Det har funnits problem med systemutvecklingsprojekt som använder agila utvecklingsmetoder, vilka har misslyckats genom att exempelvis bli försenade och senare komma att kräva dyrt underhållsarbete. Scrum är en agil systemutvecklingsmetod som är den mest använda på marknaden. För att organisationer ska lösa problem med det mänskliga arbetet i grupp, hur de ska arbeta och vilka regler de ska ha, behöver de anpassa sig och förstå hur de ska tillämpa Scrum-ramverket, för att bli mer smidiga och stabila som de strävar efter med Scrum-metoden. Det finns oerhört många utmaningar med Scrum-metoden och därför behöver framgångsfaktorer identifieras för Scrum-användandet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera framgångsfaktorer för användning av Scrum inom Scrum-team i ett konsultföretag. I kandidatuppsatsen tillämpades fallstudiemetoden, eftersom relationer undersöks i uppsatsstudien och metoden är lämplig för det. Fallföretaget är konsultföretaget ÅF som arbetar med Scrum för systemutveckling. Uppsatsstudien genomfördes med stöd av ett sonderande samtal, semi-strukturerade intervjuer och en ostrukturerad observation med Scrum-projektmedlemmar på ÅF. Slutsatserna av uppsatsstudien är att det finns flera viktiga framgångsfaktorer för ett lyckat användande av Scrum. De viktigaste visade sig vara Engagemanget, som måste vara högt hos både individerna i Scrum-teamet, ledningen och kund för att Scrum-arbetet ska bli bra. Samarbetet måste fungera inom Scrum-teamet och med kunden. Även Kommunikationen behöver fungera bra, genom ansikte mot ansikte och olika kommunikationskanaler. Ytterligare en framgångsfaktor som identifierades är Förändringsbenägenhet, att individerna i Scrum-team ska vara öppna för förändring och kunna anpassa sitt arbete efter situationen, samt vara en lagspelare.

Cloud services and solutions have served as a shift in the computer industry and create new opportunities for users. Clouds have been described as easily usable and fluid in terms of expansion and contraction depending on the real-time needs. Although the cloud is promoted with several benefits, it is not always apparent for the users that this is the case. Understanding both the benefits and challenges that exist is substantial for a successful adoption to cloud. This master’s thesis is conducted in collaboration with Exsitec ABand aims to investigate how the adoption of the cloud service Microsoft Azure will affect the development process. Also, it aims to provide a best practice for potentially needed updated working procedures, in terms of satisfaction and learnability. The investigation was performed through interviews and the System Usability Scale, to assess how the end users experienced development in a cloud environment. The thesis revealed that the Azure portal has low overall usability, but that there also exists an inconsistency of that perception. Two major factors that contributed to the satisfaction and learnability was the lack of documentation and that the Azure portal was considered hard to master. The SUS score revealed that the mean value was below an acceptable level, and thus changes in the company’s working procedures need to be implemented. Internal documentation regarding how the company should use both cloud in general, as well as the portal in particular, are required in order to increase the learnability and subjective satisfaction.

Med detta kandidatarbete strävar vi efter att utveckla en förståelse och ett intresse för ljuddesignens berättande funktion. Detta strävar vi efter genom att tillämpa ett rhizomatiskt perspektiv i vår designprocess samt försök till att närma oss en icke-linjär designmetodik. Det rhizomatiska perspektivet används som en källa för inspiration, en väg till att finna nya lösningar och verktyg till berättandet. Vårt prövande av ljuddesignen gjordes i en filmproduktion där vi som ljuddesigners gjorde försök till att väva in ljuddesign under hela projektets gång och arbeta proaktivt för att skapa utrymme för vår design. / With this bachelor thesis we seek to expand the understanding and interest of the narrative potential in sound design. We aim to do this by applying a rhizomatic perspective to our design process and attempt to approach a non-linear design method. The rhizomatic perspective is used as a source of inspiration, a way of finding new narrative tools and solutions. The testing of sound design was made in a film production where we, as sound designers, made attempts to weave sound design into the whole course of the project and work proactively to create space for our design.

This paper aims to investigate whether a small organization with small development teams can find a value in leaving a functioning development process to follow a formal systems development methodology, if these organizations can find support in an agile systems development method and in such case the method needs to be adjusted according to the organizations unique conditions. A traditional plan-driven system development methodology includes a number of phases that are carried out sequentially and a completed phase can basically not be resumed. All requirements are specified at the beginning of a project and at the end of the project only one delivery of software take place. This can cause difficulties in for example dealing with changing requirements. Agile system development methods intend to deal with changing requirements and to enable continuous delivery of valuable, working software. In this paper, both the traditional plan-driven methods and agile methods will be explained. Research methodology and existing system development theories will be discussed and a company where the study has been conducted will be presented. The company's current work processes are analyzed and presented, and all collected data will be reviewed. The results of the paper shows that no initial adaptation of agile methods, Scrum in this specific case, needs to be implemented and that there is no evidence to suggest that small organizations with small development teams can not work after a formal agile methodology. Finally, a general discussion of the study will be conducted and conclusions whether the study objective has been achieved or not will be discussed. / Denna uppsats ämnar undersöka huruvida en mindre organisation med små utvecklingsteam kan finna ett värde i att lämna en fungerande utvecklingsprocess för att följa en formell systemutvecklingsmetod, ifall dessa organisationer kan hitta ett metodstöd i agila systemutvecklingsmetoder och om metoderna i så fall behöver anpassas utefter organisationens unika förutsättningar. En traditionell plandriven systemutvecklingsmetod innehåller ett antal faser som genomförs sekventiellt och en slutförd fas kan i stort sett inte återupptas. Alla krav specificeras i början av ett projekt och endast en leverans av mjukvara sker. Detta kan medföra svårigheter med att hantera till exempel förändrade krav. Agila systemutvecklingsmetoder har för avsikt att hantera förändrade krav samt möjliggöra kontinuerliga leveranser av värdefull och fungerande programvara. Under uppsatsen kommer såväl traditionella plandrivna metoder som agila metoder att förklaras närmare. Metodval för forskningen och befintliga systemutvecklingsteorier kommer att diskuteras och ett företag där studien har bedrivits kommer att presenteras. Företagets nuvarande arbetsprocess analyseras och presenteras och alla datainsamlingar kommer att gås igenom. Resultatet av uppsatsen visar på att inga initiala anpassningar av agila metoder, Scrum i det här specifika fallet, behöver genomföras och att det inte finns något som tyder på att små organisationer med små utvecklingsteam inte kan arbeta efter en formell agil metod. Slutligen kommer en allmän diskussion om studien att föras och slutsatser gällande om syftet med studien har uppnåtts kommer att diskuteras.

Denna undersökning syftar till att undersöka och utvärdera den agila projektmetodiken med inriktning på Scrum. Vattenfallsmetoden berörs även med avsikt att tjäna som kontrast till agil projektmetodik och Scrum. Att arbeta utefter en specifik projektmetod eller anamma ett agilt förhållningssätt kan bidra till att rätt produkt utvecklas och att undvika att projektet misslyckas. Undersökningen baseras på tre grundpelare; litteraturstudie, intervjuer och undersökning av befintliga studier. Dessa ligger till grund för de resultat som presenteras och diskuteras i uppsatsen med avsikt att kartlägga förekommande fenomen i projekt bedrivna efter en agil metod. I uppsatsen redogörs för och diskuteras resultatet av bedrivna intervjuer med personer i IT-branschen samt resultatet av befintliga studier utförda på bland annat Microsoft och Adobe Systems. Resultatet som redogörs i undersökningen pekar på tydliga fördelar med den agila projektmetodiken och Scrum, men även vilka nackdelar metodiken medför. Delar som diskuteras är bland annat den iterativa utvecklingens inverkan, kundinteraktionen i en agil process samt kravspecifikationen och planeringens roll.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera agila metoders möjligheter att spridas, och projektledares erfarenheter avseende motivering och implementering av agila metoder. Teori: Denna studie tillämpar Røviks teorier om institutionaliserade organisationsrecept. Teorin om receptens spridning har använts för att analysera om agila metoder har egenskaperna för att spridas. För att undersöka motiveringen till användning av agila metoder har motiveringsfasen använts. Därtill har införingsfasen med fokus på översättning av recept använts för att analysera implementeringen av agila metoder. Metod: En kvalitativ metod med en deduktiv ansats har använts vid denna studie då dessa ansågs vara lämpliga för att uppfylla studiens syfte. Primärdatan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med projektledare som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Studien har även berikats med sekundärdata i form av konceptlitteratur om agila metoder. Slutsatser: Utifrån den valda teorin förefaller spridningsmöjligheterna för agila metoder vara svag. Projektledarnas berättelser om implementering av agila metoder visar på att metoderna har anpassats, översatts utifrån projektens förutsättningar. De metoder som har använts och kombinerats är Scrum och Kanban. Begreppen iteration, kommunikation, kunden och flexibilitet var återkommande argument för användning av metoderna. / Purpose: The purpose of this paper is to study the diffusion possibilities of agile methods, and project managers' experiences regarding the motivation and implementation of agile methods. Theory: The following study has been done using Røvik's theories of institutionalized organization recipes. The theory of the diffusion of recipes has been used to analyze whether agile methods have the properties in order to spread. To investigate the motivation for using agile methods, the motivation phase has been used. In addition, the adoption phase with focus on translation of recipes has been used to analyze the implementation of agile methods. Method: A qualitative method with a deductive approach has been used in this study, as these were considered appropriate for the purpose of the study. The primary data has been collected through semi-structured interviews with project managers chosen through a convenience sample. The study has also been enriched with secondary data in the form of conceptual literature on agile methods. Conclusions: Based on the chosen theory, the possibilities for diffusion of agile methods appear to be weak. The stories told by the project managers regarding the implementation of agile methods show that the methods have been adapted, translated according to the circumstances of the projects. The methods that have been used and combined are Scrum and Kanban. The concepts of iteration, communication, customer and flexibility were recurring arguments for using the methods.

Målet med detta arbete är att förbättra Spotifys processer när de gör förändringar internt som påverkar deras finansiella system. Arbetet har genomförts genom att kartlägga de team hos Spotify som skapar, påverkar och använder data i det finansiella systemet. Vidare har de olika teamens arbetssätt jämförts och skillnader i hur de arbetar identifierats. Baserat på de identifierade skillnaderna påvisas vilka utmaningar som finns när Spotify genomför förändringar där flera team är involverade. Kartläggningen visar att det finns både olika arbetssätt och grundinställning hos de olika teamen som skapar utmaningar i förändringsarbetet, speciellt i tvärfunktionella projekt. Slutsatser från resultatet presenteras i form av några olika förslag vilka kan hjälpa till att förbättra förändringsarbetet vid tvärfunktionella projekt hos Spotify. Skapa en koordinatorroll som fungerar som en gemensam kontakt för alla ärenden som genererar förändringar i det finansiella systemet. Genom den nya rollen tydliggör man informationsflödet. Skapa ett nytt team som ansvarar för alla förändringar som påverkar det finansiella systemet. Ett nytt team minskar beroenden mellan de olika teamen. Använda sig av tvärfunktionella projektledare som får dedikerade resurser att driva projekt där flera team är inblandade. Projektledaren kan då äga och ta ansvar för hela processen. Förändra så att alla inblandade team mäts på värdeskapandet för hela kedjan istället för att bedömas när de levererat sin del. Anordna en kortare workshop (1-5 dagar) med deltagare från de team som behöver interagera med varandra vid en förändring. Det blir ett effektivt sätt att minimera ledtiden mellan teamen. Skapa serviceavtal mellan de olika teamen, så att varje team effektivare kan planera sina resurser och veta vilka förutsättningar som gäller. / The objective of this thesis is to help Spotify to improve their internal change management process in their financial system. The work was done by charting the internal teams that create, influence and use data in the company’s financial system. Furthermore, the working methods of the different teams were compared and differences in how they work were identified. Our findings show that there are both different working processes and attitudes between the teams. This creates challenges in the change management process, especially in cross-functional projects. Conclusions from the results are presented as suggestions. These may help to improve the change management process in cross-functional projects at Spotify: Implement a coordinator role, which works as a single point of contact for everything that is related to changes in the financial system. The new role helps to improve the distribution of information. Create a new team that is responsible for all changes that affect the financial system. A new team reduces dependencies betweenthe different teams. Introduce cross-functional project managers who receive dedicated resources to implement projects where multiple teams are involved. The project manager can then take full responsibility for the entire process. Make sure the effectiveness/productivity of all involved teams is measured by the value created for the whole value chain rather than when their respective part has been delivered. Have a workshop (1-5 days) in which participants from the teams that needs to integrate components work together. This will be an effective way to minimize the waiting time between the teams. Create a service level agreement between the different teams, so that each team can efficiently plan their resources and know what to expect from other teams.

When it comes to using agile methods in safety critical application development, there is a limited amount of empirical findings. To learn more about how people in this field perceives the use of working with these methods, it is of interest to take part of their experiences and opinions. The purpose of this thesis is to discover advantages, disadvantages and improvement factors of working with the agile method Scrum in combination with safety critical application development. The study was limited to the roles of developers and verifiers working in two anonymized companies in the defence and railway industry. A qualitative approach was used which included a multiple case study where each of the involved company were considered a case. Empirical data was collected through semi structured interviews with the employees from the two companies. The collected data was categorized, coded and analyzed using comparative analysis. The data was coded based on one of the seven areas documentation, organization, communication, education, development, verification and planning. The interviewed developers and verifiers pointed out various advantages, disadvantages and improvement factors within the areas mentioned above. The majority of the opinions among the interviewees varied. However, some common aspects were pointed out. The most frequently mentioned factor to improve for the developers was in the communication area, while the verifiers raised educational aspects as the most common factor to improve. The findings from this study can be used to point out sections that the investigated companies should consider when using the agile method Scrum in combination with safety critical application development. The thesis also provides empirical evidence of how people in the in-spected companies consider difficulties and opportunities in their work. / När det kommer till användadet av agila metoder vid säkerhetskritisk applikationsutveckling finns det begränsat med empiriska fynd. För att få veta mer om hur personer som arbetar inom detta område uppfattar användandet av dessa metoder, är det av intresse att ta del av deras erfarenheter och åsikter. Syftet med denna uppsats är att identifiera fördelar, nackdelar och förbättringsmöjligheter när det kommer till att arbeta agilt med Scrum vid säkerhetskritisk applikationsutveckling. Studien inkluderade rollerna utvecklare och verifierare som arbetade i två anonymiserade företag inom försvarsrespektive järnvägsindustrin. En kvalitativ metod användes vilket inkluderade en fallstudie, där de involverade företagen behandlades som varsitt fall. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med anställda från de två företagen. All insamlad data kategoriserades, kodades och analyserade med hjälp av komparativ analys. Kodningen utfördes baserat på de sju olika områdena dokumentation, organisation, kommunikation, utbildning, utveckling, verifikation och planering. De intervjuade utvecklarna och verifierarena pekade ut diverse fördelar, nackdelar och förbättringsfaktorer inom områdena som nämndes ovan. Majoriteten av åsikterna varierade, däremot kunde några gemensamma åsikter påvisas. Den mest förekommande förbättringsfaktorn bland utvecklarna var inom kommunikationsområdet, medan verifierarna tog upp utbildningsrelaterade aspekter som den vanligaste förbättringsfaktorn. Resultaten från denna studie kan användas för att peka ut delar som de undersökta företagen bör beakta vid användning av den agila metoden Scrum i kombination med säkerhetskritisk applikationsutveckling. Uppsatsen tillhandahåller empiriska bevis på hur personer som arbetar på de granskade företagen ser på svårigheter och möjligheterinom sitt arbete.

As the world of business changes at a pace higher than ever before, there is an increased need for organizations to rapidly adapt and respond to these internal and external changes, whether they are technological, political, social or environmental. In management, agility is a term frequently used today in response to this new business environment, which often includes the use of agile methodologies for product development. As organizations adopt agile methodologies, old traditional management and leadership models fade. This void is being filled by new and emerging agile leadership models. Additionally, self-organizing and cross-functional teams become key concepts. All these transformations are bound to culminate in a considerable alteration in the role of the manager. This study examines the new role of the manager in an organization transitioning to agile. To answer the research questions, changes in the key work activities of the manager were evaluated, as well as how changes in interplay and interaction between the manager and the group could affect the role. Furthermore, the aim was also to identify some of the main challenges and barriers that arise. This was studied qualitatively through a literature review. Also, a case study was conducted at the software development department at Scania AB, where ten managers and one employee was interviewed. A survey was also sent out to the group members at this department, with 150 respondents. Findings indicated that most work activities did not change. Some of them changed in character due to introducing an agile method and due to internal, structural changes. In one case, the work focus shifted from one activity to another. In the interplay with the group, the manager now has new roles to consider, while his role becomes more of an empowerer and meets new leadership models. With this organizational change, there are also new opportunities of delegating work activities to a higher extent. The main challenges that were identified regarded communication and coordination, control, and mastering agile methods. / Affärsvärlden möter förändringar i en allt snabbare takt än tidigare, varför organisationer måste bemöta och förhålla sig till både de interna och externa förändringar som sker, vare sig dessa är teknologiska, politiska, sociala eller miljömässiga. Inom ledarskap används idag termen agilt allt mer, som svar på detta nya affärsklimat, vilket ofta inkluderar användandet av agila metoder inom produktutveckling. Då allt fler organisationer inför användandet av agila metoder, tappar också de traditionella ledarskapsmodellerna sin roll. Detta gap som uppstår har kommit att fyllas av nya agila ledarskapsmodeller. Vidare blir också självstyrande och tvärfunktionella grupper viktiga koncept. Dessa förändringar medför en avsevärd förändring av chefsrollen. Denna studie undersöker hur chefsrollen förändras i en organisationen som blir allt mer agil. För att svara på forskningsfrågorna undersöktes hur huvudarbetsuppgifterna förändrats, men också hur förändringar i samspelet och interaktionen mellan chefen och gruppen kan komma att påverka chefsrollen. Vidare undersöktes också vilka huvudsakliga utmaningar och hinder som uppstod. En kvalitativ litteraturstudie utfördes i studien. Också en fallstudie på avdelningen för mjukvaruutveckling på Scania AB utfördes, där tio gruppchefer och en annan anställd intervjuades. En undersöknings skickades också ut till gruppmedlemmar på denna avdelningar, med totalt 150 svar.Resultatet påvisade att de flesta arbetsuppgifter inte förändrades. Vissa av dessa förändrades i karaktär och i utförandet, till följd av införandet av en agil metod och strukturella förändringar i företaget. I ett fall skiftade arbetsfokus från en arbetsuppgift till en annan. I samspelet mellan chef och grupp har nu chefen nya roller att ta hänsyn till. Chefens roll blir mer av en facilitator, där nya ledarskapsmodeller också står till mötes. Chefen har också större möjligheter till delegering av arbetsuppgifter än tidigare. De utmaningar som identifierades rörde kommunikation och koordination, kontroll, och hanteringen av agila metoder.

I takt med att det blir vanligare att arbeta i team inom organisationer, utförs allt mer forskning om teamprocesser som påverkar teamens resultat och prestanda. Teamkommunikation är en teamprocess som vid upprepade tillfällen har identifierats som en av de teamprocesser som har en stor inverkan på teamens arbetsresultat. Även användandet av agila mjukvaruutvecklingsmetoder och distribuerad mjukvaruutveckling ökar och det råder delade meningar om hur väl egentligen distribuerat arbete och agila metoder fungerar i kombination. Å ena sidan bygger agila metoder på att utvecklarna har kontrollen själva, å andra sidan blir teamkommunikationen mer omständlig, eftersom den elektroniska kommunikationen kan verka begränsande. Uppsatsens syfte är att identifiera faktorer som påverkar virtuella teams kommunikationsprocesser inom agila mjukvaruutvecklingsprojekt. Fallstudiemetoden har tillämpats för att samla in relevant empiri och det valda fallföretaget är konsultföretaget Altran. Altran har ett konsultuppdrag hos en stor aktör inom fordonsindustrin och arbetar i distribuerade team inom ett agilt mjukvaruutvecklingsprojekt. Studien har utförts med hjälp av flera kvalitativa metoder; ostrukturerade observationer, en sonderande intervju och sex semi-semistrukturerade intervjuer med konsulter från utvecklingsteamen på Altran. Slutsatserna av studien är att flera faktorer påverkar virtuella teams kommunikationsprocesser. Några faktorer har dock varit mer framträdande än andra: Mångfald i teamet, som har en tydlig inverkan på kommunikationsprocesserna, eftersom Mångfalden i teamet sätter förutsättningarna för vilken grad teammedlemmarna är engagerade i kommunikationsprocesserna. Även Teamkommunikation i relation till Tillit mellan teammedlemmarna är viktig. Teamkommunikationen har en tydlig positiv inverkan på Tillit och Tillit har i sin tur en viktig funktion, eftersom det är den som avgör hur väl samarbetet mellan teammedlemmarna inom teamet fungerar. En tredje faktor som identifierats under studien är Teamkommunikationen i relation till Mentala modeller. Mentala modeller skapas med hjälp av Teamkommunikation och är en förutsättning för att teammedlemmarna ska kunna arbeta mot gemensamma mål och få ett bra arbetsresultat.