Skanska har identifierat ett problem med att Örebro kommun har hårda restriktioner kring deponier och mängden massor som får lossas där. Då byggtakten under lång tid varit hög i Örebro ser Skanska att många deponier kring Örebro börjar bli fulla. I de fall då närmsta deponi inte har möjlighet att ta emot schaktmassor, orsakar det längre transportsträckor av schaktmassorna till andra deponier. Syftet med denna studie är därför att skapa en beräkningsmodell som jämför olika transportalternativs inverkan på miljön och ekonomin.Beräkningsmodellen i denna rapport har framställts genom litteraturstudier samt intervjuer. En tillämpning av beräkningsmodellen appliceras på två exempel för att illustrera utsläpp och kostnader.Beräkningsmodellen avgränsas till att beräkna utsläpp och kostnader som genereras från transporter av schaktmassor mellan projekt, deponi och täkt.Med hjälp av den framtagna beräkningsmodellen har kostnader och utsläpp illustreras för projektet Marieberg Törsjö 3:14. Två exempel beräknas vilka båda utgår från Marieberg Törsjö 3:14. Antagna föroreningar i marken medför att klassningen av massorna skiljer sig i de två exemplen. Detta medför att regler kring omhändertagning av massorna, arbetssätt och de olika geografiska platserna för deponier och täkter skiljer sig mellan de olika exemplen.I rapporten har en fungerande beräkningsmodell utvecklats, den illustrerar utsläpp och kostnader kopplade till transporten av massorna. Beräkningsmodellen kan användas av företag för att illustrera miljöpåverkan som transporter mellan två olika deponier eller täkter ger upphov till, samt prisskillnaden som de olika alternativen genererar. / Skanska has identified a problem that Örebro municipality having severe restrictions on landfills and what masses may be unloaded there. Since the construction rate has been high in Örebro for a long time, Skanska sees that many landfills around Örebro are getting full. In some cases when the nearest landfill is no longer able to receive excavation masses, the company is forced to transport the excavation masses unnecessary distances to other landfills. The purpose of this study is therefore to create a calculation model that compares the impact of different transport alternatives on both the environment and the economy.The calculation model is developed through literature studies and interviews. The calculation tool will be applied to two examples to illustrate emissions and costs.The calculation model is limited to calculating emissions and costs generated from transport of excavation masses between projects, landfills and quarries.Using the theoretical model developed, costs and emissions have been illustrated for the project Marieberg Törsjö 3:14. The two examples based on Marieberg Törsjö 3:14 differ in the classification of the masses. This means that rules regarding the handling of the masses, working methods and the different geographical locations for landfills and quarries differ between the different examples.A conclusion from this study is a working calculation model has been developed that illustrates emissions and costs associated with the transport of the masses. The calculation model can be used by companies to illustrate the environmental impact that transport between two different landfills or quarries generates, as well as the price difference generated by the different alternatives.

Stora investeringar kommer ske inom den svenska infrastrukturen de närmaste åren vilket skapar möjligheter för entreprenadföretag att expandera. För att generera god lönsamhet för företaget är effektiva processer önskvärt. Det kan uppnås genom att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt samtidigt som slöseriet i processen är minimalt. Studien fokuserar på egenkontroller av anläggningsbranschen och vägprojekt eftersom det idag är ett relativt outforskat område. Syftet med examensarbetet är att undersöka kvalitetsäkringsprocessen för vägentreprenader med fokus på entreprenörens egenkontroll. Detta för att ge insikt om processen för att identifiera utmaningar och slöseri. I studien utreds fallföretagets egenkontrollsprocess för vägprojekt. Studien är explorativ för att samla kunskap inom ett specifikt område. Forskningsansatsen är av induktiv karaktär eftersom studien utgår från observationer i verkligheten och försöker utforma en teori om hur slöseriet i egenkontrollsprocessen kan hanteras och minimeras. Litteraturstudie tillämpas för att ge ökad förståelse för området samt ge teoretisk grund för analysen. Datainsamlingsmetoderna som nyttjats för studien är intervjuer och sekundärdata från fallföretagets intranät. Studien klarlägger att entreprenörens skyldigheter av egenkontroll beror på vilka krav beställaren ställer på kvalitetssäkring. En vanligt förekommande utmaning för entreprenören är att kraven är fördelade i ett stort antal dokument, vilket gör det svårt att lokalisera och samla alla krav. Kraven innefattar exempelvis kontrollernas intervall, kontrollmetod och dokumentation. Studien visar att slöseri i form av väntan, överarbetning eller bristande bearbetning, onödiga arbetsmoment, defekter samt outnyttjad potential hos anställda förekommer i planerings- och produktionsskedet av egenkontrollsprocessen för vägentreprenader. Orsakerna till slöseriet bedöms vara av både extern och intern karaktär. God planering är en viktig nyckel för att arbeta smartare och förenkla processen vilket leder till frigörelse av resurser som kan nyttjas till andra arbetsuppgifter. En viktig påföljd av god planering är att kvalitetssäkringen är strukturerad och tydligt planerad innan produktionen startar på projektet, vilket bör bidra till att alla på arbetsplatsen vet hur det arbetet ska ske. Åtgärdsförslaget till fallföretaget är uppdelat i fyra kategorier: öka flexibiliteten, öka transparensen för processen, förenkla och strukturera samt slutligen ökad erfarenhetsåterföring. Rekommendationen för fallföretaget är att prioritera planeringsfasen av egenkontrollerna för att skapa mallar och kontroller som gör nytta. Rekommendationen för branschen mer generellt är att myndigheter och institutioner aktivt ska arbeta för att minimera slöseriet i sina egna processer för att se till att de inte genererar slöseri som förekommer i alla projekt oavsett entreprenör. Vidare är rekommendationen att utreda hur egenkontroll kan tillämpas på ett effektivare sätt med hög tillförlitlighet, eller om det finns något alternativ till egenkontroll som är fördelaktigare. / Major investments will be made in the Swedish infrastructure in the next few years, which creates opportunities for construction companies to expand. To generate good profitability for the company, efficient processes are desirable. It can be achieved by making the best use of available resources while minimizing waste in the process. This study focuses on self-inspections of the construction industry and road projects since it today is a relatively unexplored area.    The purpose of the degree project is to investigate the quality assurance process for road projects with a focus on the contractor's self-inspection. This is to provide insight into the process to identifying challenges and waste. The study investigates the case company's self-inspection process for road projects. The study is exploratory to gather knowledge in a specific area. The research approach is of an inductive nature because the study is based on observations, trying to formulate a theory of how waste in the self-control process can be handled and minimized. The literature study provides an increased understanding of the area and a theoretical basis for the analysis. The data collection methods used for the study are interviews and secondary data from the case company's intranet. The study clarifies that the contractor's obligations of self-inspection depend on the customer's requirements of quality assurance. A common challenge for the contractor is that the requirements are distributed in a large number of documents, which makes it difficult to locate and collect all requirements. The requirements include, for example, the intervals of the inspections, inspection method and documentation. The study shows that waste in the form of waiting, extra-processing or lack of processing, unnecessary work steps, defects and unused potential in employees occurs in the planning and production phase of the self-inspection process for road projects. The causes of the waste are assessed to be of both external and internal nature. Good planning is an important key to working smarter and simplifying the process, which leads to the release of resources that can be used for other activities. An important consequence of good planning is that the quality assurance is structured and clearly planned before production starts, which should give everyone on the workplace information on how the work should be performed. The proposed actions for the case company are divided into four categories: increase flexibility, increase transparency of the process, simplify and structure and finally, increase possibilities for a lessons learned process. The recommendation for the case company is to prioritize the planning phase of the self-inspections to create templates and inspections that are useful. The recommendation for the industry more generally, is that authorities and institutions should actively work to minimize waste in their own processes to ensure that they do not generate waste that occurs in all projects regardless of contractor. Furthermore, the recommendation is to investigate how self-inspection can be applied in a more efficient way with higher reliability, or if there is an alternative to self-inspection that is more advantageous.

Idag har bygg- och anläggningsbranschen låg produktivitet och icke-värdeskapande aktiviteter uppgår till 30- 35% av projektets produktionskostnad. Genom en effektiv logistikhantering ökar produktiviteten och minskar slöserier och därmed byggkostnaden. Studien fokuserar på anläggningsbranschen då det i dagsläget är brist på forskar- och grundutbildad personal inom anläggning vilket även speglar sig i antalet vetenskapliga artiklar som publicerats inom anläggning. Det finns därför ett syfte i att skapa en större teoretisk förståelse för anläggningsbranschen. Studiens syfte har varit att undersöka planeringsfasen för logistik i ett anläggningsprojekt och ta fram en konceptuell logistiskmodell för ett anläggningsprojekt. I anläggningsprojekt är det ofta problem med stora projektytor och svåråtkomlig terräng men det kan även vara problem med trånga utrymmen runt projektet. Dessutom innebär projekt i anläggningsbranschen ofta omfattande hantering av massor. I fallföretaget finns det ingen tydlig logistiskmodell som efterföljs och man har svårt att se fördelarna med att använda logistik. Målet med studien är att genom den konceptuellt framtagna logistiskmodellen få ett standardiserat arbetssätt och därmed effektivisera produktionen och minska kostnaderna. Dessutom är målet att bidra till forskningen om logistik i anläggningsbranschen. Explorativt forskningssyfte har använts för att uppfylla studien syfte. Detta för att skapa en större förståelse för logistik i anläggningsbranschen. Forskningsansatsen är deduktiv i och med att logistikmodellen har utvecklats från befintlig teori, och testas empiririsk i fokusgrupper. En kvalitativ strategi har tillämpats på denna studie då fokus är på att skapa en djupare förståelse och ge möjlighet till anpassning beroende på vad som hittas i datainsamlingen. De datainsamlingsmetoder som har använts är litteraturstudie, intervjuer, fokusgrupper och kvalitativ sekundärdata. För att säkerställa studiens kvalitet användes triangulering men även granskning av handledare och personer som deltog under fokusgrupper och intervjuer. Den konceptuella logistiskmodellen består av sjutton komponenter som innehåller aktiviteter/verktyg och förutsättningar som krävs för en effektiv logistikhantering i anläggning. Med hjälp av denna modell kan företag utvärdera vilka logistiska aktiviteter som bör genomföras i ett anläggningsprojekt samt se vilka förutsättningar som krävs. I fallföretaget genomförs inte alla dessa aktiviteter och det är vissa viktiga förutsättningar som fattas. Fallföretaget rekommenderas att upprätta en utbildning om logistik, skapa en tydligare logistikorganisation och ta fram standardiserade processer för logistik. / Today the construction industry has low productivity and the waste is about 30-35% of a project's production cost. By using an efficient logistics management the productivity will increase, which will reduce the waste and production cost. This thesis focuses on the construction industry with focus on civil engineering projects. It is a lack of research that focus on civil engineering projects, which is reflected in the number of scientific articles that has been published in this area. Hence, this is a reason to research further about civil engineering projects in order to create a bigger theoretical understanding. The aim of this thesis was to investigate the planning process with focus on logistic and to develop a conceptual logistic model for civil engineering projects. In civil engineering projects, companies often have problem with large project areas and difficult terrain around the project. But there can also be problems with narrow spaces. In addition to this, civil engineering projects often have to manage a large amount of masses. The company that this thesis has been conducted at has no clear logistic model that the staff follows, and they find it difficult to see the benefits with logistic. The aim of this thesis is to develop a conceptual logistic model that generates a more standardized work method that streamline the production and reduce the costs. In addition, the goal is also to contribute to research on logistics in the construction industry that focus on civil engineering projects. To fulfill the aim of the thesis an exploratory research have been used. This to create a greater understanding of logistics in the construction industry with focus on civil engineering projects. The research approach is deductive because the logistic model has been developed from existing theory and been empirically tested by using focus groups. A qualitative strategy has been applied on this thesis since the aim is to create a deeper understanding and a qualitative strategy gives an opportunity to adjust the thesis depending on what is found in the data collection. The data has been collected through a literature study, interviews, and focus groups. Data has also been collected from qualitative secondary data. During the focus groups the conceptual logistic model, which are based on the data from theory, interviews and empirical data, was tested. In order to ensure the quality of the thesis, triangulation was used. But the thesis was also reviewed by the supervisors and the persons who participated in the focus groups as well as the interviews. The conceptual logistic model consists of seventeen components that contains activities/tools and conditions that are required for an efficient logistics management. With this model the company that the thesis has been conducted at, but also other similar companies, can see what logistics activities needs to be done but also see what conditions are required. The company where the thesis has been conducted at does not perform all of these activities and some important conditions is not fulfilled. The company is recommended to educate in logistics, make a clear logistic organization and develop standardized processes for logistics.

Stockholmsoperan, Stadsgårdkajen, en opera för alla! Koppla samman och tillåta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka människor att vistas på platsen, dag som natt, Stockholmsbo som värmlandsbo. Oavsett om du går på opera eller bara tar en kvällspromenad, vill äta en god matbit eller fika på café, ska operan tillgodose alla dessa behov.

På senare tid har kommuner runt om i stockholmsregionen uppdaterat sina pumpstationer med nya operationspaneler och med uppdaterade funktioner i stationerna. Men kommunerna har olika krav på sina pumpstationer och pumpstationerna har olika funktioner, till exempel har vissa omrörningsventiler andra inte eller att de har olikt antal pumpar i stationerna. Det har gjort att Huddinge Elteknik AB har skapat ett standardprogram som ska täcka de allra flesta funktioner som en VA anläggning behöver för att förenkla arbetet när man ska uppdatera en pumpstation. Målet med det här projektet var att man skulle föra över Huddinges standardprogram till en operationspanel av Mitsubishi fabrikat i en pumpstation i Värmdö kommun. Där man samtidigt skulle uppdatera användargränssnittet i panelen för att göra den mer användarvänlig. För att utföra detta projekt så använde man sig av program som GX Works3, GT Design3 och iX Developer för att programmera PLC-programmet samt i design av panelens användargränssnitt. Under arbetets gång tar man även hänsyn till teori kring användargränssnitt så som Hick Haymans lag, Fitts lag och gränssnittsmetaforer för att få ett så användarvänligt interface på panelen som möjligt. Man överförde standardprogrammet till operationspanelen med de funktioner som Värmdö krävde skulle vara med. Man behöll grundvyn på panelens design men med uppdaterad grafik där man tillämpade teorin för att få panelen mer användarvänlig. / Recently, districts around the Stockholm region have updated their pump stations with new operating panels and with updated functions in the stations. But the local authorities have different requirements for their pumping stations and the pumping stations have different functions, such as some have stirring valves others do not, or that they have different number of pumps in the stations. Because of this Huddinge Elteknik AB has created a standard program that will cover the vast majority of functions that a water and sewerage facility needs to simplify the work when updating a pump station. The aim of this project was to transfer Huddinge's standard program to an operation panel of Mitsubishi brand, in a pumping station in Värmdö municipality where at the same time it would update the user interface in the panel to make it more user-friendly. In order to carry out this project, programs such as GX Works3, GT Design3 and iX Developer were used to program the PLC-program and in the design of the panel's human machine interface. During the course of the work you also take into account the theory of user interfaces such as Hick Hayman's law, Fitts law and interface metaphors in order to get the most user-friendly interface. The standard program was transferred to the operating panel with the functions required by Värmdö, and the basic view of the panel's design was retained. But with updated graphics where the theory was applied to make the panel more user-friendly.

Med BIM- (Building Information Modeling) är målet att effektivisera anläggningsbranschen i Sverige. För att BIM ska uppfylla dessa mål och generera maximal lönsamhet måste arbetsmetodiken anpassas därtill.  VDC – Viritual Design and Construction, är en koordinerad projektmetodik där BIM tillämpas på organisation, process och produkt. Hur denna metodik, VDC, ska utnyttjas och användas för att generera så stor lönsamhet som möjligt är en intressant och komplex fråga. Det är därför av stor vikt att ha en förståelse för de olika delarna i metoden, och hur de samverkar med varandra. Studiens syfte är att med utgångspunkt i VDC-Scorecard undersöka vad som kan mätas i denna metod för att få fram ett mått på arbetets effektivitet. Genom att anpassa VDC-Scorecard till projekteringsskedet i anläggningsbranschen och sedan konvertera det, ska arbetets effektivitet i uppdrag hos Sweco Civil kunna mätas.  Studien behandlar forskning kring VDC- Scorecard, vilken kopplas samman med en fallstudie över VDC- arbetet på Sweco. Resultatet av studien visar på delar som konsultföretaget kan påverka för att effektivisera sitt arbete och därför är relevanta att mäta. Resultatet visar även på vad man kan mäta under delarna samt vilka samband som finns dem emellan. Detta sammanställs i VDC- Metrics. “Measurement is the first step that leads to control and eventually to improvement. If you can´t measure something, you can´t understand it. If you can´t understand it, you can´t control it. If you can´t control it, you can´t improve it.” – H. James Harrington / Is BIM- (Building Information Modeling) used in the most efficient and practical way in the infrastructure industry today? The difficulty in implementing BIM as a method throughout the process and organization in an industry that always relied on its traditions is one of the main subjects of the Swedish Transport Administration. Therefore they have elaborated a long-term plan with a primer objective that in the year 2015 have established a requirement that there future project shall require a certain involvement of BIM. What if there was a measurement tool that could evaluate all the aspects of a project using BIM as a tool and then compare it to other projects in purpose to value where in the organization, technology and process things could have been better. Wouldn’t the process and all aspects of it evolve a lot faster if conclusions could be drawn of the up- and downsides on earlier projects and experiences could be gained from other practices? In USA such a tool has been developed and named the VDC- (Virtual Design and Construction) Scorecard which was created by researchers working for CIFE (Center for Integrated Engineering) in Stanford University. With grander influence as a helping tool for that industry it´s in the authors interests to create a similar tool, but different in the way that it would be adapted to a particular part of the process; the projecting. This could later on be in great use for the consultant company to who the authors are collaborating with. The objective must be to create a measurement tool that in a neutral manner can value both the project in general and the importance of each aspect. By study how the VDC Scorecard was built and immerse into the general projecting process of infrastructure projects a fundament for this measurement tool will be built.

Det finns ett stort behov av att effektivisera byggbranschen i Sverige och partnering ses ofta som ett möjligt arbetssätt för att uppnå bättre resultat. Uppfattningen om vad partnering i ett byggprojekt innebär skiljer sig dock åt. Trots detta genomförs forskning runt om i världen i syfte att belysa skillnader mellan traditionella byggprojekt och partneringprojekt. Resultaten är inte tydliga och forskningen har fått kritik för att vara partisk genom att främst fokusera på fördelarna och inte på svårigheter och nackdelar. Med syftet att fördjupa kunskapen om partnering har två tillsynes likvärdiga byggprojekt jämförts. Det är Stockholms två nya arenor som har studerats; Friends Arena och Tele2 Arena. Jämförelser har baserats på vilka partneringprocesser och dimensioner av partnering som använts. Studien har även sökt efter andra projektpåverkande faktorer för att få en mer komplett bild av den miljö som partneringprojekt agerar i. Telefonintervjuer har genomförts med representanter från respektive part och projekt och resultatet visar på stora skillnader mellan projekten. Slutsatserna är att branschen bör enas om en grundnivå av partneringprocesser och dimensioner av partnering som ska användas för att ett projekt ska få kalla sig partneringprojekt. Vid rekrytering av nyckelresurser till projekt eller vid jämförelse av produktivitet och kostnader samt även vid erfarenhetsåterföring från andra partneringprojekt, baseras informationen på dagens breda flora av s k partneringprojekt. Det innebär risk för att felaktiga slutsatser dras som i sig ligger till grund för de beslut som fattas. / There is a need to increase productivity within the Swedish construction industry and Partnering is often seen as a possible way to achieve higher result. Though the understanding of Partnering varies, research is made, around the world, with purpose to compare Partnering projects with Non-partnering projects. There are no clear results and the research has been criticised for being partial by enhancing the advantages and not looking at problems and disadvantages. With purpose to deepen the knowledge of Partnering, a study of two equal construction projects has been made, using Stockholm’s new arenas as cases Friends Arena and Tele2 Arena. The study has been carried out by comparing processes and dimensions of partnering in addition to looking for other variables that has affected the projects, in order to achieve a better understanding of the nature of projects. Interviews have been made with representatives from each actor and project. The result shows great differences between the two projects. The conclusion is that the construction business needs to agree on common ground regarding processes and dimensions that shall take place within a project in order to be called a Partnering project. When recruiting key-competence to projects or comparing productivity and cost as well as handling feedback from other Partnering projects the information is based on today's large variety of so-called partnering projects. This comes with the risk that wrong conclusions underlie decision-making.

Den 1 januari 2004 infördes regler om tredimensionell fastighetsbildning. I takt med att städerna växer krävs yteffektiva lösningar för att utveckla staden samtidigt som dess kvaliteter bibehålls. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ansvarsfördelningen av drift och underhåll vid bildandet av tredimensionella fastigheter lämpligen bör utformas för att åstadkomma en långsiktigt hållbar förvaltning i en tät stadsstruktur, där ytor för allmänna platser underbyggs med enskilda anläggningar. Examensarbetet begränsar sig till att endast behandla 3D-utrymmen som avser allmän plats med kommunalt huvudmannaskap som underbyggs med en enskild anläggning. Examensarbetet behandla frågorna om 3D-utrymmen ur ett kommunalt och lantmäterimässigt perspektiv. I examensarbetet studeras hur ansvaret för drift och underhåll av 3D-fastigheten ska fördelas mellan parterna för att underlätta en långsiktigt hållbar förvaltning av allmän plats som underbyggs med en enskild anläggning. Därefter studeras hur ansvarsfördelningen regleras i detaljplan, förrättningsakt och avtal, för att slutligen kunna svara på vilka möjliga utmaningar 3D-fastighetsbildningen medför för den långsiktiga förvaltningen av den allmänna platsen. Studien har visat att förvaltningen av 3D-fastigheter är en komplex fråga. Resultatet tyder på att det krävs att ansvarsfördelningen mellan de båda fastighetsägarna tydligt definieras för att få till en hållbar och välfungerande långsiktig förvaltning. Därav följer en reglering av kostnadsfördelningen för att tydligt avgöra vilken fastighetsägare som står för vilka kostnader avseende utförande, drift och underhåll. Ansvaret definieras genom angivelse i plankarta och planbestämmelser samt genom reglering i förrättningsakt och avtal. Studien visar även på att det är viktigt med ett nära samarbete mellan kommunen och Lantmäterimyndigheten för att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning. Det är särskilt viktigt med ett nära samarbete mellan enheterna inom kommunen för att kunna tillgodose entydigheten i de juridiskt bindande dokumenten för att därigenom kunna säkerställa en tydlig reglering av ansvarsfördelningen för förvaltningen av 3D-fastigheten / Since the 1st of January 2004 it has according to Swedish law been possible to form a 3D property. As the cities continue to grow and expand by attract more inhabitants it has become of a greater importance to develop the city and at the same time preserving its qualities. 3D property formation could be used to do so. This thesis focuses on 3D property formation where a facility is built underneath a public space. The thesis study how the responsibility to maintain the 3D property should be distributed between the property owners, in this case between the municipality and a private property owner, to establish a long term management of the public spplace as well as the underground construction. The research is carried out by studying property formation cases, detail plans and contracts. The results of the study shows that 3D property research is a highly complex matter and that a clear distribution of responsibilities between the property owners is requiredneeded in order to facilitate a long term management of the property. It is also important to distribute any eventual costs and clearly decide what responsibilities each property owner has. Lastly, collaboration between the divisions within the municipality as well as collaboration between the municipality and the department of cadastral survey is of great importance to secure that the information given in property formation cases, detail plans and contracts is unambiguous.

This thesis presents the potential of biogas production using food waste collected from the region of Kartamantul in Yogyakarta, Indonesia. Biogas can be used for cooking and generating electricity. The study compares two different end uses or markets for utilizing the biogas in the region. The daily food waste collected in the region of Kartamantul is 120 tonnes. This corresponds to a daily biogas production of 13 087 m3. Electricity generated from biogas can replace fossil-based coal electricity while cooking biogas can substitute the common fossil fuel liquefied Petroleum Gas (LPG). The price for selling one kWh of electricity to the state owned enterprise PLN is 16.5 USD cents. The price for selling one m3 of biogas for cooking is 38.5 USD cents, which is equivalent to the available price of LPG. The study finds that the avoided emission due to the substitution of fossil-based coal electricity and cooking LPG-gas is around 64 GgCO2-eq per year. Considering the economical results for a life span of 20 years in the first utilization option Biogas for Electricity gives a net present value (NPV) of 2 MUSD while for the utilization option Biogas for Cooking gives a net present value (NPV) of 5.82 MUSD. The breakeven for Biogas for Electricity is 13.8 USD cents per kWhe while for Biogas for Cooking is 25.5 USD cents per m3-biogas. The study concludes that it is feasible to invest in AD plant in the region of Kartamantul where both markets are profitable and environmentally friendly. / Denna avhandling visar potentialen för biogasproduktion med hjälp av matavfall som samlats från regionen Kartamantul i Yogyakarta, Indonesien. Biogas kan användas för matlagning och elproduktion. Studien jämför två olika slutanvändningar eller marknader för att utnyttja biogasen i regionen. Det dagliga matavfallet som samlas i regionen Kartamantul är 120 ton. Detta motsvarar en daglig biogasproduktion på 13 087 m3. Elektricitet som genereras från biogas kan ersätta fossilbaserad koldioxid, medan tillagning av biogas kan ersätta det gemensamma fossila bränslet flytande petroleumgas (LPG). Priset för att sälja en kWh el till det statligt ägda företaget PLN är 16,5 USD cent. Priset för att sälja en m3 biogas för matlagning är 38,5 USD cent, vilket motsvarar det tillgängliga priset på LPG. Studien konstaterar att den undvikna utsläppet på grund av substitutionen av fossilbaserad kolkraft och matlagning av gasol är cirka 64 GgCO2-ekv per år. Med tanke på de ekonomiska resultaten för en livslängd på 20 år i det första utnyttjandegradet ger Biogas for Electricity ett nettopåverkande värde (NPV) på 2 MUSD medan för utnyttjandegraden Biogas for Cooking ger ett nettoförskott (NPV) på 5,82 MUSD. Breakeven för biogas för el är 13,8 USD cent per kWhe medan för Biogas for Cooking är 25,5 USD cent per m3-biogas. Studien drar slutsatsen att det är möjligt att investera i AD-anläggningar i regionen Kartamantul där båda marknaderna är lönsamma och miljövänliga.

Uppdragsgivare för examensarbetet är Skanska Sverige AB, Region Mellansverige väg- och anläggning. Examensarbetets centrala del handlar om klimatpåverkan, en fallstudie görs mot ett pågående väg- och anläggningsprojekt för att studera projektets växthusgasutsläpp. Syftet är att analysera stora klimatbelastande faktorer i projektet samt diskutera och lyfta fram potentiella åtgärder för klimatbesparing. Författarna har tagit del av Skanskas interna klimatkalkyl som kartlägger miljöutsläpp hos projektet. Utifrån klimatkalkylens poster granskades de stora, relevanta och påverkbara utsläppen. Grävmaskiner och dumper har en sammanlagd andel på 30 % av projektets totala andel växthusgasutsläpp. Dessa maskiner drivs idag med fossil diesel och låginblandad RME. Att byta drivmedel till HVO100 medför en reducering av växthusgasutsläpp med 71 % för maskinerna och sänker projektets totala utsläpp med 20 % vilket är den åtgärd som ger bäst resultat. Även ett drivmedelsskifte till 100 % RME ger en 48 % reducering av maskinernas utsläpp och sänker hela projektets utsläpp med 13 %. Examensarbetet lyfter problematiken angående den bristande tillgången till hållbara råvaror för biodrivmedelsproduktion och presenterar forskning för framtida råvarupotentialer. Hur massor hanteras i ett vägprojekt har stor betydelse för byggskedets klimatpåverkan. Skanska har i projektet återanvänt en del av schaktmassorna och gamla betonggrunder som utfyllnadsmaterial samt fräst upp asfalt och återanvänt det som bärlager i uppbyggnaden för ny väg. Den sammanlagda besparingen för dessa tre åtgärder är cirka 4 % av projektets totala växthusgasutsläpp. Hade återstående mängd fall A-massor återanvänts hade besparingen ökat med cirka 10 % av projektets totala växthusgasutsläpp. Slutsatsen är att det finns potential att reducera utsläppen i projektet tack vare byte av drivmedel samt återanvändning av schaktmassor. / The client for the degree project is Skanska Sweden AB, Region Central Sweden Road and Construction. The central part of the thesis is about climate impact, a case study is carried out against an ongoing road and construction project to study the project's greenhouse gas emissions. The aim is to analyze major climate-burdening factors in the project and to discuss and highlight potential measures for climate saving. The authors have taken note of Skanska’s internal climate calculation that map environmental emissions at the project. Based on the items of the climate calculation, the large, relevant, and avoidable emissions were examined.  Excavators and dump trucks have a total share of 30 % of the project's total share of greenhouse gas emissions. The machines are currently powered by fossil diesel and low-mix RME. Changing fuel to HVO100 results in a reduction of greenhouse gas emissions by 71% for the machines and reduces the project's total emissions by 20%, which is the measure that gives the best results. Even a fuel shift to 100% RME provides a 48% reduction of the machines emissions and lowers the entire project's emissions by 13%. The degree project lifts the problem regarding the lack of access to sustainable raw materials for biofuel production and presents research for future commodity potentials.  How masses are handled in a road project is of great importance for the climate impact of the construction phase. In the project, Skanska has reused some of the excavation rubble and old concrete foundations as fillers and milled up asphalt and reused it as a bearing in the construction for a new road. The total saving for these three measures is approximately 4 % of the project's total greenhouse gas emissions. Had the remaining amount of case A-masses been reused, the savings would have increased by about 10 % of the project's total greenhouse gas emissions.  The conclusion is that there is potential to reduce emissions in the project thanks to the change of fuel and reuse of excavation rubble.