The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates. The name change helps the individual to avoid being questioned as much as before, making the individual more likely to pass. The name change facilitates social interaction with others and leads to a greater sense of inclusion, creating more favorable conditions of work and career development. The subject can thus pass from a position of stranger to a more familiar or ambiguous body.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka attityder svenska fotbollsspelare, med och utan utländsk bakgrund, har till ord och meningar som kan uppfattas som etniskt diskriminerande. Informanterna är pojkar 16–17 år. Med utländsk bakgrund menas i detta fall att minst en av föräldrarna är född utomlands. Samtidigt undersöktes den politiska korrektheten hos informanterna. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Enkätfrågorna var kopplade till det som i media kallas för omvänd rasism, andrafiering av invandrare, politisk korrekthet, samt attityder till användandet av vissa utvalda ord och meningar som kan uppfattas som etniskt diskriminerande. Resultatet visade bland annat att orden svennebög, svennehora, jävla svenne, samt svennerasist anses vara kränkande av ett stort antal informanter, om de används mot en svensk person. Resultatet visade även att de flesta informanterna med svensk bakgrund tycker att det är fel att kalla Zlatan Ibrahimovic för osvensk, medan informanterna med utländsk bakgrund har en omvänd uppfattning. Det framgår även att en blågul gemenskap som beskrivs i media är okej hos 30 av 31 tillfrågade informanter. Den återstående informanten hade dock inte känt sig kränkt. En slutsats är att informanterna i undersökningen är ganska lite politiskt korrekta beträffande vad som bör och inte bör få sägas i media.

Den här studien har haft som syfte att genom en undersökning belysa och beskriva hur Sveriges fem nationella minoritetsgrupper framställs i historia-, religions-, geografi- och samhällskunskapsböcker. Tidigare forskning inom fältet har konstaterat att fakta om Sveriges nationella minoritetsgrupper i läroböcker till stora delar är bristfällig och bygger delvis på schablonartade stereotyper. Studien tar avstamp i de teoretiska utgångspunkterna följemeningar (Östman, 2008; 2015), skolan som anti-diskriminerande praktik (Kumashiro, 2000) samt andrafiering (Kamali, 2005; MacQuarrie, 2010; Krumer-Nevo & Sidi, 2012). Genom en kvalitativ textanalys av åtta aktuella läroböcker besvarades den här studiens frågeställningar om i vilken mån fakta förekommer och vilken fakta som lyfts fram om Sveriges nationella minoritetsgrupper samt om och i så fall vilka uttryckssätt som används för att skriftligt minska andrafiering. Resultatet visade bland annat att det är en begränsad mängd fakta som förekommer, vilket även tidigare forskning om äldre läroböcker visat. Judar och samer är de minoritetsgrupper som är mest synliga medan sverigefinnar och tornedalingar är nästintill osynliga.

Religious education has been a well-debated subject throughout history. In our current, globalized and religiously pluralistic world the debate regarding the education’s non-denominational nature is a vital part of that debate. The aim of this study is to investigate how the meaning of the term “religion” is constructed in the current curriculum for the Swedish upper secondary school. Furthermore, the study will investigate how this construction relates to the rulings regarding the school’s non-denominational nature as well as what consequences the construction can lead to regarding the relation between Christianity and other religions. The results of the study show that the curriculum is strongly influenced by the Christian tradition and that the curriculum’s construction of the term religion may lead to the “othering” of non-Christian religions. Arguably, the curriculum also somewhat favours a secularistic/atheistic understanding of religion which results in a failure to meet the established demands regarding non-denominationalism.

China is seen as one of the world’s leading countries, especially when it comes to economic and political power. Even though China is a powerful country, the image of China and the country’s population is one of negativity and distrust. This has become especially apparent during the Covid-19 pandemic, where derogatory terms such as the “China virus” have been used and there has been an increase in violence against people from China and other Asian countries.  Therefore, this essay aims to analyse how China and its population have been portrayed, and also how European interests have been depicted and valued, in Swedish course books for history in upper secondary school during the period 1903-2010. A critical discourse was applied as the theoretical approach, in order to examine what type of vocabulary was used in these course books and how different discourses were used to describe China and its population. The post-colonial terms orientalism and othering were also used to examine how, or if, the course books upheld a Eurocentric discourse in their depiction of China. The results of this study show that a majority of the course books that were analysed do uphold a Eurocentric point of view in their portrayal of China and other Non-European countries, and that this is most prominent in the course books that were published in the early 20th century, even though this did occur in the more modern course books as well. The results also show that the Chinese history is only made relevant when European countries are involved in some capacity and is therefore seldom depicted free from European influence.

Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet konstruerat bilden av romer inom ramen för tidningarnas nyhetsrapportering. Studien har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har ämnat att undersöka i vilka mediala sammanhang som romer förekommer i nyhetsrapporteringen och om förekomsten av dessa sammanhang kan anses ha förändrats efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. Den kvalitativa delen har syftat till att undersöka hur bilden av romer konstruerats inom några av de mediala sammanhang som identifierats och i vilken mån och på vilket sätt nyhetsrapporteringen kan anses ha präglats av stereotypisering av romer.  Det teoretiska ramverket är byggt på ansatser från den kritiska diskursteorin samt på begrepp som stereotypisering, andrafiering och diskursiv diskriminering. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att romer förekommer i sex olika mediala sammanhang, där det absolut vanligaste sammanhanget visade sig vara det om romers utsatthet. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar också att rapporteringen om romer ökat i fyra av de sex identifierade sammanhangen efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. EU-inträdet bedöms emellertid ha haft en viss påverkan på nyhetsrapporteringen, det så kallade ”romregistret” visade sig också vara en bidragande faktor till att rapporteringen om romer ökat på senare år. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att romer tenderar att konstrueras som de problematiska Andra och att nyhetsrapporteringen i viss mån kan anses vara präglad av stereotypisering av romer. Att romer sällan förekommer i en positivt präglad nyhetsrapportering bedöms, enligt det kritiska angreppssättet, försvåra möjligheten att åstadkomma social förändring.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka idrottslärare på gymnasienivå, som arbetar på olika skolor lokaliserade i områden med varierande grad av kulturell mångfald, gällande deras erfarenheter kring religiösa utmaningar inom ämnet idrott- och hälsa. Studiens frågeställningar är: - Vilka religiösa utmaningar upplever lärarna existerar, i relation till ämnet idrott och hälsa? - Hur hanteras dessa religiösa utmaningar? - Vilka kompetenser anser lärarna vara viktigt vid hanterandet av utmaningar som kan uppstå, och hur kan man se på det utifrån det interkulturella perspektivet?   Metod En kvalitativ metod användes i studien, 4 idrottslärare från 3 olika kommuner intervjuades digitalt. De digitala intervjuerna spelades in och transkriberades, sedan gjordes en innehållsanalys för att få fram resultat. Det interkulturella perspektivet användes som ett teoretiskt perspektiv för att tolka resultaten.   Resultat Resultatet av studien var att de elever som upplever och påverkas av religiösa utmaningar var främst muslimer, mer specifikt muslimska flickor. De undervisningssituationer som anses vara utmanande eller ett hinder för religiösa elever är simning och dans, samt när muslimska elever fastar under den islamiska månaden Ramadan. Lärarna hanterade utmaningarna på liknande sätt, resurser och förutsättningar spelade en roll i alternativen som kunde erbjudas till eleverna som lösningar. Graden av interkulturell pedagogisk kompetens varierade mellan lärarna men det som framkom var att kommunikation, förståelse och kunskap var nyckeln till hanterandet av utmaningarna, dock framkom några spår av etnocentriska tankesätt bland lärarna.   Slutsats  Svenska skolor och lärare är medvetna om religiösa elevers behov och är till viss mån villiga att anpassa undervisningen för att skapa förutsättningar för elever, dock finns det begränsningar som påverkas av lärarens förmåga att uppskatta elevers behov, interkulturell pedagogisk kompetens och även resurser som skolan har eller är villiga att använda. Religiösa elevers upplevelser och utmaningar i den svenska skolan behöver studeras vidare och fler studier behöver göras, för att inkludera fler elever som kan bli andrafierade.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur utlandsadopterade upplever att omgivningen bemöter deras icke-vita kroppar samt att undersöka hur de förhåller sig till bemötandet och vad mer än ursprung som kan tänkas påverka bemötandet av deras icke-vita utseenden. Det övergripande teoretiska ramverket bygger på ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv och det empiriska materialet består av intervjuer med sex personer som adopterats till Sverige från ett land utanför Europa. Analysen visar att de utlandsadopterade ofta bemöts med stereotypiska föreställningar kopplade till deras icke-vita utseenden och att de använder olika typer av strategier för att förhålla sig till omgivningens bemötande. Analysen indikerar också att de utlandsadopterades könstillhörighet, liksom ursprunget och utseendet, verkar påverka det sätt som de av omgivningen blir bemötta.

The aim of this thesis is to investigate the correlation between the construction of Swedish whiteness and the scientific field of studies called Gypsyology, which today is known as scientific anti-Gypsyism. This is achieved through three case studies of Swedish academic monographs within the field of Gypsyology written during the 20th century by historian Allan Etzler, social physician John Takman and ethnologist Karl-Olov Arnstberg. The investigation is based on a discourse analysis and examines the discursive fluctuations over time within the Swedish whiteness formation and the discourse of scientific anti-Gypsyism. The results show that the construction of a white Swedish national identity during the 20th century within Swedish scientific research was interconnected with the problematization of the Romani minority in Sweden. The results also indicate that discursive changes over time within Swedish whiteness formation had a reshaping impact on scientific antiziganist discourse. Moreover, this thesis demonstrates the importance of critical whiteness theory as an analytical tool and the fruitfulness of whiteness formation as an explanatory factor in examining historical scientific racism against racial and ethnic minorities in Sweden such as the Romani minority in Sweden. Key Words: Romani minority in Sweden, Antiziganism, othering, scientific racism, critical whiteness theory, Swedish Gypsyology, the white gaze. / Den här uppsatsen undersöker hur den nationella identiteten utifrån föreställningar om ras och vithet har skapats i relation till romer i Sverige inom akademin och den vetenskapliga genren "zigenarforskning", som idag går under namnet vetenskaplig antiziganism. Undersökningen omfattar tre fallstudier av akademiska monografier från olika avgörande tidpunkter under 1900-talet, skrivna av historikern Allan Etzler, socialmedicinaren John Takman och etnologen Karl-Olov Arnstberg. Undersökningen utförs genom en diskursanalys av de olika narrativen som forskarna presenterar i sina verk och fokuserar på förändringar och beständigheter över tid i föreställningar om svensk vithet och romer. Resultaten visar att formandet av en svensk nationell identitet baserad på föreställningar om ras och vithet inom den vetenskapliga forskningen under 1900-talet kan kopplas till problematiseringen av romer i Sverige. Vidare visar undersökningen att förändringar över tid inom den svenska vitheten även hade en omskapande påverkan på den antiziganistiska forskningen och den akademiska synen på romer. Resultaten belyser den seglivade historiska beständigheten av föreställningar om ras och vithet i det svenska samhället samt hur dessa, om än i andra diskursiva skepnader, fortsätter att bidra till skapandet av en ojämlik maktrelation mellan majoritetsbefolkningen och etniska minoriteter som kategoriseras som icke-vita, såsom den romska. Resultatet är relevant för dagens integrationsdebatt och dess problematisering av de människor i samhället som ställs utanför den föreställda svenskheten. Nyckelbegrepp: Antiziganism, kritisk vithetsforskning, romer i Sverige, vetenskaplig rasism, svenskhet, andrafiering, den vita blicken.

Syftet med detta examenarbete är att undersöka vilka didaktiska övervägande gymnasielärare gör gällande religionsundervisning i buddhism och hinduism samt vilket material de använder och varför. För att göra detta har vi använt oss utav tre olika teoretiska utgångspunkter som vi anser vara relevant för vår undersökning: representation, religionsdidaktik och eurocentrism Vidare har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod – en kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju där vi har intervjuat tre lärare på tre olika gymnasieskolor för att för en djupare inblick i lärarnas arbetssätt. Det vi kom fram till var att dagens undervisning är influerat av äldre arbetssätt som lever kvar. Dessa arbetssätt är starkt influerade av den eurocentriska världsbild som annars håller på att avta ute i samhället. Vårt resultat visar även på att undervisningen varierar beroende på lärarnas förkunskaper och att lärare inte gör några särskilda didaktiska överväganden i sin undervisning.