Det anses idag vara upp till individen att se till att vara anställningsbar, därav ligger ett stort fokus på individperspektivet i frågan om anställningsbarhet. Ur ett individperspektiv handlar anställningsbarhet om vad som kan anses vara viktiga egenskaper och kompetenser för att individen ska klara av att möta konkurrensen och de skiftande kraven på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka upplevelser och tankar som finns bland personalvetarstudenter, alumner och arbetsgivare för att försöka förstå hur en kan bli medveten om sin egen anställningsbarhet och kunna påverka den. I studien undersöks deltagarnas upplevelse av begreppet anställningsbarhet, hur de föreställer sig att olika val kan påverka anställningsbarheten, samt hur personalvetarstudenters och alumners inställning gällande anställningsbarheten kan påverkas på olika sätt. Detta är en kvalitativ studie där resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer, med ett urval studenter, alumner och arbetsgivare, som analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att det blir svårt att påverka den egna anställningsbarheten utan en självmedvetenhet, vilket förutsätter en förmåga att kunna reflektera över sina val, erfarenheter, egenskaper och kompetenser. Det visar även att individens upplevelser och förväntningar påverkar inställningen gentemot arbetsmarknaden vilket leder till att de kan gå miste om arbetsmöjligheter. / Today it is considered to be the individual's responsibility to ensure that they are employable, hence a significant focus on the individual perspective on employability. From an individual perspective, employability implies what can be regarded as important characteristics and competencies for the individual to be able to compete and match the changing demands in the labor market. The purpose of this study is to investigate Human Resource Management (HRM) students, alumni, and employers' experiences and thoughts that intend to understand how to become aware of one's employability and ability to influence it. The study examines the participants' experience of the concept of employability, how they imagine that different choices can influence their employability, and how the attitude of HRM students and alumni regarding employability can be influenced in different ways. This is a qualitative study and the result is based on semi-structured interviews, with a selection of students, alumni, and employers, which is analyzed using thematic analysis. The result shows that it will be difficult to influence one's employability without self-awareness, which requires an ability to reflect on one's choices, experiences, characteristics, and competences. It also shows that the individual's experiences and expectations affect the attitude towards the labor market, which means that they may miss out on job opportunities.

The overall aim of this study is to increase knowledge of how students and teachers in theeconomics program perceive the concept of employability in their specific topics, and howthis is demonstrated in the classroom. Specific questions to be answered are• What knowledge or competencies contribute to increased employability?• To what extent do teachers and students view the building of employability as animportant part of the topic business administration?• To what extent do teachers and students perceive that the teaching within the topicadds to increased employability?• What are the views of teachers and students when it comes to letting the business lifeinfluence a larger part of the topic if this leads to increased employability?The theoretical tools that have been used have been Goodlad’s perspectives of curriculum,Broady’s and Jackson’s theories of the hidden curriculum and Fullan’s model of the 6 globalcompetencies for deep learning.The hypothesis of the thesis has been that both teachers and students would confirm that theconcept of employability has a natural place in their topic, and that this is allowed to shinethrough in the classroom education. This hypothesis is confirmed by the study. Anotherimportant conclusion of the study is that students and teachers rate the factors (knowledge,skills, and competencies) that leads to employability differently. When rating what factorscontributes the most to increased employability students are more apt to choose from factorscoming from the curriculum than teachers are. Teachers on their hand are more apt to choosefrom factors not coming from the curriculum but instead being derived from employers’ wishlist, and from Fullan’s research.Key words: employability, economics program, students, teachers, perspectives, curriculum,hidden, deep learning, Goodlad.

Registerkontroller har visat sig vara ett vanligt förekommande komplement i rekryteringsprocesser för att bedöma en persons lämplighet. Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för användningen av registerkontroller vid rekrytering, vad för etiska överväganden som ligger bakom samt arbetsgivares attityder till att anställa en person som förekommer i belastningsregistret. Vår teori inleds med arbetsgivarens fria anställningsrätt då denna utgör en arbetsrättslig grund sett till hur en arbetsgivare fritt kan anställa den person som den anser mest lämpad. Sedan lyfts begreppet anställningsbarhet, etik, en avhandling avseende en arbetsgivares användning av registerkontroller samt dataskyddsförordningens föreskrifter. Vidare presenteras två studier som avser tidigare brottsdömdas chans till arbete och en studie om arbetsgivares attityder till att anställa en tidigare brottsdömd. De teoretiska utgångspunkterna ligger till grund för att analysera det kvalitativt insamlade materialet. Empirin är inhämtad genom intervjuer med åtta respondenter som jobbade vid tiden för undersökningen på medelstora till stora företag i Sverige samt hade roller där de kom i kontakt med rekrytering löpande. De representerade även företag där det inte finns lagstadgat att registerkontroller ska göras vid nyanställning, utan där det görs utifrån eget intresse. Intervjuerna gjordes på distans och spelades in för att underlätta vid transkriberingen. Den insamlade datan kategoriserades sedan enligt tre kategorier och sammanfattades därefter. Studiens resultat pekar på att respondenterna gör registerkontrollerna antingen genom ett registerutdrag alternativt en bakgrundskontroll. Genomgående berör vi därför begreppet registerkontroll som ett samlingsnamn avseende både registerutdrag och bakgrundskontroller, men förklarar även tillvägagångssätten för sig. Detta gör de även oberoende av tjänst och på slutkandidat. Resultatet visar även att respondenterna står inför flera etiska överväganden när de ska besluta om registerkontroll, till exempel där de behöver väga fördelarna för företaget mot de eventuella nackdelar en registerkontroll kan innebära för den arbetssökande. Därutöver menar våra respondenter att brottet i sig som en arbetssökande kan ha i sitt belastningsregister är avgörande för ett anställningsbeslut, men även vad gäller bland annat brottets påföljd, strafftid samt antalet lagöverträdelser. Vad som är genomgående i vårt resultat är att detta görs med anledning av att upprätthålla en lämplighet för ett visst arbete. Även att respondenterna gör registerkontroller som ett komplement i sin bedömning och inte låter informationen från belastningsregistret bli avgörande.

The school and the workplace often characterize two diverse cultures in terms of what is treasured as important skills and values. The role of vocational teachers is to ensure that the students are surrounded by both these cultures. Because the way vocational education and vocational teaching is valued in the courses enclosed to the area of construction and painting field, the students miss a lot of knowledge to become an conscious citizen. However, because of significant differences between the school and the workplace, this positions a professional challenge and a potential for value conflicts. This reflects in the way teachers value such things as critical thinking and the way characters for employment tend to be organiseed in the education. Some values change with the help from schooling to become an educated teacher, some do not. Because years of practice in one profession tends to give a person a strong identity, and this identity follows them, until they take a constructive side too see things from additional side, with the knowledge from those around them.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken nytta den nya gymnasieutredningens förslag om ökad specialisering och förbättrad anställningsbarhet kan ha för elever inom Hantverksprogrammet –Textil & Mode . Gällande frågan om bedömningen av en sådan nytta, har fokus i undersökningen i första hand inriktats på vilka krav och önskemål om kompetens som finns inom hantverks- och konfektionsbranschen idag men även i ett framtidsperspektiv. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt från ett antal halvstrukturerade intervjuer med olika verksamheter inom hantverk och konfektion. De gene-rella resultaten visar på att kraven för anställningsbarhet inom den mer kvalificerade kärn-verksamheten, ser ut att ligga bortom det grundläggande kunskapsuppdrag som yrkesutbild-ningen inom gymnasiet kan avses ha. Av den anledningen tenderar yrkesutbildningen också kunna få svårigheter i att matcha dessa krav även då en ökad specialisering införs. Utsikterna för anställningsbarhet inom handel och butik, då främst inom mode och konfektion, ser där-emot ut att vara betydligt bättre. Frågan är då vilket syfte och vilken roll ett mer specialiserat program egentligen ska ha när det kommer till förberedelser inför arbetslivet? Resultaten pe-kar i detta sammanhang uttryckligen på att denna utbildning bör få en ännu tydligare placer-ing mitt emellan att vara både yrkesförberedande och studieförberedande. Detta föranleder ett tänkvärt ställningstagande när det kommer till både värderingen av utbildningsinnehåll och marknadsföring mot elever och bransch, men inte minst också förutsättningen för vidare kompetensutveckling efter avslutade gymnasiestudier.

Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vägledningsområden att lämna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som får dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anställningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark är en potentiell arbetsmarknad för svenska vägledare. Teori som används i studien är push-pull. Ogynnsamma villkor på en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor på en annan drar till sig, pull. Tidigare forskning är inom arbetsmigration och anställningsbarhet. I resultatet framgår att osäkra arbetsvillkor i Sverige fick intervjupersonerna att söka nya möjligheter i Danmark. Personliga egenskaper som vilja att utvecklas har stor betydelse. Undersökningen visar vidare att kompetens från tidigare utbildningar eller arbetslivserfarenhet är relevant på den danska arbetsmarknaden. Det framkommer att det finns metoder för svenskar att höja sin anställningsbarhet i Danmark. Ett dilemma är svenskars brist på förförståelse av danska system inom utbildning och arbetsmarknad. Goda arbetsvillkor och god kollegial kontakt får dem att vilja stanna kvar i Danmark. Långa pendlingstider och negativ effekt på familjeförhållanden kan få dem att återvända till den svenska arbetsmarknaden. Övergripande slutsats är att utbildning och arbetslivserfarenhet har stor betydelse för svenskars anställningsbarhet inom vägledningsområdet i Danmark. Undersökningen visar vidare att personliga faktorer och egenskaper såsom engagemang och vilja är allra viktigast.

Som en av Sveriges snabbast växande näringar lockar turismen många ungdomar till arbete samtidigt som efterfrågan på kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gäller därför att satsa på utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick ämnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns även på program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt på olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism är gångbara i andra sammanhang eftersom ämnet är tvärvetenskapligt. Det innehåller service, media, kommunikation, språk, psykologi/beteendevetenskap, ekonomi, marknadsföring, geografi, kulturhistoria, IT samt ren yrkeskunskap. Mitt examensarbete besvarar frågan hur turism uppfattas av de elever som studerar ämnet vid Turistgymnasiet på Tjörn. Arbetet är ”en produkt av sin tid” och färgat av den aktuella kursplanen och de förändringar som är aktuella. Nationella program har ibland svårt att genomföra alla utlovade turismkurser, då bara ett fåtal elever väljer inriktning turism på Handelsprogrammet (HP) och på Hotell och Restaurang (HR) erbjuds vanligen endast grundkursen Turism 50 p. Regeringens utredare Anita Ferm har i sitt uppdrag Gymnasieskolan i en ny tid − förslag och bedömningar SOU 2008:27 föreslagit att ämnet turism och områden som hotell, konferens, event, upplevelseindustri, resebyråer, turistbyråer, resor och guidning blir ett eget nationellt program för Hotell och Turism. Detta stärker dessa ämnen som lite levt i skym undan för de dominerande delarna Restaurang på HR och Handel och Administration på HP. Samtidigt hotas Turistgymnasierna då de specialutformade programmen försvinner enligt förslaget. Med ökad konkurrens blir tryck på turismbranschens företag att ta emot elever på kursrelaterad APU inom turism allt större. Den restaurangkunskap och erfarenhet många elever idag får där av gästbemötande och servicesituationer riskerar att utebli eftersom de kunskaperna ligger på ett annat program. Stora skolor kan samordna. Men för små skolor blir det svårare att hävda behovet av investeringar i ett restaurangkök. Troligen väljs den billigare varianten. Elevpengen skiljer idag avsevärt mellan en elev som läser Hotell på HR och som läser Turism på HP. Särskilt om APU:n skall kunna kvalitetssäkras och turismkurserna få ett så praktiskt innehåll som möjligt är det viktigt med tillräckliga ekonomiska medel. För att besvara min huvudfråga hur turismelever ser på sitt ämne har jag genomfört 8 intervjuer med elever vid Turistgymnasiet på Tjörn. Till bakgrund har jag använt mig av turismlitteratur, statistik, artiklar, rapporter och kursplaner. En sammanfattning av resultatet i form av en SWOT-analys finns i arbetet. Kort kan sägas att många elever tycker att undervisningen är relativt praktisk samt att de själva får lära sig samarbeta och ta mycket ansvar inte minst i olika skarpa projekt. Reseledare och aktivitetsledare är yrken som många av eleverna hoppas på – därför är reseledarkunskapen jämte APU:n den mest uppskattade delen av utbildningen. Också den ekotrend och det hållbarhetstänk som i sin mest renodlade form kallas ekoturism tycker de är viktig för framtiden

The concept of employability is being discussed much more frequently, and the demands to achieve it have increased throughout the years. Most notably, the responsibility for creating employability has shifted from being in the hands of society - to depend on the individual. In light of this, the aim of this study is to examine how newly graduated law students perceive their own employability, and what possible factors influence this state. This will be investigated through qualitative interviews with six newly graduated law students from six different Swedish universities. Through the lens of sociological theories of Pierre Bourdieu, we aim to make sense of the students' perception of their own employability through perspectives such as economic, social, cultural and symbolic capital - as well as through the notion of habitus. The result of the study manifests how grades, personality and social connections play a major part in an individual's employability. Lastly, even though the respondents were newly graduated, they all showed optimism in their future career and perceived their own employability as high.

Kompetensförsörjning är ett aktuellt ämne i Sverige där arbetsgivare söker arbetstagare som passar deras kravprofiler. För att effektivisera matchning har olika kompetensbaserade rekryteringsmetoder tagits fram. Hit hör också AI och matchningsrobotar som idag används av rekryteringsföretag och privata leverantörer till Arbetsförmedlingen. Personer som är nya i Sverige med yrkes- och/eller utbildningsbakgrund hänvisas till etablerade validerings- och bedömningsprocesser för att få sin kompetens anpassad till svensk arbetsmarknad. Därmed blir de en del av arbetskraften som ska fylla rådande kompetensförsörjningsbehov. I denna uppsats undersöks hur information om utbildningar, kompetenser och färdigheter förmedlas från utomeuropeisk till svensk kontext, med fokus förflyttat från kompetensförsörjning till kompetensöversättning och till individens möjligheter att vara en aktiv del inom dessa processer. Översättning placeras här i en bredare begreppsbetydelse, bortom direkt översättning gällande språk. Undersökningen handlar om vad som sker i mötet mellan arbetsmarknadsstrukturer på makro-nivå och migranten med professionell bakgrund. Uppsatsen bygger på intervjuer med akademiker från utomeuropeiska länder som kom till Sverige mellan 1985 och 2018, samt på egna erfarenheter som återvändare efter drygt 30 år i USA. Resultatet som framkommer är en på individnivå målinriktad process mot likvärdigt arbete, men också en avsaknad av inflytande att påverka hur den egna kompetensen översätts. Processen upplevs vara ensidig där individen genom olika insatser och åtgärder ska anpassas till svenska förhållanden. Det slumpmässiga mötet med ”rätt person” framkommer som en betydande faktor för kompetensmatchning mot en anställning där tidigare erfarenhet har relevans. För att i uppsatsen framhäva processerna mer än språket, inkluderas mina egna svårigheter med kompetensöversättning och att uppnå likvärdig yrkesbana i Sverige trots svenska som modersmål. Det är jämförelserna och de upplevda likheterna mellan mina och respondenternas erfarenheter som syftar till att bidra med ny kunskap om kompetensöversättning i Sverige. Genom att undersöka hur existerande system och metoder på makro-nivå upplevs på individnivå, utvecklas nya infallsvinklar och frågeställningar. I slutsatsen betonas vikten av att granska de metoder som översätter kompetensen för att där finna lösningar som gynnar både individ och arbetsmarknad.

I denna kvalitativa studie undersöks praktiker i disciplineringsstrategier för att få individer med sociala problem att bli anställningsbara. Undersökningen utfördes med alla tillgängliga personer på Krami i norra Sverige och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Tidigare forskning om sociala problem, anställningens betydelse och samhälleliga instansers samverkan presenteras. Studiens teoretiska ramverk består av teorier om egenmakt och motivation (Heule, 2005: Hong et al. 2014), humankapital (Becker, 1993) disciplinering (Foucault, 1987) och “The capability approach” (Sen, 2005). Studiens tre huvudsakliga resultat är att Krami använder sig av olika disciplineringsstrategier för att kunna anpassa deltagarna till de normer och strukturer som existerar i samhället, och göra de anställningsbara. Dessa praktiker är utförandet av konsekvenspedagogik, att låta deltagarna ta eget ansvar och att synliggöra och utveckla deltagarnas egenskaper.