Syftet med denna undersökning är att ta reda på lärares erfarenheter och uppfattningarom bildämnets plats och betydelse inom gymnasiesärskolans undervisning. Studienämnar belysa bildämnets relevans inom, såväl som utanför, själva bildundervisningen.Författaren undersöker detta genom att intervjua tre lärare som arbetar i ovan nämnaverksamhet. Frågeställningar för denna studie är följande: Vilka erfarenheter hargymnasielärare av bildundervisning i gymnasiesärskolan? Vilka uppfattningar hargymnasielärare om bildämnets plats och betydelse i gymnasiesärskolan? Denna studiehar nyttjat en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod. Resultatet i denna studie visar att merparten av lärarna anser attbildämnet är ett viktigt ämne i gymnasiesärskolan. Vidare anser lärarna att elevernauppskattar bildämnet samt att skolledarna på gymnasiesärskolan värderar alla ämnenlikvärdigt. De intervjuade beskriver att ämnesöverskridande samarbeten är vanligtförekommande och att undervisning med inslag från estetisk verksamhet återfinns imånga klassrum och kurser. Bildämnet på gymnasiesärskolan används både ur ett mediespecifikt samt medieneutralt perspektiv. De intervjuade lärarna beskriver funktionen av bildundervisningen på gymnasiesärskolan som kompensatorisk och som ett lustfyllt skapande vilket främjar den personliga utvecklingen.

En liten kvalitativ studie om rollen som assistent/lärarassistent/elevassistent/resurs och de förutsättningar som ges för att dessa roller ska kunna stötta elever som behöver stöd som mest.

No description available.

Previous studies show that different groups of people fall between the cracks and that is a problem in society. One of these groups that tend to fall between the cracks are people with intellectual disabilities, since the transition between school and occupation is especially hard for the targeted group. That’s why we, in this essay, have studied how Social services, The Swedish employment agency and the adapted high school works with young adults aged 18-25 with intellectual disability so that they will get an occupation and not fall between the cracks. We also have studied what consequences not having an occupation can give, according to the professionals working with the group. To study this, we used a qualitative method through semi structured interviews and vignette study. To analyze the empirics we’ve used the theory collaboration and previous studies. We interviewed three professionals from The Swedish employment agency, three professionals from adapted high school and two professionals from Social services. The conclusion was that there were a minimal risk that young adults with intellectual disability will fall between the cracks in the specific municipality because of a strong safety net. However, it appeared that the authorities had flaws in their way of working that could increase the risk of adults with intellectual disability falling between the cracks. We also found that adults with intellectual disability did experience consequences like mental health issues and financial vulnerability by not having an occupation.

Total quality management (TQM), with a focus on process improvement, is the basis for this qualitative case study.  The study aims to investigate pros and cons of earlier admission notices for students with intellectual disability (ID) applying to the individual program (IAIND) within the adapted high schools in Stockholm municipality and region. The municipal’s adapted high schools that offer IAIND assert they need more time in order to create positive transition experiences for students, parents and employees.  Previous studies performed support additional preparation for students with ID. This study demonstrates that the benefits of earlier acceptance notices far outweigh the disadvantages. Additionally, it should be possible to give the students earlier admission notices without extensive organizational change. The municipality of Gothenburg’s existing protocol demonstrates this.  The current date of admission notice seems to constitute a lack of accessibility and indirect discrimination towards the applicants. Finally, infractions on the Convention on Functional Rights and the Convention on the Rights of the Child have been shown.  The municipality of Stockholm and the high school admission Storsthlm are advised to further investigate with the best interests of the target group in focus. Additional perspectives should be collected, including those of the students, their guardians/ parents, adapted primary schools and private schools.  The high school admission Storsthlm and the region's municipalities should adopt an earlier admission notice for applicants to IAIND, and investigate whether the same would be beneficial for applicants to the national programs within the adapted school system. / Offensiv kvalitetsutveckling med ett särskilt fokus på processförbättring ligger till grund för denna kvalitativa fallstudie. Studien ämnar utreda för- och nackdelar med att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till individuella programmet (IAIND) anpassade gymnasieskolan i Stockholms stad och region.  Stockholms stads anpassade gymnasieskolor förmedlar att mer tid krävs för att trygga elever, vårdnadshavare och medarbetare i den övergång som sker mellan anpassad grund- och gymnasieskola; bemanning behöver säkerställas, lokaler anpassas och elevers behov och hjälpmedel säkras.  Studiens resultat påvisar att fördelar vida överskrider nackdelar vid en tidigareläggning av antagningsbesked. Teori och resultat är samstämmiga vad gäller barn och ungas behov av förberedelse inför övergångar. Det är särskilt viktigt för barn och unga i behov av särskilt stöd och/ eller med intellektuell funktionsnedsättning.  Studien framlägger att det bör vara möjligt att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till IAIND och/ eller anpassad gymnasieskola i sin helhet, utan omfattande förändringsåtgärder. Det förutsätter att nuvarande tidplan efterlevs och att orsaker till sena målgruppsbeslut kartläggs och åtgärdas. Göteborgs stad visar att det är möjligt.  Nuvarande datum för antagningsbesked kan till synes utgöra bristande tillgänglighet och indirekt diskriminering. Brister uppvisas också i enlighet med funktionsrättskonventionen och barnkonventionen.  Stockholms stad och Gymnasieantagningen Storsthlm rekommenderas fortsatt utredningsarbete med målgruppens bästa i fokus. Fler perspektiv bör samlas in, inklusive röster från elever, vårdnadshavare, anpassade grundskolor och enskilda huvudmän.  Gymnasieantagningen Storsthlm och regionens kommuner bör verka för en tidigareläggning av antagningsbesked för sökande till IAIND. Vidare utredning krävs för att utröna om en tidigareläggning av antagningsbesked även bör inkludera nationella program.

No description available.

The aim of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the transition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults`chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults`transition from school to work or daily activities?  The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten young adults with intellectual disabilities who have completed the upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study´s empirical data material is based on Bronfenbrenner´s (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem and macrosystem. The study´s results indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability´s establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition process from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur unga vuxna upplever övergången från anpassad gymnasieskola till arbetsliv. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur beskriver tio unga vuxna som tidigare har läst nationellt program vid anpassad gymnasieskola, sin väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning? Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas chanser att få ett arbete eller daglig sysselsättning efter avslutad skolgång? Vad i skolgången underlättar, respektive skapar barriärer för de unga vuxnas väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning?  Studien grundar sig på en kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna som har avslutat nationellt program i anpassad gymnasieskola. Analys- och tolkningsarbetet av studiens empiriska datamaterial utgår ifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som innehåller de fyra nivåerna; mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Studiens resultat tyder på att arbetsplatsförlagt lärande utgör en central faktor för att främja unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättnings etablering på arbetsmarknaden. Resultatet visar även att informanterna i studien inte kommer ihåg och har svårt att redogöra för övergångsprocessen från anpassad gymnasieskola till arbete eller daglig sysselsättning. De unga vuxna vill ha ett arbete men det är en utmaning för denna målgrupp att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden. De har färdigheter som är användbara på arbetsmarknaden, men behöver anpassningar och stöd för att klara av arbetslivet. För att detta ska fungera krävs samarbeten mellan olika aktörer och socialt stöd.

The ami of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the trasition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults' chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults' transition from school to work or daily activity? The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten youn adults with intellectual disabilitities who have completed upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study's empirical data material is based on Bronfenbrenner's (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem, and macrosystem. The study's resluts indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability's establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work.