Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptäcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten är bidrar till barnens utveckling och lärande. Dessutom utvecklas barnens ”förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98, s. 37). Vi blev inspirerade att undersöka saker ytterligare. Först och främst ville vi ta reda på hur man planerar och arbetar i en sådan miljö. Som exempel tog vi kolonilottens projekt på A-förskolan som vi fick inspiration av. Att utforska vilken betydelse kolonilotten har för barnens utveckling och lärande och vilka utforskande möjligheter finns där var det viktigt för oss. De frågorna ligger till grund för vårt examensarbete. Vi gjorde en djup kvalitativ undersökning. De intervjuer och samtal med pedagogerna på avdelning B, deltagande observationer och bearbetning av förskolans dokumentation gav ett bra resultat så att vi kunde uppnå målet. Vi fick fram att kolonilotten skulle fungera som en pedagogisk resurs krävs det mycket arbete och genomtänkt planering. Man planerar och utför arbetet på kolonilotten utifrån barnsperspektiv. Vi kunde se att arbetet på kolonilotten är intressant, roligt och meningsfullt för barnen. Genom att sköta sitt grönsaksland får barnen mängder av nya begrepp. Undersökningen visar att när barnen tar hand om växter upplever de naturen på ett speciellt sätt. Vi fick fram att arbetet utförs på ett utforskande sätt som engagerar barnen till aktivt deltagande, utmanar dem, väcker lust och stimulerar deras tankar. Genom det kreativa arbetet på kolonilotten skaffar barnen möjlighet att göra sina egna uppfinningar och får nya insikter. De skapande och utforskande aktiviteterna bidrar till barnens utveckling och lärande.

Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a. att tidsfaktorn, förpliktelser gentemot familj och arbete samt arbetsgivarens attityd är viktiga för om studierna fullföljs eller inte. Detta är gemensamt för samtliga tre grupper. Studien visar också att det är kvinnliga lärare med kommunen som arbetsgivare som dominerar i grupperna.

Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i åldrarna 9-12 år, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen är en del i projektet ’Unga nätkulturer’ som finansieras av KK-stiftelsen. Metod:  I studien har vi tillämpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar. Resultat: Barns drömsajt består av kommunikation, interaktion (främst i form av olika spel), design och personlighet. Det är viktigt för dem att de kan göra något mer än ”bara” läsa.

<p>Eftersom databaser blir allt vanligare och används mer och mer inom allt större områden är det viktigt att finna modelleringsspråk som kan modellera egenskaperna för databashanteringssystemen under analys och design fasen. Aktiva databashanteringssystem har egenskapen att automatiskt kunna reagera på händelser som uppkommer. Aktiva databashanteringssystem klarar av att hantera s.k. ECA-regler. ECA-regler består av händelse, villkor och handling. För att kunna modellera aktiva databashanteringssystem krävs att det är möjligt att modellera ECA-regler. Ett modelleringsspråk som anses kunna modellera ECA-regler är UML. Berndtsson och Calestam (2001) anser dock att det finns brister i UML och har därför skapat en extension UML-A som bättre klarar av att uttrycka ECA-regler.</p><p>Detta arbete undersöker ifall det finns några semantiska skillnader mellan UML och UML-A. Jämförelsen sker genom att ett antal exempelregler skapas och att dessa modelleras i både UML-A och UML. Modellerna utvärderas både semantiskt och grafiskt för att se ifall skillnader kan påvisas mellan modelleringsspråken. Resultaten som kommit fram i detta arbete är att det finns klara semantiska skillnader mellan UML och UML-A när det gäller ECA-regler. De brister som funnits hos UML har inte kunnat identifieras i UML-A vilket tyder på att UML-A mycket väl skulle kunna användas för att modellera ECA-regler och därmed även aktiva databashanteringssystem.</p>

<p>Marknaden för datalager har sedan mitten på 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager är allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som är relaterade till analys av data måste göras manuellt. Det finns dock hjälp att få när det gäller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett så kallat aktivt beteende. Det innebär att de automatiskt kan reagera och handla utifrån olika förutbestämda händelser.</p><p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga om det finns aktivt beteende i dagens datalager som utvecklats av svenska företag, samt vilka förväntningar och erfarenheter som finns kring aktivt beteende i datalager. För att undersöka detta har ett antal intervjuer på olika företag som utvecklar datalager genomförts.</p><p>Undersökningen bygger på de svar som inkommit under intervjueran, där olika områden har belysts. Dessa områden är, används aktivt beteende, orsaker, förväntningar, erfarenheter, kostnader och framtid. Undersökningens resultat visar att det finns svenska företag som utvecklar datalager med aktivt beteende. Undersökningen visar också att åsikterna kring aktivt beteende skiljer sig mellan olika företag som utvecklar datalager.</p>

<p>Chattande har på kort tid blivit en mycket vanlig sysselsättning bland framförallt ungdomar. Denna studie syftar till att öka förståelsen för chattkulturen, genom att åskådliggöra hur chattare ser på, och själva använder, lögner. 101 gymnasieelever har besvarat en enkät, utifrån vilken resultatet har analyserats. I undersökningen framkom att hur fel en osanning är påverkar om den betraktas som en lögn eller inte. Ju mer fel, desto troligare är det att den anses vara lögn. Ungefär hälften av osanningarna som används anses av den egna personen vara lögner, men bland sådana osanningar som inte används är andelen lögner större, enligt vad chattarna själva menar är lögner. Deltagarna använder alltså osanningar som de själva ser som lögner, även om de ofta låter bli att använda rena lögner. Det är också så att det aktiva självet ändras när man chattar. Detta är inte konstigt, då aktiva självet är kontextberoende. De flesta av deltagarna i undersökningen kunde själva känna att de ändras på chatten, vilket tyder på att den verkliga skillnaden är stor.</p>

Rädsla för brott inverkar negativt både på ett individuellt plan och påsamhällsnivå och ses därför som ett aktuellt samhällsproblem. Tidigare forskninghar funnit att äldre, trots att de tillhör en grupp som har låg risk att utsättas förbrott, ändå uppvisar en hög grad av rädsla för brott. Forskningslitteraturen kringvilka faktorer som är associerade med äldres ökade rädsla för brott är intesamstämmig. Syftet med studien var att undersöka äldres rädsla eller orädsla föratt utsättas för brott i bostadsområdet eller hemmet, samt att undersöka äldresrädsla eller orädsla för att utsättas för egendoms- eller personbrott. Deltagarna istudien utgjordes av 110 äldre i Sundsvall mellan 58 och 94 år. Data samlades ingenom en enkät via bekvämlighetsurval på socialt aktiva äldre. Utöver rädslan förbrott undersöktes även faktorerna kön, inkomst,tidigare utsatthet, boendesituation,grannskapsvariabler, förmåga att försvara sig, och upplevd sannolikhet att utsättasför brott inom 12 månader. Detta för att undersöka hur dessa faktorer skilde sigmellan grupper med olika grad av orädsla eller rädsla. Dessutom kundesignifikanta resultat finnas gällande inkomst och upplevd sannolikhet att utsättasför brott inom 12 månader. Resultaten diskuteras i förhållande till teorin omrisksamhället. Vidare läggs förslag fram för framtida sociologisk ochkriminologisk forskning för att undersöka hur sociala aktiviteter spelar in pårädsla respektive orädsla för brott, och hur socialt aktiva bryter mot risksamhället. / <p>2013-11-26</p>

The purpose of this essay is to examine how gender equality can be used in the workplace, its possible effects, and what collaboration can contribute to the subject of gender equality. A combination of legal sociological and legal dogmatic methodology has been used to examine the EU and Swedish law, how equality should be approached and what previous studies have concluded. An interview has been conducted to provide a clearer picture of how gender equality appears in practice, in the modern workplace.  An equality plan should be conducted every three years and applies to employers who are responsible for more than 25 employees. The manual should include a description of the measures considered necessary in the workplace in order to promote gender equality. How an equality plan should be developed is not specifically outlined in the current law, and thus this is left up to the employer to determine. The equality plan should be drawn up in collaboration with the employees, and usually in the presence of their union representatives.   According to current studies the general workforce has seen an increase in the number of gender equality plans carried out, since the Equality Act was established, however few correctional measures are implemented. It has also proven difficult for employers to see any immediate effects of implementing these measures. One of the reasons for this may be that employers do not need to act on the measures outlined in their equality plans, but solely identify the measures deemed necessary. Similarly, studies and the interview conducted revealed that cooperation regarding gender equality in many cases is limited.    A new investigation has suggested a more significant change in discrimination law, whereby the equality plan is replaced with systematic work on active measures. This systematic work seeks to clarify the legislation and make equality work a more liquid process that is continually evaluated and improved upon. Furthermore this approach aims to make active participation in equality promotion an obligation in the workplace.

Arbetslösheten är ett problem i dagens samhälle, och särskilt drabbade är ungdomar i åldrarna 18-24. Sverige har under historiens gång arbetat flitigt med arbetsmarknadsåtgärder, särskilt de aktiva åtgärderna som syftar till att sysselsätta, utbilda och utrusta arbetslösa ungdomar för arbetsmarknaden. Södertälje har liksom andra storstäder i Sverige länge kämpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland ungdomar. Uppsatsen bygger på en komparativ studie baserat på Telge Tillväxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April år 2010 av Arbetsförmedlingen, Södertälje Kommun och näringslivet. Det uppsatta målet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i Södertälje på tre år". Klivet var ett projektföretag i Södertälje som startades med samma ändamål och varade i tre år (2004- 2007). Projektledaren Johan Brinck tillsammans med teamet, kontakterna och samarbetspartners uppnådde goda resultat och hjälpte flera att antingen hitta ett arbete eller studera vidare. Klivet lades på grund av minskade resurser. Syftet med uppsatsen är att undersöka de metoder som används inom TTAB, se hur företaget kan hjälpa ungdomar att komma ur arbetslöshet och jämföra deras metoder med Klivet, givet deras gemensamma fokus. Information om TTAB har erhållits genom intervjuer med Fayyad Assali chefen för kompetensutbildningen samt ungdomarna engagerade i TTABs program samt diverse dokument. Information om projektet Klivet erhölls genom en intervju med f.d. projektledaren Johan Brinck samt dokument om projektet. Resultatet visade att Klivet dubblade sitt satta mål och 63% av deltagarna gick vidare till arbete eller studier. TTAB har i dagsläget haft ca 300 deltagare vilket är hälften av sitt satta mål. Men utav deltagarna så gick 72% vidare till arbete eller studier. TTAB har fokus har varit arbete till ungdomarna medan Klivet har fokuserat på helheten av individen.

The dissertation titled Economics importace of gold and silver is focused on brief description of precious metals in human history including development of prices, supply and demand. Part of the thesis is devoted to the factors that most influence the price of gold. It further analyses the perspective of precious metals investment assets and formulates investment recommendations based on the results of the thesis. Thesis deals with the various forms of investment, including their strengths, weaknesses and usability for small investors. The attention is paid to the two most important investment of the metals, gold and silver, other precious metals will be discussed magrinally. The analytical part is dedicated to saving the gold and its comparison with an investment in securities (ETF SPY - index S&P 500) and by bank financial saving products respectively. There is also found influence of frequency of investing in the gold savings (weekly x monthly).