Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare gör för att vara anställningsbara, hur de kompetensutvecklas på sin arbetsplats och var ansvaret för kompetensutvecklingen finns. Syftet är också att reda ut vilken effekt nätverkande har för yrkesrollen.Till studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare om deras upplevelser kopplat till studiens syfte.Resultatets viktigaste delar visade att anställningsbarhet är ett svårdefinierat begrepp som fortfarande inte är fastställt. Kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig rektor men främst hos den enskilde vägledaren. Det framkom även att nätverkande är viktigt för studie- och yrkesvägledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet. / The purpose of this study is to examine how professional guidance counselors do to be employable, how the skills development within the workplace works and who is responsible for the development of skills. The study also refers to the meaning of networking.To get the information, qualitative interviews were done with six professional guidance counselors about their experiences related to the purpose of the study.The most important aspects of the result were that employability is difficult to define. Skills development within the workplace of professional guidance counselors in the town where the study was made, suffers from a lack of financial resources. Mainly you and partly your headmaster are both responsible for your skills development. It was also found that networking is of importance for professional guidance counselors to among other things provide support and security.

Hur gör vi frisöreleverna mer anställningsbara?

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn på arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta påverkar deras anställningsbarhet. Det är en kvalitativ studie som bygger på åtta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet håller deltagarna sig själva som främst ansvariga för arbetslösheten. Synen på arbetspraktik är generellt sett god, men det framhålls att arbetspraktiken är i behov av förbättringar. Anställningsbarhet likställs med att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden och att själva ansvara för framgång och motgång, vilket kan härledas till individualiseringsteorin. Att praktik föredras i förhållande till arbetslöshet och att praktik i vissa fall upplevs höja anställningsbarheten framkommer i studien. Tydligare regler kring arbetspraktik samt en höjning av ersättningen tycks vara vägen till förbättring. / The aim of this study is to examine young adults and their views on unemployment, work practice and how this affects their employability. It´s a study with eight qualitive interviews with young adults who experienced unemployment and work practice. Result and analyze shows that despite social structure with high youth unemployment, they hold themselves responsible for their unemployment. Their view on work practice is generally speaking positive but it needs improvement. The employability is in comparison with holding themselves attractive at the labourmarket and to take a responsibility over their success and failure which derives from the individualization theory. Work practice is preferred before unemployment and in some cases work practice increases the employability. Distinct regulations regarding work practice along with increased compensation seems to be the way to improvement of the system.

Att söka arbete kan vara utmanande och stressfullt, inte minst för nyexaminerade som ska ta sitt första steg ut på arbetsmarknaden. Det är en tid präglad av individuell anpassning, där behovet av att vara anställningsbar är avgörande för att möta arbetsmarknadens krav. Tidigare forskning pekar på att yttre omständigheter som ligger utanför individens kontroll påverkar arbetssökningsprocesser. Utöver detta finns det även påtryckningar och krav på individen att inneha de rätta erfarenheterna, utbildningen samt de önskvärda egenskaperna för att nå framgång. Mot bakgrund av detta syftade studien till att undersöka nyexaminerade individers personliga upplevelser av arbetssökande processer, samt hur de konstruerar karriärsidentiteter utifrån sin syn på anställningsbarhet. För att undersöka syftet användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med åtta nyexaminerade individer. Ur det insamlade materialet lyftes små berättelser ut som berörde olika upplevelser av respondenternas arbetssökningsprocesser. Berättelserna analyserades med den narrativa ingången i studiet av meningsskapande, karriäridentitet, och positionering. I studiens analys framhävs respondenternas personliga upplevelser av arbetsintervjuer, attityder gentemot utbildning samt olika strategier i arbetssökningsprocessen. Resultatet av analysen visade att respondenterna betonade vikten av att framhäva en professionell sida under anställningsintervjuer och förmågan att kunna lyfta fram sina styrkor. Dessutom visade resultatet att utbildning dels ses som ett medel för att få det önskvärda arbetet, men även som en betydelsefull faktor för personlig utveckling. Vidare upplevde respondenterna arbetsmarknaden som utmanande, något som har  påverkat respondenternas strategier för att söka arbete. Slutsatsen pekar på uppfattningen att nyexaminerade upplever ett individualiserat ansvar att säkra en anställning till följd av en utmanande arbetsmarknad. Genom respondenternas berättelser har det visat sig att konstruktionen av karriäridentitet i mycket görs utifrån vad de anser vara anställningsbara attribut, och således även blir en viktig aspekt i hur de navigerar i processen av att söka arbete.

The labour market today is characterized by flexibility and a demand on the individual of maintaining employability by remaining educated, experienced and by having a positive approach concerning being available after work hours. The aim of the study is to understand the relation between the current conditions of the labour market and its effects on employee mental health.  Throughout the study, several aspects have been investigated: Boundless work, availability after work hours, previous education, the distinction between work life and private life, and the effect of these aspects on mental health. The empirical material has been analyzed with the following theoretical framework: the Theory of Power, the Effort-Reward Imbalance Model and the Control-Demand model, including the later updated version with the third variable; work-related social support. The empirical material is gathered by eight semi- structured interviews.  The results of the study showed distinctions between how the demands of the labour market are perceived and how it affects mental health. Hence, the negative effects on mental health depend on the demands of availability after working hours, which in turn vary depending on previous education, a lack of support from manager and colleagues, and an experienced demand of employability.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är i förhållande till den totala arbetslösheten, i landet, hög och är en av svenska regeringens högst prioriterade frågor inom arbetsmarknadspolitiken. För att komma in på arbetsmarknaden idag måste du visa dig anställningsbar. Syftet med denna studie är att undersöka vad kommunala arbetsgivare har för uppfattning om arbetslösa ungdomars anställningsbarhet. Syftet konkretiseras med hjälp av tre frågeställningar som syftar till att se vad betydelsen av deltagandet i aktiva arbetsmarknadsåtgärder har för anställningsbarheten, samt vad gymnasieexamen och de personliga egenskaperna betyder för anställningsbarheten. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och besvarar syftet utifrån åtta kommunala arbetsgivares uppfattningar om arbetslösa ungdomars anställningsbarhet. Resultatet visar att anställningsbarhet enligt de kommunala arbetsgivarna är betydelsen av erfarenheter, kompetenser och utbildning. Studien visar även att praktik i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd, vars syfte är att ge arbetslivserfarenhet, inte nödvändigtvis kan likställas med arbetslivserfarenhet. Deltagandet i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd kan minska anställningsbarheten, likaså kan avsaknaden av en gymnasieexamen försvåra chansen till en anställning och en individs personliga egenskaper anses avgörande. Därför uppfylls heller inte den grundläggande anställningsbarheten. / Youth unemployment in relation to overall unemployment is high and is one of the Swedish government´s priorities in labour market policy. The purpose of this study is to investigate what idea the municipal employers have of unemployed youths ́ employability. The purpose is embodied by three questions, designed to see what importance of participation in active labour market programs, upper secondary school diploma and personality have on employability. The study is based on a qualitative research approach and answers the purpose with eight municipal employers' perceptions of unemployed young people's employability. The result indicates that employability, according to the municipal employers, is the importance of experience, skills and education. The results also indicate that the internship in a municipal labour market program, which aims to provide work experience, cannot be equated with each other. Participation in a municipal labor market program could reduce employability, as well as the lack of an upper secondary school diploma reduces the chance of an employment. The personality of an individual that is considered crucial for employment does not meet the requirements of the essential employability.

The dissertation analyzes labour market projects co-financed by the European Social Fund (ESF) targeting unemployed migrants and ethnicized groups. The analysis is qualitative, discourse-oriented and based on Foucault’s concept of governmentality. More specifically, it is highlighted how the target groups are ethnicized through discourses of employability and learning. The thesis consists of four articles. In the first three articles, focus is mainly on how the projects present themselves through their project descriptions in the ESF project bank and the fourth article is mainly based on ethnographic material. Overall, this dissertation highlights different aspects of inclusion work directed towards migrants and ethnicized target groups that can be seen as problematic and sometimes contradictory. Tendencies to individualize unemployment and thus positioning the unemployed project participants as responsible for their situation is interrogated in the thesis. Further, it is analyzed how culture and ethnicity is used in ways that are likely to strengthen the target groups ‘Otherness’ in relation to a ‘Swedishness’ that often become synonymous with what is perceived as normal and thus widening the gap between ‘us’ and ‘them’ when the stated goal is the opposite. This dissertation can serve as a starting point to reflect on how inclusion efforts and labour market projects seeking to produce social inclusion and employability may be at risk to categorize people in different ways, which can sometimes be problematic in relation to what the efforts seek to achieve. / I avhandlingen studeras arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i form av projekt finansierade av Europeiska socialfonden (ESF), riktade mot arbetslösa migranter och etnifierade grupper. Analysen är kvalitativ, diskursorienterad och utgår från Foucaults begrepp governmentality. Mer specifikt belyses hur projektens målgrupper etnifieras genom diskurser om anställningsbarhet och lärande. Avhandlingen består av fyra artiklar. I de tre första artiklarna fokuseras främst hur projekten framställer sig själva genom projektbeskrivningar i ESFs projektbank och den fjärde artikeln utgår främst från etnografiskt material. Sammantaget belyser avhandlingen olika aspekter - som kan ses som problematiska och ibland motsägelsefulla - av inkluderingsarbete riktat mot migranter och etnifierade målgrupper. Det handlar om tendenser att individualisera arbetslösheten och därmed i hög grad ansvariggöra de arbetslösa projektdeltagarna för sin situation. Det handlar också om att använda kultur och etnicitet på ett sätt som riskerar att förstärka målgruppernas ’annorlundahet’ i relation till den ’svenskhet’ som inte sällan blir synonymt med vad som uppfattas som normalt och på så sätt vidga gapet mellan ’vi’ och ’dem’ när den uttalade målsättningen är det motsatta. Avhandlingen kan fungera som en utgångspunkt för att reflektera kring hur inkluderingsinsatser och arbetsmarknadsprojekt riskerar att sortera och kategorisera människor på olika sätt, som kan vara problematiska i relation till vad insatserna vill uppnå.

No description available.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur ålder relateras till ochpåverkar en individs anställningsbarhet utifrån två undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med åtta respondenter där hälften av respondenterna var äldrearbetstagare och resterande var representanter från fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt där teorikärnan bestått av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om ålderism,anställningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om äldre arbetstagare är idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebära att en individ vid en vissålder begränsas eller tas ifrån rätten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmåste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att ständigt utvecklas för attvara anställningsbar på dagens arbetsmarknad. Resultatet visar också att det existerar tydliga fördomar gällande äldre arbetstagare som anses ha svårt att anpassa sig, har inlärningssvårigheter och är obenägna för utveckling och förändring. En högre ålder anses vara en nackdel då man söker nytt arbete eller gällande utveckling på arbetsplatsen och det framkommer att det är en uttalad sanning som tas för givet av samhället, även inkluderat de äldre arbetstagarna själva. Detta upprätthåller det faktum att äldre arbetstagare missgynnas i arbetslivet. Slutligen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till våra teorier och resonerar kring begreppen normalisering, styrning och uteslutning som vi anser ger en förståelse för hur diskurser upprätthålls och påverkar den äldre arbetstagarens möjligheter i arbetslivet. / <p>We conducted a qualitative study where the aim was to examine how age relates to and</p><p>affects an individual's employability based on two survey groups' perspective. We have</p><p>conducted interviews with eight respondents, half of the respondents were older workers and the remainder were representatives from the trade, recruitment and association. The study was based on a hermeneutic approach where theory core consisted of Foucault's theories of discourse and power. These concepts were then related to theories of ageism, employability and the knowledge economy. Prejudice against older workers is today perhaps the most accepted form of prejudice and may in the workplace mean that an individual at a certain age gets restricted or taken away the right to work. The study results include that an individual</p><p>must be flexible, adaptable, socially competent and willing to continually evolve to be employable in today's job market. The results also show that there exists clear prejudices against older workers who are considered to have difficulty adapting, has learning difficulties and is averse to development and change. A higher age is considered to be a disadvantage when seeking a new job or existing development in the workplace and it is found that this</p><p>profound truth is taken for granted by the society, also included the older workers themselves.</p><p>This maintains the fact that older workers are disadvantaged in the workplace. Finally, we discuss our results in relation to our theories and reasoning on the concepts of normalization, control and exclusion which we believe provides an understanding of how discourses are maintained and affects the older worker employment opportunities.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv. Resultatet av vår undersökning stämmer väl överens med denna diskurs då studenterna oavsett ålder, civilstånd och hemmaboende barn har ambitionen att disciplinera sig i stor utsträckning till anställningsbarhetsdiskursen.Bakgrund: Gradvis har ansvaret för individens anställning flyttas från stat till individ. Förändringen har gått från rätten till anställning till skyldigheten att vara anställningsbar. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvaret för sin anställning, detta genom att hela tiden utvecklas och lära sig mer för att vara anställningsbar. Många företag sätter stort värde på lärande och hög utbildning. Numera är det upp till individen själv att oavsett ålder vara flexibel och anpassningsbar och på så vis ansvara för sin egen anställningsbarhet och skapa sina egna förutsättningar.Syfte: Vårt syfte är att mäta i vilken utsträckning studenterna, som går på högskolan i Borås på ett nystartat personalvetarprogram, har ambitionen att hålla sig anställningsbara under och efter utbildningen. Vidare vill vi undersöka vilken betydelse ålder, civilstånd och hemmaboende barn har för studenternas flexibilitet,anpassningsbarhet samt erfarenheter och hur de på så vis disciplinerar sig själva utefter anställningsbarhetsdiskursen.Metod: Kvantitativ enkätundersökningResultat: Vårt resultat visar att studenterna oavsett ålder, civilstånd och hemmaboende barn har ambitionen att disciplinera sig i stor utsträckning till anställningsbarhetsdiskursen. Över lag strävar studenterna efter både utbildningserfarenhet och praktisk erfarenhet för att stärka sin position på arbetsmarknaden, detta oberoende av ålder, civilstånd och hemmaboende barn. Majoriteten av studenterna anser sig också vara flexibla och anpassningsbara i enlighet med diskursen.