Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framställningar av och påverkan på socialt arbete och professionen. Vi har genom kontakter fått tag på samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval då vi var ute efter en specifik målgrupp, socialarbetare som arbetar inom Socialtjänsten. Respondenterna har i fokusgrupper fått diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrån tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och användes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman såsom hur de uppfattar att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier påverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare. Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framställningar var att det övervägande var negativa. Framställningarna ansågs bidra till okunskap och skandalisering av yrket. Socialarbetarna uppfattade att massmediers framställningar bidrog till ett avstånd mellan det sociala arbete och allmänheten genom moralisk panik. Socialarbetarnas uppfattningar om massmedier påverkan var att de ansåg att det påverkar såväl socialarbetarna, allmänheten och andra professioners syn på det sociala arbetet. Resultatet visade även på att massmediers framställningar påverkar på både individnivå och organisatorisk nivå. Massmediers framställningar påverkar allmänheten genom att det som sätts på dagordningen även blir viktiga frågor för allmänheten. Socialarbetarnas uppfattningar om allmänheten i relation till massmediers framställningar var att allmänhetens uppfattningar var både positiva och negativa till socialt arbete. Socialarbetarnas uppfattningar om vilka bakgrundsfaktorer det finns till massmediers framställningar var att de trodde att mycket berodde på okunskap. Deras uppfattning var att allmänheten, massmedia och andra professioner har väldigt dålig insyn i yrket. Allmänheten har hög tilltro till vad massmedier förmedlar vilket massmedier ofta använder i säljande syfte. Socialarbetarnas uppfattningar om hur de skulle vilja framställas i massmedier var att de önskade att en mer nyanserad och neutral bild förmedlades till allmänheten. Fokusgrupperna ansåg att massmedia skulle kunna användas till att marknadsföra och sprida kunskap kring yrket.

Människans utsläpp av växthusgaser håller på att orsaka en förändring av jordens klimat. Den ökande koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, som till exempel koldioxid, medför att en större del av värmestrålningen hindras från att återstråla ut i rymden igen, vilket driver på den globala uppvärmningen. För att kunna nå uppsatta klimatmål och minska de klimatpåverkande utsläppen krävs att hela samhället ändrar sin livsstil i en mer miljövänlig riktning. En central del av Sveriges klimatarbete är att sprida kunskap om klimatförändringens orsaker, konsekvenser och åtgärder i syfte att öka människors deltagande och intresse för klimatfrågan. Syftet med denna studie är att mäta allmänhetens kunskaper om och attityder till klimatförändringen genom en enkätundersökning samt analysera om det finns ett samband mellan kunskap och attityd genom regressionsanalys. I enkäten deltog totalt 149 respondenter från Sveriges allmänhet. Resultatet indikerar att det finns ett stort engagemang för att lösa klimatproblemet och en övervägande positiv attityd hos allmänheten till att minska sin klimatpåverkan men att kunskapsnivån om klimatförändringen är måttlig. Regressionsanalysen visar att det saknas ett tydligt linjärt samband mellan kunskap och attityd. Av resultatet konstateras att det behövs en högre grad av utbildning om klimatförändringens orsaker och konsekvenser samt mer lättillgänglig information till allmänheten om hur de kan bidra till ett bättre klimat. / Human emissions of greenhouse gases are causing a change in the Earth's climate. The increasing concentration of greenhouse gases in the atmosphere, such as carbon dioxide, prevents a greater proportion of heat radiation from being re-emitted to space, which drives global warming. In order to achieve set climate goals and reduce climate-related emissions, the entire society needs to change its lifestyle into a more environmentally friendly way. A central part of Sweden's climate work is to disseminate knowledge about the causes and consequences of climate change as well as possible actions, in order to increase people's participation and interest in climate issues. The purpose of this study is to measure the public's knowledge and attitudes towards climate change through a survey and analyze whether there is a relationship between knowledge and attitude through regression analysis. The survey included a total of 149 respondents from the general public of Sweden. The result indicates that there is a great commitment to solve the climate problem and a predominantly positive attitude among the public to reduce its climate impact, but that the level of knowledge about climate change is moderate. The regression analysis shows that there is no clear linear link between knowledge and attitude. The result states that there is a need for a higher degree of education about the causes and consequences of climate change, as well as more accessible information to the public on how they can contribute to a better climate.

Denna studie syftade till att undersöka hur uppfattningar skiljer sigavseende den brottsförebyggande effekten av inkapacitering respektive behandling. Syftet var också att undersöka i vilken utsträckning uppfattningar skiljer sig i den manliga populationen och i den kvinnliga populationen, samt hur dessa uppfattningar skiljer sig mellan könen. Urvalet bestod av totalt 151 respondenter, varav 77 var män och 73 var kvinnor (M=24,83 år, SD=5,69). Respondenterna fick ta del av ett antal vinjetter med tillhörande påståenden i en webbenkät, och resultaten visade att behandling uppfattades vara effektivare i ett brottsförebyggande syfte än inkapacitering. Denna skillnad kan dock ha varit ett resultat av att kvinnorna i högre uträckning hade en positiv uppfattning om effekten av behandling i jämförelse med inkapacitering, eftersom det i den manliga populationen inte fanns någon signifikant skillnad. Det kunde heller inte påvisas en signifikant skillnad mellan könen vad gäller deras uppfattningar om den brottsförebyggande effekten av inkapacitering respektive behandling. Studiens resultat går i linje med “Moral development theory” och dess aspekt om att kvinnor är mer empatiska och omhändertagande och därför uppfattar behandling som mer effektivt vad gäller att förebygga brott. Baserat på studiens resultat och hur de kontrasterar med tidigare forskning, problematiseras allmänhetens ökade inflytande på kriminalpolitiken. / The purpose of this study was to examine how the perception of incapacitation and rehabilitation differs in regard to their crimeprevention effects. The purpose was furthermore to examine to what extent these perceptions differ in the male population and in the female population, and how these perceptions differ between the two genders.The sample consisted of 151 respondents, of which 77 were men and 73 were women (M=24,83 years, SD=5,69). The respondents were presented to a number of case descriptions and related statements in a web questionnaire, and the results showed higher support for the rehabilitation perspective than incapacitation regarding the perception of their crime prevention effects. Though, this difference could have been a resault of the fact that women were more positive to the rehabilitation perspective than incapacitation for a crime prevention purpose. Thus, in the male population there was no difference in the perception of the crime prevention effect of rehabilitation compared to incapacitation. Neither could any significant differences be found between the genders in their perceptions. The results of the study can be explained by the “Moral development theory”, and its aspect of women being more empathic and care taking and therefore have a positive perception of rehabilitation and its crime prevention effect. Based on the results of the study and how they differ from earlier research, the public’s influence on criminal policy is problematised.

Byggsektorn står idag inför ett ökat krav på öppenhet och dialog under byggnadsprojekt. Teknologiska framsteg har idag gjort det möjligt att med digitala visualiseringstekniker redovisa byggnadsprojekt på många olika sätt. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka värden som visualiseringstekniker kan bidra med i ett kommunikationssyfte mot allmänheten. Syftet var även att identifiera eventuella hinder och utmaningar med att använda tekniken. Litteraturstudien visade att byggbranschen står inför ett ökat behov av kommunikation. Tidigare forskning har visat potentialen i hur olika typer av visualiseringar kan användas i kommunikations- och informationssyfte riktat mot olika intressenter. Litteraturstudien gav även ett antal riktlinjer som arkitektoniska visualiseringar bör förhålla sig till.  Den använda metoden utgick från en fallstudie av ett byggnadsprojekt som låg som bas för utvecklingen av ett antal olika visualiseringar med varierade informationsinnehåll och interaktivitet. De testade teknikerna bestod utav perspektivbilder, animerad video, interaktiv solstudie samt interaktiv 3D-modell. I studiens inledande del gjordes en förstudie där tre personer från olika byggföretag intervjuades. Syftet med förstudien var att klargöra hur arkitektoniska visualiseringar riktade mot allmänheten används idag. De framtagna visualiseringarna utvärderades via två olika empiriinsamlingar. Den första insamlingen bestod av en webbaserad enkätstudie som delades online, där ett självselektivt urval fick testa och utvärdera de framtagna visualiseringarna. Den andra insamlingen bestod utav en fokusgrupp med fem personer från ett arkitektkontor som fick diskutera de framtagna visualiseringarna utifrån deras perspektiv.  Analysen delades in i tre olika perspektiv baserat på den insamlade empirin: arkitekter, byggherre/entreprenör samt allmänheten. Studiens slutsatser visade på att det fanns ett intresse bland enkätrespondenterna att ta del av visualiseringar i tidiga skeden av projekt. Enkätrespondenterna hade en positiv inställning till de visualiseringstekniker som de ansåg ge en mer transparent och öppen delning av information, vilka i denna studie var solstudien samt 3D-modellen. Dessa ansågs som mer transparenta då de kunde visa både positiva och negativa konsekvenser av ett projekt. Resultatet visade även problematiken med att använda tekniken, då flera olika intressenters intressen måste beaktas samtidigt. Huvudutmaningen för framtida studier är att klargöra vilket värdeskapande tekniken har utifrån byggföretagens perspektiv, hur ändringar i projekt ska hanteras samt att matcha detaljnivån på projektet mot det skede i byggprocessen som projektet befinner sig i.  Studiens bidrag är att ha utmanat den roll som arkitektoniska visualiseringar har i kommunikationssyfte mot allmänheten. Genom att jämföra olika byggaktörers perspektiv med allmänhetens kunde studien visa på möjligheterna med tekniken men även den komplexitet som berör användningen av arkitektoniska visualiseringar i informationsdelningssyfte. / Today, the construction sector is facing an increased demand for openness and dialogue of construction projects. Recent technological advances in digital architectural visualization techniques have made it possible to present building projects in many ways. The purpose of this study was to identify the values that visualization techniques can contribute to communication with the public and to identify possible problems and challenges with using the technology. The literature study showed how the construction industry today is facing an increased need for information sharing. Previous research has shown how different types of visualizations can be used for communication and information purposes aimed at different stakeholders. The literature study also provided several guidelines which visualizations should adhere to.  The method used in the study was a case study of one building project where several different visualization techniques were developed consisting of a variety of information content and interactivity. The tested techniques consisted of rendered still images, animated video, interactive sun study and an interactive 3D environment. In the introductory part of the study, a pre-study was done where three people from different construction companies were interviewed. The purpose of the pre-study was to clarify how architectural visualizations aimed at the public are used today. The visualizations produced were evaluated via two different collections of empirical data. The first data gathering was done through a web-based survey that was shared online, where self-selective respondents tested and evaluated the developed visualizations. The second data gathering consisted of a focus group with five people from an architect firm who discussed the tested visualizations from their perspective. The analysis was divided into three different perspectives based on the empirical data collected: architects, property developer and the public. The results of the study show that there is an interest among the survey respondents to get access to the visualizations in the early stages of a building project. The survey respondents had a positive attitude towards the visualization techniques that game a more transparent and open sharing of information where the visualizations could show both positive and negative consequences of a project. The results also showed problems with using the techniques, as several different stakeholders’ interest must be considered and be considered simultaneously. The main challenge is to clarify the value created by of technologies from the perspective of construction industry, how changes in the projects are handled and how to efficiently and accuracy match the detail level of the visualizations to the detail level of the project. The study's contribution is to have challenged the role that architectural visualizations play in communication information about construction projects towards the public. By comparing the perspectives of different construction actors along with the public, it was possible for the study to show the possibilities but also the complexity that concerns the use of architectural visualizations for information sharing purposes.

Artificial Intelligence in healthcare is a vibrant topic that many people and experts have different opinions about.  Due to different norms and cultures, the usage and opinions of AI in healthcare differ around the world. Consequently, ethical questions regarding AI in healthcare are complex. AI in healthcare is a sensitive subject because of the delicate nature of healthcare. This results in discussions on how to use AI ethically. Due to these discussions, we adress two research questions in this thesis. The first research question is: How does the public think that decision-making on ethical issues within AI in healthcare should be handled? The second research question is: Is the public prepared to hand over decision-making in different scenarios in healthcare to artificial intelligence? Through these questions, we aim to understand more about the Swedish public's opinion rather than the experts and organizations working in this area. This area of the subject was motivated by the lack of research on the general public in this matter. Therefore, a survey was created to collect data about this subject. The data collected through the survey led to a result. Some of the findings were that the general Swedish public wants the government to decide on ethical issues within AI in healthcare. Furthermore, respondents were skeptical about giving all the decision-making to AI in most of the given scenarios in the survey.  This thesis answers these questions and gives insight into the Swedish general public’s opinions regarding ethical issues with AI in healthcare.

I ljuset av Europaparlamentets nya förordning Allmän dataskyddsförordning (GDPR) och i samband med utveckling av teknik som Big Data och Internet of Things, undersöker denna studie hur användarnas digitala personuppgifter hanteras och allmänhetens åsikter kring detta. De metoder som används för att svara på studiens forskningsfråga är en systematisk litteraturstudie och en webbaserad enkätundersökning. Syftet med enkätundersökningen är att komplettera litteraturstudien med svar från allmänheten i närområdet, i detta fall Sverige. Med hjälp av dessa metoder jämförs det hur företagen hanterar användarnas personuppgifter och allmänhetens syn på denna, för att slutligen komma fram till om företagen uppfyller användarnas behov och önskemål. / In light of the European Parliament's new regulation the General Data Protection Regulation (GDPR) and the development of technologies such as Big Data and the Internet of Things, this study investigates how users' personal data are handled and public opinion about this. The methods used to answer the study's research question are a systematic literature study and a web-based survey. The purpose of the survey is to supplement the literature study with answers from the public in the immediate area, in this case Sweden. Using these methods, the study aims at comparing how companies handle the users' personal data and the public's view on it, to see if companies meet the users’ needs and wishes.

Klarspråk handlar om att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Syftet med denna studie har varit att undersöka klarspråksarbetet i EU-texter riktade till allmänheten med utgångspunkt i huruvida de interna direktiven rekommenderar klarspråk och om de faktiska översättningarna skrivs på klarspråk. För att uppnå detta genomfördes en analys på direktiven i jämförelse med de svenska klarspråksriktlinjerna utgivna av Språkrådet. Därefter analyserade jag två EUtexter med allmänheten som mottagare utifrån de aspekter som tas upp i klarspråksrekommendationerna. Som lyfts i metodavsnittet finns det flera svårigheter vid klarspråksundersökningar såsom en avsaknad av tydliga definitioner av så kallade byråkratiska och ålderdomliga ord och uttryck. Resultatet visar vidare att de interna direktiven rekommenderar klarspråk men att översättningarna i varierande grad följer dessa rekommendationer. Med andra ord har det klarspråksarbete som utförs av Europeiska kommissionen ännu inte slagit genom på bred front i praktiken.

Tandhygienistyrket är ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 år och har under denna tid genomgått stora förändringar. Tandhygienister behandlade från början enbart patienter som remitterades av tandläkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvården idag inte alltid känner till vad en tandhygienist gör. Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvårdsklinik vet vad en tandhygienist gör. En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med användning av enkäter, bestående av 22 frågor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 väntrumsenkäter av personer som besökte tre folktandvårdskliniker i Landstinget Blekinge. Urvalet var konsekutivt, författarna till studien tillfrågade personligen personer, 16 år och uppåt, i den ordning de anlände till väntrummen om de ville delta i studien. Merparten av respondenterna kände till att en tandhygienist självständigt genomför undersökningar, informerar samt arbetar förebyggande. Respondenterna var tveksamt inställda till om tandhygienister fick ställa diagnos på och behandla tandlossningssjukdom. Slutsatsen av studien är att en majoritet av de människor som besöker en Folktandvårdsklinik inte till fullo vet vad en tandhygienist gör. / Dental hygienist is a relatively new profession and the profession has existed in Sweden for about 40 years. During this time it has gone through major changes. In the beginning, dental hygienists only treated people who were referred by a dentist. These factors may have resulted in that visitors to public dental clinics not always knowing what a dental hygienist does. The aim of this study was to investigate if people who visited public dental clinics know what a dental hygienist does. An empirical study was carried out using a questionnaire containing 22 multiple-choice questions. In total 150 questionnaires were answered by visitors to three public dental clinics within Blekinge county. The sample method used was consecutive. The authors asked people 16 years and older, in the order in which they arrived at the clinic, if they would participate in the study. The majority of the participants were aware that dental hygienists carry out examinations independently, inform and work preventively. The participants were unclear that dental hygienists could diagnose and treat periodontal disease. The conclusion of the study is that visitors to public dental clinics do not know entirely what a dental hygienist does.

<p>Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.</p>

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.