This study aims through a qualitative approach to study how agile methods are practised in a Swedish bank. The aim of the study is to understand the motives behind the choice to implement the agile methods, how the change process has been practised and finally what effects it gives to the employees in the company. Interviews with both the employees and the management of the bank has led to an understanding of their different views on the agile way of working through their individual experiences. Observations has visualised how the method is practiced, which contributed to a wider perspective. As analytical tools, theoretical concepts such as organizational recipes, the stakeholder model, process change, resistance, cynefin, human relations and efficiency are used. The result of the study shows that there has been both internal and external factors as the basis for the implementation of agile methods. The bank has intended for the change process to be agile with constant improvement as a goal. Uncertainty is an effect of the agile methods and is explained by a difficulty in applying the method throughout the business. The primary effect is increased efficiency, which is the management's main goal. How it affects the employees positively is through increased well-being for those motivated by the agile way of working and negative for those who is not. The study's conclusion is that it is difficult to implement a working method that generates positive effects for all employees. / Denna uppsats studerar, genom ett kvalitativt angreppssätt, hur agila metoder som arbetssätt tillämpas på en bank. Syftet med studien är att förstå motivet bakom att implementera metoderna, hur förändringsprocessen har genomförts och vilka effekter det ger på de anställda i företaget. Intervjuer av både medarbetare och ledning har genomförts och deras individuella erfarenheter har genererat i en förståelse för att det finns olika uppfattningar om arbetssättet. Observationer har synliggjort hur arbetssättet praktiseras, vilket har bidragit till ett större helhetsperspektiv. Som analysverktyg används teoretiska begrepp som organisationsrecept, intressentmodellen, processförändring, motstånd, cynefin, human relations och effektivitet. Studiens resultat visar på att både interna och externa faktorer utgjort motiv till implementeringen av agila metoder. Banken har ämnat genomföra förändringsprocessen agilt med ständig förbättring som mål. Osäkerhet är en effekt av implementationen och kan förklaras av en svårighet att tillämpa metoden i hela verksamheten. Den största effekten av arbetssättet är ökad effektivitet, vilket är ledningens främsta mål. Hur det påverkar de anställda positivt är genom ökad trivsel för de som motiveras av arbetssättet och negativt för de som inte gör det. Studiens slutsats pekar på svårigheten att implementera ett arbetssätt som genererar positiva effekter för samtliga anställda.

Companies are constantly challenged to maintain but also to expand their market position. According to a study it’s problematic to carry out successful IT-projects. Dependencies, coordination and long term planning are three factors which has shown are difficult to master in bigger projects. The aim with the study is to in- vestigate how these aspects work in one case, through a case study on an IT com- pany. The goal is to contribute with research to the subject of long term planning in IT-projects where agile methods usually is used today. Previous research and theories as project management, agile project management, planning methods, scaling methods, coordination methods and change management are used as a base for the study. An exploratory qualitative study has been performed at the case company, the generated result composes of interviews with personnel from the company. The result showed how the methods and theories where used in the case company mainly focusing on long-term planning and workflows. Generally, the same thoughts where shared among the personnel, but because of the open questions the responder got encouraged to elaborate and explain their opinion leading to new information and aspects even when they agreed on the topic. When analyzing the result, I show that a clear framework, implementing of sim- ple work methods and the project management were all important to be able to conduct long-term planning and handle dependencies in projects. The conclusion was to implement the scaling method SAFe but also to use coordination methods. An important aspect is to include change management processes and theories when implementing or changing something. Further studies suggest that research in this article should be carried out on more companies and studies if the imple- mentation of the agila scaling method SAFe has a positive effect in a company. / Varje dag utmanas företag för att bibehålla men även utöka deras marknadspo- sition. Enligt en studie så är det problematiskt att genomföra lyckade IT-projekt. Beroenden, koordinering och långsiktig planering är tre faktorer som det visat sig vara svårt med i större projekt. Syftet med studien är att undersöka hur dessa aspekter fungerar på ett visst fall, genom en fallstudie på ett IT-företag. Målet är att kunna bidra med forskning till ämnet gällande långsiktig planering i IT-pro- jekt där agila metoder vanligtvis idag används. Tidigare forskning och teorier som projektledning, agil projektledning, planeringsmetoder, skalningsmetoder, koordineringsmetoder samt förändringsledning ligger till grund för studien. En explorativ kvalitativ studie har genomförts på fallföretaget. Det genererade re- sultatet baseras på intervjuer med personal på företaget. Resultatet visade hur det fungerade på fallföretaget gällande långsiktig planering och arbetssätt. I stora drag framfördes liknande tankar och åsikter, men då de ställda frågorna var öppet ställda så framkom även olika nyanser och delar från de olika respon- denterna. Analysen av resultatet visade att tydligare ramverk, implementering av arbetssätt och ledning var viktiga för att kunna planera långsiktigt och han- tera beroenden. Slutsatsen som drogs var att implementera skalningsmetoden SAFe men också använda sig av koordineringsmetoder. En viktig aspekt att inte förglömma är även förändringsarbetet vid införandet eller förändring av något. För vidare forskning skulle studien kunna göras på fler företag och även en stu- die på implementeringen av den agila skalningsmetoden SAFe skulle kunna gö- ras för att se om det skulle ge en positiv effekt för företaget.

The aim of this thesis is to improve the reliability and quality of new requested functionality, and existing modules, at Fortum HR System Solutions. This was conducted through an evaluation of the test processes by implementing principles of Software Testing and Test Management. For the study to successfully improve the testing performed at HR System Solutions, existing test processes were analyzed. The analysis was conducted by evaluating the current test processes using theoretical test evaluation styles called maturity models. The methodology of choice was the Testing Maturity Model (TMM), which was adapted to the nature of HR System Solutions requirements, experience and needs. The evaluation used qualitative methods together with pedagogical principles to conduct interviews and workshops to consolidate the theoretical evaluation. Interviews and workshops were conducted within the team of HR System Solutions, where all members of them team contributed to the thesis at some point. An external interview also took place for comparative study. Results of the evaluation, interviews and workshop were compiled and analyzed accordingly. With the analyzed results in place, flaws in the testing processes were apparent. A generalization of the flaws led to the conclusion in the form of a suggestion. The conclusive suggestion was for Fortum HR System Solutions to establish a test committee/group role within the team. Considering the current economical and organizational situation this job role would be a divided job role appointed to current members of the HR System Solutions team. The research creates a walkthrough on a potential method on understanding inefficiencies within testing processes of a company and providing a cause-based solution. / Undersökningen är inriktad på att förbättra tillförlitligheten och kvalitén på ny begärd funktionalitet, och befintliga moduler, på Fortum HR System Solutions. Detta genomfördes genom en utvärdering av testprocesser genom implementation av principer inom Software Testing samt Test Management. För att förbättra testningen som utförs på HR System Solutions var det nödvändigt att analysera de befintliga testprocesserna. Analysen genomfördes genom att utvärdera de nuvarande testprocesserna med hjälp av teoretiska utvärderingsmetoder som kallas Maturity Models. Den valda metoden var Testing Maturity Model (TMM) som tillämpades med avseende på HR System Solutions förutsättningar, erfarenheter och behov. Utvärderingen använder sig av kvalitativa metoder samt pedagogiska principer för att genomföra intervjuer och workshops stärka den teoretiska utvärderingen från TMM. Intervjuer och workshops genomfördes inom HR System Solutions arbetslag, där alla medlemmar bidrog till examensarbetet. Även en extern intervju gjordes i jämförande syfte. Resultatet av utvärderingen sammanställdes och analyserades i enlighet med de förnämnda teoretiska ramvärken. Med hjälp av analyserna visade sig bristerna hos HR System Solutions testprocesser. En generalisering av bristerna gjordes, vilket ledde till slutsatsen i form av ett förslag. Det slutliga förslaget innebar att Fortum HR System Solutions behöver upprätta en testkommitté/grupp inom arbetslaget. Undersökningen visar en potentiell metod för att förstå ineffektiviteten inom testprocesser i ett företag, och tillhandahålla en orsaks-baserad lösning.

Software is fundamental to life in modern society. We have come to depend on it for critical aspects such as managing bank transactions and medical records. However, code defects in software is a common issue, and software not working properly has the potential to cause major damage to both humans and the environment. Many attempts have been made in order to improve software development in order to reduce code defects, among other aspects. One such attempt is the invention of the practice pair programming, where two programmers share and work together on a single workstation. The more traditional way of developing software is solo programming, where each developer is assigned an individual workstation. However, the issue with code defects still remains. Hence, there is a need for better methods for reducing software defects. The purpose of this thesis is to create a software development model for reducing software defects. The model suggested in this thesis is a combined practice where coding with solo programming is followed by re-coding with pair programming called Solo First Pair Second Programming (SFPSP). The goal is to help software development teams to develop more reliable software. Our research was qualitative with support from quantitative data. The research included a literature study and an action study. The literature study was done in order to create a first version of SFPSP entirely based on literature, whereas the action study was done in order to evaluate as well as refine SFPSP based on practical experience. The results of this thesis is the practice SFPSP as well as an evaluation of said practice. Our evaluation shows that SFPSP leads to fewer code defects compared to solo programming. However, the cost with regard to development time and effort is significantly higher for SFPSP compared to solo programming. SFPSP is based on both theoretical and practical knowledge, and has therefore a solid foundation to build upon. Our literature study verified that no practice like SFPSP existed before this thesis. / Programvara är grundläggande för livet i det moderna samhället. Vi är beroende av det för kritiska aspekter som att hantera banköverföringar och medicinska journaler. Kodfel i programvara är dock ett vanligt problem, och programvara som inte fungerar som den ska kan orsaka stora skador på både människor och miljön. Många försök har gjorts för att förbättra programvaruutveckling med målet att minska bland annat kodfel. Ett sådant försök är uppfinningen av praxisen parprogrammering, där två programmerare delar och arbetar tillsammans på en enda arbetsstation. Det mer traditionella sättet att utveckla programvara är soloprogrammering, där varje utvecklare tilldelas en individuell arbetsstation. Dock kvarstår problemet med kodfel. Därför finns det ett behov av bättre metoder för att minska kodfel. Syftet med denna avhandling är att skapa en programvaruutvecklingsmodell för att minska kodfel. Modellen som föreslås i denna avhandling är en kombinerad praxis där kodning med soloprogrammering följs av omkodning med parprogrammering, kallad Solo First Pair Second Programming (SFPSP). Målet är att hjälpa programvaruutvecklingsteam att utveckla mer pålitlig programvara. Vår forskning var kvalitativ med stöd av kvantitativ data. Forskningen omfattade en litteraturstudie och en aktionsstudie. Litteraturstudien gjordes för att skapa en första version av SFPSP helt baserad på litteraturen, medan aktionsstudien gjordes för att utvärdera och förfina SFPSP baserat på praktisk erfarenhet. Resultaten av denna avhandling är praxisen SFPSP samt en utvärdering av denna praxis. Vår utvärdering visar att SFPSP leder till färre kodfel jämfört med soloprogrammering. Dock visar den att kostnaden med avseende på utvecklingstid och ansträngning är betydligt högre för SFPSP jämfört med soloprogrammering. SFPSP bygger på både teoretisk och praktisk kunskap och har därför en stabil grund att bygga på. Vår litteraturstudie verifierade att det inte fanns någon praxis som SFPSP före denna avhandling.

Den snabba teknikutvecklingen i samhället beskrivs ofta som den största förklaringen till agila principers snabba framväxt bland IT-organisationer under de senare åren. Agila arbetsmetoder går ofta ut på att arbetet planeras i kortare iterationer där leverantören kontinuerligt stämmer av kundkraven mellan sprintarna. Ramverket ITIL är även det ett vanligt hjälpmedel IT- organisationer använder sig av för att organisera sitt arbete. Den mest använda ITIL praktiken är change management som beskriver hur verksamheter kan organisera hanteringen av ändringarna som de driftsätter. Change management processen är, tillskilland från agila arbetssätt, av sekventiellnatur. Vanliga fördomar om ITIL och change managementprocessen är att det ofta uppfattas som byråkratiskt, icke flexibelt och som agila principers raka motsats. Dock har det visat sig i denna studie att ITIL och agila arbetssätt faktiskt kan komplettera varandra mycket bra om de implementeras på rätt sätt.  Polisens IT-avdelning står inför utmaningen att få processen ur kundens perspektiv att vara effektiv och enkel att ta sig igenom trots att processen innefattar både agila team och en grupp som arbetar enligt ITILs change management, vilket ses som ett problem av fallorganisationen. Syftet med denna kvalitativa fallstudie var därmed att identifiera sätt som dessa två olika grupper kan samverka för att processen ska bli mindre komplex för kund. För att uppnå fallstudiens syfte utfördes en litteraturstudie för att undersöka vad interna kunder värderar, hur en change managementprocess med höga säkerhetskrav kan fungera i en agil verksamhet samt olika processförbättringsverktyg. Vidare utfördes intervjuer och observationer för att samla in de interna kundernas uppfattning av nulägesprocessen samt visualisera processen i en nulägeskarläggning. Dessa analyserades sedan med hjälp av teorin från litteraturstudien.  Studien resulterade dels i 24 identifierade problemområden med tillhörande förbättringsförslag. Sedan presenterades ett specifikt förbättringsförslag för hur change managementgruppen och ett agilt team kan agera mer som en enhet ur kundens perspektiv. Detta förslag skulle kunna vara ett lämpligt första steg för hur fallorganisationen kan effektivare kombinera sitt agila arbete i värdeflödet med change managementgruppen som arbetar efter en ITIL-process. Förslaget skulle bland annat kunna medföra minskat antal kontaktytor för kund, eliminerat dubbelarbete samt minskad ledtid. Andra förbättringsförslag som tagits fram är främst kopplat till förenkling av kommunikation, samverkan av likande aktiviteter, skapa förutsättningar för gemensamt ansvar och prioriteringar. Slutligen presenteras även vikten av att kontinuerligt identifiera de interna kunders behov. Detta eftersom det är en förutsättning för att fallorganisationen ska kunna arbeta med ständiga förbättringar av processen och för att säkerställa att processerna ständigt möter kundernas eventuellt förändrande behov. / The accelerated technological development in society is often described as the biggest explanation for the fast growth of agile principles among IT organizations in recent years. Agile methods often involve the work being planned in shorter iterations where the supplier continuously matches the customer requirements between the sprints. The ITIL framework is also a common tool that IT organizations use to organize their work. The most used ITIL practice is change management, which describes how companies can organize the reviewing of the changes they plan on putting into their production environment. The change management process is, unlike agile methods, of a sequential nature. Common prejudices about ITIL and the change management process are that it is often perceived as bureaucratic, inflexible and as the exact opposite of agile principles. However, it has been found in this study that ITIL and agile actually can complement each other very well if implemented correctly.  The Swedish police's IT department now faces the challenge of making their process easier and more efficient to get through, from the perspective of their internal customers, even though the process includes both agile teams and a group that works according to ITIL's change management. This is perceived as a big problem by the case organization. The purpose of this qualitative case study was thus to identify ways in which these two different groups can work together to make the process less complex for the customer. To achieve the purpose of the case study, a literature study was conducted to examine what internal customers value, how a change management process with high security requirements can work in an agile organization and various process improvement tools. Furthermore, interviews and observations were performed to collect the internal customers' perception of the current process and to visualize the current process in a process map. These were then analyzed by using the theory from the literature study.  The study resulted in 24 identified problem areas with associated improvement proposals. Then a specific improvement suggestion was presented for how change management and an agile team can act more as one unit from the customers’ perspective. This proposal could be an appropriate first step for the case organization to combine its agile work in the value stream with the change management group working after an ITIL process. The proposal could, among other things, lead to a reduced number of contact areas for customers, eliminate duplication of work and reduce the lead time. Other improvement proposals that have been developed are mainly linked to simplifications of communication, collaboration of similar activities, creating conditions for joint responsibility and priorities. Finally, the importance of continuously identifying the internal customers' needs is stated since it is a condition for the case organization to be able to work with continuous improvements of the process. Being able to change the process is necessary to be able to meet the customers’ potentially changed future needs.

Att behöva ställa om sitt arbetssätt från att arbeta fysiskt på plats till att arbeta hemifrån på distans är något som har påverkat de flesta organisationer och individer till viss utsträckning på grund av Covid-19 pandemin. Inom informatiksektorn används agila arbetssätt för att agera som en buffert för att snabbt kunna anpassa sig till nya krav eller arbetsförhållanden. Denna studie tar ett intresse i att undersöka den agila rollen Scrum master utefter ramverket Scrum. Samt studera ifall rollen har behövt göra förändringar i sina arbetsuppgifter och inom Scrum ceremonier, med anledning av övergången till ett distansbaserat arbetssätt. Genom en kvalitativ undersökning där sju certifierade Scrum masters intervjuats har personliga erfarenheter samlats in för att undersöka samband med förändringar som krävts vid omställningen av ens arbete. Där de intervjuade besvarat att deras arbete går att utföra väl även när distansarbete krävs eller blir infört i ens vardag. Utifrån resultatet bygger studien vidare på forskning kring att arbeta som Scrum master och enligt Scrums riktlinjer är en välfungerande metodik även ifall ens arbete behöver genomföras på distans. Trots detta finner studien ett skifte i Scrum masterns prioriteringar vid distansarbete där ett större fokus behövs för att bibehålla kommunikation, välmående och effektiviteten inom Scrum-team. Framför allt när ett Scrum-team blir internt distansbaserat. Detta leder även till rekommendationer som bör beaktas av organisationer eller Scrum masters som utför sitt arbete på distans. / Having to change one's way of working, from working physically on site to remote work is something that has affected most organizations and individuals to some extent due to the Covid-19 pandemic. In the informatic sector, agile working methods are used to act as a buffer to be able to quickly adapt to new requirements or working conditions. This study takes an interest in investigating the agile role of the Scrum master along the Scrum framework, as well as studying whether the role has needed to make changes in performed tasks and within Scrum ceremonies due to the transition to work remotely. Through a qualitative survey where seven certified Scrum masters were interviewed, personal experience from the interviewees has been gathered to investigate the connection with changes required in the adjustment of one's work. Where the interviewees answered that their work can be performed well even when remote based work is required or is introduced into the everyday life. Based on the results, the study extends on research regarding working as a Scrum master and according to Scrum's guidelines, is a well-functioning methodology even if one's work needs to be carried out remotely. Despite this, the study finds a shift in the Scrum master's priorities when working remotely. The study found that a greater focus is needed to maintain communication, well-being, and efficiency within the Scrum-team. Especially when a Scrum-team internally becomes remote based. Which leads to recommendations that should be considered by organizations or Scrum masters who perform their work remotely. Lastly, the following thesis is written in Swedish.

In a growing digital economy, where demands for network services and competition from various communication-over-the-network service providers intensify, telecommunication companies need to keep up in an ever-changing environment. As there is a need to reduce time-to-market for new network services, agility becomes restrained by having to operate within large legacy IT infrastructure environments. While agile methodologies in modern time have attained recognition in the field of software development for the way they help to manage changing customer demands and deliver early value incontinuous increments, it is yet uncertain how agile methodologies can best be adopted for IT infrastructure deliveries to achieve the same purpose. Hence, this study explores how legacy IT infrastructure can be transformed in an agile way into modernized infrastructure landscapes supporting the business with fast enough development, release and deployment of new network services in demand. More precisely, the study investigates how larger IT infrastructure transformation projects can be executed by the help of agile practices. In order to investigate this, the study carries out a case study at Telia Company, a large Nordic incumbent telecommunications company possessing a big legacy of IT infrastructure. The study conducts internal interviews with Telia employees as well as external interviews with agile experts. Also, benchmarking is conducted with a well-established Swedish bank to better understand the challenges and how agile practices can best be applied.The study concludes that agile practices influenced by agile frameworks Scrum and Kanban can advantageously be applied at team level for more agile execution. However, the surrounding organizational business landscape greatly sets the limits for agile deliveries, due to dependencies on cooperation from the business side in the execution phase and the need to be aligned with business needs and stakeholder requirements. Further, the study also shows that the application of agile practices at team level in combination with a close dialogue with stakeholders and a scaled agile approach requiring investing in automation, is the key for more agile infrastructure deliveries. In this way, aligned end-to-end delivery processescan be better developed and infrastructure needs better understood and implemented at the right time. As a contribution, the study proposes a model with inspiration from agile frameworks Scrum, Kanban and SAFe, for how this may work in practice. / I en växande digital ekonomi, kännetecknad av intensifierad efterfrågan på nätverkstjänster och konkurrens från diverse aktörer som erbjuder kommunikationstjänster över nätverket, behöver telekommunikationsföretag hålla uppe takten i den snabbföränderliga omgivningen. Samtidigt som det finns behov av att minska tid till marknad för nätverkstjänster, blir snabbheten återhållsam på grund av att man måste jobba i miljöer med stora IT infrastrukturs-arv. Agila metoder har i modern tid blivit erkända inom mjukvaruutveckling för hur de hjälper att hantera föränderliga kundbehov och kontinuerligt leverera tidigt värde inkrementellt. Dock råder det fortfarande ovisshet kring hur agila metoder kan tillämpas bäst inom IT infrastrukturs-leveranser för att uppnå samma ändamål. Följaktligen utforskar denna studie hur IT infrastrukturs-arv agilt kan bli transformerade till moderniserade infrastrukturs-landskap som stödjer verksamheten med tillräckligtsnabb utveckling, lansering och spridning av efterfrågade nätverkstjänster. Mer exakt undersökerstudien hur större IT infrastrukturs-projekt kan bli genomförda med hjälp av agila arbetssätt efter en initial projektplanering. För att undersöka detta genomförs en fallstudie på Telia Company, som är ett etablerat nordiskt telekommunikationsföretag och som har ett stort arv av IT-infrastruktur. Studien inkluderar interna intervjuer med Telia anställda såväl som externa intervjuer med agila experter. Även en benchmarkundersökning med en väletablerad svensk bank utförs för att bättre förstå utmaningarna och hur agila arbetssätt kan bli tillämpade på bästa sätt. Studien drar slutsatsen att agila arbetssätt med influens av de agila ramverken Scrum och Kanbanmed fördel kan bli tillämpade på team-nivå för mer agila verkställanden. Dock begränsas agila leveranser till stor del av det omgivande verksamhetslandskapet. Detta på grund av beroenden av samarbeten från verksamheten i olika utförande-moment och behovet av att vara sammanvävd med verksamhetsbehov och intressentkrav i leveranserna. Sammanfattningsvis menar studien att tillämpningen av agila arbetssätt på team-nivå i kombination med en nära dialog med intressenter samt ett initiativ för att skala agilt, är nyckeln för mer agila infrastrukturs-leveranser. För att uppnå detta, krävs även investering inom automation. På så vis kan end-to-end-strukturerade leveransprocesser bli bättre utvecklade och infrastrukturs-behov bättre förstådda och implementerade i rätt tid. Som ett bidrag föreslår studien en modell för hur detta kan fungera i praktiken, med inspiration från de agila ramverken Scrum, Kanban och SAFe.

In rapidly changing environments organization and management theories have to consider more flexible approaches to match the demands (1) (2). Agile methods attempt to enable flexible efficient ways of working in team structures (1). In this thesis we empirically study a model from a constructivist approach in an attempt to contribute to knowledge on the eternal problem of people working efficiently in the structure of teams. Social processes are argued to have a major impact on the general application of agile methods (3). However, the practitioners of agile methods tend to focus more on the physical and technical infrastructure as enablers of successful teamwork rather than the social processes of team development (4). Hence, without knowing how the social processes of a team affects the usage of agile methods for team development, an organization is at risk of becoming less efficient over time without realizing why (5) (6).Therefore it is essential to study how an agile method for team development affects and influences the social processes within a team in order to understand how it can be used for efficient teamwork. The purpose of this thesis was to study how an agile method for team development can aid a software development team to improve their way of working. We empirically tested a team-level workshop-based agile method for team development, SHC, in a case study at the Swedish Police Authority IT Department. This included 14 focus group sessions with seven development teams. We posed the following main research question to fulfill the purpose of the study: how can the use of an agile method for team development help software development teams improve theirway of working? We conclude that there are several ways in which an agile method for team development can help teams improve their way of working, and that these depend on the unique social processes within each team. The purpose of the study was fulfilled by the findings of how an agile method can serve teams in different stages of team development by fulfilling different purposes, how it can assist a team in taking action, as well as the potential it has to enable Shared Leadership. / I snabbt föränderliga miljöer måste organisations-och management-teorier ta hänsyn till mer flexibla angreppssätt för att möta kraven (1) (2). Agila metoder har som mål att möjliggöra flexibla och effektiva arbetssätt i teamstrukturer (1). I denna uppsats studerar vi empiriskt en modell ur ett konstruktivistiskt perspektiv i ett försök att bidra till kunskapen om det eviga problemet i att arbeta effektivt i teamstrukturer. Sociala processer anses ha en stor påverkan på den generella appliceringen av agila metoder (3). Utövare av agila metoder tenderar dock att fokusera mer på den fysiska och tekniska infrastrukturen som mögliggörare för effektivt teamwork snarare än de sociala processerna kring teamutveckling (4). Om en organisation alltså inte vet hur de sociala processerna hos ett team påverkar användandet av en agil metod så riskerar organisationen att bli mindre effektiv över tid utan att inse varför (5) (6). Därför är det essentiellt att studera hur en agil metod för teamutveckling påverkar och influerar de sociala processerna inom ett team, för att förstå hur metoden kan användas  för effektivt teamarbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur en agil metod för teamutveckling kan hjälpa ett mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt. Empiriskt testade vi en workshop-baserad agil metod på team-nivå, SHC, i en fallstudie på Polismyndighetens IT-avdelning. Denna inkluderade 14 fokusgruppsessioner med 7 olika utvecklingsteam. Vi ställde följande huvudsakliga forskningsfråga: hur kan användandet av en agil metod för teamutveckling hjälpa mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt? Vi nådde slutsatsen att det finns flera sätt som en agil metod för teamutveckling kan hjälpa team att förbättra sitt arbetssätt, och att dessa sätt beror på de unika sociala processerna inom teamet. Syftet med studien uppfylldes av slutsatserna kring hur en agil metod kan stödja team i olika stadier av teamutveckling genom att fylla olika syften, hur en agil metod kan stödja ett team i att agera, samt potentialen metoden har i att möjliggöra delat ledarskap.

Syftet med studien är att beskriva hur agila team upplever digitala DSM samt kartlägga vilka tekniska ochsociala behov som uppfylls och/eller saknas. De teman som undersöktes var hur digitala DSMgenomfördes praktiskt, vilka tekniska verktyg som användes samt vilken social inverkan det hade påteamet. För att ge riktning åt studien skrevs tre forskningsfrågor med tillhörande tre hypoteser sombaseras på tidigare forskning. Hypoteserna som utformades löd; (H1) vid digitala DSM behöver fler än detre centrala frågorna diskuteras, (H2) funktioner som simulerar den fysiska arbetsplatsen är bärande för ettfungerande digitalt DSM och (H3) minskad informell kommunikation vid distansarbete kompenseras avatt digitala DSM utökas i tid. Studien har genomförts genom att samla in data från en webbaserad enkätsom skickades ut med hjälp av grindvaktare till flera agila team. Enkäten bestod av både kvalitativafritextfrågor och kvantitativa flervalsfrågor som baserades på Theory of distances (Bjarnason et al., 2016),en sammanställning av intergroup theory samt tidigare forskning. Resultatet visade att små skillnaderfanns mellan traditionella och digitala DSM. Hybrid-varianter, minskad informell kommunikation ochbrist på heltäckande funktioner ansågs vara den största utmaningen med digitala DSM. Fördelarnaupplevdes olika beroende på personliga förutsättningar hos respondenterna. Slutsatserna som kunde drasav studien var att det saknades funktioner för att stödja synlighet av emotioner och kroppsspråk men attfunktioner, som skärmdelning, gav en gemensam bild av projektet. Den informella kommunikationenbehöver aktivt inkluderas vid digitala DSM vilket gör att digitala DSM blir längre än traditionella. Vidareforskning hade kunnat fokusera på virtuella mötesrum som en del av lösningen på identifierade problem. / The purpose of the study is to describe how agile teams experience digital DSM and to elucidate whichtechnical and social needs that are met and/or missing. Following themes were examined: how digitalDSM was implemented in practice, what technical tools were used and what social impact digital DSMshad on the team. To give direction to the study, three research questions were formulated with threeassociated hypotheses based on previous research. The hypotheses that were formed were; (H1) in digitalDSM, more than the three central questions were discussed, (H2) functions that simulate the physicalworkplace are essential for a functioning digital DSM and (H3) reduced informal communication inremote work is compensated by time extended digital DSM. The study was conducted by collecting datafrom a web-based survey that was provided to several agile teams with the help of gatekeepers. Thequestionnaire consisted of both qualitative open questions and quantitative multiple-choice questionsbased on Theory of distances (Bjarnason et al., 2016), a compilation of intergroup theory and previousresearch. The results show that there are small differences between traditional and digital DSMs. Hybridvariants, reduced informal communication and lack of comprehensive features were considered to be thegreatest challenge with digital DSM. The benefits were experienced differently depending on the personalcharacteristics of the respondents. The conclusions of the study were that there were no technicalfunctions to back the visibility of emotions and body language, but that functions such as screen sharing,gave a common picture of the project. The informal communication needs to be actively included indigital DSMs which makes digital DSMs more protracted than traditional ones. Further research can focus on virtual meeting rooms as part of the solution to the identified problems

Requirements engineering remains an important discipline to reduce costs, development times and improve quality in software engineering projects. With Agile methods gaining prominence in a rapidly globalized world, many requirements engineering efforts are today made in distributed contexts, with both teams and stakeholders being separated by physical and organisational distances. At the same time, it is not well understood how agile methods for requirements engineering apply to distributed contexts. This thesis investigates the implementation and use of agile methods for requirements engineering in distributed software engineering contexts. Observations made over a three-month study of the CHAMP project, a joint IT and process development effort between major European truck manufacturers Scania and MAN, are used to assess how commonly practices agile methods perform when implemented over distances. The case study of the CHAMP study suggests that the implementation of agile methods is highly context-sensitive, with limited current opportunities to formulate general heuristics for successful applications. The results of the CHAMP study indicate that distributed contexts hamper team communications when compared to co-located efforts, making it more difficult to implement an overall agile project model. However, individual methods, particularly the use of work backlogs, are found to offer increased structural flexibility beneficial to distributed workflows. Additionally, the CHAMP observations suggest implementing agile methods in new contexts requires an organisational mandate, as agile workflows are less predictable than linear models and can expose the surrounding organisation to higher uncertainty. / Kravhantering är fortsatt ett viktigt verktyg för att reducera kostnader, utvecklingstider och öka leveranskvalitet i mjukvaruutveklingsprojekt. Då agila metoder har blivit allt vanligare i en snabbt globaliserad värld, genomförs idag många kravhanteringsprocesser i utspridda sammanhang, där både projektets personal och intressenter är separerade av fysiska och organisatoriska avstånd. Samtidigt är det inte väl förstått hur agila metoder för kravhantering applicerar i utspridda sammanhang. Detta examensarbete undersöker hur agila metoder han implementeras och användas för kravhanteringsprocesser i utspridda mjukvaruutvecklingsprocesser. Observationer insamlade under en tremånadersstudie av CHAMP-projektet, ett gemensamt IT- och affärsutvecklingsprojekt mellan de stora europeiska lastbilstillverkarna Scania och MAN, används för att bedöma hur vanligt förekommande agila metoder fungerar när de tillämpas i agila sammanhang. Fallstudien av CHAMP-projektet indikerar att den specifika kontexten kan kraftigt påverka implementationen ag agila metoder, vilket för närvarande begränsar möjligheten att formulera generella tumregler för hur de framgångsrikt kan lanseras. CHAMP-studiens resultat påvisar att utspridda projekt har svårare att kommunicera jämför med samlokaliserade grupper, vilket gör det svårare att implementera sammanhållet agila projektmodeller. Samtidigt kan enskilda agila metoder, särskilt användningen av backlogs, hjälpa till att öka flexibiliteten i projekt, vilket är värdefullt i utspridda arbetsprocesser. Slutligen påvisar observationerna från CHAMP-projektet att det är viktigt med ett organisatoriskt mandat vid implementationen av agila metoder, då de är mindre förutsägbara än linjära processer och kan utsätta omkringliggande organisationer för högre osäkerhet.