To assure good quality the software needs to be tested to find errors and to verify that the programme meets the customer’s expectations. Traditional methods are usually used in software development and means that a number of predetermined steps are followed. By using agile methods the development can more easily be adapted to the changes on the market. With these methods the testing is carried out continuously throughout the project. This may affect both developers and testers in different ways. Most studies focus on how agile methods affect developers but there are no studies on how testers are affected by these methods. The purpose of this master thesis is therefore to study how the testers are affected when adopting the agile methods. The study was based on a theoretical and an empirical study consisting of interviews. These studies indicate five areas to investigate further, these areas were: test process, collaboration and communication, psychological effects, exchange of knowledge and education. After contacting a number of interviewees a decision was made to only study the agile methods Extreme programming and Scrum. Interviews were carried out at six different companies, where all interviewees had experience of testing in agile projects. The questions were open-ended questions and the answers were compiled to be compared with the theory in an analysis. The result showed that tests are carried out early and continuously throughout the entire development process. Since the testing is carried out parallel to the development the tester gains a better understanding for the product and there is a smaller risk for unnecessary tests to be written. The documentation produced during the test process is not affected by the agile methods but is rather dependent on other factors. These factors could be demands or the company’s business area. Collaboration and communication between testers and developers is improved since they are sitting together and have daily meetings. This also results in an increased exchange of knowledge within the team and that the team members are more informed about each others work. The result also showed that agile methods have psychological effects on the tester. Since the tester often has a unique role in the team the feeling of loneliness is larger and the opportunities to discuss tests are less than if there would have been other testers in the team. The role as a tester means to work independently with both developers and product owners to satisfy the interests of both sides. Finally, the study showed that the team needs an education when adopting agile methods to make sure that all team members have the same understanding of the methods. / För att kunna säkerställa god kvalité på mjukvara krävs att den testas för att hitta fel och visa att programmet uppfyller kundens förväntningar. Vanligen sker mjukvaruutveckling enligt så kallade traditionella metoder som innebär att ett antal förutbestämda steg följs. För att kunna anpassa mjukvaruutvecklingen efter förändringar som ständigt uppstår på marknaden används i stället agila metoder. Dessa metoder innebär bland annat att testningen sker parallellt med utvecklingen vilket kan komma att påverka utvecklarna och testarna på flera olika sätt. De flesta studier kring agila metoders påverkan fokuserar på utvecklarna och studier som visar hur testarna påverkas saknas. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur testarna påverkas av införandet av agila metoder. Undersökningen baserades på teoristudier och en empirisk studie bestående av intervjuer. Dessa studier visade på fem områden att undersöka närmare, dessa var: testprocessen, samarbete och kommunikation, psykologiska effekter, kunskapsutbyte samt utbildning. Efter kontakt med ett antal intervjuobjekt beslöts att avgränsa studien till att endast studera de agila metoderna Extreme programming och Scrum. Personer från sex olika företag intervjuades, där alla intervjuobjekt hade erfarenhet av test inom agila projekt. Intervjufrågorna var fasta med öppna svarsalternativ och svaren sammanställdes sedan för att, i en analys, jämföras med den teoretiska bakgrunden. Resultatet visade att testaren utför tester tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. Genom att testningen sker parallellt med utvecklingen får testaren en ökad förståelse för produkten och risken minskar för att onödiga tester skrivs. Dokumentationen som produceras under testprocessen påverkas inte av de agila metoderna utan beror i stället på andra faktorer. Dessa faktorer kan vara efterfrågan eller vilken bransch företaget är verksam i. Samarbete och kommunikation mellan testare och utvecklare förbättras då de sitter tillsammans och har dagliga möten. Detta leder även till att kunskapsutbytet inom teamet ökar och att teammedlemmarna blir mer insatta i varandras arbeten. Resultatet visade även att agila metoder har vissa psykologiska effekter på testaren. Eftersom testaren oftast har en unik roll i teamet känner denne i större grad ensamhet i sitt arbete och tillfällena att diskutera test blir färre än om det hade varit fler testare i teamet. Rollen som testare innebär att arbeta oberoende med både utvecklare och produktägare samtidigt som båda parter ska bli nöjda. Slutligen visade undersökningen att teamet behöver utbildning vid införandet av agila metoder. Utbildningen ska ge en korrekt bild av metoderna för att alla i teamet ska få samma syn på dessa.

Denna studie har resulterat i en design av en webbplats som ämnar informera om tjänstedesign. Uppsatsen beskriver arbetsgången och diskuterar även projektmetoden scrum som använts under projektets designfas, för att utröna dess lämplighet i interaktionsdesignprojekt. Särskilt fokus läggs på hur projektmetoden påverkat användbarheten i den designlösning som producerats. Information om användarna har inhämtats genom intervjuer med praktiserande tjänstedesigners och tjänstedesignstudenter i olika Europeiska länder. Datainsamlingen och analysen av denna har följt metoden måldriven design. Analysen har gett upphov till personor, scenarior och krav, som använts under designprocessen för att säkerställa att användarnas mål låg till grund för de designbeslut som togs. Själva designprocessen har genomförts i enlighet med projektmetoden scrum, dock med vissa modifikationer av arbetsperiodens längd och gruppens storlek. Studien visar att flera nya insikter om användarnas behov och mål uppkommit under datainsamlingen och analysen, varför användarstudien kan anses ha bidragit till ökat användbarhet i den slutgiltiga designen. Användningen av projektmetoden scrum medförde en arbetsgång som gav positiva resultat och bidrog till att undvika problem som ofta uppstår då traditionella projektmetoder används. Slutsatsen blir därför att scrum lämpar sig väl för designprojekt men att den bör kombineras med en förstudie av målgruppen för att säkerställa resultatets användbarhet.

Denna kandidatuppsats har gjorts på ett IT-företag i Sverige och avgränsades till ett team på ett kontor i Växjö som arbetat i cirka ett år tillsammans efter en arbetsmetod som grundar sig på Scrum. Scrum är en agil arbetsmetod som fokuserar på täta leveranser och arbeta med korta iterationer. Det finns tidigare forskning att tillgå om agil utveckling och motivation men inte om hur deltagare i ett Scrum-team motiveras, vilket är den kunskapslucka vi vill bidra till att fylla. Syftet med uppsatsen var att ge svar på hur deltagare i ett Scrum-team motiveras att utföra sitt arbete. I undersökningen utgår vi från tre aspekter för att besvara denna fråga, Scrum som arbetsmetod, motivation och mål samt samarbete. Metoden som tillämpades för undersökningen var en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoderna intervjuer och observationer användes. Observationerna gjordes på ett flertal möten som var relaterade till arbetsmetoden för att få en uppfattning om hur arbetsmetoden tillämpas i teamet. Intervjuerna utfördes på sju informanter för att få en djupare förståelse för hur deltagarna motiveras utifrån de tre aspekter som undersökningen utgår från. Både observationerna och intervjuerna har sedan jämförts med teorin i diskussionen. Resultatet av datainsamlingen visar att informanterna anser att de inte använder arbetssättet Scrum till 100%. Det som informanterna anser är mest motiverande är de korta iterationer och de täta resultaten. De anser också att om någon i teamet gör bra ifrån sig motiverar detta andra i teamet till att göra ett bra arbete. Resultatet visar också att informanterna motiveras utifrån två typer av mål, personliga mål och teamets mål. / This essay is the outcome of our study made at an IT-company in Växjö, Sweden. It was restricted to a team which has used a work method based on Scrum for about a year. Scrum is an agile work method that focuses on the deliver of regularly results and with short iterations. There is prior research available about agile development and motivation, but not about how participants in a Scrum team is motivated, which is the knowledge gap we want to contribute to filling. The aim of this study was to provide answers to how participants in a Scrum team is motivated to perform their work. In this study we are looking at this from three aspects to answer this question. These aspects are scrum as a work method, teamwork, motivation and goals. A qualitative method was used in this study to retrieve data. The data was retrieved by observations and interviews. The observations was made at several meetings that was related to the work method to gain an understanding regarding how the work method isused in the team. The interviews was made with seven informants to gain a deeper understanding regarding how the participants are motivated based on the three aspects that the survey is based on. Both the observations and the interviews was compared to our choosen theory in the discussion. The results of the data collection shows that the informants do believe that they do not use the Scrum approach 100%. The informants think that it is the short iterations and frequents results that is the most motivating factors. The informants also think that when someone in the team perform well it motivates other team members to perform better.The result also shows that the informants are motivated by two types of goals, personal goals and team goals.

For a long time there has been issues about time estimation in IT-projects. Despite the fact that we went from the traditional waterfall model to the agile methods, the challenges of time estimation has continued. The agile methods do not solve the problems. A technique that agile teams have chosen to apply in order to solve this problem is planning poker. The technique is based on a method that includes a number of steps for implementation. This study is conducted to investigate whether methods such as planning poker for time estimation provide agile team support to make safer time estimates in agile IT-projects. The study also investigates how the process of planning poker is applied in practice. The study is based on interviews and a literature study that has compiled in a result that has been analysed. The result shows that agile teams choose to modify the prescribed method of planning poker to streamline the process as they find that some steps in the prescribed method are unnecessary. This result differences from earlier research where praxis is that you follow all steps of the prescribed method. Further a number of challenges that comes at an adaptation of the technique are identified. The result also shows that planning poker creates better discussion and understanding of matters for the agile team.

Mjukvaruutvecklingsprojekt började länge med hjälp av en fast dokumenterad kravspecifikation för att sedan utveckla hela systemet och till sist testa det. Agila metoder växte fram som en reaktion mot de tunga dokumentationsdrivna mjukvaruutvecklingsprojekten i slutet av 1900-talet. Agila metoder har brett ut sig och används nu i många olika branscher, men eftersom agila metoder är skapade för mjukvaruutvecklingsprojekt så kan inte agila ramverk alltid följas blint. Denna studie utforskar utmaningar och framgångsfaktorer för agila teams som arbetar mot flera kunder och hur teamet tillgodoser samtliga kunders behov när de använder sig av agila metoder. Studiens metod bygger på semistrukturerade intervjuer genomförda på distans i Zoom-möten; respondenterna arbetar med projektledning inom IT-branschen. Den data som samlades in i intervjuerna har transkriberats och sammanfattats för att sedan mynna ut i ett resultat. Resultatet är en förklaring av de mönster som hittades i intervjuerna. Utmaningar analyseras vid användning av agila metoder i icke-traditionella projekt iförhållande till utmaningar vid användning av agila metoder i teams med flera kunder. Även utmaningar som går att koppla till typen av tjänst eller produkt som levereras har analyserats. Vidare analyseras de anpassningar av agila metoder vid användande i teams med flera kunder mot de grundläggande steg som agila metoder utgår från. Studiens slutsatser är utmaningar som går att spåra till användandet av agila metoder i teams med flera kunder samt till vilken produkt eller tjänst som levereras, anpassningar av agila metoder för att tillgodose samtliga kunder och mätvärden för lyckat arbete med agila metoderi teams med flera kunder.

This is a qualitative study that investigates a public organization where the areas of agility and knowledge management meet with a focus on the co-worker’s experience. There is currently not much research on knowledge management regarding organizations striving to work explicitly agile, especially not within the public sector. The purpose of this thesis is therefore to contribute with more knowledge and understanding of the co-worker’s experience of knowledge, learning and sensemaking linked to agile working methods in a public organization. Eight qualitative interviews were conducted and then analyzed using a thematic framework based on the agile manifesto through the lens of sensemaking and practice-based knowledge management. This study shows that the co-workers are basically positive to agility but experience obstacles along the way, such as lack of evaluation and the existing public sector hierarchy. The study also shows that the most substantial benefit that employees experience with agile methods is co-operating. The results also show that cooperation in the agile context contributes to sensemaking when people meet. The key findings are that co-workers experience agility as the opposite of bureaucracy and hierarchy and that knowledge sharing, learning and sensemaking are promoted by agile working methods which encourage cooperation between internal and external stakeholders.

För att företag ska behålla konkurrenskraftighet på dagens dynamiska marknad krävs en hög grad av innovation. KTH Hyperloop är ett studentprojekt på KungligaTekniska Högskolan som är mitt uppe i ett radikalt innovationsprojekt med målet att förändra hur vi transporterar oss i framtiden. Projektet kretsar kring skapandet av en farkost som ska transporteras i vakuum med hjälp av elektromagnetism. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen kring produktutvecklingsprocessen av ett innovationsprojekt som KTH Hyperloop, ett projekt som drivs av enbart studenter med hög personalomsättning utan ersättning. Studien har undersökt två forskningsfrågor kopplade till KTH Hyperloop som ett radikalt innovationsprojekt. Studien inleddes med att göra en grundlig litteraturstudie där relaterade områden undersöktes och en teoretisk referensram byggdes upp. De områden som undersöktes var agila metoder, organisationsstrukturer, radikal innovation och motivation. Vidare i arbetet gjordes en kvalitativ intervjustudie med fyra respondenter från KTHHyperloop. Från resultatet i denna studie kan lärdomar användas i liknande projekt om vad som gynnar respektive hämmar radikala innovationsprojekt. Studien visar att inre motivation är en stor faktor till varför personer söker sig till ett studentprojekt som KTH Hyperloop men det krävs även yttre motivationsfaktorer såsom goda resultat i projektet. För att organisera ett radikalt innovationsprojekt under hög omsättning av personal krävs agila arbetsmetoder och stor informationsspridning som genomsyrar alla nivåer i organisationen. / To enable businesses to maintain strong competitiveness in today’s dynamical marketplace they need a high level of innovation. KTH Hyperloop is a student project in Sweden Stockholm at the Royal Institute of Technology (KTH), currently in the middle of a radical innovation project with the goal to change future transportation. The main idea of the project is to create a vehicle which will be transported in a vacuum by electromagnetism. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of the product development process of an innovation project such as KTH Hyperloop, a project driven and executed only by students with high staff turnover without any form of compensation. This study analyzed two research questions linked to KTH Hyperloop seen as a radical innovation project. The study was initiated by conducting a thorough literature study. Related areas were examined and a theoretical frame of references was created. Litterature areas examined were motivation, agile methods, organizational structures and radical innovation. Further into the project, a qualitative interview study which included four respondents from KTH Hyperloop was conducted . Results from this study can be applied to similar projects regarding beneficial and inhibitory factors to a radical innovation project. The results of this study shows that intrinsic motivation is one of the major factors to why people apply to a student project as KTH Hyperloop. It is also important to have extrinsic motivational factors such as achieving good results in the project. Another conclusion that this study shows is organizing a radical innovation project under a high turnover of staff requires agile work methods. Also, the project needs to have aspread of information that reaches all levels in the organization to be able to reach radical innovation results.

Många organisationer väljer att i allt högre grad införa agila metoder, då det kan medföra flexibilitet och förmåga att hantera en hög förändringstakt, ett behov som återfinns även inom offentlig sektor. I offentliga organisationer används ofta agila och traditionella metoder parallellt och det finns flera utmaningar för användningen av agila metoder, då behov av förutsägbarhet och stabilitet ska existera simultant med ett flexibelt och iterativt arbetssätt i agila team. Hur sådana motsägelsefulla situationer tas emot och hanteras beror på teamens sensemaking (meningsskapande), vilken kan påverkas av individer med en faciliterande roll och hur de utövar sensegiving (meningsgivande). Syftet med studien är således att skapa en ökad förståelse för meningsskapande-processen i agila team under de förutsättningar som finns på en svensk förvaltningsmyndighet som använder både traditionella och agila metoder, genom frågeställningen “Hur uppstår meningsskapande i agila team på en svensk myndighet och hur bidrar meningsgivande aktiviteter till meningsskapande-processen?”. I resultatet från observationer och intervjuer i två agila Scrum-team identifieras tre meningsskapande- mekanismer; Myndighetsuppdraget, Hybridarbete och Scrum 2.0, som tillsammans illustrerar hur agila metoder inom den offentliga sektorn inte kommer utan konsekvenser, utan kan ge upphov till osäkerhet och således flera meningsskapande-processer. Studien visar att Scrum Mastern och dennes meningsgivande-aktiviteter är viktiga för att skapa gemensam förståelse i teamen men att en viss osäkerhet, till exempel motsägelsefulla roller, ibland måste accepteras. Vidare diskuteras de implikationer detta medför och förslag till vidare forskning lämnas. / Many organizations choose to introduce agile methodology, as it can bring flexibility and the ability to handle change, a need that is also found in the public sector. In public organizations, agile and traditional methods are often used in parallel and there are several challenges for the use of agile methods, as the need for predictability and stability exists simultaneously with a flexible and iterative way of working in agile teams. How such ambiguous situations are received and handled depends on the teams' sensemaking, which can be influenced by individuals with a facilitating role and how they practice sensegiving. The purpose of the study is thus to create an increased understanding of the sensemaking process in agile teams under the conditions that exist at a Swedish administrative authority that uses both traditional and agile methods, through the research question "How does sensemaking emerge in agile teams at a Swedish authority and how do sensegiving activities contribute to the sensemaking process?”. In the results from observations and interviews in two agile Scrum teams, three sensemaking mechanisms are identified; The authority mission, Hybrid work and Scrum 2.0, which together illustrate how agile methods in the public sector do not come without consequences and can give rise to uncertainty and thus several sensemaking processes. The study shows that the Scrum Masters’ sensegiving activities are important for creating a common understanding in the teams, but that a certain uncertainty, for example contradictory roles, sometimes has to be accepted. Furthermore, the implications of the results are discussed and suggestions for further research are provided.

At present, the area of agile management methods is a relatively unexplored area. The purpose of this study has been to investigate how well suited agile methods are for use in IT-maintenance. This has been done by collecting material on the subject, which acted as a base for a case study. In the study, the collected material from the investigated company, external companies and observations performed at the investigated company has been analyzed against existing theory in the field. Furthermore, conclusions have been drawn from information gathered during the course of the study. Based on this survey, it can be noted that in the activities that were investigated, an implemented agile method can add value to the maintenance operation. These added values present themselves in the form of a better and clearer structure, better communication and more effective working methods. One of the biggest challenges of agile agility in management has proved to be cross-functionality in the team. In this case as well as in other theoretical cases, the lack of cross functionality has been something identified. The theoretical cases show that the introduction of an agile method helps maintenance teams to become cross-functional. In the business investigated in this study, there were only indications stating that the business had started a transition to a cross-functional team. The fact that no definitive link between agile methods and transition to cross-functionality was identified in this case is considered to be due to the fact that the agile work was at an earlier stage. In conclusion, this study shows that agile methods are well-suited for use in maintenance, but some modifications to the agile approach need to be implemented. / I dagsläget är området agila metoder inom systemförvaltning ett relativt outforskat område. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl lämpade agila metoder är för en förvaltande verksamhet. Detta har gjorts genom att bakgrundsmaterial i ämnet samlats in, för att bilda en teoretisk grund för en fallstudie. I studien har det insamlade materialet från det undersökta företaget, externa företag samt egna observationer som utförts på fallföretaget analyserats gentemot existerande teori inom området, varefter egna slutsatser dragits. Utifrån studien kan det konstateras att i den verksamhet som undersökts har en implementerad agil metod tillfört värde till verksamheten. Detta i form av en bättre och tydligare struktur, bättre kommunikation och ett effektivare arbetssätt. En av de största utmaningarna med att arbeta agilt inom systemförvaltning har visat sig vara tvärfunktionalitet i teamet. I detta fall såväl som i andra teoretiska fall har avsaknaden av tvärfunktionalitet varit något som identifierats. De teoretiska fallen påvisar att införandet av en agil metod har hjälpt förvaltningsteamen att bli tvärfunktionella. I verksamheten som undersöktes uppmärksammades enbart indikationer på att verksamheten påbörjat en övergång till ett tvärfunktionellt team. Att ingen definitiv koppling mellan agila metoder och övergång till tvärfunktionalitet identifierades i detta fall anses bero på att det agila arbetet befann sig i ett tidigare skede. Avslutningsvis styrker studien att agila metoder är väl lämpade för användning inom systemförvaltning, men vissa modifikationer i det agila arbetssättet behöver genomföras.

Frågeställningar: Hur påverkas deltagarnas kreativitet när agila metoder används i praktiken? Hur påverkar agila arbetsmetoder innovationsförmågan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett litet IT-företag arbetar med att främja kreativitet genom att arbeta enligt det agila arbetssättet, för att på så sätt kunna påverka innovationsförmågan. Metod: Denna studie baseras på en fallstudie. Företaget är ett litet IT-konsultföretag som arbetar med systemutveckling. Företaget har 15 anställda och arbetar enligt det agila arbetssättet och de har två Scrum-team. Detta arbete har sin grund i den kvalitativa metoden med influenser av ett deduktivt förhållningssätt, då studien huvudsakligen baseras på semi-strukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Slutsatserna som kan dras är att det agila arbetssättet påverkar kreativiteten genom att öka deltagarnas motivation. Det agila arbetssättet påverkar kreativiteten hos de anställda, då det är fritt att plocka de uppgifter som man själv vill i varje sprint bidrar det till att det kan öka både motivationen och nyfikenheten. En annan slutsats är att det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet då det ger de anställda en mer frihet att planera sitt arbete och ger de möjligheten att själva lösa sin arbetsuppgift på sitt sätt, genom att exempelvis testa nya tekniker. Det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet på så sätt att det kan minska stressen utifrån för själva arbetsgruppen. Detta på grund av att det är produktägaren som har den främsta kontakten med slutkunden.Det agila arbetssättet påverkar innovationsförmågan genom att i och med att det ständigt kommer in nya arbetsuppgifter som arbetsgruppen ska lösa och då arbetsuppgifterna skiljer sig mycket åt, bidrar det till en ökad dynamik och utmaning. En intressant slutsats var att produktägarna skapade en ometveten utmaning kopplat till de anställdas arbetsuppgifter då de anställda ansåg att kravspecifikationerna som de fick var svåra att förstå. Sista slutsatsen som kan dras är att det agila arbetssättet skapade en frihet hos de anställda att själva kunna prioritera bland sina arbetsuppgifter och metoden som de ska lösas på. / Research questions: How are participants' creativity affected when agile methods are used in practice? How do agile methods affect the ability to innovate? Purpose: The purpose of this study is to investigate how a small IT company works to increase creativity by working according to the agile approach, in order to be able to affect the capacity for innovation. Method: This study is based on a case study. The company is a small IT consulting company that works with system development. The company has 15 employees and works according to the agile approach and they have two Scrum teams. This work is based on the qualitative method with influences of a deductive approach, since the study is mainly based on semi-structured interviews and observations. Conclusions: The conclusions are that the agile methods affect creativity by increasing the participants' motivation. The agile way of working affects the creativity of the employees, as it is free to pick the tasks that you want in each sprint, it contributes to increase both motivation and curiosity. Another conclusion is that the agile methods affects the participants' creativity as it gives the employees more freedom to plan their work and gives them the opportunity to solve their task in their own way, for example by testing new technologies. The agile methods affect the participants' creativity in such a way that it can reduce the stress from outside the workgroup itself. This is because it is the product owner who has the main contact with the end customer.The agile way of working affects the ability to innovate because it is constantly entering new tasks that the working group has to solve, and the tasks are very different to each other, it contributes to increased dynamism and challenge. An interesting conclusion was that the product owners created an unconscious challenge linked to the employees' tasks, as the employees felt that the requirement specifications that they received were difficult to understand. The final conclusion is that the agile methods created freedom for the employees to be able to prioritize themselves among their tasks and choose how to solve the tasks.