This compilation thesis engages with practices that in some way place stakes in the social existence of Övdalsk (also älvdalska, Elfdalian, Övdalian), a marginal form of Scandinavian used mainly in Sweden’s Älvdalen municipality. The practices at hand range from early 20th century descriptive dialectology and contemporary lay-linguistics to language advocacy and language political debate. The four studies focus on the logic by which such practices operate, on the historically produced visions that they bring into play, as well as on the symbolic effects that they have produced. Study I provides a zoomed-out account of the ordering of Övdalsk in Sweden’s linguistic market. Focusing on a relatively recent debate over the institutional regimentation of Övdalsk, it analyses the forms of agreement upon which the exchange in question has come to rest. The contention has mainly developed over the classification of Övdalsk, percolating in the question of whether Övdalsk ‘is’ a ‘language’ or a ‘dialect’. Analysing this debate, the study takes interest in the relationship between state power and metapragmatic exchange. Study II deals with the history of linguistic thought and research on Övdalsk. It analyses the genesis of some durable visions of the relationship between Övdalsk and linguistic authenticity, focusing on the research practice of the Swedish dialectologist Lars Levander (1883–1950), whose work on Övdalsk commands representative authority to this day. By engaging with Levander’s techniques of scholarly objectivation, as well as with their language theoretical fundaments, the study seeks to create some perspectives on, and distance to, the canonical representations of Övdalsk that have precipitated from Levander’s research. Study III looks into the reuse and reordering of such representations. It provides an ethnographic account of a metapragmatically saturated exchange over Övdalsk grammar, in which descriptivist artefacts play an important part. Through an analysis of texts, in situ interaction, and interviews, the study seeks to grasp the ways in which textual renditions of grammar interrelate with practically sustained, socially recognized models of language and language use (i.e. registers). Study IV tracks the ways in which such visions of authenticity have been drawn into institutionally and politically invested metapragmatic exchanges. It looks into a process of naming of roads in Älvdalen, in which ideas about the contrast between Swedish and Övdalsk played a central part. In all studies, various visions of Övdalsk authenticity and authentic Övdalsk constitute a central theme. The thesis maintains that such visions must be understood in relation to the practices in which they hold currency. Following Silverstein, this epistemological stance entails an engagement with the dialectic between historical formations and situated exchange. Through this analytical orientation, the studies seek to account for the visions of authenticity that have been at the forefront of various symbolic struggles over Övdalsk. Thus, in addition to their respective analytical accounts, the separate studies seek to add shifting temporal horizons to the superordinate heuristic, combining a deep historical backdrop with accounts of protracted institutional processes and analyses of situated linguistic interaction. Ultimately, this mode of analysis provides an in-depth understanding of the object of inquiry. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted.</p>

In theory, a facial reconstruction can sound quite easy. There are handbooks that describe the process step by step and for the untrained eye all skulls look almost the same. However, this is not the case. Every skull has it ́s unique shape and proportions which make up our significant variations in our faces. It is what make us distinguishable from one another. The work of a forensic artist combine science and art in the fields of archeology and anthropology with forensic methods. This paper will take you through the journey, beginning with the history with the development of the early science to our modern techniques in forensic cases. It will include case files of modern forensic facial reconstruction and reconstructions of famous people that has been done throughout the years. The analyze and discussion will focus on the problematic aspect of recreating a face for a human and the use of reconstruction in museums and if it ́s a reliable enough to use in forensic police work.

Att kvinnor i alla åldrar har vänner är ett allmänt känt faktum. Dock har denna relation ägnats lite uppmärksamhet. Det beror på att det samhälle vi lever i präglas av en maskulin dominans. Den styr vilka relationer som vi kommer att uppfatta som betydelsefulla, i vuxenlivet är detta främst den heterosexuella parrelationen. Hemsidan GoFrendly.se marknadsför en app som syftar till att hjälpa vuxna kvinnor finna vänner i andra kvinnor. Trots att vänskap är en relation som tenderar att ses som av liten betydelse spelar den en stor roll. Det visar bland annat materialet på hemsidan. Det är bland annat genom den som kvinnor tränar upp och diskuterar görandet av sin femininitet. Något som är avgörande för att den maskulina dominansen ska kunna upprätthållas. Utan en uppdelning mellan könen kan ingen överordnas den andre. Det finns även många andra aspekter av relationen utöver genus som gör den annorlunda mot ett heterosexuellt förhållande. Bland annat uppmuntras en gruppgemenskap och det dras många paralleller till relationer vi hade när vi var barn. Saker som dels kan uppfattas som del i underordnandet av kvinnan men som även kan ses som ett aktivt maktutövande av henne själv. Oavsett hur vi väljer att se på detta står det klart att strukturen producerar föreställningar om vänskap som i sin tur påverkar hur den framställs på hemsidan GoFrendly.se.

Afhandling, Massachusetts Institute of Technology, School of Architechture and Planning, Program in Media Arts and Sciences, 2000. / Findes også på internet (kræver læseprogrammet Acrobat Reader): http://web.media.mit.edu/%7Ecavallo/Thesis-index.pdf. Litteraturhenvisninger s. 239-246.

The study explores different aspects of how a social organization is created and maintained in the space between the institution and the individual. Based on fieldwork, participant observation and individual interviews in the housing estate of Hageby, Norrköping, this ethnographic study examines how and why the organization “Ditt Nya Hageby” was created, as well as the unanimity between the purpose of the organization and the engagement of the members. Two projects within the organization are especially examined, along with the roles of the two members behind them. The study presents three perspectives from which “Ditt Nya Hageby” can be viewed. The first perspective presents an organizational viewpoint where the complex of problems concerning the creation and the maintenance of “Ditt Nya Hageby” are explored. The second perspective presents two projects that are being run within the organization. The members behind the two projects also play an important part in this perspective. The third perspective presents the practical work carried out in one of the two projects presented in the second perspective. This perspective also incorporates different views on the organization from people who are not involved as members of “Ditt Nya Hageby”. The study concludes that “Ditt Nya Hageby” in fact is a result of different, and sometimes incompatible, needs. In the larger context it is shown that “Ditt Nya Hageby” is a further step towards a society consisting of individual institutionalism.

Zapatiströrelsen är en social/politisk/revolutionär rörelse i delstaten Chiapas, Mexiko. De genomförde sin första och enda väpnade attack den 1 januari 1994 efter årtionden av organisering i Laconadadjungeln i Chiapas. Zapatiströrelsens organisering grundar sig i århundraden av förtryck av ursprungsbefolkningarna och i den sedan länge pågående konflikten om land. I och med upproret krävde de demokrati, frihet och rättvisa, politisk och territoriell självbestämmanderätt samt rättigheter för ursprungsbefolkningarna i Mexiko. Samtidigt höjde kvinnorna rösten och krävde ett mer jämlikt och rättvist samhälle och de lade fram den revolutionära kvinnolagen vilket blev startskottet för en växande kvinnorörelse som kom att sträcka sig långt utanför Chiapas gränser. Uppsatsens syfte är att belysa zapatistkvinnornas organisering och kamp samt hur Zapatiströrelsens framväxt bidragit till förändring av könsroller och maktstrukturer. Uppsatsen bygger främst på antropologisk litteratur och artiklar och genomsyras av postkoloniala feministiska teorier.

El objetivo de este estudio consiste en mostrar la hipótesis de que Allende utiliza la invisibilidad como recurso literario antropológico de crítica poscolonial en los encuentros entre la gente de la Neblina y los expedicionarios Occidentales en La Ciudad de Las Bestias. Para lograr el objetivo el estudio se desarrolla con el análisis de texto como método; basándose primeramente en las teorías antropológicas de Turner y en segundo lugar en la teoría poscolonial para averiguar cómo la obra de Allende toma parte en la construcción de la cultura – con el fin de mostrar otras perspectivas y formas de pensar en contraste con los estereotipos coloniales. Esto también eleva la necesidad de la problematización de estudios previos de la obra que la definen como una novela para niños: moralista, instructiva y más bien pedagógica que una obra con cualidades literarias. Finalmente, el resultado confirmó la hipótesis y se consiguió el objetivo. Además de esto el estudio demostró que los comentarios del narrador reforzaban la función de la invisibilidad y que las cuestiones que la novela hace resaltar son universales y cruciales, algo que rebate la banalización de la obra por sus grandes cualidades literarias. / Syftet med denna studie är att påvisa hypotesen att Allende använder sig av osynlighet som ett litterärt antropologiskt grepp för postkolonial kritik vid mötena mellan grupperna La gente de la Neblina och de västerländska upptäckarna i La Ciudad de Las Bestias. För att uppnå syftet har studien utvecklats genom textanalys som metod, vilken i första hand har baserats på Turners antropologiska teorier och i andra hand på den postkoloniala teorin för att närmare utreda hur Allendes verk är en del av konstruktionen av kulturen ­– med ändamålet att påvisa andra perspektiv och sätt att tänka i kontrast med de koloniala stereotyperna. Det här lyfter också behovet av att problematisera tidigare studier som definierar verket som barnlitteratur och därmed som någonting moraliskt, instruktivt och pedagogiskt snarare än ett verk med litterära kvaliteter. Slutligen så bekräftar resultatet hypotesen och syftet uppfylls. Dessutom visar studien att berättarens kommentarer förstärker osynlighetens funktion och att frågorna som verket belyser är universella och vitala, vilket är något som omkullkastar banaliseringen av verket på grund av dess högt stående litterära kvaliteter.

Denna uppsats syftar till att beskriva vilket symboliskt värde ett taggtrådsstängsel mellan två lägenhetshus i området Kviberg som ligger i Göteborg, vad det representerar och vilka processer som föranlett stängslet. Enligt den part som låtit taggtrådsstängslet komma upp är anledningarna framförallt skadegörelse och vandalism, men varför finns taggtrådsstängslet här och vad är det en symbol för? Uppsatsen visar hur symboler blir multivokala med ett flertal olika tolkningar inom sig. Hur dessa tolkningar skapar en upplevd känsla av enighet och gemenskap som av flera faktorer blir till verklighet i form av avgränsning med taggtråd. Det beskrivs hur de två husen med en gemensam innergård får en ’vi och de’-känsla och hur denna känsla kan beläggas med skapandet av ’community’ som innefattar avskärmning och utestängning. Slutsatsen är bland annat att argument så som: skydd från vandalisering och skadegörelse som används för att upprätthålla taggtrådsstängslet inte till fullo kan efterlevas med taggtrådsstängslet. Det blir istället en symbol för hur man vill identifiera sig själv och sin tillhörighet.

Statens offentliga utredningar, så kallade SOU, är ett viktigt statligt redskap för att informera riksdag och regering om situationer som kräver deras uppmärksamhet. En utredning består, oftast, av en särskild utredare eller en kommitté, och ett sekretariat, för att underlätta utredarens arbete, samt en expertgrupp för att bidra med expertis genom att reagera på utredningen allt eftersom den skrivs. Denna struktur är väldigt anpasslig, fler eller färre personer kan vara tillsatta i vilken som helst av rollerna. Vilka som tillsätts var bestäms utifrån vilka Regeringskansliet och utredaren anser passar bäst. I dagsläget ligger fokus för de flesta utredningar på de juridiska aspekterna och lösningarnarelaterade till en fråga. Större delen av utredare, sekreterare och experter kommer från någon form av juridisk bakgrund och använder de metoder de är vana vid inom den disciplinen. Detta har resulterat i att visa perspektiv lämnas obrukade vilket i sin tur leder till att en död vinkel uppstår för regeringen. Det bästa sättet att eliminera denna vinkel är att vidga verksamhetens fokus bort från det rent juridiska och inkludera andra perspektiv. Etnografiska metoder används som oftast av antropologer då det ger en bättre insyn i enkultur och/eller en grupp. En av de stora styrkorna med statliga utredningar är att de ger den offentliga sektorn större möjlighet att förstå och hantera problem. Att kombinera den redan befintliga djupdykningskapaciteten med etnografins vidare möjligheter för insyn i gruppdynamiker och kulturella resonemang skulle därför vara till stor nytta för statliga utredningar i Sverige. Som det ser ut i dag så behöver statliga utredningar förhålla sig till landets invånare utefter den särskilda utredarens egen förmåga. Ofta står denna utredare utan direkt erfarenhet av metoder som är anpassade till detta. Att introducera antropologer och etnografi i statens offentliga utredningar skulle åtgärda detta på en gång och ge regeringen bättre verktyg för att agera i relation till sin befolkning. Etnografi är för undersökning vad glasögon är för mig, jag kan fortfarande se utan dem, men med dem blir allt mycket tydligare. / ”Statens offentliga utredningar” (directly translated as “the state’s public investigations”.), are an important government tool to inform the Riksdag and the government about situations that require their attention. An investigation usually consists of a special investigator or committee, and a secretariat, to facilitate the investigator’s work, and an expert group to contribute expertise by responding to the investigation as it is written. This structure is very customizable, more or fewer people can be added in any of the roles. Which ones are added to each is determined on the basis of which the Government Offices and the investigator consider best. At present, most investigations focus on the legal aspects and solutions related to a question. The majority of investigators, secretaries and experts come from some form of legal background and use the methods they are used to in that discipline. This has resulted in some perspectives being left unused, which in turn leads to a dead angle for the government. The best way to eliminate this angle is to widen the focus of the business away from the purely legal and include other perspectives. Ethnographic methods are most often used by anthropologists as they provide a better insight into a culture and / or a group. One of the major strengths of government investigations is that they give the public sector greater opportunity to understand and manage problems. Combining the already existing deep-diving capacity with the wider opportunities of ethnography for insight into group dynamics and cultural reasoning would therefore be of great benefit to government investigations in Sweden. As it seems today, state investigations need to relate to the country’s residents along the particular investigator’s own ability. Often, this investigator stands without direct experience of methods that are adapted to this. Introducing anthropologists and ethnography in the state’s public investigations would remedy this at once and give the government better tools to act in relation to its population. Ethnography is for examining what glasses are to me, I can still see without them, but with them everything becomes much clearer.

Med syftet att kritiskt diskutera hur kunskap från samhällsvetenskapen i allmänhet och antropologi i synnerhet skulle kunna göras mer tillgänglig för fler än akademiker undersöker denna studie i vilken utsträckning antropologiprofessorer syns i svensk printmedia. Med medialisering och meningsfullhet som teoretiskt ramverk analyseras professorernas förmåga att kommunicera sin forskning och universitetens anpassning till medielogiken. Studien fokuserar på medialiseringens påverkan på vetenskapens kommunikationsprocess och på samhällelig nivå. Empiriskt baseras studien på redaktionell svensk printmedia mellan åren 2002-2022. Den kvantitativa innehållsanalysen inkluderar 418 observationer av 27 antropologiprofessorer hos 109 tidningsutgivare. Mer än hälften av professorernas framträdanden i printmedia har varit relevanta beaktat antropologisk forskning, med en genomsnittlig frekvens på 0,89 gånger per månad. Detta kan öka antropologins signifikans genom att nå en bredare publik utanför akademiska kretsar. Studien noterar även tveksam relevans i professorernas framträdanden, ofta expertutlåtanden vid nyhetsinslag. Framgångsrik forskningskommunikation bygger på att engagera sig i sitt område utanför akademin och täcka kunskapsluckor i nyhetsrapporteringen. Studien visar ingen påtaglig skillnad i medieexponering för professorerna, varken före eller efter genombrottet av sociala medier i Sverige. Den låga graden av medialisering reser större frågor om universitetens samhälleliga roll och relevans. Genom att revidera universitetens uppdrag och inkludera meningsfullhet kan forskningens värde och betydelse kommuniceras mer effektivt och spela en aktiv roll i mötet med de utmaningar framtiden bär med sig.