I denna uppsats har aktiva lärares erfarenheter av och inställningar till användning av digitala respektive analoga läromedel i So-undervisningen undersökts. Studiens urval består av sex lärare som undervisar i SO i grundskolans tidigare år, från tre olika kommuner i Sverige. I genomförandet av studien valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, där data samlades in genom skriftliga svar från vår enkät. Studien tar utgångspunkt i en innehållsanalys där vi har tematiserat materialet, för att på så sätt besvara studiens frågeställningar. I efterföljande resultat har vi redovisat respondenternas svar i relation till ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. Resultatet i studien visar att kompetensutveckling, förutsättningar och inställning till digitala verktyg är avgörande faktorer för att lärare ska använda sig av dessa i sin undervisning. Eftersom bristande kompetensutveckling framför allt är det studiens resultat visar på, hade det till framtida studier varit av intresse att studera varför detta är så lågt prioriterat. Ämnesord: Digilogt,

Denna studie undersöker antalet av den multimodala resursen som kan kategoriseras som fotografi som finns representerat i fyra stycken läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Undersökningsmaterialet avgränsas till de arbetsområden som behandlar de fiktivt berättande genrerna lyrik, epik och dramatik i läromedlen. Med ett urval av tre stycken fotografier från varje läromedel analyseras också samspelet mellan den multimodala resursen och den tillhörande texten. Dessutom undersöker studien om det råder några likheter eller skillnader för fotografierna gällande deras kommunikationssyfte och potential som meningsskapande. Undersökningen tar avstamp i den socialsemiotiska teorin på multimodalitet och genom både en kvantitativ och kvalitativ metodansats besvaras frågeställningarna. Studien visar att antalet fotografier som används som multimodal resurs är jämt i tre av fyra undersökta läromedel. Ett av läromedlen använder en mindre mängd fotografier som multimodal resurs. Undersökningen visar också att det råder ett samspel mellan fotografiet och den tillhörande texten i de flesta av exemplen med ett fåtal undantag. Studien uppmärksammar dessutom likheter och skillnader mellan fotografiernas kommunikationssyften och potentialer som meningsskapande.

Läromedel har en viktig roll i skolan, både digitala och analoga. Forskning visar att användandet av läromedel minskar, men att analoga dominerar över digitala i det digitaliserade samhället. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur engelsklärare i den svenska gymnasieskolan förhåller sig till läromedel i sin undervisning. Vidare undersöks förhållningssättet till analoga och digitala läromedel och vad anledningarna till användande av läromedel är. För att ta reda på detta har en enkätstudie utförts bland engelsklärare på gymnasienivå i Sverige. Med en deskriptiv statistisk analys visar resultatet att trots vikten av läromedel enligt styrdokument frångår många lärare användandet av läromedel. Anledningarna till varför man väljer att använda läromedel är främst tidsbesparing och struktur. Orsakerna till varför man väljer att frångå läromedel är främst begränsning. Analoga läromedel används och föredras mer än digitala läromedel, men många kompletterar de båda typerna med varandra. Grunderna till minskat användande av läromedel och olika typer av lärverktyg diskuteras. Huruvida ålder på lärare påverkar användandet av läromedel, både analoga och digitala, samt om hybridprodukter är framtiden vore intressant för vidare forskning.

Entuela Capani (2023). Digital vs analog teaching tools in Swedish education. Swedish, independent work in Swedish, basic level 15 higher education credits, specialization 4–6, spring term 2023. Department of Humanities, Education and Social Sciences. In the revised curriculum, the use of digital tools has been given considerable space in Swedish teaching. Thus, the purpose of this study is to investigate how the middle school teachers design teaching by combining both digital and analog teaching aids. What perceptions do teachers have when students’ learning and meaning making takes place via digital and analog teaching aids. Associated to this, it is also investigated whether the teachers have sufficient digital skills to conduct multimodal teaching and develop student’s critical insights and understanding. To answer the study’s questions, a qualitative study based on six semi-structured teacher interviews is used. The teacher’s perceptions are analyzed based on a phenomenographic method approach where five categories of description have been crystallized. The results of the study show that the interviewed teachers vary teaching between digital and analogue teaching aids because they consider that the teaching aids complement each other. Implementation of digital tools in teaching as mediated tools is considered a major challenge for middle school teachers. The fundamental factor lies behind their digital competences and that the development of digitization is not at the same pace as these competences. New didactic methods need to be implemented to deal with the new changes that digitization has created.

Digitala läromedel används alltmer i den svenska skolan och förändrar elevers inlärningsmiljö. Forskning har visat på att det digitala läromedlet har många fördelar gentemot det analoga när det kommer till representation, interaktion och social positionering, men forskning har visat på det digitala läromedlets brister och tillkortakommanden när det kommer till att läsa informativa texter digitalt. Forskning visar också att med digitala läromedel så försvinner handskriften, som är till stor hjälp för att viska lagra det vi arbetar med i minnet. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om hur elever i årskurs 4 upplever lärandet med hjälp av digitala och analoga läromedel. Erfarenheter från 6 elever i årskurs 4 har belysts med hjälp av öppna intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att återkoppling till elever, orientering i text i de båda läromedelstyperna och att särskilda uppgifter föredras på grund av bekvämlighet. Elevers behov av god och forskningsbaserad återkoppling samt den digitala textens svårigheter diskuteras. Vidare forskning behövs om yngre elevers upplevelser av läromedel, men då med ett perspektiv som också fokuserar på elevers motivation till olika läromedel och uppgifters utformning i de olika läromedlen.

Digitaliseringen i svensk skola är en process som pågått under lång tid och från höstterminen 2017 finns nya skrivningar i läro-, kurs- och ämnesplaner om förstärkt digital kompetens (Skolverket, 2017). Kommuner satsar på att ge varje elev ett digitalt hjälpmedel i form av en bärbar dator eller lärplatta. Hittills har inte något tydligt samband mellan dessa digitala satsningar och ökad måluppfyllelse kunnat påvisas. Det finns få undersökningar om elevers uppfattningar av digitalisering i skolan vilket föranledde denna studie med syfte att undersöka och beskriva högstadieelevers egna uppfattningar av digitala läromedel jämfört med analoga i ämnet matematik och därigenom bidra till fördjupad kunskap. Tre forskningsfrågor formulerades för att uppfylla syftet: Hur arbetar elever med digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Vilka aspekter av lärande urskiljer elever i relation till digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Föredrar elever digitala läromedel, analoga läromedel eller både och? Då studiens syfte är att söka och beskriva elevers uppfattningar av ett fenomen har med utgångspunkt i detta gjorts valet att använda fenomenografisk ansats och denna kvalitativa metod har även använts för insamling och analys av data. För att besvara frågeställningarna består materialinsamlingen av 11 inspelade och transkriberade djupintervjuer med högstadieelever. Materialet har analyserats och resulterat i tre olika utfall med beskrivningskategorier kopplade till varsin frågeställning. Tillsammans utgör frågeställningarnas utfallsrum studiens resultat (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989).  Resultatet visar att elever inte är odelat positiva till digitala läromedel i matematikundervisningen utan föredrar en kombination av digitala och analoga läromedel och beskriver motivation och variation som grund för ställningstagandet. Eleverna vill vara delaktiga i beslut rörande när och hur digitala och analoga läromedel bör användas för att vara till hjälp vid arbete och inlärning i matematik. Svensk skola kanske står inför en förändrad syn på kunskap och lärande i och med digitaliseringen där den traditionella kunskapssynen bör utmanas i syfte att nå ökad måluppfyllelse (Kjällander, 2014; Kroksmark et al., 2013; Steinberg, 2013). I denna förändringsprocess bör eleverna, utifrån en tolkning av deras utsagor i studien, få vara delaktiga. / The digitizing in Swedish school is a process in progress for many years and since the autumn term of 2017 there are new writings in the curriculum about strengthened digital competence (Skolverket 2017). Municipalities invest in giving every pupil a digital aid such as a laptop or a tablet. At the time, no clear connection between these invests and higher goal achievement have been proved. There are only a few studies about pupils´ perceptions of digitizing in school which prompted this study with purpose to investigate and describe secondary school pupils’ own perceptions of digital teaching materials compared to analogue in mathematics and thereby contribute to in-depth knowledge. Three research questions were formulated to fulfill the purpose: How do pupils work with digital teaching materials compared to analogue teaching materials in mathematics? What aspects of learning do pupils distinguish in relation to digital teaching materials compared to analogue teaching materials? Do pupils prefer digital teaching materials, analogue teaching materials or a combination? Since the purpose of the study is to search and describe the pupils’ perceptions of a phenomenon the choice has been made to use a phenomenographical approach and this qualitative method has also been used in gathering and analyzing data. To answer the research questions the material gathering consists of 11 recorded and transcribed interviews with secondary school pupils. The material has been analyzed and resulted in three different outcomes with description categories linked to each research question. Together, the questions outcomes constitute the result of the study (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989). The result also shows that pupils are not undivided positive to digital teaching materials in mathematics and prefer a combination of digital and analogue teaching materials. They describe motivation and variation as a basis for their positioning. The pupils want to be involved in decision making concerning when and how digital and analogue teaching materials should be used to be helpful in work and learning in mathematics. The Swedish school stands in front of a changed view of knowledge and learning since digitizing where the traditional view of knowledge should be challenged in order to reach an increased goal achievement (Kjällander 2014; Kroksmark et al. 2013; Steinberg 2013). In this change process the pupils should, based on an interpretation of their perceptions in the study, be involved.

Analoga läromedel används av många lärare, men hur påverkas elevernas förståelse gällande addition och subtraktion av bråk med gemensam nämnare beroende på vilket val av analogt läromedel lärare arbetar med? Genom en empirisk undersökning kommer två analoga läromedel granskas med syfte att undersöka hur utvalda uppgifter kan skapa förståelse hos elever vid beräkning av det matematiska området. Syftet är även att tydliggöra hur val mellan dessa läromedel skulle kunna påverka elevernas förståelse för det matematiska området. Vid analys av resultatet har studien använt sig av Heddens teori, vilket inkluderar begreppen konkret-, semikonkret-, semiabstrakt- och abstrakt nivå (Heddens, 1986). När urval av läromedel samt uppgifter genomfördes användes metoden strategiskt urval (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studiens resultat påvisar att läromedelsuppgifterna berör majoriteten av nivåerna i Heddens teori (1986), vilket i sin tur avgör huruvida eleverna får förståelse för det matematiska området. I studien fastslås det att eleverna bör få arbeta från den konkreta- till den abstrakta nivån med en systematisk progressionsprocess för ett optimalt lärande inom det matematiska området. Detta resultat skulle kunna värdesättas av lärare när de står inför val av undervisningsmetoder.

The purpose of the study is to investigate how four professional music teachers’ reason about and use teaching materials for music teaching in practice. Four semi-structured interviews have been conducted to investigate the extent to which teaching materials in music are used and what potential for improvement there is in terms of the current range of teaching materials for music teaching. The study is based on a socio-cultural perspective, previous research on teaching aids and the use of teaching aids. The results show that digital teaching materials are used mainly in music teachers' teaching. Analog teaching materials are used less partly because the supply is perceived as deficient or because what is offered does not meet the music teachers' requirements for teaching materials. The use of self-produced teaching materials occurs in the music teachers' teaching. The potential for improvement for teaching materials is based on two aspects. One aspect concerns how the connection between theory and practice is significant. Teaching materials with a clear connection to the curriculum, syllabus and knowledge requirements can ensure that the teacher's assignment is fulfilled. The second aspect concerns how teaching materials are modern in relation to the present. This is to be experienced as more attractive to the students, which can lead to increased interest in the subject of music.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur verksamma lärare använder läromedel i samhällskunskapsämnet. Undersökningen utgår från sex lärare och hur deras användande av läromedel ser ut. Samtliga lärare undervisar inom SO-blocket, varav fem av lärarna undervisar i ämnet samhällskunskap för årskurs 4-6. Den återstående läraren har undervisat i ämnet men gjorde det inte under tiden intervjun genomfördes. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod och intervjuerna var semistrukturerade. Resultatet i undersökningen visar att alla lärare som deltog i undersökningen använder läromedel, dock i olika grad och på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna använder olika typer av läromedel, så som läroböcker, eget material, digitala läromedel och filmer. Lärarna är eniga om att olika typer av läromedel innebär olika arbetssätt, vilket ska gynna elever. I resultatet framgår också att lärarna inte var eniga kring vad som ansågs vara fördelar och nackdelar med de olika läromedlen. Nästan alla lärare anser att läromedlet är ett hjälpmedel, för dem själva och för eleverna. / The purpose of this study is to investigate if and how active teachers use teaching aids in the social studies subject. The survey is based on six teachers and what their use of teaching materials is like. All teachers teach within the subjects; social studies, history, geography and religion, of which five of the teachers teach the subject of social studies for grades 4-6. The remaining teacher has recently taught the subject but did not do so during the interview. The survey was conducted using a qualitative method and the interviews were semi-structured. The result of the survey shows that all teachers who took part in the survey use teaching aids, although to varying degrees and in various ways. It also shows that the teachers use different types of teaching aids, such as textbooks, their own material, digital teaching aids and films. The teachers agree that different types of teaching aids involve different ways of working, which should benefit students. The results also show that the teachers did not agree on what were considered to be advantages and disadvantages of the various teaching aids. Almost all teachers consider the teaching material to be an aid, for themselves and for the students.

The aim of this study is to investigate how digital teaching materials are used by teachers in grade of 4-6 and if there are some similarities or differences in the use of it. The reason for this study is because the society is constantly evolving and becoming more digital, which also includes the school and the teaching material. Teaching tools have a great impact in the way of teaching. The performed studies in this assessment shown that pupils’ motivation to learn increases when digital tools are being used in the classroom. This way of teaching contributes to promoting pupils learning skills and the way they get to learn new knowledge. In this study, a survey and interviews has been used where teachers have been asked to respond in order to get an understanding how they use digital materials in their teaching and to see if there are similarities and differences in the use of it. The given results shows that teachers use the digital teaching material for individual adaptation and also for complementing the analog teaching. The results also shows that there are teachers that still prefer the analog teaching materials in comparison to the digital material. Therefor there are some differences and similarities in the way teachers use the digital teaching materials in their education.