Anställningsbarhet är ett koncept inom arbetsmarknadspolitiken för att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och säkra både den nationella och globala ekonomiska tillväxten. Inom politiken ger anställningsbarhetskonceptet auktoritet åt vilka normer som betraktas önskvärda. Tidigare forskning visar att formandet av den anställningsbara individen redan påbörjas i skolans värld genom hur utbildning fostrar studenter utefter arbetsmarknadens efterfrågan. Därmed ses anställningsbarhet idag vara ett styrningsverktyg, vilken ökar kravet på den enskilda individens förmåga att förhålla sig till vad som anses vara en attraktiv anställd. Syftet med denna studie är att genom ett HR-perspektiv analysera anställningsbarhet som maktmekanism utifrån upplevelsen av anpassning på arbetsmarknaden. Studien genomfördes med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien sin teoretiska utgångspunkt i Foucaults självdisciplinerade maktteori samt Goffmans dramaturgiska perspektiv vilket empirin analyseras utifrån. Resultatet visar att det finns vissa styrande  faktorer  inom  anställningsbarhet  vilka  HR-medarbetarna  förhåller  sig  till  samt formar sig utefter. Utbildning, arbetslivserfarenhet och personliga kvalifikationer som social kompetens och anpassningsförmåga framhålls vara de tre övergripande elementen inom anställningsbarhet. Även vidareutveckling lyfts fram som en avgörande faktor vilken de förhåller sig till för att vara samt förbli attraktiva på arbetsmarknaden. Hur HR-medarbetarna beskriver anpassning på arbetsmarknaden och i sin anställning tyder på att anställningsbarhet utgör en maktmekanism vilken upprätthåller samhällets idealiserade bild av den anställningsbara.

Högre utbildning har under längre tid diskuterats i relation till arbetsmarknaden, där kraven på anställningsbarhet under det senaste decenniet blivit mer uttalat. Dock ifrågasätts högskoleutbildningens utformning och dess relevans för arbetslivet, då mycket av undervisningen fokuserar på abstrakta teorier istället för konkreta metoder. Detta dilemma dyker även upp inom de utbildningar som ska forma personalvetare. Intresset i denna studie mynnade därför ut i att undersöka lärares samt studenters förväntningar och upplevelser av utbildningsinnehåll och anställningsbarhet inom ett personalvetarprogram. Vår studie baseras på åtta intervjuer, fyra stycken inom respektive grupp, och visar att studenterna i regel har ett mer kortsiktigt perspektiv på vad personalvetarutbildningen önskas resultera i, där det finns en önskan och förväntning om att undervisningen ska vara mer praktisk. Detta resultat ligger i linje med våra föreställningar och den tidigare forskning som vi tagit del av. Lärarna däremot har ett mer långsiktigt perspektiv där utbildningen genom sin teoretiska anknytning ska leda till personlig utveckling samt kritiska reflektioner. Personlig utveckling i form av ökade allmänna kunskaper framkom överraskande nog även hos studenterna, dock inte lika tydligt. Slutligen kunde en tydlig koppling mellan anställningsbarhet och högre utbildning urskiljas, där begreppen samspelar med varandra. Utbildning uttrycks vara det mest centrala i anställningsbarhet då individen därigenom erhåller viktiga kompetenser och färdigheter för det kommande arbetslivet. Andra faktorer som framkom vara viktiga för en individs anställningsbarhet sammanfattas i kategorierna arbetslivserfarenhet, relevanta kompetenser samt personliga egenskaper.

Bakgrunden till arbetet är vårt intresse för och nyfikenhet att undersöka ett livs- och karriärutvecklingsprogram, LOK, och dess betydelse för deltagarna. Vi vill genom studien synliggöra problematiken och förtjänsterna med omställnings- och livs- och karriärutvecklingsprogram och bidra till kunskapsbanken till stöd för Studie- och yrkesvägledare. Syftet är att beskriva och analysera två LOK-deltagares motiv och drivkrafter, utvecklade självkännedom, insikter och livs- och karriärbeslut i ett livs- och karriärutvecklingsprogram, LOK som undersöks genom frågeställningarna; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas motiv och drivkrafter vid användning av LOK som omställningsprogram; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas utvecklade självkännedom i relation till anställningsbarhet; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget övningar, metoder och teorier i LOK i relation till begreppen personlig insikt, teori-insikt och metod-insikt; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas livs- och karriärbeslut vid deltagande i ett livs- och karriärutvecklingsprogram som LOK. För analys av resultatet använder vi oss av ett ramverk av tidigare forskning och karriärteorier. Metodvalet är kvalitativa intervjuer och hermeneutisk analysmetod. Det vi med stor tydlighet kan se som generella slutsatser i resultatet är att, för Lok deltagaren så är förutsättningarna för att lyckas i programmet att deltagaren går in i programmet med en stark motivation och vilja till förändring. Det som erbjuds den engagerade deltagaren är ett professionellt bollplank och vägledning som hjälper deltagaren att utveckla självkännedom och förmåga till att våga ta livs- och karriärbeslut och en ökad anställningsbarhet vid omställningssituationer.

Det talas idag om hur det livslånga lärandet och det informella lärandet påverkar människors kompetens och anställningsbarhet. Föräldraskapet kan ses som en del i det livslånga lärandet och fungerar som ett vardagslärande. I dagens globala samhälle efterfrågar arbetsmarknaden kompetenta arbetstagare och kraven på den arbetande befolkningens anställningsbarhet ökar. På grund av den föräldrapolitik och strävan efter jämställdhet som råder i Sverige får fäder i större utsträckning möjlighet till att vara föräldralediga. Även om föräldraskapet för med sig flera fördelar så finns detutmaningar med att kombinera föräldraskap och arbete. Konflikter mellan arbetsgivarens krav och familjens behov bidrar till att det är svårt att uppnå och upprätthålla balans mellan arbete och familj. Studiens syfte är att gestalta variationer i fäders uppfattning om föräldraskap som kompetens i arbetslivet. Studien belyser även hur föräldraskapet påverkas av kombinationen mellan familj och arbetsliv samt fädernas anställningsbarhet. Detta är en kvalitativ studie som tagit inspiration från fenomenografisk vetenskapsteori. Deltagarna i studien valdes ut genom ett målinriktat urval med inslag av bekvämlighetsurval men med eftertanke för att deltagarna ska vara fäder i olika ålder, i olika arbetsroller och med olika bakgrund. Datamaterialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats. Analysen av datamaterialet har skett genom tematisk analys där den stora mängden data systematiskt behandlades och delades in i olika teman. Resultatet visar att föräldraskap som fenomen är ett relativt oreflekterat område för fäderna och desto mer dess påverkan på lärandet. Även om reflektionerna som förekommer i resultatet varierar mellan fäderna, framkommer det i studien att samtliga av fäderna är av uppfattningen att föräldraskapet innebär flera fördelar för dem i arbetslivet och att de lärt sig olika saker av att vara far. Resultatet har i diskussionen förklarats genom Biestas (2006) modell där det visas att föräldraskap genom ett tydligt samband mellan modellens tre väsentliga funktioner, bidrar till informellt lärande och på så vis ävenfädernas anställningsbarhet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Människor lever allt längre med fortsatt arbete längre upp i åldern. Samtidigt förekommer fördomar mot äldre som medför åldersdiskriminering av äldre arbetssökande på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att med fokus på attityder finna förståelse för varför åldersdiskriminering av äldre arbetssökande sker på den svenska arbetsmarknaden och hur det kan motverkas. Datainsamling sker genom gruppintervjuer där HR-aktiva resonerar om upplevelser och erfarenheter av äldre arbetssökande i rekryteringsprocesser. Materialet analyseras utifrån Ronald Ingleharts värderingsteori som föreslår hur attityder och värderingar uppstår och förändras mellan generationer. Studiens resultat visar att rekryterare i Sverige, utifrån HR-aktivas resonemang, anses ha omedvetna och medvetna fördomar om äldre arbetssökande. Dessa inverkar negativt på äldres anställningsbarhet och bidrar till åldersdiskriminering av äldre arbetssökande i rekryteringsprocessen. Resultatet presenterar även resonemang om förekomsten av positiva stereotyper om äldre arbetssökande vilket i kontrast till fördomar förbättrar äldres anställningsbarhet. Avslutningsvis redogör studiens resultat för åtgärder som HR-aktiva resonerar kan motverka rekryterares risk att åldersdiskriminera äldre, exempelvis kompetensbaserad rekrytering och samtal mellan kollegor. / As life expectancy increases amongst the population, so does the expectation to remain active in the work force. However, there is both prejudice and discrimination against older workers in the Swedish job market. The purpose of this study is to, with a focus on attitudes, understand why older workers are being discriminated when applying for new positions and in what ways this discrimination can be counteracted. Data collection is performed through group interviews where HR-professionals discuss and share their experiences of older workers in the hiring process. The material is analyzed using the value theory of Ronald Inglehart, who suggests that attitudes and values both occur and change with generational progression. The results of the study show that recruiters in Sweden, in the experience of active HR-professionals, are prone to possess both implicit and explicit prejudices against older workers. These prejudices have a negative effect on the employability of older workers and contribute to further discrimination of this group. The results also suggest the occurrence of positive stereotypes associated with older workers which, in contrast, could increase their employability. Finally, the results of the study describe measures that HR-professionals can take to counteract the risk of discriminating against older workers during the hiring process. For example competence-based recruitment and an increased amount of real life discussions between recruiters.

Att ha ett arbete ses av många som en viktig del i att kunna vara delaktig i ett samhälle. Det råder trots detta stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupperingar och områden i Sverige. En aspekt som i dagsläget är understuderad är hur bostadsområdet, skildrat genom mediabilder, kan spela in i processer av arbete och anställningsbarhet. Studien ämnar därför att skapa en större förståelse för hur fördomar om, erfarenheter av och livsvärlden kring utsatta bostadsområden påverkar unga vuxnas uppfattning av sin anställningsbarhet, samt att utöka förståelsen kring vilka strategier individerna använder sig av för att hantera de möjligheter och utmaningar som uppkommer ur bilden kring deras bostadsområde. För att undersöka detta intervjuas sju unga vuxna som bor i utsatta områden genom semistrukturerade intervjuer. Goffmans teori om framträdande och intrycksstyrning, Bourdieus kapitalteori och Habermas teori angående livsvärlden utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever att media spelar en stor roll i skapandet av deras områden i livsvärlden. Intervjupersonerna beskriver däremot det lokala bostadsområdet som extremt komplext och påpekar både utmaningar och möjligheter. Utifrån livsvärldens bild av området uppstår en känsla av hopplöshet och oförmåga kring sin egna anställningsbarhet utöver diskriminering från arbetsgivare, kunder och medarbetare. Deltagarna menar att detta leder till en inaktivitet på arbetsmarknaden för många i sitt område. Med hjälp av intrycksstyrning ökar deltagarna sin anställningsbarhet genom att klä och prata på ett annorlunda sätt än vad de gör i sina bostadsområden, utifrån vad de förknippar med att vara professionell. Samtidigt är intrycksstyrningen en del av en större strategi att undvika att bli förknippad med sitt bostadsområde, eller för att utmana bilden om den. Studiens resultat ger stöd åt att framtida åtgärder behöver, utöver utbildning, även utmana de föreställningar vi har om anställningsbarhet och professionalism ute i arbetslivet. Samtidigt behöver röster från de utsatta områdena tillåtas ta större plats i den allmänna debatten för att bredda och nyansera bilden om utsatta områden.

Studien undersöker arbetsmarknadens förändrade förutsättning utifrån en riskgrupp vilket i studiens kontext är ungdomar (med eller utan utbildning), lågutbildade, arbetslösa samt nyexaminerade. Syftet är att undersöka riskgruppens förutsättning att med hjälp av en utbildningsinvestering uppnå en etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden upplever en inkomstojämnlikhet samt inkomstosäkerhet vilket har orsakat ett ökat behöv för anställningsbarhet bland riskgruppen. Denna studie avgränsar sig endast till utbildning på tertiär nivå. Således studeras övergången mellan studier och arbetsmarknad utifrån utbildningsformerna: folkhögskolan, vuxenutbildning, kompletterande utbildning, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Övergången studeras främst i relation till riskgruppens förutsättning. Metoden som använts är en trianguleringsmetod där både kvalitativ och kvantitativ metod trianguleras för att nå fram till ett resultat. I den kvalitativa metoden används en narrativ litteraturgenomgång och i den kvantitativa metoden används en systematisk litteraturgenomgång genom en metaanalys. Det sistnämnda använder sig av en etableringsmått efter avslutad studier från tertiär utbildningsnivå.

Denna studies syfte är att undersöka huruvida högskolestudenter anpassar sig efter rådande anställningsbarhetsdiskurs i samhället. Studien innefattar två frågeställningar, den första frågeställningen avser vilka strategier studenterna använder och kan tänka sig använda för att göra sig själva anställningsbara. Den andra frågeställningen undersöker om något samband finns gällande vilka strategier studenterna använder sig av och kan tänka sig använda sig av utifrån anställningsbarhetsdiskursen avseende civilstånd, ålder eller hemmaboende barn. Studien utgår från forskning om anställningsbarhet, Atkinsons flexibilitetsmodell, Bourdieus kapitalteori samt Foucaults teori om styrningsrationalitet. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning, som 96 högskolestudenter deltog i. Studiens resultat visade att studenterna använde och kunde tänka sig använda flera strategier för att göra sig anställningsbara. Vidare påvisade studien att studenterna använde sig av liknande strategier för att göra sig anställningsbara oavsett civilstånd, ålder eller om de hade hemmaboende barn.

Arbetet är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet är att skapa en bild av vilka kompetenser hos beteendevetare som efterfrågas på arbetsmarknaden, sett ur rekryterares perspektiv. De semistrukturerade intervjuerna har genomförts med fem professionella rekryterare med anställning på rekryterings- och bemanningsfirmor. Styrdokument från det beteendevetenskapliga programmet på Mittuniversitetet och har använts som underlag för definitioner för fältet beteendevetenskap och ämnet pedagogik, samt för att formulera delar av intervjuguiden som berör uppbyggnad av utbildning. Resultatet visar att det råder en osäkerhet kring vad beteendevetare är och vilka kompetenser de har, men även att det finns ett stort behov av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare säger resultatet att det är avgörande för en beteendevetare att kunna beskriva sina formella kompetenser samt förstå var det finns ett behov för att kunna stärka sin egen anställningsbarhet. Vid en jämförelse av empirin från intervjuerna samt studierna av kursplaner, syns en tydlig koppling mellan utbildning och arbetsmarknad. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur Covid-19 har påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet. Materialet i studien är insamlat via en webbenkät där 357 studenter deltog, Studiens frågeställning lyder: Hur har Covid-19 påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet? Till detta har vi även koppat tre ytterligare hypoteser som vi tror kan ha en påverkanseffekt på den upplevda anställningsbarheten. Covid-19 har påverkat hela samhället och därför har vi valt att titta på tidigare forskning som är baserade på samhällskriser för att finna styrka till vår studiessyfte. Resultatet från studien påvisar att Covid-19 har haft en stor påverkan på hur studenter upplever sin anställningsbarhet.