I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nämligen alkohol. Alkoholgränsen i ‰ (promille) på sjön går vid 1,0 ‰ och med bil går gränsen vid 0,2 ‰. Detta ämne är aktuellt då det figurerat tv-program såsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpåverkade människor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i åtanke ges här ett designförslag på en alkolåsmodul att ha i fritidsbåtar. Modulen ska vara enkel att använda och inte vara till belastning. Meningen med alkolåset är att förhindra att alkoholpåverkade människor ska kunna skadar sig själva eller någon i sin omgivning på grund av ouppmärksamhet eller vårdslöshet. Alla ombord borde ha sin egen uppgift för att harmonin ”Happy Ship” (”glatt skepp”) ska infinna sig. Studien om alkolåsmodulen innefattar enkäter och intervjuer med användare för att få en så oberoende syn på både design och funktion som möjligt. Till vår hjälp hade vi ett teoretiskt ramverk som kallas Aktivitetsteori (AT). Resultatet blev ett designförslag på ett alkolås kombinerat med förarintyg. Förarintyget sätts i alkolåsmodulens kortläsare och ska sitta där under hela resans gång. Detta designförslag kan ge bättre förutsättningar för en säkrare sjöfart då föraren måste blåsa i alkolåset, samt inneha ett giltigt förarintyg för att få klartecken att starta båten. Har föraren alkohol i utandingen kommer farten regleras med hänsyn till vilken promillehalt föraren hade. Försäkringspremien kan också komma att antingen sänkas, om inloggningarna varit utan alkohol, eller höjas om inloggningar visar att alkohol funnits i utandningen eller ej. Denna premieåtgärd gjordes för att båten vid extrema väderförhållanden eller vid eventuell olycka, måste kunna flyttas. Till alkolåsmodulen gavs också ett förslag på hur inloggningen kom att fungera med sina olika rutor i administrationen. / In this report we address a problem at sea, namely alcohol. The limit at sea measured in ‰ (permille) is at 1,0 ‰ but in a car the limit is 0,2 ‰. This topic is relevant and it has also been brought up in a TV-show that showed people under the influence of alcohol being taken care of by the coastguard (www.kanal5.se). With this in mind we're presenting a design proposal of an alcolock module to install in pleasure boats. The module should be simple to use and not to be seen as a burden. The purpose of this alcolock is to prevent people under the influence of alcohol from hurting themselves or others in their environment due to inattention or recklessness. Everyone onboard should have their own assignments to create the harmony of “Happy Ship”. The study of the alcolock module consists of surveys and interviews with the users to get as close to an independent view as possible regarding design and function, without our influence. To aid us, we used a theoretic framework called Activity Theory (AT). The result was a design proposal of an alcolock combined with a drivers license. The drivers license is inserted in the card reader of the alcolock module and will remain there for the duration of the trip. This design proposal might result in a safer environment at sea, since the operator has to breathe in the alcolock, and possess a valid drivers licence to be able to start the boat. If the operator has alcohol on his/her breath the speed will be reduced with consideration of the amount of alcohol. The insurance policy might also either be reduced or increased, depending on if there were alcohol on the operators breath or not. The reason for this is that the boat has to be movable in case of bad weather or an accident. There was also a suggestion to how the log on process would work with the different administrational pages.

<p>I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nämligen alkohol. Alkoholgränsen i ‰ (promille) på sjön går vid 1,0 ‰ och med bil går gränsen vid 0,2 ‰. Detta ämne är aktuellt då det figurerat tv-program såsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpåverkade människor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i åtanke ges här ett designförslag på en alkolåsmodul att ha i fritidsbåtar. Modulen ska vara enkel att använda och inte vara till belastning. Meningen med alkolåset är att förhindra att alkoholpåverkade människor ska kunna skadar sig själva eller någon i sin omgivning på grund av ouppmärksamhet eller vårdslöshet. Alla ombord borde ha sin egen uppgift för att harmonin ”Happy Ship” (”glatt skepp”) ska infinna sig.</p><p>Studien om alkolåsmodulen innefattar enkäter och intervjuer med användare för att få en så oberoende syn på både design och funktion som möjligt. Till vår hjälp hade vi ett teoretiskt ramverk som kallas Aktivitetsteori (AT).</p><p>Resultatet blev ett designförslag på ett alkolås kombinerat med förarintyg. Förarintyget sätts i alkolåsmodulens kortläsare och ska sitta där under hela resans gång. Detta designförslag kan ge bättre förutsättningar för en säkrare sjöfart då föraren måste blåsa i alkolåset, samt inneha ett giltigt förarintyg för att få klartecken att starta båten. Har föraren alkohol i utandingen kommer farten regleras med hänsyn till vilken promillehalt föraren hade. Försäkringspremien kan också komma att antingen sänkas, om inloggningarna varit utan alkohol, eller höjas om inloggningar visar att alkohol funnits i utandningen eller ej. Denna premieåtgärd gjordes för att båten vid extrema väderförhållanden eller vid eventuell olycka, måste kunna flyttas. Till alkolåsmodulen gavs också ett förslag på hur inloggningen kom att fungera med sina olika rutor i administrationen.</p> / <p>In this report we address a problem at sea, namely alcohol. The limit at sea measured in ‰ (permille) is at 1,0 ‰ but in a car the limit is 0,2 ‰. This topic is relevant and it has also been brought up in a TV-show that showed people under the influence of alcohol being taken care of by the coastguard (www.kanal5.se). With this in mind we're presenting a design proposal of an alcolock module to install in pleasure boats. The module should be simple to use and not to be seen as a burden. The purpose of this alcolock is to prevent people under the influence of alcohol from hurting themselves or others in their environment due to inattention or recklessness. Everyone onboard should have their own assignments to create the harmony of “Happy Ship”.</p><p>The study of the alcolock module consists of surveys and interviews with the users to get as close to an independent view as possible regarding design and function, without our influence. To aid us, we used a theoretic framework called Activity Theory (AT).</p><p>The result was a design proposal of an alcolock combined with a drivers license. The drivers license is inserted in the card reader of the alcolock module and will remain there for the duration of the trip.</p><p>This design proposal might result in a safer environment at sea, since the operator has to breathe in the alcolock, and possess a valid drivers licence to be able to start the boat. If the operator has alcohol on his/her breath the speed will be reduced with consideration of the amount of alcohol. The insurance policy might also either be reduced or increased, depending on if there were alcohol on the operators breath or not. The reason for this is that the boat has to be movable in case of bad weather or an accident. There was also a suggestion to how the log on process would work with the different administrational pages.</p>

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka vilka verktyg som medierar relationen mellan interaktionsdesigner och systemutvecklare under implementationsfasen av en produkt. Fyra interaktionsdesigners och fyra systemutvecklare har intervjuats, varav intervjuformen har varit semi-strukturerade. Svaren från intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk analys, där fyra huvudteman och nio underteman togs fram. Analysen visade på att både muntliga och digitala verktyg används av deltagarna. Analysen visade även att de flesta deltagare var nöjda med verktygen men att det fanns vissa problem med några av de digitala verktygen. En annan del som analysen lyfte var hur verktyg ofta används som stöd för det mänskliga minnet. Dessa teman diskuterades sedan utifrån aktivitetsteorin, tidigare forskning och begrepp. Tidigare forskning stödde många av deltagarnas åsikter kring verktygen.

This thesis deals with an iterative user-centered IT-development project in a bank setting. The aim is to present a solution for deployment of future Internet banking for small businesses. The project features a design of IT-related concepts and ideas with a strong emphasis on scenario-based design and the usage of patterns as a documentation tool. The project plan featured an iterative framework and was carried out by a group of designers in collaboration with a reference group representing the future users of the system. This group consisted of company managers and bank employees, all from the small town of Åtvidaberg in Sweden. The method used in the development process was Scrum. A total of three sprints were completed with user meetings at the end of every sprint. In these meetings, focus groups were utilized to obtain information from the users. Throughout the process patterns were used to document important concepts and ideas as well as to create project outlines. In meetings with the reference group there was extensive usage of scenario based design. The outcome of the project was a prototype demonstrating some of the desired functions in the future software as well as a large pattern map showing the entire project as a whole with all the concepts and ideas that were discovered during the process. Patterns were successfully used for documentation as well as development and helped to enhance the communication within the group of designers. Also, scenario based design worked well in the context to bridge the gap between developers and users throughout the project.

Förutsättningarna för att skriva klarspråk kan variera från organisation till organisation. Syftet med denna uppsats är att undersöka organisationsspecifika förutsättningar för tillämpning av klarspråkets skrivråd på Försäkringskassan. Undersökningen utgår från hur myndighetens verksamhet beskrivs av de handläggare som i praktiken ska använda klarspråksråden. Forskningsfrågorna fokuserar på att identifiera Försäkringskassans förutsättningar för och mål med skrivande, samt hur anpassad myndighetens interna klarspråksutbildning är till skrivförutsättningarna. Materialet utgörs av två delar. Huvudmaterialet består av två intervjuer med handläggare på Försäkringskassan. Det andra materialet består av Försäkringskassans interna klarspråksutbildning, som är uppdelad i en webbutbildning och ett lärarlett kurstillfälle. Materialet från kurstillfället är insamlat genom etnografiska fältobservationer. Analysmetoden är baserad på aktivitetsteori. Analysen av intervjuerna visar att handläggarnas verksamhet inrymmer två olika normuppsättningar kring skrivande. Den ena uppsättningen främjar framför allt juridisk korrekthet i texterna. Den andra uppsättningen främjar framför allt så begripliga texter som möjligt. Handläggarna prioriterar i praktiken normuppsättningarna olika högt, där den normuppsättning som främjar juridisk korrekthet oftare ges högre prioritet. Analysen av utbildningen visar att webbutbildningen förmedlar klarspråksråden utan att anpassa dem till lokala skrivförutsättningar. Däremot kan kursledaren vid det lärarledda tillfället anpassa råden genom att bland annat förhandla om expertroller samt visa diskursrespekt. Resultaten visar dels att praktikernas övergripande mål är att undvika omprövningar, dels att myndighetens övergripande mål med klarspråksutbildningen är att medborgarna begriper. På grund av hur olika målen är, och på grund av att handläggarna har ansvaret för sina texter, får klarspråksutbildningen begränsade effekter på handläggarnas slutgiltiga skrivande.

Under den diffusa delen av ett projekt i interaktionsdeign fattas beslut om vad som ska skapas. För att strukturera denna process rekommenderar Arvola (2013) ett ramverk för beskrivning av medierad handling. Utöver ett antal informella intervjuer med personer som använt ramverket har inga undersökningar genomförts vars resultat beskriver hur ramverket används i praktiken. Studier som visar hur ramverket bör användas för att ett användbart resultat ska genereras har inte heller gjorts, förrän nu. Genom att under två workshops studera interaktionsdesigners generera designkoncept med stöd av ramverket för medierad handling, har fyra kännetecknande aspekter av hur ett bra designkoncept kan skapas med stöd av ramverket identifierats. Resultatet av studien skulle kunna rikta vidareutvecklingen av ramverket och beaktas av interaktionsdesigners som vill undvika fallgropar och istället generera initiativtagande, innovativa och välunderbyggda designkoncept.

Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.

Fokus på arbetet ligger på hållbar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet görs i samarbete med en organisation vars medlemmar är familjer där en eller flera familjemedlemmar har en funktionsnedsättning. Syftet med arbetet är att undersöka unga vuxna med funktionsnedsättning och deras användarupplevelsen av hjälpmedelsteknologier och teknologier genom hållbar tillgänglighet och genom en aktivitetsteoretisk lins. Datainsamlingen bestod av en enkät, fyra semistrukturerade intervjuer och tre research in the wild observationer, varav två inspelade och en ute på fältet. Data analyserades genom en aktivitetsteoretisk lins varefter resultatet påvisade tre större teman: • Skillnad i användarupplevelse mellan unga vuxna och föräldrar i användningen av hjälpmedelsteknologier och teknologier. • Skillnad i användarupplevelsen för unga vuxna jämfört med hur många användbarhetsproblem som uppstår vid interaktion med hjälpmedelsteknologier och teknologier. • Brister i hållbar tillgänglighet.Resultatet användes för att påvisa brister på både mikronivå; inom användarupplevelen av hjälpmedelsteknologi och teknologi, samt på en makronivå; hur samhälleligt stöd brister från skola och habilitering ända upp till tillämpning av lagar, regler och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Slutsatsen av resultatet är att det är sämre än vad man kunnat ana vad gäller att lagar, regler och rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte tillämpas fullt ut i praktiken i Sverige idag. Detta medför att användargruppen inte får ta del av de möjligheter som står till buds för att bli fullvärdiga aktörer i samhället, vilket dels är ett slöseri med resurser samtidigt som det hindrar deras personliga och yrkesmässiga utveckling och potential.

Studiens syfte är att utifrån lärares perspektiv undersöka vilka tidiga insatser som görs i matematikundervisningen för elever i matematiksvårigheter, samt att ta reda på hur dessa insatser ser ut avseende omfattning och pedagogiskt material. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: Vilka interventioner beskriver lärare som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter i åk F-3? samt Hur beskriver lärare de tidiga insatserna i relation till omfattning och pedagogiskt material?   Inledningsvis redogörs för tidigare forskning som belyser olika former av matematiksvårigheter, tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter samt relationen mellan lärares kompetens och tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter. Därefter presenteras ett sociokulturellt perspektiv på lärande och aktivitetsteorin som de teoretiska konstrukt som tillämpats vid analys av resultatet. En kvalitativ enkätstudie används som metod för att besvara studiens syfte. Vidare tillämpas tematisk analys för att systematisera studiens resultat.   I resultatet synliggörs att lärare gör interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter och att dessa insatser ser olika ut i förhållande till omfattning och pedagogiskt material. Utifrån den tematiska analysen har teman och underteman identifierats för att presentera resultatet. De teman som identifierats är interventioner som utgör tidiga insatser, omfattning och pedagogiskt material och berör således de två frågeställningarna. I analysen synliggörs att samtliga delar i aktivitetssystemet kunde identifieras i resultatet. Vidare i slutsatsen konstateras att lärare utför interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter, samt att dessa insatser ser olika ut med avseende på omfattning och pedagogiskt material. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning mot bakgrund av detta examensarbete.

Participatory models for public libraries, such as the presence of performative spaces, are growing increasingly common. The purpose of this bachelor’s thesis is to investigate why library users participate in such practices, and how they perceive the legitimacy of participatory library models that position the user as an active participant or co-producer. The empirical material consists of seven semi-structured interviews with adult library users with experience of library activities oriented towards creative practices, conducted at three Swedish public libraries. The material has undergone qualitative content analysis through the lens of cultural-historical activity theory. Findings show that participants use library resources such as workshop equipment in order to perform creative practices, try new activities, socialize, and to produce tangible or digital products. The participants express that tools, staff and co-users enable them to accomplish certain outcomes connected to new or previously established creative practices. Further, they value that resources for creating are made available to everyone, regardless of socio-economic status, and express that performative library spaces add to the well-being of the community. Finally, personal factors such as lack of energy or time reduce readiness to contribute to the library as a co-producer, while friendly staff encourage user engagement in library programs. For library managers, it is important to keep in mind that not everyone has the opportunity to take part in shaping library services when models for user-participation are being implemented.