomi betraktas utan tvekan som ett av de områden som brådskande kräver mer hållbara affärsmodeller, vilket sätter alla aktörer inom modebranschen i en utmanande position. Examensarbetet syftar till att bidra med teoretisk kunskap och empiriskt bevis för att överbrygga detta gap, genom att ta itu med följande syfte: utforska och förbättra förståelsen för hur traditionella klädförsäljare inom modebranschen utvecklar sina nuvarande hållbara affärsmodeller. Examensarbetet är förankrad i en undersökande fallstudie hos ett traditionellt klädesbolag, nämligen Polarn O. Pyret. Resultat visar att fallföretaget samtidigt utför hållbarhetspraxis inom sin befintliga modell, vilket indikerar att en jämförande strategi kan vara lämplig när man utvecklar redan kommersialiserade hållbara affärsmodeller. Vidare visar empiriska fynd fem faktorer som skiljer det konventionella konceptet med det hållbara för en affärsmodell. Från den här kontexten utforskas innovationsprocessen som involverar både fördelar och utmaningar. Då utvecklingen sker simultant rekommenderas det att utföra olika typer av hållbarhetspraxis för att sprida ut komplexitetsnivån och därmed få jämnfördelade resurser och samtidigt få konkurrenskraft. Examensarbetet belyser en befintlig akademisk pilotprototyp vid implementering av hållbarhetspraxis i den nuvarande modellen, därmed kan risker och osäkerhetsfaktorer mildras/överkommas för att säkerställa hållbara konkurrensfördelar. Examensarbetet bidrar till forskningen på tre sätt. Först och främst bidrar resultatet med kunskap om hur traditionella klädesbolag utvecklar sina befintliga hållbara affärsmodeller. För det andra bidrar studien till en ökad förståelse av innovationsprocessen för att lansera framgångsrika nya- eller förfinade modeller. Slutligen ger examensarbetet ett analytiskt bidrag genom den konceptuella referensramen för att skapa en konsolidering av den tvetydiga konceptualiseringen satt i ett specifikt sammanhang.

The electrification of heavy road transport is ongoing in Sweden. Multiple electrification technologies are emerging and electric truck models are being added to the product portfolios of the truck manufacturers. However, questions have remained regarding how the electrification of heavy road transport will unfold in practice, as it has been unclear what roles the actors of the emerging electric heavy road transport ecosystem will enact in terms of who should finance, build, own, operate and use the technical components deemed critical to the transition. This thesis addresses this issue through a case study on the electrification of heavy road transport along E16 Borlänge - Gävle Hamn, based on interviews with representatives of goods owners, haulage contractors, truck manufacturers, the port authority, electrical grid owners and charging infrastructure companies. By exploring the varying perceptions of the transition to electric heavy road transport, the studied case provides insight into how ecosystem actors manage opportunities and challenges through business model innovation and in effect contribute to the development of the ecosystem. First, the thesis addresses how the ecosystem actors perceive business model opportunities and challenges with the transition to electric heavy road transport, what roles these actors could potentially consider enacting in the transition and what roles are considered critical. From the interviews with representatives of the ecosystem actors, a wide range of opportunities and challenges are identified, as well as differing perceptions of specific opportunities, challenges and roles. It is argued that these differing perceptions add to the complexity of the emerging ecosystem, in addition to the multilateral and complementary relationships between actors, and that such complexity could be managed by one or several ecosystem actors enacting a leadership role to guide ecosystem development at its early stages. Second, how the ecosystem actors manage the perceived opportunities and challenges through business model innovation and thus participate in the development of the ecosystem is addressed. From the interviews with representatives of the ecosystem actors, the ecosystem actors are demonstrated to innovate all but one sub-component of the business model to manage these opportunities and challenges, where some actors are innovating to a greater extent than others and in turn managing a greater number of opportunities and challenges. In addition, some ecosystem actors are demonstrated to proactively innovate their business model to drive ecosystem change, as compared to the ecosystem actors who reactively innovate their business model to adapt to change. It is argued that it is the ecosystem actors who proactively innovate a great number of sub-components of the business model who will enact a leadership role and steer the development of the ecosystem, whereas the other actors follow and will have to adapt to the ecosystem leaders. Thus, by combining ecosystem and business model innovation theory, it is demonstrated that in addition to that development at an ecosystem level induces business model innovation, business model innovation inversely induces ecosystem level development. / Elektrifieringen av tunga vägtransporter fortgår i Sverige. Flera elektrifieringstekniker växer fram och elektriska lastbilsmodeller adderas till lastbilstillverkarnas produktportföljer. Frågor kvarstår dock angående hur elektrifieringen av tunga vägtransporter kommer att utvecklas i praktiken, eftersom det har varit oklart vilka roller aktörerna i det framväxande elektriska tunga vägtransportekosystemet kommer att ta när det gäller vem som ska finansiera, bygga, äga, drifta och använda de tekniska komponenter som anses vara avgörande för denna övergång. Detta examensarbete adresserar detta problem genom en fallstudie av elektrifieringen av tunga vägtransporter längs E16 Borlänge - Gävle Hamn, baserad på intervjuer med företrädare för godsägare, åkerier, lastbilstillverkare, hamnmyndigheten, elnätsägare och laddinfrastruktursföretag. Genom att utforska de varierande uppfattningarna av övergången till elektrifierad tung vägtransport, bidrar fallstudien med insikter i hur ekosystemsaktörer hanterar möjligheter och utmaningar genom affärsmodellsinnovation och därmed bidrar till ekosystemets utveckling. Först och främst behandlar examensarbetet hur ekosystemsaktörerna uppfattar affärsmodellsrelaterade möjligheter och utmaningar med övergången till elektriska tunga vägtransporter, vilka roller dessa aktörer potentiellt skulle kunna tänka sig att ta i övergången och vilka roller som anses vara kritiska. Från intervjuerna med företrädare för ekosystemsaktörerna identifieras ett stort antal möjligheter och utmaningar, samt olika uppfattningar om specifika möjligheter, utmaningar och roller. Dessa olika uppfattningar påstås bidra till komplexiteten i det framväxande ekosystemet, utöver de multilaterala och komplementära relationerna mellan dessa aktörer. Dessutom tyder resultaten på att sådan komplexitet skulle kunna hanteras av en eller flera ekosystemsaktörer som intar en ledarroll för att på så vis vägleda ekosystemsutvecklingen i dess tidiga skede. Vidare behandlas frågan kring hur ekosystemsaktörerna hanterar de upplevda möjligheterna och utmaningarna genom att innovera sina affärsmodeller och hur de därmed deltar i utvecklingen av ekosystemet. Från intervjuerna med företrädare för ekosystemsaktörerna påvisas det att ekosystemsaktörerna utvecklar alla utom en delkomponent av affärsmodellen, för att hantera möjligheter och utmaningar. Det framgår även att vissa aktörer innoverar sin affärsmodell i en större utsträckning än andra aktörer och därmed hanterar en större mängd möjligheter och utmaningar. Därtill belyses det att vissa ekosystemsaktörer förnyar sin affärsmodell på ett proaktivt sätt för att driva ekosystemsförändring, jämfört med de ekosystemsaktörer som förnyar sin affärsmodell reaktivt för att anpassa sig till förändring. Resultatet pekar också på att det är de ekosystemsaktörer som proaktivt förnyar ett stort antal delkomponenter av affärsmodellen som kommer att ta en ledarroll och styra utvecklingen av ekosystemet, medan resterande aktörer följer efter och kommer att behöva anpassa sig till ekosystemsledarna. Således, genom att kombinera ekosystems- och affärsmodellsinnovationsteori, påvisas det att utöver att utveckling på en ekosystemsnivå kan medföra affärsmodellsinnovation, kan affärsmodellsinnovation omvänt medföra ekosystemsutveckling.

The financial billing per hour model consultancies use is a successful concept. The financial model has also influenced a mindset where the structures, culture, and leadership of the consultancies revolve around billability. Currently, many consultancies are aiming at business model innovation and turn their innovation capabilities internally through intrapreneurship. Therefore, this thesis answers the questions on how intrapreneurship is integrated into the business model and what role structural, cultural, and leadership aspects have in regard to intrapreneurship. The conducted study shows that there are two main ways of structuring the incorporation of intrapreneurship initiatives, structured and hired intrapreneurship. The culture that revolves around the billing per hour mindset influences both leadership’s willingness to supply resources to the initiative negatively and in many cases, management lacks the knowledge of what is needed to succeed with business model innovation. The study shows that the strategy of the intrapreneurship initiative and the communication and acceptance of the vision are two crucial parameters. / Dagens konsultfirmor använder sig av ett historiskt framgångsrik finansiell struktur som bygger på debiterbara timmar. Fokuset på de debiterbara timmarna påverkar inte bara den finansiella strukturen, den influerar även hur konsultfirmorna struktureras, kulturen och ledarskapet. Fokuset på debiterbara timmar komplicerar för interna projekt via intraprenörskap och innovation kring affärsmodellen. För att undersöka detta vidare svarar denna uppsats på hur intraprenörskap integreras i affärsmodellen och till vilken del struktur, kultur och ledarskap influerar initiativen. Den genomförda studien visar att det finns två huvudsakliga sätt att strukturera integrerandet av intraprenörskap, strukturerat och hyrt intraprenörskap. Kulturen som kretsar kring debiterbar tid påverkar ledarskapets vilja att tillföra resurser till initiativet negativt och i många fall saknar ledningen kunskap om vad som behövs för att lyckas med affärsmodellsinnovation. Studien visar att strategin för intraprenörskap initiativet och kommunikationen samt acceptansen av visionen är två avgörande parametrar för hur initiativen implementeras i affärsmodellen.

Electric Road System is an emerging infrastructure with potential of accelerating the transition towards electric vehicles. At the same time, Swedish municipalities are showing difficulties in electrifying their vehicle fleets. This study examines if an Electric Road System can be of value for a municipality, and if there are any challenges for an actor to establish a business model for such a system in the municipal context. Currently, there is a lack of previous studies in this area. This thesis addresses the topic of business models for Electric Road Systems in a municipal context through a single case study in a Swedish municipality. Six conclusions are drawn regarding opportunities for creating and capturing value from an Electric Road System with a municipal customer: 1) A combination of dynamic and stationary charging is probabl yneeded. 2) Extended possibilities for vehicle electrification can be provided. 3) Vehicle availability and reliability can be achieved. 4) Additional services should be evaluated thoroughly. 5) The pricing strategy should include a fixed price. 6) Major uncertainties exist regarding potential size of value capture. Additionally, three conclusions are drawn regarding challenges in the creation of a business model for a municipal Electric Road System: 1) The possibility of electrifying state roads is uncertain. 2) The national choice of ERS-technology will have an impact. 3) The uncertainty regarding prices of ERS-compatible vehicles presents a risk. With these conclusions, this study contributes with an increased knowledge on business models for Electric Road Systems in the municipal context. / Elvägssystem är en framväxande infrastrukturlösning med möjlighet att accelerera övergången till eldrivna fordon. Samtidigt visar svenska kommuner på svårigheter i elektrifieringen av sina fordonsflottor. Den här studien undersöker om ett elvägssystem kan vara av värde för en kommun och om det finns några utmaningar i att etablera en affärsmodell för ett sådant system i en kommun. För närvarande finns en avsaknad av studier som berör detta område. Detta examensarbete behandlar ämnet affärsmodeller för elvägssystem i kontexten av en kommun genom en fallstudie i en svensk kommun. Sex slutsatser dras gällande möjligheterna för skapande och fångst av värde från ett elvägssystem med en kommun som kund: 1) En kombination av dynamisk och stationär laddning behövs förmodligen. 2) Utökade möjligheter för fordonselektrifiering kan uppnås. 3) Tillgängliga och pålitliga fordon kan erhållas. 4) Tilläggstjänster bör utvärderas noggrant. 5) Prissättningsstrategin bör inkludera ett fast pris. 6) Stora osäkerheter finns gällande hur stort värde som kan fångas. Dessutom dras tre slutsatser gällande utmaningar i skapandet av en affärsmodell för ett elvägssystem i en kommun: 1) Möjligheten att elektrifiera statliga vägar är osäker. 2) Det statliga valet av elvägsteknik kommer att påverka. 3) Osäkerheten gällande priset på elvägsfordon utgör en risk. Med dessa slutsatser bidrar denna studie till en ökad kunskap om affärsmodeller för elvägar i kontexten av en kommun.

In today’s society it is more common for industries to automate their businesses and more people are in need of electricity. Therefore, a stable and reliable supply of electricity is needed. When more people need electricity, it affects the liability of the powerlines which leads to more losses. Producers can be a part of the solution by producing closer to the consumers. When doing so they have the right to compensation from the electrical companies for the utility they bring. However, the compensation lacks clear guidelines of how it should be calculated. To develop a common ground for the electrical companies they can use when calculating the compensation is therefore needed. The purpose of this thesis is to contribute with an understanding of which factors that are necessary for the compensation and how they can help develop a business model for the compensation which supports both the environment and the energy policy to 100% renewable energy in electricity generation by 2040. The study originates from a qualitative method where systematic combining was used. A case study with semi-structured interviews and analysis of documents was conducted at E.ON Energy Networks. Since the compensation has not been studied as deeply before and many lack knowledge of what it means, this study created a foundation for the electricity companies to stand on when it comes to the compensation. The study resulted in several factors that consist of both tangible and intangible values. Through these factors, the foundation of a business model for the compensation could be created via a Business Model Canvas. The views of various stakeholders were considered in the development of the business model. The most important factors for the compensation were that it should be fair, transparent, clear and easy to understand. It also proved to be essential to involve a sustainable thinking, which led to two additional factors being constructed, one environmental factor and one factor for lack of capacity. / I dagens samhälle krävs en stabil och pålitlig elförsörjning då allt fler vill ha tillgång till el och industrier vill automatisera sina verksamheter. Detta påverkar elnätets belastning vilket leder till mer förluster i nätet. Producenter kan vara med och influera detta genom att producera energi närmare konsumenterna. För detta fås en ersättning från elnätsbolagen för den nyttan som producenterna bidrar med. Ersättningen saknar dock tydliga riktlinjer på hur den ska beräknas och betalas ut. Det finns därför ett behov av att utveckla en gemensam grund som elnätsbolagen kan använda sig av vid framtagning av ersättningen. Syftet med denna studie är att bidra till att ta fram vilka faktorer som är relevanta för ersättningen och hur dessa kan hjälpa till i utvecklandet av en affärsmodell för ersättningen som både gynnar en hållbar utveckling och energiomställningen. Studien utgår från en kvalitativ metod där undersökningsprocessen var systematic combining. En fallstudie genomfördes på E.ON Energidistribution genom semi-strukturerade intervjuer och analys av dokument. Eftersom ersättningen inte har studerats lika djupt tidigare och många saknar kunskap om vad den innebär, skapade denna studie en grund att stå på för elnätsbolagen när det gäller ersättningen. Studien resulterade i ett antal faktorer som består av både mjuka och hårda värden. Genom dessa faktorer kunde grunden till en affärsmodell för ersättningen skapas via en Business Model Canvas. Olika intressenters åsikter togs i beaktning vid utvecklingen av affärsmodellen. De viktigaste faktorerna för ersättningen var att den ska vara rättvis, transparent, tydlig och enkel att förstå. De visade sig även vara betydelsefullt att involvera ett hållbarhetstänk, vilket har lett till att två tillägg har konstruerats, ett miljötillägg och ett kapacitetsbristtillägg.

Syftet med studien är att undersöka vilken affärsmodell som born globals använder vid internationalisering och vilka faktorer som påverkar valet av modell. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts som en fallstudie. Vidare utgörs studien av semistrukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att born globals vid internationalisering har en affärsmodell som är freemium och att det resursbaserade synsättet samt bransch är viktiga bakomliggande faktorer till valet av affärsmodell. Faktorerna globalisering och entrepenören har mindre direkt påverkan medan nätverk endast har en begränsad påverkan i valet av affärsmodell för born globals vid internationalisering. / The purpose of this study is to examine the business model that Born Globals use during their internationalization, and the factors that influence the choice of model. The study has used a qualitative research method and has been implemented as a case study. Furthermore, the study consists of semi-structured interviews. The study concluded that the internationalization of born globals has a freemium business model, and that the resource-based approach, and industry are important factors behind the choice of business model. Less direct impact has globalization and entrepreneur while networks have only a limited impact on the choice of business model for internationalization of born globals.

Utifrån Canvas analysmodell, hur ser Fantastic Franks E-business ut? Hur är synen på E-business hos en liten nischad fastighetsbyrå? Syftet med denna studie är att analysera Fantastic Franks E-business genom Canvas analysmodell och analysera hur differentiering genom E-business påverkar företagets framgång. Genom intervju med ledningsgruppsrepresentant från Fantastic Frank samt med fastighetsmäklare på Fantastic Frank applicerades företagets affärsmodell på modellen Källor till värdeskapande i E-business företag. Denna metod användes för att undersökningens syfte att se hur Fantastic Frank differentierar sig genom E-business skulle kunna undersökas. Nyckelresurser, nyckelpartnerskap och nyckelaktiviteter är de viktigaste blocken inom Canvas analysmodell för Fantastic Frank, för att de ska kunna erbjuda en värdeproposition och differentiera sig. Andra fastighetsbyråer börjar erbjuda liknande tjänster med bostadsstyling och Fantastic Frank bör vidareutveckla sin tjänst. För att skapa värde bör Fantastic Frank utveckla relationer med kunder som köpt eller sålt bostad genom gemensamma intressen inom inredning/design. Fantastic Frank ser möjligheter att använda sig utav E-business för att etablera sig i storstäder runt om i världen. Om de lyckas, kommer antagligen deras nuvarande partners att se möjligheter att växa med Fantastic Frank. Företaget differentierar sig genom att inte använda sig av tidningsannonser eller andra störningsmoment på sin hemsida utan skapar hellre inspiration. Genom att arbeta med målgruppsanpassad bostadsstyling ser ingen bostad ut som den andra vilket leder till att målgruppen återkommer för att söka efter bostad eller inspireras av bostäder. Fantastic Frank har spridit sina risker eftersom de satsar på flera olika medier. / How does the E-business of Fantastic Frank look like according to Business Model Canvas? How does a small and niched real estate agency perceive E-business? The purpose with this study is to analyse the E-business of Fantastic Frank real estate agency by applying it to the Business Canvas framework and analyse how differentiation through E-business affects the success of the company. By conducting an interview with representative from Fantastic Frank management as well as founder of Fantastic Frank real estate agency, and furthermore conducting an interview with one of the real estate brokers at Fantastic Frank, the business model of the company could be applied to the Value creation model by Amit and Zott (2001). The Value creation model was used in order to analyse how Fantastic Frank differentiates by their E-business. Key resources, key partnership and key activities are the most important parts within Business Model Canvas for Fantastic Frank, for the company to be able offer its value proposition and differentiate itself. Other real estate agencies have started to offer similar kinds of home styling services, and Fantastic Frank should have to consider how to further develop its service. To create value Fantastic Frank should develop relationships with customers who have used the company’s services by relating to common interests in interior/design. Fantastic Frank sees opportunities to make use of E-business to establish itself in major cities around the world. Their present partners will most likely appreciate the possibility to expand with Fantastic Frank. The company differentiates itself by not using ads and other kinds of disturbing elements on its homepage, and would rather be inspirational. With their target audience in mind during the styling session home stylings differ from each other with the result that people return to search for new homes or to get inspiration. Fantastic Frank also spreads its risks since the company can be found on many kinds of social media.

The purpose of this thesis was to examine how futureinvestments in new techniques such as solar cellsystems, electric vehicle chargers and energy storageat end costumers would affect the rural electricitygrid based on two future scenarios. The main issuepredicted with investments in this new technology atend users are over utilization of the electricitygrid if the new technique is not used in a proper wayin order to avoid high power peaks. By studying real electricity consumption as it appearstoday and adding charging of an electric vehicleaccording to the two scenarios (with our withoutenergy storage and solar cell electricity production)new usage patterns could be determined. Theseusage patterns could then be inserted insimulations of three real electricity grids for studiesof the effect on the electricity grids. The conclusion is that the electricity grids ingeneral are oversized regarding thermal loading whilstthe fuses at the end costumer need to be reinforced inorder to not get over utilized in the scenario where noenergy storage was implemented. Only one of the gridswas shown to be over utilized when all customers wasequipped with the new techniques and the grid wasdensified. Otherwise, in the other grids and scenariosonly some conductors were over utilized. However, whatwas shown to be a problem was the voltage drop at theend customer’s facilities which was higher than theallowed value of 5%.According to this the grid was shownto be over utilized. As a final conclusion it can be shown that the voltagedrop decides the design of the grids and that thepower grid companies probably should consider newpossible business strategies.