Sweden's economy is currently heavily dependent on a linear economy model, where raw material ultimately is discarded as waste. The linear approach is unsustainable for manufacturing companies in the long term. To embrace a sustainable business model and ensure future competitiveness, vehicle manufacturers are actively exploring alternative strategies to reduce emissions. To meet the emission reduction targets established by EU regulations, the industry is actively embracing the adoption of electrification and autonomous vehicles. However, the management of end-of-life for electric vehicles and waste has not kept pace with the industry's growth. To address these challenges, there is a growing recognition of the need to transition towards a circular economy, which focuses on eliminating waste, maximizing the value of materials, and promoting environmental regeneration. This study focuses on identifying the barriers, enablers and opportunities that support the implementation of circular economy strategies within a Swedish vehicle manufacturing company, specifically in the areas of Rethink, Remanufacture, and Repurpose. The research methodology involved conducting literature reviews and interviews with company representatives, research institutes, and external experts in relevant fields. Additionally, an internal survey was conducted to assess employee attitudes and knowledge regarding circular business and the selected strategies. Through the analysis, several barriers and opportunities emerged, including cross-sector collaboration, co-creation, circular design, technology, ownership models, regulations, and organisational considerations. The findings from the literature study, the survey and the interviews were used for the development of the conceptual framework Case Company Circularity Platform. The platform aims to foster cross-sector collaborations through Repurposing vehicle components on a digital platform. To validate the potential of the concept, workshops were conducted with potential customers. The feedback received from the potential customers provided valuable insights, enabling further research and refinement of the concept. The analysis highlights the importance of clear goal-setting and defining objectives within the organisation. It emphasizes the need for cross-sector collaboration, leveraging advanced technologies for component tracking and Repurposing throughout their lifecycle, implementing a Product-as-a-Service ownership model. To achieve the desired legislative changes that promote circular economy, the case company must demonstrate a strong commitment and unified approach alongside the industry. By embracing circular practices and advocating for legislative changes, the case company can play a leading role in promoting sustainability and setting new industry standards. Overall, Repurposing presents an exciting opportunity for the case company to contribute to the way towards a sustainable future. / Sverige präglas av en linjär ekonomi, vilket innebär att råvaror utvinns, produceras, konsumeras, och sedan slängs som avfall. Detta koncept är inte hållbart på lång sikt för att driva ett tillverkningsföretag. I Sverige står transportsektorn för den största andelen av utsläpp i hela landet, där 94% av transportsektorns utsläpp kommer från vägtransporter. EU-förordningar har fastställt mål för att minska utsläppen. För att uppnå dessa mål arbetar tillverkningsföretag aktivt med utvecklingen av elektrifierade och autonoma fordon, medan hanteringen av "end of life" för dessa fordon och deras avfall inte hänger med i branschens tillväxt. Dessa utmaningar möts genom att övergå till en cirkulär ekonomi, som fokuserar på att minska avfall, maximera värdet av material och främja miljömässig återhämtning. Studiens mål är att undersöka hinder och möjligheter för att stödja implementeringen av cirkulära ekonomistrategier för en fordonstillverkare i Sverige, med fokus på strategiområdena "Rethink", "Remanufacture" och "Repurpose". Forskningsmetoden genomfördes genom litteraturstudier och intervjuer med företagsrepresentanter, forskningsinstitut och externa experter inom relevanta områden. En intern enkät genomfördes för att undersöka de anställdas förhållningsätt och kunskaper kring en cirkulär affärsverksamhet samt de valda strategierna. Resultaten från litteraturstudien, enkäten och intervjuerna användes för att utveckla det konceptuella ramverket "Case Company Circularity Platform". Syftet med plattformen är att främja tvärsektoriellt samarbete och en förlängning av fordonskomponenternas "end-of-life" genom utvecklingen av universellamodulära fordonskomponenter. För att validera potentialen i konceptet genomfördes fokusgrupper med potentiella kunder. Återkopplingen från de potentiella kunderna gav värdefulla insikter och förslag för framtida arbete med konceptet. Analysen betonar vikten av tydliga målsättningar inom en organisation. Den understryker också behovet av tvärsektoriellt samarbete och att nyttja avancerad teknik för spårning och återanvändning av komponenter under hela dess livscykel. Produkter som tjänster är en ägandeskapsmodell som anses vara en viktig faktor i en cirkulär ekonomi. Det är nödvändigt för företag inom fordonsindustrin att samarbeta för att uppnå lagändringar som främjar en cirkulär ekonomi. Genom att implementera cirkulära metoder och påverka lagstiftningen kan företaget inta en ledande roll i att främja hållbarhet och etablera nya branschstandarder. Sammantaget ger Repurposing en spännande möjlighet för företaget att bidra till en hållbar framtid.

As digitalization and sustainability evolves, the environment in which businesses operate constantly change. Value perceptions shift as a result of this and become increasingly multifaceted. Businesses must therefore adapt their business models. This is an issue within B2BIT procurement processes which are object to continuous change. Self-service technology (SST) are prevalent in B2C transaction sectors such as hospitality, leisure and e-commerce. SST enables the integration of functions and new technologies to enhance customer offerings. However, research has neglected the B2B perspective of SST which is crucial when utilizing the technology to improve IT procurement processes. Our findings contribute to the understanding of how SST can be leveraged to satisfy stakeholders’ value perceptions in a B2B IT procurement process. This is done by examining how the functions of a general SST fulfills the value aspects based on the triple bottom line framework. Specifically, the SST solution offered by Company X is investigated, including the value-added services that are integrated in the specific SST. The study showcases the novelty of SST and provides insights for business models utilizing SST. The study concludes that tailored value-added services are key to meet value perceptions. However, the principal foundation of the framing is understanding of stakeholder needs. Furthermore, the study concludes that digitalization drives enhanced value perceptions of sustainability, aligned with the triple bottom line distinction, when a business model uses a new technology tailored for its stakeholders. / I takt med digitaliseringen och ökat hållbarhetsfokus befinner sig företag i en konstant föränderlig miljö. Som ett resultat ändras uppfattningar om värde som också är mångfacetterade. Företag måste därför anpassa sina affärsmodeller. Detta är ett problem inom B2B IT-inköpsprocesser som står inför ständig förändring. Self-service technology (SST) är en teknik som är utbredd bland B2C-segment som besöksnäringen, nöjesindustrin och e-handel. SST möjliggör integration av funktioner och ny teknik för att förbättra kunderbjudande. Forskningen har dock eftersatt att fokusera på B2B-perspektivet av SST, vilket är avgörande för att tekniken ska kunna användas på rätt sätt för att förbättra IT-inköpsprocesser. Denna studie bidrar till förståelse för hur SST kan utnyttjas för att tillfredsställa intressenters värdeuppfattningar inom IT-inköp. Detta görs genom att undersöka hur funktionerna i en allmän SST bidrar till värdeaspekter enligt triple bottom line-ramverket. Specifikt undersöks SST lösningen som tillhandahålls av företag X, inklusive de mervärdestjänster som deras SST har integrerat. Studien påvisar att SST är outforskat och ger insikter för affärsmodeller som ämnar använda SST. Studien drar slutsatsen att skräddarsydda mervärdestjänster är avgörande för att tillgodose intressenters behov. Den huvudsakliga grunden för inramningen är dock att förstå intressenters behov. Vidare drar studien slutsatsen att digitalisering driver förbättrade uppfattningar av värde kopplat till alla hållbarhetsaspekter, enligt triple bottom line-ramverket, när en affärsmodell använder en ny teknik skräddarsydd för sina intressenter.

This thesis investigates the development of turnkey offerings. Turnkey offerings is considered a kind of product-oriented Product Service System (PSS) where the customer pays a fixed price for a total solution, in this thesis, maintenance of vessels. Turnkey offerings have received academic attention, mainly aimed towards the construction industry and regarding benefits and disadvantages. Moreover, previous research has identified the need for further investigating the design of business models in terms of personnel capabilities needed to efficiently offer product oriented PSS’s.  Therefore this study aims to investigate these aspects by conducting a single case study on a large maritime manufacturing company. The study involves data collection through semi-structured interviews, as well as secondary sources such as observations made on site and company documents.  The thesis brings important managerial implications regarding the development of turnkey offerings. These include having an holistic perspective of the offering, since it allows for stronger customer relationships which allows the organization to develop more advanced customized services in the future. Further, this study confirms previous research on the importance of experimentation when innovating business models. Additionally, the triple-bottom-line sustainability aspects are discussed in relation to the offering where it is found that positive improvements can be made towards all three aspects. / Denna uppsats undersöker utvecklingen av turnkey erbjudanden. Turnkey erbjudanden betraktas som en sorts produktorienterat Produkt- Tjänstesystem (PSS) där kunden betalar ett fast pris för en total lösning, i detta fall underhåll av fartyg. Turnkey erbjudanden har fått akademisk uppmärksamhet, främst inom byggindustrin och gällande fördelar och nackdelar. Dessutom har tidigare forskning identifierat behovet av att ytterligare undersöka utformningen av affärsmodeller med avseende på personalens förmågor som krävs för att effektivt erbjuda produktorienterade PSS.  Därför syftar denna studie till att undersöka dessa aspekter genom att genomföra en enskild fallstudie på ett stort tillverkande företag inom marinindustrin. Studien omfattar insamling av data genom semistrukturerade intervjuer samt sekundära källor som observationer på plats och företagsdokument.  Uppsatsen ger viktiga ledningsmässiga implikationer när det gäller utvecklingen av turnkey erbjudanden. Dessa inkluderar att ha ett holistiskt perspektiv på erbjudandet, eftersom det möjliggör starkare kundrelationer, vilket i sin tur gör det möjligt för organisationen att utveckla mer avancerade skräddarsydda tjänster i framtiden. Vidare bekräftar denna studie tidigare forskning om vikten av experimentering vid innovation av affärsmodeller. Dessutom diskuteras hållbarhetsaspekterna för triple- bottom-line i relation till erbjudandet, där det konstateras att positiva förbättringar kan göras inom alla tre aspekter.

Sustainability is a ubiquitous concept to define as its character is pluridimensional. There is an exigency to address sustainability in the three dimensions of environment, economy, and society within a resource-demanding sector such as the restaurant industry. With the entrance of the emergent, cloud kitchen, there is a demonstration of how technological innovation may present opportunities and challenges to a more traditional, established restaurant industry. A gap in studies probing the sustainability practices of cloud kitchens gives rise to this investigative inquiry. The overarching aim of this study is to investigate whether the practices and business models of the cloud kitchen concept contribute to more sustainable restaurant industry. This study intends to answer if cloud kitchens are contributing to sustainability in the restaurant sector, further investigating which aspects of the business models of the cloud kitchen concept indicate sustainability. Additionally, there is an exploration of the different business models of the cloud kitchen concept that compares sustainability factors across each of its business models. The theories of the triple bottom line, circular economy, and the SDGs are used to illuminate these phenomena. The research uses combined methods that involve content analysis and an interview study. Four sustainability factors were identified and analyzed where it was found that cloud kitchens can contribute positively toward a more sustainable restaurant industry. However, the different business models that cloud kitchens run have distinct effects on each of the four factors which means that some business models can be more sustainable than others. Environmentally, cloud kitchens are taking initiatives toward climate action. Socially, human capital and well-being have the potential to be advanced through the cloud kitchen concept. Economically, it is plausible that cloud kitchens promote prosperity through increasing yields and profit margins. / Hållbarhet är ett alltför omfattande begrepp att definiera eftersom dess karaktär är mångdimensionell. Inom en resurskrävande sektor som restaurangbranschen finns det ett behov av att ta itu med hållbarhet i de tre dimensionerna miljö, ekonomi och samhälle. Ingången till det framväxande konceptet molnkök visar hur teknisk innovation kan erbjuda möjligheter och utmaningar i en mer traditionell och etablerad restaurangbransch. Det finns ett gap i studier som undersöker hållbarhetsmetoderna i molnkök vilket ger upphov till denna studie. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om metoderna och affärsmodellerna för molnkökskonceptet bidrar till en mer hållbar restaurangbransch. Denna studie avser att svara på om molnkök bidrar till hållbarhet inom restaurangsektorn, och även undersöka vilka aspekter av affärsmodellerna för molnkökskonceptet som tyder på hållbarhet. Dessutom finns det en utforskning av de olika affärsmodellerna för molnkökskonceptet som jämför hållbarhetsfaktorer mellan var och en av dess affärsmodeller. Teorierna om den tredubbla bottenlinjen, cirkulär ekonomi och SDG (FN:s hållbarhetsmål) används för att belysa dessa fenomen. Forskningen använder sig av kombinerade metoder som innehåller en intervjustudie och en innehållsanalys. Fyra hållbarhetsfaktorer identifierades och analyserades där man fann att molnkök kan bidra positivt till en mer hållbar restaurangbransch. De olika affärsmodellerna som molnkök använder har dock olika effekter på var och en av de fyra faktorerna vilket gör att vissa affärsmodeller kan vara mer hållbara än andra. Miljömässigt tar molnkök initiativ mot klimatåtgärder. Socialt sett har humankapital och välbefinnande potential att föras fram genom molnkökskonceptet. Ekonomiskt är det troligt att molnkök främjar välstånd genom att öka avkastningen och vinstmarginalerna.

The Baltic Sea has for a long time had a problem with eutrophication. Historical phosphorus emissions from land, but nowadays the greatest source of eutrophication is the internal leakage of phosphorus from the bottom sediment. Both the European Union and Sweden has identified this problem and stated that the Baltic Sea should be saved, but only counteractive measures have been taken. Upstream work to limit the phosphorus emissions into the Baltic Sea will not solve the problem with eutrophication. The aim of this study has been to develop a business model that contributes to a reduction of the internal leakage of phosphorus in the Baltic Sea and at the same time makes it possible to make use of the resources that reside in the bottom sediment. The study has a deductive approach which consists of a literature review and semistructured interviews with stakeholders to the resources of the bottom sediment. The literature review creates a framework for the business model and the results from the interviews are used to define how the business model should meet the requirements of the stakeholders. The result indicates that there is an interest in circulated materials from the Baltic Sea, but there are challenges within price and politics that need to be faced. Circulated materials are often more expensive to produce than new materials due to the fact that the established methods have existed for a long time and have become cost-effective to stay competitive. Laws and regulations are not adjusted for a circular philosophy, which needs to be revised for the market to target circular solutions. The developed business model has a basis in the concept of the circular economy and focuses on utilising all the substances in the sediment as resources to meet the requirements of the market. / Östersjön har länge haft problem med övergödning. Historiskt sett har det släppts ut mycket näringsämnen från land men idag är den största källan till övergödning ett internläckage av fosfor från bottensedimentet. Både EU och Sverige har identifierat problemet med övergödning och fastställt att Östersjön bör räddas, men endast förebyggande åtgärder har vidtagits. Att bara arbeta uppströms kommer inte att lösa problemet. Uppsatsens syfte har varit att ta fram en affärsmodell som bidrar till minskning av internläckaget av fosfor i Östersjön och samtidigt gör det möjligt att nyttja de resurser som finns i bottensedimentet. Studien har en deduktiv ansats som består av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med intressenter till de resurser som finns i bottensedimentet. Litteraturstudien skapar ett ramverk för affärsmodellen och resultatet från intervjuerna används för att definiera hur affärsmodellen bör möta intressenternas behov. Resultatet visar att det finns intresse för cirkulerade råvaror från Östersjön, men att det finns utmaningar inom pris och politik som måste bemötas. Cirkulerade material är ofta dyrare att producera än nya material då de etablerade processerna har funnits länge och blivit kostnadseffektiva för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Lagar och regleringar är inte anpassade efter en cirkulär filosofi vilket behöver revideras för att marknaden ska inriktas på cirkulära lösningar. Den resulterande affärsmodellen har en utgångspunkt i cirkulär ekonomi och fokuserar på att nyttja samtliga ämnen i sedimentet som resurser för att möta marknadens behov.

För att hålla företag relevanta och lukrativa under många år är det viktigt att ha strategier för att ständigt utvecklas och vara uppmärksam på marknadsförändringar och sin omgivning. Ett sätt att arbeta aktivt med att förbli relevant som företag är att driva innovation av produkter, men ännu viktigare, innovationav företagets affärsmodell. Det finns mycket forskning som berör innovation av affärsmodeller, men vilka faktorer som främjar innovation av affärsmodeller är mer outforskat. Det visar sig i tidigare forskning att företagsstruktur kan vara av vikt, och mer specifikt en företagsstruktur som främjar många snabba test, direkt kommunikation med kunder och en bra kommunikation inom företaget. Dessa tankesätt kännetecknar också agilt arbetssätt. Agilt arbetssätt har blivit allt vanligare, speciellt inom teknikbranschen. Det är också tydligt att det agila arbetssättet främjar snabba tester och kunskapssökning vid företagets gränser. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur agilt arbetssätt möjliggör innovation av affärsmodeller. Undersökningen grundar sig i empiriskt material från ett fallföretag; Graphmatech. Materialet analyserades med hjälp av teori som satts ihop till en analytisk modell. Teorierna som utgjorde störst del av analysen var de tre lagarna om agilt och fyra regler om agilt agerande för innovation av affärsmodeller. En slutsats som dras efter analysen är att fallföretaget som undersökts i detta fall har främjat innovation av deras affärsmodell tack vare det agila arbetssätt de haft. Slutsatsen visar också på att det krävs vidare forskning för att få en djupare förståelse för hur agilt arbetssätt är kopplat till innovation av affärsmodeller.

Samhället står inför stora utmaningar när det kommer till en hållbar transformation av energisystemen. Globala trender som hållbarhet, decentralisering, digitalisering och säkerhet kombinerat med ekonomisk nedgång och geopolitiska spänningar har lett till att energileverantörernas kunders behov har skiftat. Med detta som bakgrund formulerades studiens syfte till att studera hur små och medelstora företagskunders förändrande behov påverkar energileverantörernas hållbara affärsmodeller. Eftersom energileverantörerna står inför utmaningar när det gäller att möta behov ämnar studien att stödja energileverantörerna i arbetet att utforma sina affärsmodeller för att kunna möta kundernas behov. Studien undersöker företagskunders behov med ett fokus på små och medelstora företag. Med vetenskaplig litteratur som bakgrund skapades en analysmodell bestående av delarna kundbehov, hållbarhet samt affärsmodell. Den hållbara affärsmodellen togs fram med hjälp av ett SL-perspektiv på värdeskapande vilket medför att affärsmodellen består av fyra komponenter; potentiellt värdeskapande, samskapande av värde, värdeförmedling och värdeinfångning. Kundernas behov delades in i sex värdedimensioner; finansiella, funktionella, emotionella, sociala, epistemiska och villkorliga värden. Från analysmodellen genererades tre specifika forskningsfrågor. Studien använder sig av kvalitativ datainsamling med semi-strukturerade intervjuer med 15 respondenter, varav fem genomfördes med anställda på fallföretaget och tio företagskunder. Detta för att kunna kartlägga kundernas behov samt studera hur affärsmodellen kan utformas för att möta de identifierade behoven. Studien landar i sex slutsatser baserat på analysen; (i) behoven skiljer sig från kund till kund, men flertalet gemensamma behov har identifierats, (ii) viktiga kundbehov har identifierats inom samtliga värdedimensioner, (iii) kundbehoven påverkar tydligt energileverantörernas affärsmodeller, (iv) utformning av affärsmodellskomponenter behöver beakta samtliga värdedimensioner, (v) hållbarhet påverkar kundens samtliga värdedimensioner i stor utsträckning och (vi) hållbarhet påverkar samtliga affärsmodellskomponenter och kan inte hanteras separat eller som en separat affärsmodellskomponent. Baserat på slutsatserna presenteras sex rekommendationer till energileverantörer; (i) beakta att kundernas behov skiljer sig, men också att det finns gemensamma värden, (ii) det är viktigt att inkludera och kontinuerligt undersöka samtliga värdedimensioner, (iii) det är av stor vikt att affärsmodellen utformas efter kundernas behov, (iv) utformningen av varje enskild affärsmodellskomponent behöver beakta flera värdedimensioner, (v) för att kunna stötta kunder i sitt hållbarhetsarbete är det av vikt att ha förståelse för hur hållbarhet påverkar och samverkar med värdedimensionerna och (vi) behandla hållbarhet som en integrerad aspekt i samtliga affärsmodellskomponenter. Slutligen genomfördes en diskussion relaterat till hållbarhet och de sex värdedimensionerna vilken framtida forskning kan vidare utforska. Framtida forskning kan också undersöka om det framtagna ramverket kan appliceras i fler kontexter. Genom att genomföra fler intervjuer kan behoven kartläggas mer utförligt vilket kan stärka förståelsen om företagskundernas behov. / Society is facing great challenges regarding the sustainable transformation of energy systems. Global trends such as sustainability, decentralization, digitalization, and security combined with financial downgrade and geopolitical tension has led to a shift in customer needs amongst the energy providers’ customers. As such, the purpose of the study was formulated as to study how the energy providers’ small and medium enterprise customers’ shifted needs affect the energy providers’ sustainable business models. Since the energy providers are facing challenges regarding fulfilling customer needs, this study aims at aiding the energy providers on how to design their business models to better fulfill customer needs. The study investigates business customers’ needs, focusing on small and medium enterprises. An analysis model was generated from scientific literature from three topics: customer needs, sustainability, and business model. The business model framework was constructed from an SL-perspective which generated four business model components: potential value creation, value co-creation, value mediation and value capture. The customer needs were described using six value dimensions: financial, functional, emotional, social, epistemic, and conditional value. Three specific research questions were generated from the analysis model. The qualitative data collection was done using semi-structured interviews with 15 respondents, of which five with employees at the case company and nine with customers. This was done to identify customer needs and how the business model can be designed to better meet those needs. Based on the analysis, the study presents six conclusions; (i) the needs differ from customer to customer, although common needs are identified, (ii) important customer needs are identified within each value dimension, (iii) the customer needs clearly affect the energy providers’ business models, (iv) the design of business model components must consider all value dimensions, (v) sustainability highly affect all value dimensions and (vi) sustainability affect all business model components and cannot be treated as something separate or as an individual business model component.  Built on the presented conclusions, the study also presents six recommendations; (i) understand that customer needs differ, but also that mutual values exist, (ii) it is essential to include and continuously study all value dimensions, (iii) it is important that the design of the business model is based on customer needs, (iv) the design of each business model component must consider multiple value dimensions, (v) to support customers in their sustainability practices it is vital to understand how sustainability both affect and interacts with each value dimension and (vi) treat sustainability as an integrated part of each business model component.  Finally, a discussion is presented related to sustainability and the six value dimensions which future research can study further. Future research may also investigate whether the generated framework is applicable in other contexts. By conducting more interviews, the customer needs can be identified more extensively which can strengthen knowledge about them.

Bakgrund: Världen står idag inför en mängd olika hållbarhetsutmaningar, bland annat till följd av att många företag använder en linjär ekonomisk modell. Baserat på detta har modellen för cirkulär ekonomi utvecklats. Ett nödvändigt steg i omställningen till en cirkulär ekonomi är att övergå till en cirkulär affärsmodell. För att göra detta har den tidigare forskningen identifierat en mängd olika cirkulära aktiviteter. Det saknas däremot industrispecifik empiri på hur företag inom byggindustrin praktiskt går tillväga för att göra detta. Vi kommer därför undersöka byggföretagens arbete med att övergå till en cirkulär affärsmodell genom en jämförande flerfallstudie.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur de fem största byggföretagen i Sverige använder cirkulära aktiviteter för att övergå till en cirkulär affärsmodell, samt vilka mönster som finns mellan dem. Dessutom syftar studien till att undersöka vilka skillnader som föreligger mellan byggföretagens cirkulära affärsmodeller.  Metod: Denna flerfallstudie har en kvalitativ forskningsstrategi, iterativ forsknings- ansats, och utgår från ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med respondenter från de fem största byggföretagen i Sverige, och dokumentstudier i form av års- och hållbarhetsrapporter, samt byggföretagens hemsidor.  Slutsats: Studien visar att de studerade byggföretagen i Sverige utför nio olika cirkulära aktiviteter för att övergå till en cirkulär affärsmodell. Vidare påvisades olika mönster, i form av både likheter och skillnader, mellan byggföretagens arbete med dessa cirkulära aktiviteter. De mest framstående visade sig handla om huruvida arbetet utförs internt och/eller externt, samt huruvida det utförs i förebyggande syfte. Utifrån dessa mönster, i kombination med befintlig teori om resursflöden, konstruerades ett generiskt, jämförande ramverk som innefattar fyra typer av cirkulära affärsmodeller. Sammantaget kunde det konstateras att dessa cirkulära affärsmodeller skiljer sig åt mellan byggföretagen. / Background: Today, the world faces several different sustainability challenges, partly due to the fact that many companies use a linear economic model. Based on this, the model for circular economy has been developed. A necessary step in the conversion to a circular economy is to transition to a circular business model. To do this, the previous research has identified a number of different circular activities. However, there is a lack of industry specific empirical evidence on how construction companies practically perform this. We will therefore investigate the construction companies’ work on the transition to a circular business model through a comparative multiple case study.  Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how the five largest construction companies in Sweden use circular activities in order to transition to a circular business model, as well as what patterns that exist between them. In addition, the study aims to investigate what differences there are between the construction companies’ circular business models.  Methodology: This multiple case study has a qualitative research strategy, an iterative research design, and is from a hermeneutic research perspective. The empirical material consists of semi structured interviews with respondents from the five largest construction companies in Sweden, and document studies in forms of annual- and sustainability reports, as well as the construction companies’ websites.  Conclusion: The study shows that the examined construction companies in Sweden perform nine different circular activities in order to transition to a circular economy. Furthermore, different patterns in forms of similarities and differences were detected between the construction companies’ practice of these circular activities. The most prominent patterns concerned whether the circular activities were performed internally and/or externally, and whether they were performed preventively. Based on these patterns, in combination with existing theory about resource flows, a generic and comparative framework was constructed that includes four types of circular business models. From this, it could be established that the circular business models differ between the construction companies.

The entrepreneurs behind newly formed companies in Sweden as well as small medium-sized enterprises and start-ups are increasingly getting involved in open innovation or exploring its practices. They do this in order to develop innovative products and services. SMEs and start-ups are collaborating with external stakeholders, such as enterprise service providers, industrial suppliers, research institutions or universities, to either bring their innovative products and solutions to the market faster or to stay ahead of the game of competitions. By engaging in open innovation practices, the different stakeholders involved are able to combine human capital, in addition with a collection of available resources. By reading further into this thesis research, a typical exploration of resources can be noticed spanning from hardware to software and from soft skills to hard skills, thus resulting to innovative outcomes (product and services). This thesis research will investigate the benefits Swedish start-ups and small-medium-sized enterprises can gain from open innovation. There are several studies on large companies that use open innovation to generate additional values. Accordingly, external learning is very important in small and medium-size enterprises for growth. However, there are fewer studies on startups and SMEs, in terms of open innovation; therefore, this research study aims to address this gap. SMEs and open innovation are becoming very important in the local Swedish and global knowledge-based economy. In the past Sweden’s economy, SME played an important role and in the future SMEs are estimated to be more important, due to the rapid technology development and fast-growing services sector. An important contributing fact to the local economy is that 9 out 10 new jobs during the last twenty years were created within the SME sector in Sweden. Accordingly, this study has highlighted the importance of external learning and its contribution towards improving the innovative performance of small and medium-size enterprises. The findings from all interviews and case study revealed different impact about the importance of open innovation. All companies had their respective motivating reasons to explore external resources, while some could attest the resources helped to verify their assumption. Other SME and companies were collaborating with research institutes, academia in order to complement their innovation process, which ended up being a benefit to all parties involved in open innovation. / Entreprenörerna bakom nybildade företag i Sverige samt små medelstora företag och nystartade företag blir alltmer involverade i öppen innovation eller utforskande av sina metoder. De gör det för att utveckla innovativa produkter och tjänster. Små och medelstora företag och nystartade företag samarbetar med externa intressenter, såsom företagstjänstleverantörer, industrileverantörer, forskningsinstitutioner eller universitet, för att antingen föra sina innovativa produkter och lösningar på marknaden snabbare eller för att ligga före tävlingsspelet. Genom att engagera sig i öppen innovationspraxis kan de olika berörda parterna kombinera humankapitalet, dessutom med en samling tillgängliga resurser. Genom att läsa vidare i denna avhandling kan en typisk prospektering av resurser märkas från maskinvara till programvara och från mjuka färdigheter till svåra färdigheter, vilket resulterar i innovativa resultat (produkt och tjänster). Denna avhandling kommer att undersöka fördelarna svenska nybörjare och små och medelstora företag kan dra nytta av öppen innovation. Det finns flera studier på stora företag som använder öppen innovation för att skapa ytterligare värden. Externt lärande är därför mycket viktigt i små och medelstora företag för tillväxt. Det finns dock färre studier om nystart och små och medelstora företag, när det gäller öppen innovation. Därför syftar denna forskningsstudie till att hantera denna klyfta.

It is widely recognized that the world’s over-reliance on transportation contributes to many environmental problems, especially in urban areas. Sustainable  mobility is a solution and an important dimension of a Smart City. Shared mobility services are part of sustainable mobility and they are widening its portfolio especially in the past decade. However, the number of users is still low compared to its high potential, and innovative solutions can only succeed with the combination  of increasing the awareness of citizens, incentivizing them, and promoting their behavioural change. This paper is dedicated to the shared mobility business models as part of the collaborative consumption, and finding out the challenges and opportunities of this emerging market in a Swedish context and comparing it to a Moroccan one.  The goal is to explore the key features of the main market players and the possible ways of improvements that could possibly take carpooling and car-sharing to a next level. It explores the high potential of gamification and other mechanisms to incentivize voluntary behavioural changes towards shared  mobility solutions. In a first place the theoretical part provide an overview of the shared mobility in general with its different aspects highlighting the role of new technologies and internet in the development of this concept. An online survey aimed at testing the knowledge of the respondents on the concept, discover which elements affect  their involvement and find out how things can be improved by analysing the feedbacks. / Det är allmänt känt att världens beroenden av transporter bidrar till många miljöproblem, särskilt i stadsområden. Hållbar mobilitet är en lösning och en viktig dimension i en smart stad. Delade mobilitetstjänster är en del av hållbar mobilitet och dess portfölj har utökats särskilt under det senaste decenniet. Antalet användare är dock fortfarande lågt jämfört med den höga potentialen och innovativa lösningar kan bara lyckas med kombinationen av att öka medvetenheten om medborgarna, stimulera dem och främja deras beteendeförändringar. Denna rapport är inriktat på affärsmodellerna för delad mobilitet som en del av konsumtion genom samarbete och identifierar utmaningarna och möjligheterna på den nya marknaden i ett svenskt sammanhang och jämför det med en marockansk. Målet är att utforska huvudaktörerna hos de viktigaste marknadsaktörerna och möjliga sätt för förbättringar som möjligen kan ta bilpoolning och bildelning till nästa nivå. Potentialen inom gamification och andra mekanismer för att stimulera frivilliga beteendemässiga förändringar mot gemensamma mobila lösningar undersöks. Inledningsvis ger den teoretiska delen en översikt över den delade mobiliteten i allmänhet med sina olika aspekter som framhäver rollen som ny teknik och internet vid utvecklingen av detta koncept. Genom en online-undersökning som syftar till att testa kunskapen om konceptet hos de svarande, har faktorer som påverkar deras engagemang och hur saker kan förbättras identifierats.