Banken haben nicht zuletzt durch die Finanzkrise von 2008 viel des Vertrauenskapitals in ihr Geschäftsmodell eingebüßt. Ein Hauptgrund ist die Existenz erheblicher Informationsasymmetrien zwischen Banken als Anbietern von Finanzprodukten und -dienstleistungen und ihren Kunden, die von den Banken zu ihren Gunsten und zu Lasten der Kunden ausgenutzt werden können. Die vorliegende Dissertation fokussiert primär auf die gezielte Vergrößerung dieser Informationsasymmetrien zum Zwecke opportunistisch motivierter Vorteilsausnutzung. Bereits die Möglichkeit eines derartigen Vorgehens erfordert Investitionen von Banken in ihre Vertrauenswürdigkeit, um einer Gefährdung ihrer „License to Operate“ entgegen zu wirken. Die Analyse dieser Problemstellung erfolgt bezogen auf den Kontext des Retailbankings aus der Perspektive der ökonomischen Ethik. Die Arbeit gibt Antworten auf die Frage, wie Banken Anstrengungen unternehmen sollten, um ihre Vertrauenswürdigkeit zu stärken im Angesicht von situativen Konfliktsituationen, in denen bedingt durch Informationsasymmetrien Ausbeutungspotenziale existieren.:Abbildungsverzeichnis Tabellenverzeichnis Abkürzungsverzeichnis 1 Einleitung 1.1 Die Problemstellung im ökonomischen Kontext 1.2 Informationsasymmetrien im Spannungsfeld von Moral und Gewinnmaximierung 1.3 Überblick über den weiteren Argumentationsgang 2 Grundlagen der ökonomischen Ethik 2.1 Diskussion der Theorieentscheidung für die ökonomische Ethik 2.2 Praktischer Syllogismus 2.3 Vertrauensspiel und Gefangenendilemma 2.4 Modell der Handlungsbedingungen 2.5 Ökonomische Ethik nach Homann und Suchanek 2.6 Spielverständnis 3 Problemstellung auf dem Zenit 3.1 Vertrauensverlust durch Informationsasymmetrie im Status quo 3.2 Interaktionsprobleme 3.2.1 Informationsprobleme 3.2.2 Anreizprobleme 3.2.3 Defektion als rationale Strategie 3.3 Problemdarstellung in Dilemmastrukturen 3.3.1 Horizontale Dilemmata 3.3.1.1 Dilemma auf Beraterebene 3.3.1.2 Dilemma auf Unternehmensebene 3.3.2 Vertikale Dilemmata 3.3.2.1 Dilemma zwischen Bank und Kunde 3.3.2.2 Dilemma zwischen Bank und Berater 3.4 Informationsasymmetrie als fokale Problemstellung 3.4.1 Umgang mit bestehenden Informationsasymmetrien 3.4.2 Diskussion der gezielten Vergrößerung unerwünschter Informationsasymmetrien 3.4.3 Unvollständige Verträge 3.4.4 Informationsvorsprung als Schalthebel für Kooperation 3.4.5 Informationskosten 3.5 Komplexität 3.5.1 Essenzielle Komplexität 3.5.2 Artifizielle Komplexität 3.6 Agenturtheorie 3.6.1 Arbeitsteilung 3.6.2 Problemstellungen der Prinzipal-Agenten-Theorie 3.6.3 Bilaterales Prinzipal-Agenten-Modell 3.6.4 Multi-Agentur-Beziehungen 3.7 Transparenz und Informationsasymmetrie 3.7.1 Grenzen der Transparenz 3.7.2 Informationsqualität 3.7.3 Informationsquantität 3.7.3.1 Intransparenz durch Zuwenig an Information 3.7.3.2 Intransparenz durch Zuviel an Information 4 Maßnahmen zur Vertrauensrückgewinnung 4.1 Kooperationsgewinne und Wohlfahrt 4.2 Auswirkung der Veränderung der Handlungsbedingungen im Zeitverlauf 4.3 Regulatorik 4.3.1 Erhöhung der Transaktionskosten durch Regulatorik 4.3.2 Verstärkung der Informationsasymmetrie durch Beratungsdokumentation 4.4 Anreizbedingungen 4.4.1 Monetäre Anreize 4.4.2 Nicht-monetäre Anreize 4.5 Leitbilder und Unternehmenswerte 4.5.1 Focal Points als Erklärung der Persistenz etablierten Verhaltens 4.5.2 Formale vs. informale Organisation 4.5.3 Implizite Regeln 4.5.4 Freerider-Problem 4.5.5 Veränderung im Spielverständnis 4.6 Exogene Faktoren 4.6.1 Niedrigzinsumfeld 4.6.2 Disruption durch Fintech 4.7 Neubewertung der Informationsasymmetrie nach Etablierung der Post-Krisen-Maßnahmen 5 Etablierung eines vertrauensbasierten Geschäftsmodells 5.1 Anwendung des Praktischen Syllogismus 5.2 Moralisches Ideal 5.2.1 Verantwortungsvolle Unternehmensführung 5.2.2 Impartial Spectator 5.2.3 Institutionalisierung des Impartial Spectators im Unternehmen 5.3 Empirische Bedingungen 5.3.1 Veränderung der Unternehmenskultur 5.3.2 Angleichung der Anreizbedingungen 5.4 Kooperationsgewinne als Wettbewerbsvorteil 5.4.1 Abbau von Risiken durch Langfristperspektive 5.4.2 Erhöhung des Gesamtnutzens durch Langfristperspektive 6 Fazit – ein Plädoyer für die Selbstbindung Literaturverzeichnis

Inledning: Huruvida insynsägande påverkar finansiell prestation är ett beforskat område där tidigare studier kommit fram till olika slutsatser. Utifrån agentteorin torde insynsägande ha en positiv påverkan på finansiell prestation, utifrån entrenchment-teorin torde insynsägande påverka finansiell prestation negativt i och med ökad makt. Samtidigt utifrån stewardship-teorin torde det inte finnas en relation mellan insynsägande och finansiell prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag vilka präglas av en hög förekomst av aktier med skilda röstvärden och en hög ägarkoncentration. Vidare är syftet att teoretiskt förklara de resultat som framkommer i denna uppsats för att redogöra för vilka befintliga teorier inom området som kan appliceras i en svensk kontext. Metod: För analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag har uppsatsen tagit en kvantitativ ansats med ett deduktivt synsätt där teori har testats genom en panelregression innehållande 300 observationer. Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar att sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation, operationaliserat som Tobin's Q, tar sitt uttryck som ett inverterat U. I spannet 0 till 37,75 procent insynsägande finner vi stöd för en alignment-effekt samtidigt som vi finner stöd för entrenchment-effekten vid nivåer av insynsägande över brytpunkten på 37,75 procent. Vidare finner vi inget stöd för stewardship-teorin. Den brytpunkt som noterats i svenska bolag är lägre än den brytpunkt som påvisats i länder så som USA och Storbritannien. Förklaringen till detta kan vara den höga prevalensen av aktier med skilda röstvärden och den höga ägarkoncentration som präglar svenska företag. / Introduction: Whether Managerial Ownership affects financial performance is an area of research where previous studies have come to different conclusions. Based on Agency Theory, Managerial Ownership should have a positive impact on financial performance, and based on Entrenchment Theory, Managerial Ownership should have a negative impact on financial performance due to increased power. At the same time, based on Stewardship Theory, there should not be a relationship between Managerial Ownership and financial performance. Purpose: The purpose of the essay is to analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, which are characterized by a high prevalence dual-class shares and a high ownership concentration. Furthermore, the purpose is to theoretically explain the results that appear in the essay to explain what existing theories in the field that can be applied in a Swedish context. Method: To analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, the essay has taken a quantitative and deductive approach where theory has been tested through a panel regression containing 300 observations. Conclusion: The essays results show that the relationship between Managerial Ownership and financial performance, operationalized as Tobin's Q, takes its expression as an inverted U. In the range 0 to 37.75 percent Managerial Ownership we find support for an alignment effect while also finding support for an entrenchment effect at levels of Managerial Ownership above the inflection point of 37.75 percent. Furthermore, we find no support for Stewardship Theory. The inflection point noted in Swedish companies is lower than the inflection points detected in countries such as the US and the UK. The explanation for this may be the high prevalence of dual-class shares and the high ownership concentration that characterizes Swedish companies.

As a response to the financial crisis of 2008 the IASB and the FASB developed IFRS 9 and ASC 326, respectively. These accounting regulations are supposed to increase reporting transparency and promote financial stability by determining the calculation and recognition of loan loss provisions. However, previous literature has brought up concerns that loan loss provisions can negatively impact the lending activity in banks. If that was the case, they would negatively affect the amount of capital available in an economy and thereby threaten financial stability and economic growth especially during times of economic downturns. To shed light on this topic, this thesis investigates the relationship between loan loss provisions and lending activity in banks applying IFRS and US GAAP. The thesis provides practical as well as theoretical implications as it discusses the findings in a practical context and relates it to relevant theories.  The dataset utilized includes empirical data from Q1 2020 until Q4 2022 and covers 330 banks from 38 countries. The data was gathered from Refinitiv´s Eikon database as well as from the International Monetary Fund. It was then statistically analyzed by conducting different kinds of statistical inference. All methods applied are of a quantitative nature and the underlying methodology is positivist. The results of this thesis suggest that loan loss provisions under IFRS 9 are on average higher than under ASC 326. Further, it was found that loan loss provisions under IFRS 9 exhibit a statistically significant negative relationship with lending activity. In contrast, this relationship was found to be insignificant under ASC 326. Together, these findings suggest that higher loan loss provisions have a negative effect on lending activity. It is concluded that the impairment model of IFRS 9 might compromise financial stability by limiting lending activities during times of economic turmoil.  Additionally, due to the increased room for managerial judgment under IFRS 9 it is theorized that the higher loan loss provisions can be the result of earnings management. Loan loss provisions under IFRS 9 could thus be more supported by Agency theory. On the other hand, ASC 326 offers less room for managerial discretion and could be more supported by Stewardship theory. This thesis also suggests topics for potential future research. The knowledge about loan loss provisions and their effects on lending activity could be extended by using different variables in the regression model. Additionally, a longer timeframe as well as other accounting standards could be investigated. Furthermore, the effects of loan loss provisions on loan quality and risk management in banks are in need of further examination. Lastly, the capital requirements of Basel III and their impact on procyclicality should be researched.

Bakgrund & problem: Controllerfunktionen är i litteraturen ett omtalat ämne och det finns delade meningar om vad funktionen bör innefatta och hur utvecklingen sett ut. Det saknas däremot studier som undersöker hur funktionen samspelar med ledningens behov samt huruvida det kan uppstå spänningar mellan funktion och behov. Det är relevant att studera eftersom vi vet att det förekommer en agent-principalrelation i offentlig sektor men inte huruvida det kan kopplas till controllern och ledningen. Det medför att det finns en kunskapslucka att fylla avseende balansgången mellan funktion och behov samt spänningar när dessa kolliderar. Syftet: Syftet med studien är att studera controllers funktion i relation till ledningens behov för att kunna ta reda på vilka spänningar som kan uppstå när funktion och behov inte samspelar för att kunna förstå hur controllers balanserar kraven utifrån ledningens behov. Metod: För genomförande av studien har en kvalitativ forskningsansats applicerats. För att besvara frågeställningarna och syftet med studien har en intervjustudie genomförts med tio olika controllers och sex individer från ledningen i totalt sju olika svenska myndigheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och är uppbyggd utifrån fyra huvudsakliga avsnitt: teoretisk referensram, empiriska data, analys och slutligen resultat & slutsats. Den teoretiska referensramen beskriver controllers funktion inom de fyra arbetsområdena: informationshantering, planering & uppföljning, riskhantering samt strategiskt beslutsfattande. Empiriska data har sammanställts genom en omfattande empirigenomgång med fokus på controllers uppfattning samt ledningen uppfattning utifrån controllers fyra arbetsområden. Syftet med avsnittet är att skapa förståelse för controllers och ledningens uppfattning. Vidare presenteras analysavsnittet som avser att beskriva hur begreppsparet, funktion och behov, samspelar med varandra samt att identifiera spänningar. Slutligen konkluderas studiens resultat i ett slutsatsavsnitt för att besvara frågeställningarna. Slutsats: Studien konkluderar att spänningar kan uppstå mellan controllerfunktionen och ledningens behov när begreppsparet inte matchar varandra. De främsta spänningarna som identifierats är: agent-pricnipalproblematik, egenintresse, informationsasymmetri samt olika uppfattningar om funktionens innebörd. Vidare kan slutsatsen dras att controllern balanserar funktion gentemot ledningen. Balansering görs främst genom tydlig kommunikation, frekvent dialog samt ömsesidiga förväntningar. / Background & problem: The controller function is a discussed topic in the literature and there are divided opinions about what the function should include and how the development has looked. However, there is a lack of studies that examine how the function interacts with the management's needs and whether tensions can arise between function and needs. It is relevant to study because we know that there is an agent-principal relation in the public sector but not whether it can be linked to the controller and management. This means that there is a knowledge gap to be filled regarding the balance between function and needs and tensions when these collide. Purpose: The purpose of this study is to study the controller's function in relation to management's needs to find out what tensions can arise when function and needs do not work together in order to understand how the controller balances the requirements based on management's needs. Method: For the implementation of the study, a qualitative research approach has been applied. To answer the research questions and the purpose of the study, an interview study has been carried out with ten different controllers and six individuals from management in seven different Swedish authorities. The interview study has been conducted with semi-structured interviews and is structured based on four main sections: Theoretical reference frame, empirical data, analysis and finally conclusion & results. The theoretical reference frame describes the controller's function within the four work areas: information management, planning & control, risk management and strategic decision-making. The empirical data has been compiled through an extensive empirical review with a focus on the controller's perception of the management in contrast based on the controller's four work areas. The purpose of the section is to create an understanding of the controller's and management's view. Furthermore, the analysis section is presented, which intends to describe how the pair of concepts: function and need, interact with each other and to identify tensions. Finally, the results of the study are concluded in a conclusion section to answer the research questions. Conclusion: The study concludes that tensions can arise between the controller function and management's needs when the pair of concepts do not match each other. The main tensions identified are agent-principal problem, self-interest, information asymmetry and different perceptions of the function's meaning. Furthermore, the conclusion can be drawn that the controller balances its function against management needs. Balancing is mainly done through clear communication, frequent dialogue, and mutual expectations.

Bakgrund och problemdiskussion: Inom organisationer är vd:n ett hett och debatterat samtalsämne när det kommer till verksamhetsstyrning. Inom små till medelstora verksamheter är det inte ovanligt att ägaren är både ägare och vd för verksamheten, vilket betecknas som ett ägarlett företag. När ett företag går från ett ägarlett styre till en extern vd kan det ha en stor inverkan på verksamheten. Ett byte av vd innebär att en ny person kommer att bestämma hur verksamhetens styrning ska utformas och implementeras. Fortsättningsvis innebär det ett stort steg för ägaren när den ska frånsäga sin vd-position och lämna över till en extern vd. Det finns två olika teorier som förklarar relationen mellan ägare och vd. Agentteorin, som antar att människor agerar utifrån sitt eget intresse, och stewardshipteorin, som utgår från att människor agerar utifrån verksamhetens bästa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om verksamhetsstyrning förändras i samband med att en extern vd intar vd-rollen i ett tidigare ägarlett företag. Ytterligare kommer studien att undersöka hur ägaren och den externa vd:n ser på skiftet när en extern vd intar vd-rollen utifrån agentteorin och stewardship. Metod: Studien är en fallstudie som undersöker två företag som har genomgått ett skifte från ägarlett styre till externt styre. Denna studie kompletteras med inblick och erfarenhet från rekryterare inom högre befattningar. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi, med induktiva forskningsval som har abduktiva anslag. Det empiriska materialet har samlats in via sju stycken respondenter via semistrukturerade intervjuer. Slutsats: De slutsatser som kan dras från studien är att verksamhetsstyrningen förändras till att bli mer målstyrd när företaget går från ett ägarlett styre till att en extern person intar vd-rollen. Både ägare och vd från respektive verksamhet visar en skiftning av både opportunistiskt beteende och beteende som liknar en ‘steward’. Det innebär att det inte finns ett svart-vitt beteende avseende om individerna agerar efter sitt eget bästa eller efter verksamhetens bästa. Deras synsätt och agerande uppvisar en kombination av båda teorierna i samband med att verksamheten blir mer professionell, strategisk och målstyrd. / Background: Within organisations, the CEO is a well-known and debated subject when it comes to corporate governance in small to medium-sized enterprises (SMEs). When a company moves from an owner-led governance to an external CEO, it can have a major impact on the business. An alteration in the role of CEO would allow for a change in the governance of the business, through potential new individualistic implementations and structural decisions. Furthermore, it is a largely significant step for the owner to relinquish the position of CEO to an external individual. There are two different theories to explain the relationship between owners and CEOs. Agent theory, which assumes that people act in their own interest, and stewardship theory, which assumes that people act in the best interests of the business. Purpose: The purpose of the thesis is to investigate whether corporate governance changes when an external person is appointed CEO in a previously owner-managed company. Furthermore, this thesis will investigate how both the owner and the external CEO perceive the transition when the role of CEO is assigned to an external individual based on agent theory and stewardship theory. Method: The study is a case study examining two case companies that have experienced a shift from owner-led governance to external governance, along with the insight and experience of two senior recruiters. The study is based on a qualitative research strategy, with specific attention to inductive research choices and abductive approaches. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and the involvement of seven respondents. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the thesis is that the corporate governance changes and becomes more goal-oriented when an external person is the CEO. Both owners and CEOs from each business have a tendency towards both opportunistic and steward-like behavior. This means that there is no specific behavior regarding whether they act in their own best interests or in the best interests of the business. Their views and actions reflect a combination of both theories as the organisation becomes more professional, strategic and goal- oriented.

The relevance or irrelevance of dividend payments has been the topic of much discussion for the past eight decades. The primary objective of this study was to determine the relationship between dividend policy and agency problems of financial services companies listed on the (JSE). Dividend Policy and the Agency Theory underpinned the study. Secondary data of sampled listed financial companies for the period 2005-2016 was sourced from IRESS database. Data was analysed using EViews version 9. The results revealed that the presence of institutional ownership resolves the asymmetry information problems, and, reduces the need to pay dividends. The results also revealed that 54.69% of JSE listed companies under the financials’ services sector practise dividend decisions. The results further revealed that the dividend payout ratio is positively correlated with ROE and LEV, and negatively correlated INST, DIRS and FOREIGN variables. The results confirmed the existence of agency problems on listed financial services companies. / Ukubaluleka okanye ukungabaluleki kokuhlawula izahlulo bekusoloko kusisihloko sengxoxo kumashumi asibhozo eminyaka edluleyo. Injongo ephambili yesi sifundo yayikukufumanisa ulwalamano phakathi komgaqo nkqubo wezahlulelo neengxaki zobumeli (ubuarhente) beenkampani ezinikezela ngeenkonzo zemicimbi yoqoqosho nezidweliswe kwiJohannesburg Securities Exchange (JSE). Izisekelo zesi sifundo nguMgaqo Nkqubo Wezahlulo (Dividend Policy) neNgcingane Yobumeli (Agency Theory). Iqela lesibini ledatha yeenkampani ezidwelisiweyo kwiminyaka ye-2005– 2016 yafunyanwa kwiqula leedatha elaziwa ngokuba yi-IRESS database. Idatha yahlalutywa ngokusebenzisa isixhobo sohlalutyo iEViews version 9. Iziphumo zadiza ukuba ubukho babanini kwiziko loshishino buyazisombulula iingxaki zonxibelelwano olungalingani kakuhle kwaye kuyasicutha isidingo sokuhlawula izahlulo. Kwakhona, iziphumo zadiza ukuba ama-54.69% eenkampani ezidweliswe kwiJSE, phantsi kodidi lweenkampani ezinikezela ngeenkonzo zemicimbi yoqoqosho, enza izigqibo zezahlulo. Iziphumo zaphinda zadiza ukuba intlawulo yezahlulo ihambelana kakuhle neenqobo zeROE neLEV, kanti azihambelani neenqobo zeINST, ezeDIRS kunye nekuthiwa ziFOREIGN. Ezi ziphumo zangqina ukuba kukho iingxaki zobumeli/ubuarhente kwiinkampani ezinikezela ngeenkonzo zemicimbi yoqoqosho / Bonnete le go se be bonnete ga ditefelo tša letseno e bile hlogo ya ditherišano tše dintši mo mo dingwagasome tše seswai tša go feta. Nepo ya motheo ya thuto ye ke go ela kamano gare ga pholisi le mathata a dikhamphani tša ditirelo tša Matlotlo tšeo di lego lenaneong la Johannesburg Securities Exchange (JSE). Pholisi ya Ditseno le Teori ya Etšensi ke motheo wa thuto ye. Datha ya magareng ya dikhamphani tša mašeleng tšeo di lego lenaneong la paka ya 2005–2016 e be e hwetšagala go tšwa go lenaneo la datha la IRESS. Datha e sekasekilwe go šomišwa EViews version 9. Dipoelo di utullotše gore go ba gona ga bong ka gare ga sehlongwa go rarolla mathata a tshedimošo ya go se lekalekane, le go fokotša nyakego ya go lefa mašokotšo. Dipoelo le tšona di tšweleditše go re diperesente tše 54.69 tša dikhamphani tšeo di lego lenaneong la JSE ka fase ga ditirelo tša sekgao sa go phethagatša diphetho tša mašokotšo. Dipoelo di tšwetša pele go utulla go re ditekanyetšo tša ditefelo tša mašokotšo du sepelelana gabotse le ROE le LEV, le go sepelelana gannyane le INST, DIRS le FOREIGN. Dipoelo di netefatša go ba gona ga mathata a Etšensi ao a ngwadilwego lenaneong la dikhamphani tša ditirelo tša mašeleng / Abstracts in English, Zulu, Sepedi / Business Management / M. Com. (Business Management)

The aim of this thesis is to enhance our understanding of Swedish marine insurers' choices of business strategies under the potentially difficult business circumstances of the interwar period 1918-1939. Little previous research exists on marine insurance during the interwar period. This is remarkable in the Swedish context since the Swedish economy has traditionally depended on its exports. The focus on Sweden is justified since the Swedish insurance market saw regulatory stability during the interwar period. It was also characterised by the coexistence of stock and mutual insurers, allowing this thesis to contribute with insights on potentially problematic insurance cartelisaton. This thesis employs a mixed methods design, including qualitative methods and regression analysis. To interpret results, this thesis employs insurance risk theory, cartel theory, theories on reinsurance and risk diversification, and agency theory. By employing this combination of theories, it is possible to explain choices and outcomes of adopted strategies both with reference to particularities of marine insurance and with reference to particularities of the two different organisational forms. The results show that the insurers conceived several new characteristics of their business environment as challenges and implemented both cartel strategies and company-specific strategies of risk diversification. Among the challenges were rapid inflation, rapidly decreasing prices and business volumes in shipping and trade, the introduction of motor ships, and the existence of naval mines on many trade routes. Also, exchange-rate fluctuations were considered to cause losses on established marine insurance contracts and rendered business results uncertain. Swedish insurers adopted cartel strategies from 1918 through The Swedish Association of Marine Underwriters (Sjöassuradörernas Förening) since they had anticipated a post-war crisis. Market division agreements were adopted for the most attractive market segments, but eventually price agreements became the primary cartel strategy, supported by prohibitions of competition. The work on price agreements sometimes increased the market efficiency since it reduced uncertainty, for instance in insurance of cargo with motor ships. Few price agreements were however adopted for the insurance of shipping since that market segment was dominated by mutual insurers, highlighting the difficulties of cartelisation in insurance markets inhabited by both stock and mutual insurers. The cartel further adopted reinsurance agreements to create barriers to entry in the Swedish marine insurance market. It however experienced prominent difficulties to implement the cartel strategies. One prominent difficulty of implementation was cheating. Also international competition created difficulties. The cartel companies therefore engaged in international cartelisation through The International Union of Marine Insurance (Internationaler Tranport-Versicherungs-Verband) from the late 1920s. This international cartel sought to reduce international competition by agreements not to compete in foreign markets. It also sought to manage the exchange-rate fluctuations of the early 1920s and the early 1930s by agreements among marine insurers, but it failed to obtain sufficient support. In spite of cartelisation, the returns on marine insurance were pushed down by the recognized challenges during the early 1920s, inflicting losses. The business however recovered and remained profitable throughout the 1930s, showing that the great depression was not as great as the deflation crisis in marine insurance. Exchange-rate fluctuations affected the international competitive strength of both stock and mutual insurers and additionally influenced the stock insurers' returns on established marine insurance contracts. The insurers were however compensated for the poor marine business results of the early 1920s by greater reliance than previously on reinsurers and by diversification among insurance lines, which rendered profits less negative than the returns on marine insurance. The business ceded to reinsurers on average inflicted losses during each of the first seven years of the 1920s. These losses were indirectly caused by World War I since that war had caused the establishment of new reinsurers in different countries, not the least in Scandinavia, and in turn caused over capacity during the 1920s. New contractual formulations evolved internationally to the benefit of ceding insurers, indicating information asymmetries. Exits became frequent among reinsurers. In effect, into the 1930s, ceding insurers internationally found it difficult to obtain obligatory reinsurance treaties. During the early 1920s, the Swedish stock marine insurers also increasingly diversified their insurance businesses among insurance lines. This process had been catalysed by World War I, was accelerated during the 1920s, and continued into the 1930s. / Syftet med denna avhandling är att förståeliggöra svenska marinförsäkringsbolags val av affärsstrategier under mellankrigstiden 1918-1939, en period som kännetecknades av potentiellt svåra affärsförhållanden. Försäkringsverksamhet är känslig för ekonomiska kriser, men har uppmärksammats mindre än bankverksamhet när det gäller mellankrigstiden. Inte minst marinförsäkring är känslig för ekonomiska kriser eftersom de försäkrade verksamheterna, sjöfart och handel, endast förekommer i den mån som transporterade varor efterfrågas. Tidigare forskning har endast i liten omfattning fokuserat på marinförsäkring, vilket ur ett svenskt perspektiv kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att den svenska ekonomin har i hög grad varit beroende av sjöburen handel. En studie av svensk marinförsäkring är motiverad ur ett internationellt perspektiv eftersom den svenska försäkringslagstiftningen förblev i stort sett oförändrad under perioden, vilket gör det rimligt att tolka marinförsäkringsbolags val av affärsstrategier som svar på ekonomiska omständigheter. Under mellankrigstiden var katellstrategier ett vanligt svar på svåra affärsförhållanden i olika verksamheter, men kartellisering var potentiellt problematisk i marinförsäkring eftersom den verksamheten är internationell och eftersom marinförsäkring är en heterogen produkt. Dessutom befolkades den svenska försäkringsmarknaden av både aktiebolag och ömsesidiga bolag, vilket är ett ytterligare potentiellt hinder för kartellisering. Studier av kartellisering under potentiallt svåra förutsättningar kan bidra med insikter om under vilka förutsättningar karteller uppstår, vilket ytterligare motiverar studien. Denna avhandling analyserar även två företagsspecifika riskdiversifieringsstrategier, som potentiellt kan kompensera för låg avkastning på mottagen försäkring, nämligen återförsäkring och diversifiering mellan försäkringsgrenar. Återförsäkring har av tidigare forskning framhållits som ett underutforskat område. Avhandlingen tillämpar både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder. För att uttolka de empiriska resultaten tillämpas riskteori för försäkring, kartellteori, återförsäkringsteori, riskdiversifieringsteori, samt incitamentsteori på företagsnivå (agency theory). Denna kombination av teorier gör det möjligt att förklara strategival med utgångspunkt både i marinförsäkringens karaktäristika och i de båda olika organisationsformers karaktäristika. Resultaten visar att försäkringsbolagen noterade ett antal nya affärsförhållanden som utmaningar och att dessa bolag implementerade både kartellstrategier och företagsspecifika riskdiversifieringsstrategier. Bland de noterade utmaningarna märks snabb inflation, snabbt fallande priser och affärsvolymer i sjöfart och handel, införandet av motorfartyg, samt sjöminor på många fartygsrutter. Försäkringsbolagen behärskade endast lite erfarenhet av risker associerade med motorfartyg och sjöminor, vilket gjorde riskbedömningar osäkra. Även växelkursfluktuationer uppfattades som utmaningar eftersom de orsakade förluster på etablerade marinförsäkringskontrakt och skapade problem att förutsäga affärsresultaten. Från 1918 antog svenska marinförsäkringsbolag kartellstrategier genom branschorganisationen Sjöassuradörernas Förening, detta eftersom de förväntade sig en efterkrigskris. Marknadsuppdelningsavtal infördes i attraktiva marknadssegment, men med tiden blev prisöverenskommelser den främsta kartellstrategin, understödd av avtal som förbjöd konkurrens. Arbetet med prisöverenskommelser ökade marknadseffektiviteten i vissa marknadssegment, detta genom att reducera osäkerheten i riskbedömningarna. Ett tydligt exempel på ett sådant marknadssegment är försäkring av varor transporterade med motorfartyg. Kartellen etablerade däremot få prisöverenskommelser för försäkring av sjöfart eftersom detta marknadssegment dominerades av ömsesidiga försäkringsbolag. Denna kontrast mellan varuförsäkring och sjöfartsförsäkring belyser svårigheterna med att kartellisera en försäkringsmarknad som befolkas både av aktiebolag och av ömsesidiga bolag. Kartellen antog också återförsäkringsavtal i syfte att skapa etableringshinder på den svenska försäkringsmarknaden. Den upplevde emellertid svårigheter att implementera överenskommelserna, såsom brott mot prisöverenskommelserna och mot konkurrensförbuden. Ytterligare svårigheter skapades av internationell konkurrens. Från slutet av 1920-talet deltog därför kartellbolagen i den internationella marinförsäkringskartellen Internationaler Tranport-Versicherungs-Verband (senare benämnd The International Union of Marine Insurance). Medlemsbolagen i denna internationella kartell skapade överenskommelser med innebörden att utländska försäkringstagare inte skulle erbjudas försäkring. Dessa överenskommelser syftade till att reducera den internationella konkurrensen. Denna kartell försökte också reducera effekterna för marinförsäkringsbolag av växelkursfluktuationer genom överenskommelser om hur växelkurser skulle beräknas i marinförsäkringsfrågor. Sådana försök gjordes både under de första åren av 1920-talet och under de första åren av 1930-talet. Det avsedda resultatet kunde emellertid inte nås, detta eftersom uppslutningen förblev otillräcklig. Trots kartelliseringen reducerades avkastningen på marinförsäkring till förlustnivåer under det tidiga 1920-talet. Avkastningen förbättrades sedan stegvis och förblev positiv under 1930-talet. I marinförsäkring var alltså den stora depression inte lika stor som deflationskrisen. Växelkursfluktuationer påverkade både aktiebolags och ömsesidiga bolags internationella konkurrenskraft. Dessutom påverkade växelkurserna aktiebolagens avkastning på etablerade marinförsäkringskontrakt. Försäkringsbolagen kompenserades för 1920-talets förlustresultat i marinförsäkring genom ökad cedering av risk till återförsäkringsbolag och genom diversifiering av de mottagna riskerna mellan olika försäkringsgrenar. Under 1920-talet var bolagens vinster därför mindre negativa än resultaten i marinförsäkring. Den affär som cederades till återförsäkringsbolag var i genomsnitt förlustbringande under vart och ett av 1920-talets första sju år. Dessa förluster orsakades indirekt av första världskriget, eftersom det kriget stimulerade etablering av nya återförsäkringsbolag, detta i olika länder och inte minst i Skandinavien. I förlängningen skapade första världskriget därmed överkapacitet på återförsäkringsmarknaden. Nya kontraktsformuleringar introducerades internationellt till de cederande bolagens fördel. Detta förhållande indikerar informationsasymmetrier i relationen mellan cederande och mottagande försäkringsbolag. Många återförsäkringsbolag lämnade marknaden. Resultatet blev att cederande bolag under början av 1930-talet i olika länder fick svårigheter att sluta obligatoriska återförsäkringsavtal. Under början av 1920-talet diversifierade aktiebolagen också sin verksamhet mellan olika försäkringsgrenar. Denna process katalyserades av första världskriget, accelererade under början av 1920-talet och fortsatte in på 1930-talet.