Denna avhandling inom interaktionsdesign handlar om användarmedverkan vid design av digitala edutainmentspel. Arbetet omfattar en aktionsorienterad forskningsansats där barns och ungdomars medverkan har främjats i tre tillämpade designprojekt. Genom observationer och intervjuer har utmaningar och strategier för användarmedverkan dokumenterats. Därtill även de bidrag som barnens och ungdomarnas medverkan innebar för design av edutainmentspel. Avhandlingen visar på två tydliga resultat. För det första, genom de utmaningar för användarmedverkan som designprocessen innebar och hanterandet av dessa utmaningar, så påvisas hur motiv till användarmedverkan kan förändras hos designteamet. Denna förändring är en pågående process som sker före, under och efter ett designprojekt. Motiv till användarmedverkan förändras med stöd av en förmedlare. En förmedlare bibringar synpunkter och designförslag mellan användare och designers. Förmedlaren anpassar även användarmedverkan till det sammanhang inom vilket designprojektet genomförs. Genom att delge designteamet dokument om och resultat av användarsessioner, så omvandlas förmedlarens kunskap om och erfarenhet av användarmedverkan till designteamets egen. Kunskap och erfarenhet vilka därefter förändrar motiv till design av fördel för användarmedverkan. För det andra så dokumenteras i avhandlingen betydelsen av att barn och ungdomar medverkar vid design av edutainmentspel. Dessa spel har under en längre tid utmanats av att finna balans mellan lärande och underhållning. Genom sin erfarenhet av målgruppens förväntningar på tekniken, samt av att bidra inom områden för design så som; koncept och innehåll, interaktionslösningar, samt utseende och känsla, så medförde barnens och ungdomarnas medverkan ett stöd för designteamet i att finna balans mellan lärande och underhållning. I resultaten framkommer att barnen och ungdomarna deltog i projekten i egenskap av informanter. Eftersom de inte hade ansvar för den utvecklade produktionen betraktades de inte heller som medlemmar i designteamet. Med sina resultat medverkar avhandlingen i diskursen om hur traditionella designperspektiv kan tillämpas vid design av digitala edutainmentproduktioner.

Information technology (IT) have for several decades been used in university education. An increasing number of classrooms today are built around a concept which uses IT in collaboration with the room itself. However, little is known about the experience of university teachers when working in such classrooms. This study examines the views and opinions of teachers at a Swedish university regarding using and interacting with these classrooms. Furthermore, we identify possible underlying factors that influence these views. Using data from qualitative interviews we apply Technology acceptance model (TAM) and Activity theory (AT) used in both education and human computer interaction to identify how different factors interact to form these opinions. Our study finds that teachers experience a lack of proper training in the use of classrooms as a concept and tend to stay in established norms of how education is to be conducted. These results leads to questions whether education in the use of these classrooms is adequate for teachers or if education needs to focus more on outcomes of the concept and changing established norms rather than to focus on the use of technology. Our study also shows that teachers do not view the classrooms as a whole where artefacts enable and form each other. Rather they view the physical room, the technology and themselves as separate entities that operate separately from each other.

Under många år har det pratats om ämnesintegrering i den svenska skolan. Detta skulle enligt forskare, Skolverket och Skolinspektionen vara ett sätt att öka engagemanget för matematik och förhoppningsvis öka kunskapsnivån i matematik hos Sveriges skolungdomar. Vår studie undersöker om elever på gymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram angriper matematikproblem olika beroende på graden av ämnesintegrering av programmets karaktärsämnen. Hela matematikkursen har präglats av denna typ av uppgifter för att sätta matematiken i en kontext som eleverna möter i sina karaktärsämnen och kommande yrkesliv.   Genom att både observera elever, då de löst större karaktärsämnesnära matematikuppgifter, och genomföra före-efter-diagnoser studerar vi hur eleverna formar sina lösningar men även hur deras kunskapsnivå i matematik påverkats av att kursen integrerats med karaktärsämnen.   Observationerna har analyserats med hjälp av boundary objects och boundary crossings mellan matematik och karaktärsämne. Dessa har tagits fram med hjälp av Engeströms (2005; 2015) aktivitetsteori samt Star och Griesemers (1989) utveckling av boundary crossing-teori.   Vi har i våra observationer sett att om uppgifter ligger nära elevernas kunskaper i karaktärsämnen har de lättare att hitta alternativa lösningsmetoder för matematikproblemen. Uppgifter kan vara färgade av karaktärsämnet men det är elevernas trygghet i sina karaktärsämneskunskaper som spelar störst roll huruvida de löser uppgiften med en traditionellt matematisk metod eller om de prövar alternativa metoder.   Elevernas kunskapsnivå i matematik förändras till största delen positivt, men inte så markant att det går att dra slutsatsen att ämnesintegrerad undervisning kan revolutionera svensk matematikundervisning.   Denna studie kan vara av intresse för fortsatt forskning kring ämnesintegrering samt för matematikkollegor som undervisar yrkeselever.

When people are stressed, they are likely to walk faster. Research indicates that walking speed is an indicator of pace of life, with a faster walking speed in urban areas. Based on empirical data, I designed and developed a prototype of an interactive carpet for encouraging users on the carpet to slow down and thus to relax more. I evaluated the interactive carpet with user interviews, and two different experiments, where one of the experiments was conducted in an exhibition environment. My findings indicate users feel more relaxed in the interaction when they are informed about how to operate the prototype, as opposed to users who are not informed before they use the prototype and thus have a learning phase in which they have to figure out how the prototype works. Like earlier research, my finding assures that the usability problem should be prioritized over improving the system for user experience (UX). In addition, I discuss applicability of the Activity theory framework to my studies and propose an extension of the activity checklist, namely to take user intention into account for a more holistic analysis. / När människor är stressade,så går de ofta snabbare.Forskning pekar på gånghastighet som en indikator på livstempot i övrigt, med en högre gånghastighet i stadsmiljöer.Baserat på empirisk data så har jag designat och utvecklat en prototyp för en interaktiv matta som ska uppmuntra användare till att sakta ner när de går över mattan, och därmed bli mer avkopplande.Jag utvärderade den interaktiva mattan med användarintervjuer och två olika experiment, där ett av experimenten utfördes i en utställningsmiljö.Mina resultat indikerar att användare känner sig mer avkopplade i interaktionen när de är informerade om hur de ska använda prototypen, i kontrast till användare som inte har blivit informerade innan de får använda prototypen och som därmed har en inlärningsfas där de måste räkna ut hur prototypen fungerar.I enlighet med tidigare forskning så visar mina studier att användbarhetproblem bör prioriteras över att förbättra systemet med avseende på användarupplevelse (UX).Utöver detta så diskuterar jag applicerbarheten hos aktivitetsteori på mina studier och föreslår en utökning av aktivitetschecklistan, nämligen att ta hänsyn till användarens avsikt för en mer holistisk analys.

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet. Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.

Fokus på arbetet ligger på hållbar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet görs i samarbete med en organisation vars medlemmar är familjer där en eller flera familjemedlemmar har en funktionsnedsättning. Syftet med arbetet är att undersöka unga vuxna med funktionsnedsättning och deras användarupplevelsen av hjälpmedelsteknologier och teknologier genom hållbar tillgänglighet och genom en aktivitetsteoretisk lins. Datainsamlingen bestod av en enkät, fyra semistrukturerade intervjuer och tre research in the wild observationer, varav två inspelade och en ute på fältet. Data analyserades genom en aktivitetsteoretisk lins varefter resultatet påvisade tre större teman: Skillnad i användarupplevelse mellan unga vuxna och föräldrar i användningen av hjälpmedelsteknologier och teknologier. Skillnad i användarupplevelsen för unga vuxna jämfört med hur många användbarhetsproblem som uppstår vid interaktion med hjälpmedelsteknologier och teknologier. Brister i hållbar tillgänglighet. Resultatet användes för att påvisa brister på både mikronivå; inom användarupplevelen av hjälpmedelsteknologi och teknologi, samt på en makronivå; hur samhälleligt stöd brister från skola och habilitering ända upp till tillämpning av lagar, regler och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Slutsatsen av resultatet är att det är sämre än vad man kunnat ana vad gäller att lagar, regler och rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte tillämpas fullt ut i praktiken i Sverige idag. Detta medför att användargruppen inte får ta del av de möjligheter som står till buds för att bli fullvärdiga aktörer i samhället, vilket dels är ett slöseri med resurser samtidigt som det hindrar deras personliga och yrkesmässiga utveckling och potential. / Focus in this work lies in sustainable accessibility for people with psychical disabilities. This work is made in cooperation with an organization which members are families where one or more family members has a disability. The purpose of this work is to investigate young people with disabilities and their user experience of assistive technology and technology, through an activity theory lens. The data collection consisted by an inquiry, four semi structured interviews and three research in the wild observations, whereas two were recorded and one were out on the field. Data was analyzed through an activity theory lens whereas the result demonstrated three larger themes: The difference in user experience between young adults and parents in the use of assistive technology and technology. The difference in user experience by young adults compared to the amount of usability problems that occurs in the interaction with assistive technology and technology. Deficiency in sustainable accessibility. The result was used to show deficiencies at both micro level; in the user experience of assistive technology and technology, and through a macro level; how society support fails from school and rehabilitation all the way up to laws, rules and rights for people with disabilities. The final result is that it is worse than what you could possibly imagine in terms of laws, rules and rights for people with disabilities in Sweden today. This causes that this user group can’t take part of the possibilities that stands a head to be full worthy actors in society, which on one hand is a waste of resources and on the other hand stops their personal and professional development and potential.

I och med att det finns en möjlighet till otillåten gallring, och därmed risk för allmänhetens bristande insyn i svenska statliga myndigheters verksamhet, var syftet med denna uppsats att se i vilken utsträckning en handläggare har praktisk makt över bevarande och gallring hos svenska statliga myndigheter. Vidare var uppsatsens syfte att redovisa vilka faktorer i myndigheternas egen verksamhet som bidrog till utfallet av hur handläggare hanterade bevarande och gallring.   Som metod har intervjuer gjorts med arkivarier och handläggare på två olika svenska statliga myndigheter för att se om myndigheternas verksamheter påverkade hur handläggare valde att bevara eller gallra handlingar som de hanterade. I undersökningen deltog en mindre myndighet och en större myndighet med syftet att undersöka om olika verksamheter kunde påverka vem som hade den praktiska makten över bevarande och gallring hos myndigheterna.   Som teorimodell användes verksamhetsteorin och verksamhetssystemet för att systematisera och redovisa resultaten av undersökningarna. Ännu en teorimodell som lyftes fram i uppsatsen var Records Continuum Model som visade på informationens olika dimensioner och vikten av att fånga och organisera handlingar så att det finns en möjlighet att tillgängliggöra dem.   De två fallstudierna visade att det förekom att handlingar inte hanterades efter de regler och rutiner som tagits fram för den ena av myndigheterna. Resultatet visade också att hur verksamheten såg ut hos myndigheten starkt påverkade den praktiska makten som handläggare gavs för att ta ställning till bevarande och gallring av vissa handlingar. Resultatet visade att för en myndighet med många anställda och större informationsflöden har arkivarien svårt att nå ut med information och rutiner på ett bra sätt och handläggare hade mindre tid till att värdera informationen. / There is a suspicion of increased destruction of documents when the Administrative Officer manages the records appraisal in Swedish government authorities, which can lead to a problem regarding the transparency and public access to information. The aim of this thesis was to contribute with knowledge about in which extent an Administrative Officer has the power over practical records appraisal in Swedish government authorities and to find out if the practical power depended on activities within the agencies.   Interviews with Archivists and Administrative Officers at two different Swedish government authorities were conducted in order to see if the activities within the authorities affected how Administrative Officers handled the records appraisal. The study involved a small and a large authority to examine whether different activities could affect the practical power over records appraisal.   The activity theory was used to introduce, present and analyze the survey results. Records Continuum Model is another theory model that was highlighted in the thesis to show the importance of planning the records management even before a record is created.   The result of the case studies showed that there were records not handled according to the rules and policies for one of the studied authorities. It was revealed that Administrative Officers had some practical power over appraisal. The result also showed that the activities within the authorities strongly affected the practical power which Administrative Officers was given. It was shown that, in an authority with a large number of employees and greater flow of information, the Archivist did not reach out with information and routines to the employees. Administrative Officers also had less time to evaluate information when the number of e-mail was a problem.

To make mathematics more significant for the beneficiaries, the problem studied in this thesis is to investigate how to connect mathematical daily practices with educational contexts. The overarching aim is to investigate how to contextualise school mathematics within Rwandan cultural mathematics practices. The content of the thesis reports on the characteristics of mathematical organisations in three workplace settings (taxi driving, house construction and restaurant management) which in turn serve as source for the design of contextualised mathematical activities for student teachers in a teacher education programme. Three levels of mathematical practices are described: (1) mathematical practices that are performed by workers within their respective workplaces, (2) mathematical practices that are performed by student teachers while solving and posing contextualised mathematical tasks for secondary school students, (3) mathematical practices that are carried out by secondary school students. Data gathered from individual and group interviews, transcripts of group discussions and students’ written reports of mathematical work were analysed from the perspective of both activity theory and anthropological theory of didactics. Findings from workplace settings revealed that mathematical organisations performed by workers are characterised by techniques which are functional to the problem at hand, the cultural constraints and the educational background of the workers. As long as they are pragmatic towards the goals of the activity no further justification of the techniques used is needed, resulting in a mathematical organisation with undeveloped know-why (logos). On the contrary, at university and secondary school settings, students justified the used techniques throughout the related taught content of the subject mathematics. Also from each category of mathematical practice, it is shown that while connecting workplaces and educational settings the didactic transposition process was much influenced by the institutional conditions and constraints. / För att göra matematiken betydelsefull för avnämarna är problemområdet som studeras i denna avhandling hur den matematik som finns i samhället kan överbryggas till en undervisningskontext. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur man kan kontextualisera skolmatematik i kulturella praktiker i Rwanda. I avhandlingen belyses först matematisk organisation på tre arbetsplatser – i en taxiverksamhet, hos en byggmästare och hos en restaurangägare. Matematik i dessa verksamheter utgör underlag för att konstruera uppgifter för lärarstudenter inom ämnet matematik som först löser uppgifterna och sedan i sin tur konstruerar uppgifter för elever motsvarande årskurs nio i grundskolan. Uppgifterna konstrueras med utgångspunkt i den information studenterna fått om de tre verksamheterna. Datainsamlingen skedde med hjälp av individuella intervjuer, gruppintervjuer och bandinspelade gruppdiskussioner samt studenters och elevers nedtecknade lösningar på respektive uppgifter. Data analyserades med hjälp av aktivitetsteori och antropologisk didaktisk teori. Resultaten från arbetsplatserna visade att matematisk organisation kännetecknades av tekniker som är funktionella för de problem som behövde lösas, de kulturella villkor som förelåg och deltagarnas utbildningsbakgrund. Så länge som teknikerna ledde till önskade mål för verksamheten fanns inga behov att utveckla tekniken som kännetecknades av en matematisk organisation med outvecklad logos. I kontrast till denna strategi sågs studenter och elever i respektive miljöer redovisa de tekniker som användes och motivera dem i enlighet med vad som krävs inom matematikämnet. Den matematiska transpositionsprocessen som utfördes av deltagarna i de olika miljöerna influerades i hög grad av rådande institutionella villkor och begränsningar.

Over time, the state has undertaken various reforms to govern the development of education. The issue of using new media may be seen as such an example. A change in the use of media in education imposes great challenges on both municipalities and teachers. This thesis aims to visualise and discuss governance in the contradictions that arise in practical activities aimed at integrating new media in school teaching, based on three actors’ perspectives, namely the dilemmas of the teacher, the media pedagogue and the media developer. The study is based on systemic thinking about governance and I employ both activity theory and the concept of governmentality to visualise and discuss the governance. The study is conducted in the form of a case study. The case consists of a municipality where, based on the curriculum’s mission, teachers have tried to find ways to integrate new media into their teaching. My own connection to the case consists of having been a driving and governing force in the work as a teacher, media pedagogue and media developer. The case was chosen because the municipality’s work on the national level and via the media has been held up as a good example. The empirical part consists of both my own life narrative and studies of different documents, texts, images, films and sound recordings that show how govern­mentalities are formed and take shape on the micro, macro and meso levels. I use a methodological prism, a combination of different analytical perspectives, discourse, activity, narratives and governmentality. The results reveal that the driving actors are innovatively handling the systemic contradictions that arise in the work of carrying out the curriculum’s mission. The governance of the activities is based on a trust rationality. The more the use of new media is spread in the municipality’s schools, the more contradictory it becomes for the middle level’s actors. The trust rationality has been superseded by a distrust rationality, creating a growing gap between the administration and the activities.

In order to be able to change, to maintain competitiveness as a company in a world where rapid changes is part of the daily life, it is crucial to have knowledge and methods in how to change. One method, originally developed in Finland, is the Change Laboratory. This method is said to be efficient, not only concerning change aspects but also learning, since change and learning in this method is intertwined. This Master Thesis (20p.) tells about the process of conducting a Change Laboratory with a Swedish high-tech company and analyses factors in the process that makes change possible. / Detta Magisterarbete (20 poäng) berättar om processen kring ett Change Lab på ett svenskt high-tech företag och analyserar vilka faktorer i metoden som gör förändring möjlig. / 0455-311143, -309097