Being defined as the first Digital Natives, Generation Y is often subjected by expanding practices and amounts of observation and exploitation of their social media profiles by companies because of their behavioral characteristics such as a higher dependence on technology and using social networking sites to create a sense of belonging. This paper aims to investigate whether Generation Y is concerned that their use of social media is being exploited for profit by large companies and if this practice has behavioral effects on Generation Y. As an appropriate methodology to investigate the research questions, this study is based on an online survey as well as personal semi-structured interviews to enquire about the behavior and attitude of members of Generation Y regarding the exploitation of their social media profiles. Due to the research findings, it can be implied that most of Generation Y is concerned that companies exploit their social networking profiles for profit. Thus, the first research question can be affirmed. The second research question about the behavioral effects of RQ1 can also be affirmed but the extend of behavioral effects is depending on the type of user and their attitude towards data protection on social networking sites. Some users seem to accept the risk of data exploitation as the cost of convenience to stay in contact with their friends and to get entertained. Therefore, the more a Millennials is concerned about his or her online data, the more likely the person will actively protect it and vice versa. / Definierade som de första digitala infödingarna, används Generation Y ofta för att utöka praxis, för mängder observationer samt utnyttjande av deras sociala medie profiler av företag på grund av deras beteendemässiga egenskaper, såsom ett högre beroende av teknik och användning av sociala nätverkssajter för att skapa mening och tillhörighet. Det här dokumentet syftar till att undersöka om Generation Y är oroade över att deras användning av sociala medier utnyttjas för vinstdrivande syften av de stora företagens och om denna praxis har beteendeeffekter på Generation Y. Som en lämplig metod för att undersöka forskningsfrågorna är denna studie baserad på en online-undersökning samt personliga halvstrukturerade intervjuer för att fråga om beteende och attityd hos medlemmarna i Generation Y angående utnyttjandet av deras sociala medier. Baserat på forskningsresultaten kan det antas att de flesta inom Generation Y är oroade för att företagen utnyttjar sina sociala nätverksprofiler för vinst. Således kan den första forskningsfrågan bekräftas. Den andra frågan om beteendemässiga effekter av RQ1 kan också bekräftas, men utsträckningen av beteendeeffekter beror på vilken typ av användare och deras inställning till dataskydd på sociala nätverk. Vissa användare verkar acceptera risken för datautnyttjande som en kostnad för bekvämligheten att hålla kontakten med sina vänner samt att bli underhållen. Därför, ju mer en ”Millennial” är oroad över hans eller hennes online data, desto mer sannolikt kommer personen även att skydda den aktivt och vice versa.

<p>Den här studien fokuserar på komplementärmedicin ur fyra informanters perspektiv och med kopplingar till aktuella vetenskapliga diskussioner och strömningar. Bakgrunden till studien är en ökande användning av komplementärmedicin i samhället och livliga debatter kring dess vetenskapliga status. Syftet är att genom kvalitativa metoder belysa viktiga aspekter av informanternas användning av komplementärmedicin. Mycket uppmärksamhet ägnas åt informanternas syn på de olika metodernas effektivitet, hur denna definieras och vilka konkreta resultat informanterna strävar efter eller upplever.</p> / <p>This study focuses on complementary medicine from the perspectives of four informants, and with reference to topical scientific discussions and currents. The background of this study is to be found in the growing use of complementary medicine in the society. The main goal is to shed light on important aspects of the informants’ use of complementary medicine. Much attention is focused on their views regarding the efficacy of the various methods, how it is defined and what concrete results they are striving for, or experiencing.</p>

Den här studien fokuserar på komplementärmedicin ur fyra informanters perspektiv och med kopplingar till aktuella vetenskapliga diskussioner och strömningar. Bakgrunden till studien är en ökande användning av komplementärmedicin i samhället och livliga debatter kring dess vetenskapliga status. Syftet är att genom kvalitativa metoder belysa viktiga aspekter av informanternas användning av komplementärmedicin. Mycket uppmärksamhet ägnas åt informanternas syn på de olika metodernas effektivitet, hur denna definieras och vilka konkreta resultat informanterna strävar efter eller upplever. / This study focuses on complementary medicine from the perspectives of four informants, and with reference to topical scientific discussions and currents. The background of this study is to be found in the growing use of complementary medicine in the society. The main goal is to shed light on important aspects of the informants’ use of complementary medicine. Much attention is focused on their views regarding the efficacy of the various methods, how it is defined and what concrete results they are striving for, or experiencing.

The aim of this essay was to examine the justifications of the swedish government to perform medical age assessments on unaccompanied refugee children seeking asylum in Sweden. These governmental justifications were analyzed through Michel Foucault's theory of disciplinary power as well as through anthropological research on classification of age. The empirical material consisted of a selection of websites from different authorities that process medical age assessments. These were then studied through critical discourse analysis. The essay showed that these justifications can be understood as an expression of disciplinary power, where medical age assessments discipline individuals to docile bodies. Furthermore, the analysis also showed that the governmental justifications were partly founded upon western concepts of how a child is supposed to be and what a child is entitled to.

The thesis explores the impact that dominating Swedish aesthetic norms and beauty standards have on the subjective experiences of Afro-Swedes and their hair. Also, it examines why Afro-Swedes who previously have been straightening their hair have chosen a natural hair style. Moreover, the thesis also discusses which influence Youtube has in encouraging women to 'go natural'. The research is based on semi-structured interviews of seven women. The study is located at the theoretical meeting-point between hair, ethnicity, and the social and agentic body, on the one hand, and, on the other hand, digital anthropology. It explores the social dimension of hair and how hair, as a part of the body, has the capacity to participate in the creation of social meaning and also, enables agency in the social world. It shows that hair practices and styling strategies can be symbolic, social and agentic and that hair can manifest social and cultural order. Also, it opens up for further questions regarding Afro-Swedes and their hair in relation to beauty standards, normativity and representation, on the societal level as well as the individual.

Afhandlingen undersøger kompetencebegrebets betydning for uddannelsesudviklingen på de danske universiteter i lyset af de senere års universitets-reformer. Med udgangspunkt i et omfattende empirisk materiale viser afhandlingen, hvordan der med de nye kompetencebaserede studieordninger som projektionsskive sker en redefinition af forståelsen af universitetsuddannelsernes formål og værdi. Afhandlingens analyser er funderet i en konstruktivistisk-policyanalytisk tilgang, som belyser det politiske krav om kompetencebaserede studieordninger som en kampplads for en række konkurrerende forestillinger om, hvilken værdi og funktion en moderne universitetsuddannelse skal udfylde for den enkelte og samfundet? Som en overordnet konklusion viser afhandlingen på den baggrund, hvordan de indeværende universitets-reformer kan forstås som en transformation fra en epistemologisk-demokratisk til en målmarkeds-orienteret forståelse, som betyder, at uddannelses-udviklingen i stigende grad defineres ud fra entydige og målfastsatte aktiviteter, der har til hensigt at føre kandidaterne direkte i job. Empirisk forfølger afhandlingen to hovedspor. Det første spor viser, hvordan de seneste danske universitetsreformer og den fortolkning, som kompetencebegrebet har fået heri, kan ses i relation til simultane internationale processer i den fælleseuropæiske Bologna-proces. Gennem analyser af centrale internationale policytekster fra slutningen af det forrige årtusinde og frem demonstreres, hvordan forestillingen om universiteternes formål og værdi ændrer sig fra internationalt at handle om både markedsmæssige og demokratiske mål til i den danske fortolkning primært at handle om arbejds-markedet. Og fra internationalt at handle om diversitet, fleksibilitet og livslang læring til i den nationale fortolkning at handle om ensartet kvalitet og professionsorientering. Det andet spor følger den lokale fortolkning og forhandling af det politiske krav om kompetence-baserede studieordninger på de danske universiteter og uddannelser. Med de humanistiske uddannelser som analysemateriale trækker afhandlingen på eksempler fra en del af universitets- verdenen, som traditionelt ikke har været orienteret mod bestemte anvendelsesfunktioner på arbejds-markedet, og hvor de arbejdsmarkedsorienterede kompetencekrav derfor har været en særlig udfordring. Afhandlingens analyser bidrager her med en særlig opmærksomhed på, hvordan neologismer som 'kompetenceprofil' og 'kompetencemål', der indtil for få år siden var utænkelige på universiteterne, er blevet normaliseret og indarbejdet i de nye studie-ordninger, og hvordan bestemte formål og værdier i den forbindelse konstrueres som legitime og relevante. Men de viser samtidig, dels hvordan der lokalt udspiller sig en definitionskamp om universitetsuddannelsernes formål og værdi. Dels, hvordan der som led heri foretages en lokal genfortolkning af det politiske kompetencebegreb, hvor kompetencebegrebet tillige bringes til at omfatte epistemologisk-demokratiske elementer som fx 'viden og indsigt' og 'et langsigtet samfunds-bærende perspektiv'. I diskussion med en mere bredt anvendt govern-mentalityteoretisk tilgang - der ser de aktuelle universitetsreformer som en entydig udfoldelse af en såkaldt 'neoliberal' diskurs - tematiserer afhandlingens endvidere en række væsentlige nuanceforskelle mellem de formål og værdier, der hhv. internationalt i regi af den fælleseuropæiske Bologna-proces, nationalt i de danske ramme-dokumenter og lokalt i de nye studieordninger italesættes som vigtige og relevante for en moderne universitetsuddannelse. Fx omkring det forhold, at 'demokratisk kompetence' i de nationale rammedokumenter eksplicit ekskluderes som et element, det er relevant at beskæftige sig med på universitetsniveau, hvorimod dette fastholdes som et centralt mål i de internationale Bolognadokumenter. Som en overordnet konklusion peger afhandlingen således på, hvordan der bag de politiske krav om professionsorientering tegner sig et langt mere divergent billede. Selvom kompetencebegrebet indebærer en markant ændring i den overordnede politiske ramme, inden for hvilken de faglige og pædagogiske forløb italesættes og legitimeres, er de danske universitetsuddannelser ikke ved at udvikle sig til professionsuddannelser, som er tilrettelagt i et 1:1-forhold med henblik på bestemte jobfunktioner. Men i takt med, at de tidligere epistemologisk-demokratiske elementer som fx 'viden og indsigt' og 'et langsigtet samfundsbærende perspektiv' oversættes til anvendelsesorienterede kompetencemål, bliver uddannelserne selv medpro-ducenter af den mål-markedsdiskurs, de opponerer imod. Med kompetencebegrebet følger nemlig en ny performanceorienteret vidensopfattelse, der betyder, at uddannelsernes værdi - helt ned på niveau med de enkelte kurser - udelukkende positiveres ud fra bestemte anvendelsesfunktioner. I de nye studieordninger ses dette i form af en ny type curriculumstyring, hvor centrale værdier fra de tidligere studieordninger som fx 'selvstændig faglig fordybelse' og 'kritisk konfrontation af viden' forsvinder til fordel for et mere entydigt fokus på direkte arbejdsmarkedsorienterede elementer. I diskussionen med den governmentalityteoretiske tilgang udstiller afhandlingen hermed et paradoks. Et paradoks, der viser sig ved, at de lokale forsvar for 'traditionen' på den ene side har fået en række epistemologisk-demokratiske elementer til at træde tydeligere frem i de nye studieordninger. Men disse elementer mister på den anden side deres tidligere legitimitet som mål i deres egen ret. For når de med de indeværende reformer oversættes til output-orienterede 'kompetencemål', sker der samtidig en udelukkelse af samtlige elementer, der ikke kan italesættes i form af bestemte anvendelses-funktioner. Som sådan lægger afhandlingen derfor samlet set op til en diskussion af de kompetence-relaterede universitetsreformer som en generel indsnævring af de politiske acceptregler for, hvordan formålet og værdien af en universitetsuddannelse lader sig artikulere, som tillige sætter sig igennem lokalt.

<p>This study aims to compare two ethnographies of organizational culture – one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies – considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology. Further – the Organizational Studies has more focus on power and structure, while Social Anthropology has more focus on meaning and interpretation. Finally – the research purpose of studies in Organizational Studies is a bit more normative in its characteristic, than that of Social Anthropology. The study is concluded with a discussion of the future of Social Anthropology and its studies of organizational culture. An argumentation is conducted intended to get the two disciplines to learn from each other in the area of organizational culture, and also intended to show the discipline of Social Anthropology a road to relevant studies in the area of organizational culture.</p> / <p> </p><p>Denna studie syftar till att jämföra två etnografier inom organisationskultur - en från disciplinen socialantropologi och en från disciplinen organisationsteori - med fokus på deras respektive syfte, metod och kulturbegrepp. Trots stora likheter, eller kanske tack vare likheterna, syns några grundläggande skillnader. Organisationsteorin har, jämfört med socialantropologin, angående forskningsmetod, mindre fokus på och mindre deltagande i det informella sociala livet i den studerade organisationskulturen. Angående kulturbegreppet så ser organisationsteorin kultur som något enhetligt, stabilt och tydligt avgränsat i större utsträckning än socialantropologin. Vidare har organisationsteorin större fokus på makt och struktur, medan socialantropologin har mer fokus på mening och tolkning. Slutligen är organisationsteorins syfte något mer normativ i sin karaktär än hos socialantropologin. Studien avslutas med en diskussion om socialantropologins framtid på området organisationskultur. En argumentation drivs i syfte att de två disciplinerna ska kunna lära från varandra och i syfte att visa en väg för socialantropologin att bedriva relevanta studier på området organisationskultur.</p>

This study aims to compare two ethnographies of organizational culture – one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies – considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology. Further – the Organizational Studies has more focus on power and structure, while Social Anthropology has more focus on meaning and interpretation. Finally – the research purpose of studies in Organizational Studies is a bit more normative in its characteristic, than that of Social Anthropology. The study is concluded with a discussion of the future of Social Anthropology and its studies of organizational culture. An argumentation is conducted intended to get the two disciplines to learn from each other in the area of organizational culture, and also intended to show the discipline of Social Anthropology a road to relevant studies in the area of organizational culture. / Denna studie syftar till att jämföra två etnografier inom organisationskultur - en från disciplinen socialantropologi och en från disciplinen organisationsteori - med fokus på deras respektive syfte, metod och kulturbegrepp. Trots stora likheter, eller kanske tack vare likheterna, syns några grundläggande skillnader. Organisationsteorin har, jämfört med socialantropologin, angående forskningsmetod, mindre fokus på och mindre deltagande i det informella sociala livet i den studerade organisationskulturen. Angående kulturbegreppet så ser organisationsteorin kultur som något enhetligt, stabilt och tydligt avgränsat i större utsträckning än socialantropologin. Vidare har organisationsteorin större fokus på makt och struktur, medan socialantropologin har mer fokus på mening och tolkning. Slutligen är organisationsteorins syfte något mer normativ i sin karaktär än hos socialantropologin. Studien avslutas med en diskussion om socialantropologins framtid på området organisationskultur. En argumentation drivs i syfte att de två disciplinerna ska kunna lära från varandra och i syfte att visa en väg för socialantropologin att bedriva relevanta studier på området organisationskultur.

<p>The master’s project consists of two parts: the journalistic part Project Awaiting (texts) including four journalistic genres and the subsequent Research Report Project Awaiting. These are 23 pages and 32 pages respectively.</p>

In the neoliberal era, there has been a global trend towards increased labour market insecurity and inequality, even in countries traditionally emblematic of union strength and socio-economic security such as Sweden. In this study, I present the first ethnographic research conducted in anthropology of negotiations between the central Swedish union and employer peak bodies (known as the ‘labour market partners’). These negotiations were conducted in 2020 against the background of a political crisis and political pressure to modernise and liberalise longstanding and fundamental job security protec- tions in the Employment Protection Act (LAS). Through the lens of these negotiations, I investigate the role of the labour market partners in moderating neoliberal trends and how the partners see their relationship and role in society. I investigate, for example, why Swedish employers support unions and a system that ostensibly curbs their own power. I employ the notions of moral economy and em- bedding to look beyond economic self-interest, to the moral and institutional norms that help explain the partners’ co-operation over time and the role they see themselves as playing as guardians of the social peace.  I also incorporate interview material describing diverse workers’ experiences of the current job security protections under LAS. I argue that workers’ voices and experiences reveal a parallel moral economy, where current job security protections are revealed to be important but inadequate, and that job security is a highly nebulous, ambivalent and contextual phenomenon. I argue the moral economy of job security is one of entangled reciprocity between employer, worker and the state, and I consider the proposed reforms in this context. The study shows that even in the context of increasing market- isation of labour and society, reciprocity and cooperation both at the workplace and during the LAS negotiations serve to de-commodify labour and embed the economy in various moral norms. In this way, the research contributes to the anthropological literature on embeddedness and moral economy. It also contributes to both an ethnographic and theoretical understanding of job security.