Denna kandidatuppsats redogör för den undersökning som har gjorts för att ta reda på hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikatörer, gestaltar arbetsmarknaden för kommunikatörer. Undersökningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet består av nio svenska utbildningar som är representerade av sju lärosäten. Ett centralt begrepp i undersökningen är anställningsbarhet som i det här fallet har sitt ursprung i Bolognaprocessen. Efter utförd undersökning visar det sig att det finns både likheter och olikheter i berättelserna som ges skriftligt och muntligt av de aktuella utbildningarna. Likheterna ligger i synen på arbetsmarknaden och kommunikationsfältets tänkbara yrkesuppgifter. Berättelserna skiljer sig dock åt när relationen till arbetsmarknaden gestaltas. De olika programmen sprider ut sig på en skala mellan “nära arbetsmarknaden” och “nära akademin” men de flesta positionerar sig medvetet i mitten av denna skala och gestaltar en utbildning som tror att anställningsbarhet skapas genom att låta sig påverkas av både det akademiska och det mer praktiska tänkandet.

Studier har visat att det finns ett gap mellan de egenskaper som arbetsgivare eftersöker och de personliga attribut som studenter besitter. Generic skills är personliga förmågor hos en individ som är användbara inom alla yrkesroller och nivåer i karriären och det är en mycket relevant aspekt av begreppet anställningsbarhet. Anställningsbarhet definierades ursprungligen som förmågan att få ett arbete, behålla detta arbete, samt att kunna finna ett nytt arbete om det skulle krävas. Studier har visat att generic skills utvecklas via kontakt med arbetslivet, till exempel i form av deltids- och säsongsanställningar, men en annan viktig metod för att utveckla studenters generic skills är arbetsintegrerade insatser under utbildningen. Syftet med studien var att undersöka huruvida arbetsgivares syn på vilka egenskaper som är viktiga i rekryteringssammanhang stämmer överens med de egenskaper som studenterna tror sig besitta, samt om studenternas uppfattning överensstämmer med de egenskaper som arbetsgivare faktiskt värdesätter. Studien bestod av två datainsamlingar. I den ena datainsamlingen deltog 74 företag inom Trestadsområdet och i den andra undersökningen deltog 466 studenter vid Högskolan Väst. Det huvudsakliga resultatet visade att studenterna tror sig besitta två av de tre, av arbetsgivarna, högst skattade egenskaperna, nämligen ansvarstagande och arbetsmoral. Dessa två egenskaper var även de som studenterna antog att arbetsgivare skulle värdesätta. Resultatet från studien stämmer inte överens med tidigare forskning. Slutsatsen blev att generic skills värdesätts i olika mån beroende på sammanhanget. Avslutningsvis diskuteras det huruvida Högskolan Västs arbetsintegrerade insatser har lett till att studenterna tror sig besitta ett flertal av de egenskaper som arbetsgivare faktiskt eftersöker / Research has indicated that there is a gap between which skills employer’s seek and what attributes student’s actually possess. Generic skills are defined as personal attributes, which are useful in all kinds of professions, at all levels in the career. Generic skills is an inherent part of any discussion about employability. Employability was originally defined as the ability to gain, maintain and regain employment. Studies have shown that generic skills are developed by real world experience, and due to this, work-integration during the education is crucial in order to develop generic skills. The aim of the present study was to compare whether employer’s perception of generic skills are consistent with the skills that students actually possess and if the students perceptions are the same as the one’s that employers value the most. The present study consisted of two surveys. In the first study 74 employers participated, and in the second survey 466 students at the University West participated. The main result showed that students believed they possessed two out of three, by the employers, top-rated skills (responsibility and work ethic) and these two skills where consistent with the student’s perceptions of which skills employers would value. This was not consistent with previous research. The conclusion was that generic skills may be valued differently due to the context. 2 Finally, it was debated if the high level of work-integration at University West could have led to the fact that the students possess several skills that employers value

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer. Resultaten visar att det inte föreligger någon skillnad i upplevd anställningsotrygghet varken vad gäller yrkesstatus eller yrkesgrupper. Däremot hade både anställningsbarhet och anställningsform inverkan på den upplevda otryggheten, i enlighet med tidigare forskning. Istället för yrkesstatus kanske anställningsotrygghet snarare kan skilja sig åt beroende på vilken bransch individen verkar i, något som bör undersökas närmare i framtida studier.

Studien undersöker hur lokala arbetsgivares rekryteringsprocesser är utformade i en mellanstor kommun i Sverige. Syftet var att ta del av vilka kompetenser som gör en arbetssökande anställningsbar och hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta med detta. Studien har utgått från en kvalitativ metod och datainsamlingen genomfördes med semi-strukturerade intervjuer. Studiens informanter bestod av fem rekryterare, två inom offentlig sektor och tre inom privat sektor. Med hjälp av tidigare forskning samt litteratur har insamlad data analyserats. Resultaten visar att vad som gör en arbetssökande anställningsbar framförallt är de hårda kompetenserna, och i andra hand kommer de mjuka kompetenserna. Resultatet visa även att anställningsbar är ett dynamiskt begrepp och inte innebär samma sak hos alla arbetsgivare, utan det varierar beroende på arbete och bransch.

Syftet med den här studien har varit att kartlägga hur tiden efter examen för personalvetaralumner från Umeå universitet har sett ut. För att besvara vårt syfte ställde vi oss frågor kring utbildningens genererade kunskaper och färdigheter, alumnernas upplevelse av deras anställningsbarhet och hur arbetssituationen ser ut idag. Inspirerade av Thomas Brunkerts ”Personalvetarlumnen mitt i matchningsmatchen” utfördes en i princip likadant utformad enkätundersökning för att göra jämförelser över tid, men med en differentiering genom semistrukturerade intervjuer. På så vis kunde vi utöver kartläggningen av den breda massans åsikter också beskriva enskilda upplevelser. Enkäten skickades ut till cirka 160 alumner vilket renderade i 69 respondenter, varpå vi slumpade ut fem av dessa för intervju. Resultatet visade på att alumnerna har ett väldigt brett register av titlar och kompetenser. De beskriver sin anställningsbarhet som god och arbetsmarknadssituationen ses som gynnsam. Viktigast med utbildningen i retrospektiv var de praktiska inslagen i form av arbetslivsförankrade delar såväl som praktikperioden.I jämförelse med Brunkerts studie från 2010 kan vi konstatera att den här studiens alumner i regel har högre löner, könsfördelningen har ytterligare differentierats och arbetslivserfarenheten innan studier är längre. I övrigt har våra respektive respondenter relativt lika befattningar och arbetsuppgifter.

Under den senaste valkampanjen i Sverige 2014 blev migration och dess utmaningar något av ett gemensamt ämne för varje politiskt parti som ställde upp i riksdagsvalet, särskilt de traditionella partier som sedan länge varit en del av den politiska scenen i Sverige. Detta var dock före den så kallade "europeiska flyktingkrisen", där individer flydde ifrån sina hemländer och kom till Europa. Sverige blev ett av de länder som tog in flest flyktingar per capita. Den nya situationen skapade en rad utmaningar för den svenska regeringen, både på nationell och lokal nivå. I denna studie fokuserar vi på ett integrationsprojekt som drivs i en svensk kommun i Södermanlands län, IBIS – Integrationsbygget i Sörmland. Med hjälp av Michel Foucaults begrepp governmentality och ett hermeneutiskt förhållningssätt analyserar vi deltagarnas upplevelser av medverkan i programmet; dess effekt för både kommunen/staten och deltagarna och hur IBIS gynnar alla parter. Projektet syftar till – och har lyckats – att hjälpa deltagarna ut på arbetsmarknaden genom att lära dem svenska med en ny språkinlärningsmetod, samtidigt som det skapar strategier för att identifiera både fysiska och psykologiska hälsotillstånd som kan hindra deras integration i samhället.

Each year, a substantial amount of students begins studies revolving around staffing and working life at universities and colleges. When graduating, the student moves on with knowledge from an interdisciplinary education and begins the search for an occupation. It is common practice for newly graduated human resources managers to apply for a position at staffing agencies. This makes it relevant to investigate which competence requirements and expectations that staffing agencies in Sweden place on newly graduated human resources managers and what makes them employable. The purpose of this study is to investigate what knowledge and experience from studying human resources management that considered most relevant in five of Swedens biggest staffing companies. Since the study deals with an in-depth picture of perceptions about competence requirements, expectations and employability, qualitative interviews were conducted. Data from five interviews with four of Sweden ́s largest staffing agencies and one smaller, is the starting point for the results and analysis of the study. Phenomenological methodology has been used in the analysis to explain the own perceptions and thoughts about the chosen topic among the respondents. The result indicated that the majority have a positive view of the graduate group of newly graduated human resources managers. Prior to employment, the majority has competence requirements for post-secondary education, but it appeared that four of the staffing agencies make exceptions where relevant industry experience can compensate for a lack of the aforementioned. The highest-valued traits are social skills. There is also demand for competence in labor law, economics and organizational development. Furthermore, expectations on newly graduated human resources managers are to be cooperative, vigilant, forward, outgoing and have an eagerness to learn. Internship and student-related work in addition to studies increase employability of the newly graduated human resources manager.

Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns skillnader i anställningsbarheten beroende på arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid Växjö Universitet som läser på programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrån ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anställningsbarhet genom att läsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara på tillhörande frågor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende på kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man från Balkan, en kvinna från Balkan, en svensk man och en svensk kvinna. Resultatet visade att det fanns en skillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet samt att det fanns en könsskillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet. Resultatet visade att av de fyra fiktiva arbetssökande var kvinnan från Balkan signifikant minst attraktiv att anställa.

Vår tids föränderliga värld har skapat nya förutsättningar för deltagande i arbetslivet vilket även får konsekvenser för personer som önskar in/återinträde på arbetsmarknaden. Det är ett samhälleligt ansvar att motverka utanförskap och främja människors delaktighet i de samhälleliga gemenskaperna varav arbetslivet är en. Traditionella insatser och råd som finns att tillgå vid kortare tider av arbetslöshet upplevs inte giltiga för långtidsarbetslösa. Forskning visar att mer personcentrerade insatser är att föredra. Detta bidrar positivt till människors anställningsbarhet. Dock upplevs det finnas behov av mer kunskap kring denna typ av insatser. Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för deltagares upplevelse av arbetsförberedande insatsers betydelse för individernas in/återinträde på arbetsmarknaden. Studien har utgått ifrån en hermeneutisk ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med personer i varierande åldrar har genomförts och analyserats. Resultatet visar att deltagarna upplevt ordinära insatser som otillräckligt stöd för att bryta den långtidsarbetslöshet som de befunnit sig i. För att framgångsrikt komma in eller tillbaka i arbetslivet förordar deltagarna personligt anpassade insatser där inte bara individens brist på arbete, utan individens hela livssituation tas i beaktande för att komma fram till vilka insatser som kommer att hjälpa individen. Vikten av att få möjlighet att lära känna sig själv och förstå hur och i vilka sammanhang man fungerar som bäst för att sedan hitta ett arbetssammanhang som matchar det, betonas. Mest glädjande i studien är att deltagarna tillskriver de upplevelser som de deltagit i, stor och positiv betydelse för sitt in/återinträde på arbetsmarknaden. Att utifrån ett helhetsperspektiv på människan stödja och rusta varje individ utifrån de behov just denna har ser deltagare som den viktigaste vägen till in/återgång i arbete. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

Syftet med denna undersökning var att utforska på vilka sätt privata sociala medier kan inverka på arbetssökandes anställningsbarhet. Studien söker även kunskap kring dilemman som kan uppstå vid användning av sociala medier i rekryteringssammanhang. Syftet har konkretiserats till tre frågeställningar. Studien har en kvalitativ ansats med en explorativ metod. Den explorativa metoden grundar sig i önskan att fylla kunskapsluckor och upptäcka sådant som ännu inte har upptäckts. Studien grundar sig på ett strategiskt urval, bestående av intervjuer med åtta informanter. Urvalet bestod både av arbetsgivarrepresentanter och rekryterare, för att skapa variation och möjligheten att upptäcka fler infallsvinklar kring det valda problemområdet. Genom det insamlade materialet framkom att det inte längre finns en tydlig åtskillnad mellan vad som är en privatperson och en arbetstagare och att detta, med sociala medier som verktyg i rekryteringsprocesser, påverkar huruvida arbetssökande är anställningsbara eller inte. När sociala medier används som ett sätt att bedöma arbetssökande, kan det även sägas öka subjektiviteten i rekryteringsprocessens personbedömningar. Av materialet framkom även ett antal dilemman för den rekryterande parten. Dessa dilemman berör studiens samtliga områden: privat- och arbetssfär, anställningsbarhet och bias. Dilemmat tillhörande privat- och arbetssfären benämns som moralens dilemma och behandlar huruvida information som upptäckts på arbetssökandes sociala medier kan eller bör tas upp. Det andra dilemmat, sanningshaltens dilemma, tillhör kategorin att bekräfta och syftar på hur informationen på sociala medier ska ses som sann eller inte. Relevansens dilemma hör till kategorin att göra mänskliga bedömningar och innebär hur relevant information från sociala medier är för den tänkta tjänsten.