Den här studien syftar till ett belysa och problematisera kring antropologins närmande av det militära sammanhanget. 2007 utformade USA:s armé en plattform som skulle koordinera och hantera civil kompetens inom områdena antropologi och statsvetenskap. Ämnen som på olika sätt analyserar den ”mänskliga terrängen”. Konceptet ”Human Terrain System” lanserades där akademiker från samhällsvetenskaperna fick söka sig till den militära kontexten för att hjälpa militära beslutsfattare att förstå kulturen, de socioekonomiska förhållandena och religionens roll mm. Hur förhåller sig antropologer till Human Terrain System? Vilka perspektiv finns på antropologin som en del i en militär kontext? Genom att svara på dessa frågeställningar belyses olika resonemang på den tillämpbara antropologin i en militär kontext utifrån den rådande etiska debatten som återfinns inom disciplinen. Implementerandet av antropologiska kunskaper i en den militära kontexten har föranlett till en debatt inom den antropologiska disciplinen. En debatt som lyfter etiska betänkligheter och problematiserar kring vilket antropologins uppdrag är, kan vara och bör vara. Studien granskar det traditionella förhållandet till villkor inom disciplinen, detta illustrerat genom den etiska debatten kring projektet Human Terrin System. Studien slår fast att oavsett hur den enskilde antropologen väljer att förhålla sig till ämnets närmande av det militära så är kontraktet mellan forskare och informant lika centralt som det mellan forskare och uppdragsgivare.

Purpose of the study was to investigate how people interact with artifacts in the Church of Sweden in Vienna. Data was collected through participatory observation and analyzed using Latour's ANT theory. The study revealed that the various artefacts fulfill both a religious and social role for the congregation and the Church of Sweden is both a sacred place but also gathering point for meeting of non-religious people who want to preserve Swedish culture abroad. Together with the visual essay, a film has been created. The essay portrays the empirical evidence that emerged in the investigation such as the fields validity and artefacts in the Swedish Church of Vienna.

In this master's thesis classification is put into the bigger context of other human capacities of knowledge and action such as perception, language and categorization. By studying and analyzing recent research on categorization in psychology, anthropology and cognitive science and interpreting it through the philosophy of Henri Bergson the thesis  demonstrates how knowledge and action are two sides of the same coin and how this insight is a must for a proper understanding of classification. The analysis focuses primarily on the family resemblance categorization theory of Eleanor Rosch, the ethnobiological universal classication theory of Brent Berlin and Scott Atran, the presentation of evolutionary cognitive science by Peter Gärdenfors and the philosophical discussion on classification by Rebecca Bryant. The thesis removes classification from its assumed Aristotelian origin and connects it with psychological categorization and by extension all human (and nonhuman) acts of differentiation. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Uppsatsen undersöker om antropologiskt kunskap kan implementeras i Logical Framework Approach (LFA) –metoden för att förbättra den. LFA är en projektplaneringsmetod som bland annat används inom utvecklingsprojekt. Olika publiceringar om LFA har studerats för att få fram för- och motargument. Vidare har antropologiska publiceringar om hur antropologi kan användas inom utveckling- och biståndsprojekt legat till grund för att analysera LFA, och se om och isåfall var antropologisk kunskap kan användas för att förbättra den. Resultatet presenteras i form redovisning på var metoden får kritik samt hur antropologisk kunskap kan bidra till förbättring i det specifika området. / The thesis seeks to examine whether anthropological knowledge can improve the Logical Framework Approach (LFA). LFA is a widespread project planning method that is used in development projects. Various publications about LFA have been studied to identify arguments in favor of, and against the method. Furthermore, anthropological publications on how anthropology can be used in development and aid projects forms the foundations for analyzing the LFA. This is performed to see where anthropological knowledge can be applied to improve it. The result is presented by focusing on the criticism to discover how anthropology can contribute to improving the methods in the areas of concern.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Antropologer anställs idag av amerikanska försvarsmakten inom Human Terrain System. Denna enhet skall med sin expertiskunskap leverera socio-kulturell data till militära beslutsfattare på högre nivåer. Detta har i USA vållat stor debatt, främst vad gäller den vetenskapsetiska aspekten av projektet. Kritiker till HTS menar att det strider emot vetenskapsetiska riktlinjer och god vetenskaplig sed att bedriva forskning på människor där risk föreligger att de kan komma till skada. Syftet bakom uppsatsen är att kartlägga debatten för att se hur denna har förts mellan debattörerna.</p><p>Debatten har analyserats utifrån artiklar, internetmaterial, samt litterära källor. En pro et contra analys har genomförts och därefter förs en diskussion kring debatten och vilken karaktär argumenten har.</p><p>Uppsatsen visar på att debatten utifrån valt material, håller god kvalité vad gäller saklighet, hållbarhet och relevans. Den visar även att en god ton hålls mellan debattörerna debatten igenom.</p> / <p>Anthropologists are currently being employed by U.S. armed forces in the Human Terrain System. This unit is able to deliver expertise knowledge regarding socio-cultural data in combat theatres to military decision-makers at the battalion-division level. This has caused much debate in the U.S, particularly regarding the ethical aspects of science projects. Critics of the HTS believes that it is against science ethical guidelines and good scientific practice to conduct research on humans in which there is a risk that they may be harmed. The purpose behind this paper is to identify the debate to see how the debate has taken place between the opinion-makers in this debate.The debate has been analyzed on the basis of articles, Internet materials, and literary sources.</p><p>A pro et contra analysis has been carried out and followed by a discussion of the debate regarding the nature and character of the debate and the arguments.</p><p>This paper shows that the debate based on selected materials, good workmanship is of fairness, sustainability and relevance. It also demonstrates that a high professional level is being held between the debaters throughout the debate.</p>

<p><strong>Aim </strong></p><p>Capoeira is a sport and art form strongly associated with the Brazilian culture. The main aim of the study was to examine how the capoeira is introduced into the Swedish society. Also to study the practitioners and trainers experience around the culture meeting. The questions were the following: What differences and similarities exist within capoeira in Sweden and Brazil? How are Swedish practitioners and trainers from a Western culture affected by the culture meeting? How are the Brazilian coaches in Sweden affected by the culture meeting? Is there a Culture crash between the Brazilian and Western cultures in capoeira?</p><p> </p><p><strong>Method</strong><strong></strong></p><p>Qualitative interviews were chosen as an approach because it was considered appropriate in terms of the purpose and questions of the study. To strengthen the validity of the study was a targeted sample of Swedish practitioners, Swedish and Brazilian trainers to get different perspectives. All were residents in Sweden and active in capoeira. Six persons were interviewed about their experiences of the cultural meeting. The empirical material was analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework of the study.</p><p> </p><p><strong>Results</strong></p><p>Previous research and the current study show that the prevailing norms and traditions within the capoeira are not based on the Swedish society. They are based on the Brazilian culture and are found to have a major impact on the Swedish practitioners. The results and also show clear cultural differences based on the two opposing ideologies: individual-centred and group-centred ideology. This creates, in some cases, both opposition and incomprehension.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>Both Swedish and Brazilian performers are interested in preserving capoeiran culture and traditions, but at the same time capoeira needs some adaptation to the Swedish culture and society. The Brazilian and Swedish practitioners and trainers emphasize the need for a degree of tolerance and understanding of the cultural meeting to avoid conflicts and to be able to interact. </p> / <p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Capoeira är en idrott och konstform som starkt förknippas med den brasilianska kulturen.   Studiens övergripande syfte var att undersöka hur capoeiran introduceras i det svenska samhället, samt studera utövare och tränares upplevelse kring kulturmötet. Studiens frågeställningar var följande: Vilka skillnader och likheter finns inom capoeiran i Sverige och Brasilien? Hur påverkas svenska utövare och tränare från en västerländsk kultur av kulturmötet? Hur påverkas brasilianska tränare i Sverige av kulturmötet? Uppstår någon kulturkrock mellan den brasilianska och västerländska kulturen inom capoeiran?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Kvalitativa intervjuer valdes som tillvägagångssätt eftersom det ansågs lämpligast sett till studiens syfte och frågeställningar. För att stärka studiens validitet gjordes ett riktat urval av svenska utövare, svenska tränare och brasilianska tränare inom capoeira för att på så sätt få olika perspektiv. Samtliga är bosatta i Sverige och aktiva inom capoeiran. Sex personer intervjuades om upplevelser och erfarenheter kring kulturmötet. Det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskningsresultat och studiens teoretiska ramverk.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Tidigare forskning samt den aktuella studien visar på att de rådande normer och traditioner inom capoeiran inte är format utifrån det svenska samhället. Det bygger på den brasilianska kulturen och är något som visat sig ha stor inverkan på de svenska utövarna Resultatet visar också på tydliga kulturella skillnader som grundar sig i två motsatta ideologier, individcentrerad och gruppcentrerad ideologi. Detta skapar i vissa fall både motsättningar och oförstående.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Den finns ett intresse hos både svenska och brasilianska utövare att bevara capoeirans kultur och traditioner samtidigt som det krävs en viss anpassning till den svenska kulturen och samhället. De brasilianska och svenska utövarna och tränarna framhåller att de behövs en viss grad av tolerans och förståelse i kulturmötet för att undvika konflikter och för att kunna samverka.</p>

Antropologer anställs idag av amerikanska försvarsmakten inom Human Terrain System. Denna enhet skall med sin expertiskunskap leverera socio-kulturell data till militära beslutsfattare på högre nivåer. Detta har i USA vållat stor debatt, främst vad gäller den vetenskapsetiska aspekten av projektet. Kritiker till HTS menar att det strider emot vetenskapsetiska riktlinjer och god vetenskaplig sed att bedriva forskning på människor där risk föreligger att de kan komma till skada. Syftet bakom uppsatsen är att kartlägga debatten för att se hur denna har förts mellan debattörerna. Debatten har analyserats utifrån artiklar, internetmaterial, samt litterära källor. En pro et contra analys har genomförts och därefter förs en diskussion kring debatten och vilken karaktär argumenten har. Uppsatsen visar på att debatten utifrån valt material, håller god kvalité vad gäller saklighet, hållbarhet och relevans. Den visar även att en god ton hålls mellan debattörerna debatten igenom. / Anthropologists are currently being employed by U.S. armed forces in the Human Terrain System. This unit is able to deliver expertise knowledge regarding socio-cultural data in combat theatres to military decision-makers at the battalion-division level. This has caused much debate in the U.S, particularly regarding the ethical aspects of science projects. Critics of the HTS believes that it is against science ethical guidelines and good scientific practice to conduct research on humans in which there is a risk that they may be harmed. The purpose behind this paper is to identify the debate to see how the debate has taken place between the opinion-makers in this debate.The debate has been analyzed on the basis of articles, Internet materials, and literary sources. A pro et contra analysis has been carried out and followed by a discussion of the debate regarding the nature and character of the debate and the arguments. This paper shows that the debate based on selected materials, good workmanship is of fairness, sustainability and relevance. It also demonstrates that a high professional level is being held between the debaters throughout the debate.