I denna licentiatuppsats undersöks lärares och elevers erfarenheter av och synpunkter på mobilanvändning för skoluppgifter. Forskningsprojektet knyter an till en årlig studiebesöksaktivitet som äger rum i en medelstor kommun i västra Sverige. Elever i kommunens grundskola besöker därvid en gymnasieskola för att genomföra olika moment i teknikundervisningen. Studien har sitt ursprung i att lärare tidigare upplevt problem med studiebesöksaktiviteten och föreslagit att mobiltelefoner skulle kunna användas för att komma till rätta med problemen. Därför undersöks synpunkter från två lärare och sju elever, vilka tidigare deltagit i denna aktivitet, beträffande hur den kan förändras med hjälp av mobiltelefoner. Syftet har varit att öka vår förståelse om hur mobiltelefoner kan användas som stöd för skoluppgifter, samt vilka problem en sådan användning kan orsaka, enligt lärares och elevers beskrivningar. Mer specifikt innebär syftet en undersökning av en designprocess där lärare och elever uttryckt erfarenheter av elevers mobilanvändning för skoluppgifter och synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas för att förändra studiebesöksaktiviteten. För att möta syftet har licentiatuppsatsen följande tre frågeställningar: - Vilka erfarenheter beskriver lärare och elever av elevers mobilanvändning för skoluppgifter?– Hur kan elevers mobilanvändning potentiellt transformera en studiebesöksaktivitet, enligt lärares och elevers beskrivningar? – Vilket är sambandet mellan deltagarnas uttryckta förslag för studiebesöksaktiviteten och deras erfarenheter av mobilanvändning? Frågeställningarna besvaras med hjälp av kulturhistorisk aktivitetsteori och kvalitativa gruppintervjumetoder. För analyserna har en ny analytisk modell utvecklats och tillämpats. Resultaten visar att elever har använt mobiltelefoner som stöd för att göra skoluppgifter i flera ämnen. De har även erfarenheter av att mobilanvändning har orsakat problem. Det är främst användningen av meddelanden och vissa regler för mobilanvändande som vållat problem. Därtill visar resultaten att samtliga deltagare anser att fotografier kan användas som stöd för studiebesöksaktiviteten. Enligt samtliga kan mobilanvändning bli problematisk om mobiltelefoner används för andra syften. Resultaten visar även en komplexitet i deltagarnas synpunkter på hur mobiltelefoner kan vara användbara för studiebesöksaktiviteten, eftersom deras förslag är motstridiga. Deltagarnas erfarenheter av mobilanvändning är i viss mån relaterade till deras synpunkter om hur mobiltelefoner kan användas. Mycket tyder på att deras erfarenheter av upplevda problem under studiebesöksaktiviteten till stor del har format deras synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas som stöd för aktiviteten. Resultaten bidrar med nya pusselbitar av kunskap som kan relateras till en vidare tillämpning. För det lokala sammanhang där studien genomförts kan resultaten understödja nya insikter om såväl de möjligheter som de problem som en framtida implementering av mobiltelefoner i undervisningen kan bidra till. / This licentiate thesis examines the views and experiences of teachers and students concerning the use of smartphones for school tasks. The research project is linked to an annual study visit in a medium-sized municipality in western Sweden, during which elementary school students visit a senior secondary school to enhance their technology education. The rationale behind the study is the fact that teachers have previously experienced problems with such activities and suggested that smartphones could be useful for solving the problems. Therefore, the views of two teachers and seven students about how smartphones could be used to improve the situation were investigated. The teachers and students in this study had previously taken part in a study visit. The aim of the research was to increase our understanding of how smartphone use can support school tasks, as well as the problems it may cause, based on descriptions by teachers and students. More specifically, the aim was to explore a design process by asking teachers and students to describe their experiences of students’ use of smartphones for school tasks and their views on how smartphones could be employed in the study visit. To achieve the aim, the following three questions were posed: -How do teachers and students experience students’ use of smartphones for school tasks? -How can students’ smartphone use potentially transform a study visit? -How do the participants’ experiences of using smartphones relate to their proposals for the study visit? The research questions are addressed using cultural-historical activity theory and qualitative group interview methods. For the analysis, a new analytical model was developed and applied. The results reveal that students used smartphones to support school tasks in several subjects. They also described situations in which smartphone use caused problems, mainly due to the sending and receipt of messages and the need to adhere to certain rules. In addition, all participants suggested that photographs could support the activities of the study visit and that smartphone use could be problematic if employed for other reasons. The results also demonstrate conflicts within the participants’ views because their proposals are contradictory. The participants’ experiences of smartphone use to some extent determine their views on how smartphones could be employed. The findings indicate that their experiences of problems in connection with the study visit greatly influenced their views on how smartphones could be used in support of it. The result contributes new knowledge that can be related to future research and design processes. In the local context, in which the study visit took place, the present results may provide new insights into opportunities and problems associated with the future use of smartphones.

Det uppfattas idag som en självklarhet att fortsätta lära och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor på ledarutveckling, vilket har väckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrån en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lärande och praktisk användbarhet. Fyra frågeställningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? På vilket sätt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? På vilket sätt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lärande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna använda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att få en ingång till våra frågeställningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom området ledarutveckling. För att insamla vårt empiriska material genomfördes sju intervjuer. Därefter analyserades materialet med inspiration av pragmatisk diskursanalys, samt med hjälp av utvalda teoretiska utgångspunkter; aktivitetsteorin, proximala utvecklingszonen, samt reflekterande handling. I detta analysförfarande urskildes en norm, att individers problemformuleringar i aktiviteterna kunde ses som ett dialektiskt spel mellan det individuella och kollektiva. Resultatet visar att motiv till att delta ofta grundade sig i ett behov av stöd.  Således har det visat sig att kommunikation och reflektion i ledarutvecklingsaktiviteterna tycks generera redskapen. Likväl som kommunikation ligger till grund för verktygsskapandet uppfattades kommunikativ kompetens och ett reflekterande förhållningssätt viktigt i rollen som ledare. Ledarutvecklingsaktiviteterna har vidare bidragit med redskap vilka lärt individer hantera situationer utifrån nya perspektiv. Det har framkommit hur aktiviteterna gett en ökad förståelse för betydelsen av att lära känna sig själv, medarbetares olikheter och således hur dessa lärdomar bidrar till ett mer effektivt ledarskap. Resultatet visar hur individer upplever att de haft nytta av flera av de verktyg som genererats, både för egen del och för organisationen i stort. / Present conception is that individuals are under constant development and learning during their entire life. Every year a large amount of money is spent on leadership development. There has been an increasing interest to such educational activities. The aim of this study is to examine, what the basis beyond participation can be in leader development activities, through a case-study at Stelena, and how participants perceive that the activities contributes to learning and practical use. Four questions were framed; which motives for participation in these activities appear? In which way do participants perceive that competencies and tools generates in the activities? In which way do participants perceive that the leader development activities have influenced them and contributed to learning? How do participants perceive the ability to use acquired competencies and tools in their daily work?   In order to find answers to our questions, we took part of recent science connected to leader development. Seven interviews were done in order to collect our empirical material. With inspiration from pragmatic discourse analysis and with theoretical base, the material was analysed. Our theoretical bases are activity theory, the zone of proximal development and reflective action. In the analysis work we did distinguish a norm, that problem formulations in the activities could be seen as a dialectical game between the individual and the collective.  The result shows that motives beyond participation many times were based on a need of support. It has been shown how communication and reflection in Stelena leader development activities appear to generate tools. As well as communication and reflection is underlying the creation of tools, communicative competence and a reflective approach are seen as very useful in the role of a leader. Stelena has also provided tools, which have taught individuals to manage situations from new perspectives. The study shows how the activities increased the understanding of the importance to get to know oneself, differences of co-workers and in what way such learning contributes to more effective leadership. The result shows how individuals experienced great usefulness of those tools, both for themselves and for the organisations.

Denna studie undersöker förutsättningarna för barns och vuxnas inflytande och frihet i förskolan. Studien bygger på observationer, intervjuer och diskussioner på en förskoleavdelning. Frihet definieras i studien – i linje med Marx och den dialektiska traditionen – som människans förmåga att uppleva och förändra verkligheten på ett aktivt meningsskapande sätt. Hur framgångsrika individerna är i sitt meningsskapande tolkas i samspelet mellan subjektens aktivitet och yttre omständigheter. Denna analytiska metod utvecklas i linje med aktivitetsteori, utifrån Vygotskij och Leontiev.I analysen – som också innefattar teorier från Habermas och Honneth – kopplas ökade krav på resultat och lärande i förskolan till en avsaknad av frihet för både vuxna och barn. Detta framträder hos vuxna dels i hur de uppfattar sig som passiva objekt för yttre krav dels i en upplevd brist på erkännande i yrkesrollen. Från barnens perspektiv inskränker ett mer formaliserat och planerat lärande möjligheter till fri lek, vilket barnen efterfrågar.Studier gjorda av Anette Emilson och Klara Dolk bekräftar bilden av styrda aktiviteter som hinder för barns inflytande. Men andra observationer i föreliggande studie motsäger också detta. Vissa sätt på vilket vuxna och barn skapar mening skulle inte vara möjligt utan planerade aktiviteter och organiserade möten. I en närstudie av två aktiviteter framstår inte pedagogens styrning som den mest avgörande faktorn för barns inflytande. Utifrån Csikszentmihalyis begrepp "flow" och Bjørkvold term "musisk" bedöms den avgörande faktorn för barnens frihet vara mer tydligt knuten till det sätt som barnen agerar. Detta frigörande förhållningssätt utmärks av en aktiv närvaro utan rädsla för misslyckande samt upplevelsen av verkligheten som föränderlig och dynamisk. / This study examines the conditions for children’s and adults' influence and freedom in preschool. The study is based on observations, interviews and discussions in a preschool class. Freedom is defined – in accordance with Marx and the dialectical tradition – as the human ability to experience and reshape reality in an active way that creates meaning. The success of children and adults in the creation of meaning is, in the study, examined in the interplay between the subjects’ action and the external circumstances. This analytic method is developed in accordance with activity theory, following Vygotskij and Leontiev.In the analysis – which also employs Habermas’s and Honneth’s theories – the increasing demands on results and learning in preschool are linked to a lack of freedom of both children and adults. The lack of freedom among adults appears both in relation to how they seem to experience themselves as passive objects of external demands and in relation to how they perceive a lack of recognition in their profession. From the children's horizons, a focus on a more formalized and planned learning can be interpreted as an obstacle for their desire for free play.Studies done by Anette Emilson and Klara Dolk confirm this picture of controlled activity as an obstacle to children's influence. But other central findings in my study contradict this viewpoint. Some of the ways in which children and adults create meaning, as observed in the study, would not be possible without planned activities and organized meetings. Furthermore, in a close study of two activities at the preschool, teacher control does not appear to be the most important factor determining children’s freedom. Based on Csikszentmihalyis concept of "flow" and Bjørkvolds concepts "musisk", the key factor for children’s freedom in the activity seems more strongly linked to the way in which children act and relate. This liberating way of being is defined in the way they are actively present without fear of failure and an ability to experience reality as changeable and dynamic.

<p>En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom</p><p>datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare</p><p>forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det</p><p>perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två</p><p>kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att</p><p>beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga</p><p>slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande</p><p>av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler</p><p>för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid</p><p>utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet.</p><p>Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat</p><p>sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa</p><p>aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.</p>

Information technology and political motives, e.g. e-governance, freedom of information legislation, has recent years lead to an increasing emphasis on users and access to records, but little research based knowledge about those issues exist so far. The main focus of the previous research is the use of non-current records in archival repositories. The aim of this thesis is to make a contribution to the research field, in order to gain a better understanding of the information behaviour of users of records in contemporary organizational settings. The research questions addressed are: § How are records used in contemporary organizations?- In what context and for what purposes are records used?- What user categories can be identified? § How is the search for records mediated?- What intermediaries are used in the search process?- How well do the features of the artefactual intermediaries serve the users' information needs?- What is the role of human intermediaries? An additional purpose of the study is to contribute to theory development, and to provide a conceptual model of the information behaviour of users of records that can form the basis for further research. The thesis is based on explorative case studies undertaken in two contemporary Swedish public organizations, one municipality and one governmental agency. Data was collected through interviews, analysis of documentary sources and complementary observations. The analysis of the findings was guided by a theoretical framework consisting of activity theory informed by concepts from archival theory and models of information behaviour. The results of the cases studies showed that information behaviour of users of records and the search process could be described as a part of an activity system. The search process was a sub-ordinated activity of other activities. The needs for records was generated by a task or accomplishment of anykind with purpose to achieve something. Those needs motivated the purposes of use of records: material, operational, accountability seeking or knowledge enhancing purposes. The subjects, users in collaboration with the registrars and archivists, seeked to obtain records with help of different mediational means, e.g. artifactual intermediaries as the journal and the archives inventory that could be defined as representational systems, in order to reach a certain outcome: fact-finding, re-construction of past actions and events, regaining experience and knowledge, verifying status, or illustrating and exemplifying. A variety of user groups, internal as well as external, could be identified in both organizations. Those could act as direct or indirect users, and indirect use by one part meant direct use by another who acted as a mediator between the records and the end users. The external users could be defined as stakeholders of the organizations or other users. Users showed, with occasional exceptions, a preference for informal means of mediation, particularly personal communication. Certain features of the formal representational systems, journals and inventories, could be identified, which made them less useful as search tool. Those were generated by contradictions and tensions within the organizations: contradictions within the representational systems; contradictions between the tasks of the users and the representational systems; contradictions between user requests and the access points in the representational systems; contradictions between external users and the activities of the organizations; contradictions between exogenous institutional conditions and the the activities of the organizations; and contradictions of a temporal character. These circumstances necessitated an active intervention of human intermediaries. This could be seen as an example of the division of labour in the organizations. Search and retrieval of records were part of the registrars’ and the archivists’ specific professional knowledge, but were not considered as primary tasks of other employees or, especially not, of the external users. The results of the study contributes to to the knowledge about the use of records, and how records are approached. It provides a model of the search process that can form the basis for further research. The practical implications of the findings could be improved search tools and user services, i.e. enhanced access. The thesis can also contribute to theoretical enrichment of the field by combining a more comprehensive social theory with archival theory and concepts from information science. / Utveckling av arkiv- och informationsvetenskap

Syftet med studien är att identifiera framgångsfaktorer, samt att påvisa hinder för att uppnå en fungerande elevhälsoorganisation, samt att visa hur Elevhälsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgångsrikt elevhälsoarbete på en skola. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa djupintervjuer av Elevhälsans personal i åk 6-9 på en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en väl fungerande Elevhälsa. Resultaten grundar sig även på samtal med annan personal på skolan, samt på observationer i olika klassrum. Data från intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrån aktivitetsteorin, där fokus ligger på beskrivning av Elevhälsans olika yrkeskategoriers mål, handlingar och operationer. Undersökningen visar hur Elevhälsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhälsoorganisation. Elevhälsans arbete med eleverna kretsar kring hälsofrämjande arbete och arbete för att eleverna ska nå kunskapskraven. Detta bygger på värdegrundsarbete där det satsats mycket kraft på relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever på skolan. Det finns dessutom en tydlig ledning och struktur i organisationen där rutiner och ansvarsfördelning är väl kända och accepterade av personalen. Det förebyggande arbetet bland personal och elever är betydelsefullt. Beslutsprocessen är snabb och dokumentationen upplevs som betydelsefull och användbar i praktiken. Det utgår stöd till elever i svårigheter utifrån deras individuella behov där lärarna visar att de tror på elevens förmåga att lyckas. Arbetet har sin grund i att det råder en positiv stämning bland både personal och elever, där det förebyggande arbetet för att stärka elevernas självkänsla och självtillit är betydelsefullt.   De hinder eller svårigheter som kan finnas för utvecklingsarbetet med Elevhälsan är att det inte finns något facit på hur verksamheten ska organiseras, varje skola måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar. Brist på tid, långdragen beslutsprocess och komplicerad dokumentation av elevärenden kan vara andra hinder. En otydlig ledningsorganisation kring Elevhälsans arbete utgör dessutom hinder för att utveckla en fungerande Elevhälsa. / The aim of this study is to find factors for success, and indicated impediments to achieving a well-functioning organization for students’ health. The study was carried out with qualitative in-depth interviews with the staff of the Students’ Health Organization for grade 6-9 at a school in the middle of Sweden, which according to the Swedish National School Board (Skolverket) is considered to have a well-functioning organization for student’s health. The results are also based on conversations held with other staff members of the school and observations made in different classrooms. Data from the interviews, conversations and observations have been analyzed based on the activity theory, focusing on descriptions of the goals, actions and operations of the different professions of the Students’ Health Organization. The study shows how the work of the different professions of the Students’ Health Organization, as well as the cooperation among the different professions, contributes to a well-functioning organization for students’ health. The work of the Students’ Health Organization revolves around promoting the health of the students’ and to establish prerequisites for the students to reach the knowledge requirements. This work is based on values and ethics where much effort is put into the relationship-building and good interactions among students and students and staff. There is also a distinct leadership and a structure of the school organization where routines and distribution of responsibility is well known and accepted by all staff. The preventive work among staff and students is important. The decision procedure is quick and the documentation is experienced as significant, important and useful in everyday work. Support is given to student in need, based on their individual needs and it is shown that there is belief in the students’ abilities to succeed. The work has its foundation in a positive attitude among both staff and students, where the preventive work; to enhance the students’ self-esteem is of great importance. The impediments or difficulties that can be found for the development of a functioning students’ health organization is that there is no key or straight answer to how the work should be organized; each school has to create its own model based on its own conditions. Lack of time, protracted decision procedures and complicated documentation of students needs, abilities and how to work with them are other impediments. An indistinct leadership of the students’ health organization and their work is also an impediment to the development of a functioning students’ health organization itself.

In recent years, distance courses combining online studies with physical meetings on campus have become increasingly common as an alternative to regular campus courses, even in vocational training programs with extensive practical skills components. This thesis is focused on the implementation of distance firefighter training in Sweden and the ways in which this intervention has affected training activities and participants, as well as on the impact that historical and contextual training aspects have had on the implementation process. Based on a sociocultural and activity theory framework, a longitudinal, comparative study was made of the distance and campus study modes, focusing on those challenges, contradictions and changes resulting from this intervention that have had the greatest impact on the students’ learning processes, the instructors’ teaching roles and the basic training program as a whole. Four data collections were made over a period of about five years. The data consisted of interviews with students and instructors, observations of practical exercises, logbook notes and general documents pertaining to the training programme. Three phases were identified in the implementation, viz. an introduction phase, an extension phase and a consolidation phase. The introduction phase was characterized by a focus on instructor-driven approaches where the instructors’ traditional one-way knowledge transfer approach to teaching was gradually re-assessed, which made possible the introduction of a technology-supported, more process-oriented and student-centered course design. This resulted in the distance students beginning to take greater individual responsibility for their studies than the campus students, who proved to be more dependent on the knowledge imparted by their instructors. The extension phase, during which other instructors, usually with little experience of technology-supported teaching, and additional student groups were included in the distance training, was characterized by a normalization of the changes brought about during the introduction phase, meaning that, to some extent, they tended to shift in the direction of the traditional knowledge transfer and practice-oriented approaches of the campus training mode. This tendency can be attributed to conflicts between the instructors’ conceptions of the online learning environment and their views of how vocational training should be conducted. The manner in which they dealt with these conflicts can be summarized as quiet resistance, manifested by reduced online presence, less support to the distance students and a continued focus on their commitments on the campus program. Over time, this appears to have resulted in the distance students adapting their study strategies to the dominating attitudes in the training program and spending less time interacting online. Although these patterns also occurred in the consolidation phase, it would appear that during this phase the distance students developed their own goal-oriented and self-directed learning strategies. An important conclusion of this thesis is that the traditional attitudes commonly found in the firefighter profession had less impact on the distance students’ learning processes than on those of the campus students. Furthermore, it was found that the implementation of the distance mode was a catalyst that brought to light conflicting views about the program’s goals and core content, and contributed to established attitudes to teaching and learning being challenged. However, it also contributed to some extent to changes in the approaches to teaching. Finally, the thesis demonstrates that the gradual changes in course design and the division of responsibility between instructors and students in the technology-supported distance mode resulted in the students becoming more goal-oriented, more focused on exercise preparations and better able to participate in exercises in a manner that deepened their understanding of the complexity of exercises.

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen på ett kommunalt äldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus är på den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vårdbiträden och regleras i Socialtjänstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar många anställda formell yrkesutbildning och många har svenska som andraspråk. Kraven på dokumentation har skärpts under de senaste femton åren, och tidigare forskning visar att det finns svårigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja såväl yrkesmässig som språklig kompetens. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text. Detta görs i en etnografisk fallstudie av en avdelning på ett äldreboende, där många av de anställda är andraspråkstalare. Materialet består av normerande styrdokument, observationer på avdelningen, intervjuer med omsorgspersonal samt analys av journalanteckningar. Arbetet på avdelningen analyseras med hjälp av Engeströms aktivitetsteori. Slutsatsen är att det finns motsättningar mellan den institutionella normen och den professionella praktiken. En motsättning är inbyggd i dokumentationens flerdelade syfte: den ska vara såväl ett dagligt arbetsredskap (ett professionellt syfte) som ett underlag för uppföljning (ett institutionellt syfte). Detta kommer till uttryck i att omsorgspersonalen när de skriver riktar sig till flera olika läsare. En annan motsättning är att det är möjligt för normauktoriteter att tolka den institutionella normen på olika sätt, om vad och hur mycket som ska dokumenteras. I uppsatsen föreslås att detta kan vara en anledning till variationer i den vardagliga skriftpraktiken. En tredje motsättning syns i personalens val mellan olika medierande redskap för att rekontextualisera händelser i vardagen. Ibland väljer de att kommunicera muntligt i stället för skriftligt, ibland väljder de andra skriftbaserade redskap än de institutionellt reglerade. En fjärde motsättning är att de institutionella reglerna slår fast att dokumentationen är ett viktigt redskap, men att det inte verkar finnas särskild tid avsatt för det skrivande som krävs. Denna tidsbrist leder till att en del händelser inte journalförs. En ytterligare slutsats är att det verkar vara minst lika viktigt att problematisera de krav som journalskrivandet i dag ställer på omsorgspersonalen, som att höja deras språkliga och yrkesmässiga kompetens.

Det finns en utmaning för designers att skapa digitala miljöer som främjar aktivitet, för att skapa goda vanor och rutiner som leder till växandet av communitys. Online communitys kan ibland sakna målstyrning som leder till minskat engagemang och motivation för medlemmar att bidrag till communityt. Det kan vara svårt för deltagare i dessa digitala miljöer att se vilket värde deras egna bidragande skapar. Eftersom online communitys får en allt mer växande roll i dagens samhälle när distanskollaborationer blir allt vanligare är det relevant att undersöka dessa problem. Tidigare forskning uppmärksammar social loafing som en förklaring till minskat engagemang och motivation i samarbeten. Vad som har kunnat påvisa förebyggande faktorer för denna negativa utveckling är att om individer blir påminda om deras värde till en community kan bidragandet öka, samt att gruppmål kan ge en mer bidragande effekt än individuella mål. Vad som även påverkar motivationen hos deltagarna är arbetsmönster i form av vanor och rutiner och den gemensamma grund som etableras mellan parter som inleder samarbeten. Denna studie fördjupar sig i aktiviteter hos innehållsskapare i kreativa online communitys inom spelutveckling, musikproduktion och andra typer av distanskollaborationer som är beroende av datorstödd kollaborativt arbete (CSCW). Resultat från intervjuer och enkätundersökningar har analyserats med hjälp av Aktivitetsteorin för att förstå vilka vanor som leder till framgångsrika kreativa samarbeten i en online community. Detta har genererat riktlinjer för design av digitala plattformar avsedda som online communitys och grundar sig i de aktiviteter som etablerar gemensam grund och deltagarkultur. Ett bästa praxisexempel presenteras även, baserat på de fynd från datainsamlingen som beskriver en distansbaserad musiktävling som främjar deltagande kultur och etablering av gemensam grund. Fortsatt forskning inom online communitys för kreatörer rekommenderas eftersom det finns ett behov tillgodose användarens specifika behov som grundar sig i personliga mål men även deras specifika användande av externa verktyg. / There is a challenge when designing digital environments that promotes activities for the purpose to creates routines and habits leading to the growth of a community. Online communities could sometime lack objective management, resulting in lowered engagement and motivation amongst the members to contribute. Members in these environments sometimes struggle to see how their contribution can make an impact. The importance of online communities has a greater role in society while attitude towards distance collaborations are becoming familiar, consequently investigating these issues is relevant. Previous research has observed this behavior and defines it as social loafing, groups and communitys lack contribution even though they have many members. What has been found as a prevention to this negative development shows that individuals are more likely to contribute when their value are acknowledged. What also has a motivating and positive effect is when they are assigned group-oriented goals rather than just assigned goals individually. Establishing routines, habits, and common ground between members of a collaboration has a role in this development. This study explores activities amongst creators that are active in creative online communities oriented in game development, music production and other types of distance collaborations dependent on computer supported collaborative work (CSCW). The results gathered from interviews and user-surveys, has been analyzed through Activity theory, to better understand the habits that leads to successful creative collaborations in online communities. We propose design guidelines for development of digital platforms that serves the purpose for online communities and stems through the activities that establishes common ground and a culture for participation. We also present a best practice example based on the finding, describing a distance facilitated competition in music production that promotes participation and establishment of common ground. Taking to account the wide variety of different technical and individual needs and goals of multidisciplinary creators serves as a suggestion for further research.

This qualitative study’s purpose was to investigate and compare the view towards activities for elders among the manager, employees and the elders at a nursing home. One manager, two employees and three elders participated in interviews. These interviews showed that the view towards activities among elders was generally positive. The informants stated that the activities contributed with several positive effects. Among them were the elders’ subjectively reported well-being. This indicated correlation between the results and activity theory, implying that activities are a vital part of elders’ well-being. When the informants were asked about the possibilities as well as obstacles of elders engaging in activities, economy and disease were, directly and indirectly, brought up as obstacles. Regarding the economy, the HR perspective but also new public management could serve as explanations. The largest possibility presented however was the employees; if they were passionate about activities, as would the elders also become. / Studien hade som syfte att undersöka och jämföra synen på aktiviteter för äldre bland verksamhetschef, personal och brukare på ett särskilt boende. En verksamhetschef, två personal samt tre brukare deltog som informanter i denna kvalitativa studie bestående av intervjuer. Dessa intervjuer visade att synen på aktiviteter är generellt positiv. Samtliga informanter uppgav aktiviteters positiva effekter, till exempel ett ökat välbefinnande för den äldre. Detta indikerar en korrelation mellan resultaten och aktivitetsteorin, vilken tyder på att aktiviteter är en viktig komponent i den äldres välbefinnande. När informanterna blev tillfrågade vilka möjligheter och hinder som fanns angående brukarnas deltagande i aktiviteter angavs ekonomi och sjukdom, både direkt och indirekt, som hinder av samtliga informanter. Vi tolkar dessa ekonomiska aspekter genom att använda oss av ett HR- samt new public management-perspektiv. Den största möjligheten som de alla uppgav var personalen; om de ansågs engagerade till aktiviteter, blev också de äldre det.