<p>Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus. I kapitlet Jag läser till elektriker diskuteras relationen mellan yrke, social bakgrund och karriärsval för vuxna människor på en arbetsmarknadsutbildning. Ett enigt yttre inriktar sig på hur personer med utländsk bakgrund upplever sina livsvillkor, sin klasstillhörighet och identitet. Fältet utgörs av en invandrarförening. I Uniformen och identiteten, analyseras hur yrkesgruppen väktare skapar sin yrkesidentitet. Slutligen handlar I väntan på ett arbete om arbetslösa akademikers upplevelser och erfarenheter av arbetslöshet. Några av studiens resultat är att möjligheter anses till viss grad begränsas, eller främjas genom klasstillhörighet. Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är avgörande faktorer när man planerar och väljer framtida studier, yrken och livsstil.</p>

Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus. I kapitlet Jag läser till elektriker diskuteras relationen mellan yrke, social bakgrund och karriärsval för vuxna människor på en arbetsmarknadsutbildning. Ett enigt yttre inriktar sig på hur personer med utländsk bakgrund upplever sina livsvillkor, sin klasstillhörighet och identitet. Fältet utgörs av en invandrarförening. I Uniformen och identiteten, analyseras hur yrkesgruppen väktare skapar sin yrkesidentitet. Slutligen handlar I väntan på ett arbete om arbetslösa akademikers upplevelser och erfarenheter av arbetslöshet. Några av studiens resultat är att möjligheter anses till viss grad begränsas, eller främjas genom klasstillhörighet. Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är avgörande faktorer när man planerar och väljer framtida studier, yrken och livsstil.

The Popular Front Policy of the Communist International contributed to the unity of the Popular Front coalitions in France and Spain that won the elections in 1936. It also led to progress for the Communist Party. This never happened in Sweden, but there was some anti-fascist unity within the working class movement. Communist and Social Democrats worked together within the Jansson-Mineur-Committee (1935–1938), an organisation working for the release of two Swedish seamen imprisoned in Nazi Germany. This study examines the Popular Front Policy of the Communist Party of Sweden within the Committee. In relation to previous research, this study’s main contribution is a detailed analysis of the Popular Front Policy on a practical organisational level. The Communists had decisive influence on the Committee, which achieved considerable anti-fascist unity. But unlike in France or Spain, this anti-fascist unity did not lead to broader unity and to progress for the Communist Party, because the dominant Social Democratic Party blocked the Communists efforts. Also, the anti-fascism in France and Spain was different from the Swedish anti-fascism which was mainly directed against foreign fascism. These factors constrained the possibilities of transferring the anti-fascist unity into a general unity within the working class movement.

Denna uppsats undersöker hur arbetarrörelsen[1] argumenterar för införandet av en ny grundskolereform som trädde i kraft 1962. Reformen innebar införandet av en gemensam grundskola för alla barn oavsett social och ekonomisk bakgrund. Källmaterialet består av artiklar publicerade i tidskrifterna Tiden och Fackföreningsrörelsen. Undersökningen sträcker sig mellan 1940 – 1950. Tidsavgränsningen beror på att diskussionen om skolan främst fördes innan försöksverksamhet med grundskola infördes 1950. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka argument för en ny grundskolereform artikuleras i arbetarrörelsens två grenar, Fackförbunden, genom tidskriften Fackföreningsrörelsen och Socialdemokratiska Arbetarepartier (SAP) genom tidskriften Tiden, under åren 1940 - 1950? Vilka likheter och skillnader i argumentationen finns i de respektive tidskrifterna?   Resultatet av undersökningen visar att det främsta argumentet för genomförandet av grundskolereformen är det demokratiska och jämlikhets aspekten i reformen. Alla artiklar i undersökningen utgår från ett demokratiskt perspektiv men det finns skillnader i vad som anses vara det mest demokratiska och jämlika sättet att utforma skolan utifrån. Det publicerades fler antal artiklar i Tiden berörande skolfrågan än i Fackföreningsrörelsen. Innehållet i artiklarnas argumentation har analyserats och strukturerats utifrån tre bildningsideal som funnits inom ABF, medborgarbildningsidealet, personlighetsbildningsidealet och det polytekniska idealet. Analysen visar att inom Tidens argumentation finns alla tre ideal representerade och inom Fackföreningsrörelsen endast medborgarbildningsidealet och det polytekniska idealet. [1] Jag är medveten om att arbetarrörelsen är en stor organisation och att anse sig kunna representera hela arbetarrörelsen är övermodigt, då det inom denna uppsats ramar inte finns tid eller utrymme för det gedigna arbete som skulle krävas. I denna uppsats är de skribenter som är representerade genom uppsatsens källmaterial de som representerar arbetarrörelsen. Och det är de som avses när det hänvisas till arbetarrörelsen vidare i denna uppsats.

Denna uppsats studerar och analyserar varför fackföreningen Kommunal lyckas rekrytera nya och behålla gamla medlemmar bättre än fackföreningarna Seko och Byggnads trots ett likartat arbetssätt. Frågeställningen har varit: Varför har vissa fackföreningar klarat sig bättre än andra i en tid när medlemsantalen hos fackföreningar sjunkit?  Avsikten har varit att studera och jämföra material från Kommunal, Seko och Byggnads. Studien har använt sig av fackföreningarnas verksamhetsberättelser mellan åren 2005 till 2015. Med hjälp av teorierna, resursmobilisering, politiska möjlighetsstrukturer och inramning försöker studien förklara varför Kommunal lyckats bättre än Seko och Byggnads. Teorierna beskriver hur sociala rörelser uppstår och hur de lyckas på bästa sätt. Ett antagande som har gjorts i studien är att en fackförening är en social rörelse. Vilket skulle kunna diskuteras då fackföreningsrörelsen saknar vissa grundläggande element som till exempel lättrörlighet. Fram till 2011 har Kommunal, Seko och Byggnads haft medlemsminskningar som bland annat skulle kunna förklaras av den förändrade arbetslöshetskassan 2007. 2012 lyckades Kommunal att vända trenden och har sedan dess ökat sitt medlemsantal. En förklaring till att Kommunal lyckats bättre kan bero på att de lättare kunnat anpassa sig till sina medlemmar och angripit problemet från olika håll. Medlemsminskningen kan eventuellt förklaras bättre av andra anledningar än de som uppsatsen studerat, till exempel individualisering och korporativism. Fackföreningarna förstår inte de unga potentiella medlemmarnas behov i av stöd vid till exempel nya anställningstyper och fackföreningarna har blivit en del av etablissemanget i samhället.

This thesis examined the relationship between the rhetoric in Swedish socialist newspapers and themes in Christianity in the period 1880-1900. The analysis focused on Christian themes in socialist rhetoric and how it was expressed. This thesis is related to a field of how religion is constructed and related to ideological and political ideas. Bearing for the research is therefore the idea that Christian themes and language ware used in socialist rhetoric during the research period. The results reflected themes such as Christian socialism, Jesus as the true socialist, The kingdom of God, The fallen church and God as a sinner. Further on, the research showed that the classic socialist criticism of religion cannot be understood as a critique of religion itself but rather a critique of the distorted and perverted Christianity the church, the clergy and the state was accused of. The socialist newspapers showed many attempts of relating socialist ideas and values to Christian ideas and values in attempts to relate them to an understanding of an original and compatible Christian socialism. Furthermore, the newspapers utilized Christian theological parlance in their political rhetoric for the purpose of criticizing the current state of politics. The research showed that the relationship between the growing positivism and modernism of the period 1880-1900 and religion is more complex than previously understood. Previously it was assumed that science and modernism replaced religion. But the relationship between socialism and Christianity contains attempts at reconstruction and cooperation for the purpose of arguing for a more morally just way of living and constructing society. The transfer was not teleological or linear; it was a new way of interpreting religion and finding ways to make it fit the new ideas. Previously in this field, it was assumed that ideological rhetoric was propagated mainly through appealing to people’s emotions rather than logic and argumentation. This thesis showed that the use of rhetoric by socialist newspapers is far more complex in the way they propagate their cause by appealing to people’s emotions using logic and argumentation. The results in this thesis could well be used in the teaching of the relationship between religion, modernity, and politics to show that they are under constant negotiation and reconstruction.

This thesis studied how educational ideals (bildningsideal) were constructed for the working class in the socialist working-class newspapers Arbetet and Social-Demokraten and compared it to the education ideals for women in the feminist working class newspaper Morgonbris within the period 1900-1930. The purpose of this thesis was to analyze how the workers’ education-ideals were constructed in the newspapers, how they were communicated and to whom they were encouraged. The contents in the newspapers were deconstructed with the use of a qualitative content analysis to decipher manifest and latent content to find constructions of educational ideals. This was then analyzed with a gender-theoretical framework to decipher the gender relations that constituted these ideals. The results showed a multitude of refinement- and education-ideals that motivated workers’ education in various ways. In general, education and refinement were encouraged to a gender-neutral working-class subject. But the results showed that workers’ education and refinement was communicated and motivated in different ways when addressing it to women versus men. Women where to educate themselves to gain strength to the working-class movement, to rationalize and discipline themselves and to rise to the level of the working-class men and take responsibility within the organization. Men were to educate themselves to develop their personal character, the individual self-esteem and to develop a stronger mind to challenge the bourgeoisie intellectually. The common cause of workers’ education was characterized by a loyalty to the working-class organizations and its members. There was a distinguishable hierarchy between men in the organization and between women and men. Apathetic men were frowned upon and there was a clear educational ideal amongst working-class men that all men had to relate themselves to. The same was true for women, however; women also stood in relation to men, where they always were portrayed as subordinate, retarded and in need of stricter guidance and supervision.

Uppsatsen ställer frågan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill säga som ett sammanhang där betydelser skapades genom många människors samverkan. Syftet är att visa på en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförståndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism.

This thesis deals with the cultural efforts of the Swedish labour movement during the periodof 1917-1939. It aims to examine the similarities and differences between social democratsand communists in their approach towards culture.My theoretical guidelines are the dialectic and materialistic view on history as set forth byKarl Marx and Friedrich Engels.I have examined some important individuals in the cultural debate within the Swedish labourmovement, such as Ture Nerman and Arthur Engberg, and I also briefly outline the debate inthe Soviet Union from the classics of Lenin and Stalin.I have found that the social democrats were mainly concerned with a democratic distributionof the existing bourgeois culture rather than working for the creation of a new proletarianculture; the communists on the other hand made considerable efforts to benefit the workers&apos;own culture based on class struggle, but failed to threaten the social democratic ideologicalhegemony among the Swedish working class.

Abstract   Nydahl, Erik; I fyrkens tid. Politisk kultur i två ångermanländska landskommuner 1860-1930 [Voting by income: The political culture of two Swedish municipalities, 1860–1930] Department of Humanities, Mid Sweden University, SE-871 88 Härnösand, Sweden ISBN: 978-91-86694-05-0, ISSN 1652-893X, Doctoral thesis nr: 100 (2010). Swedish text with a summary in English   This dissertation analyses the development of political culture in two Swedish municipalities between the 1860s and the 1930s – a period during which Swedish society underwent major changes. The purpose is to examine the direct and indirect consequences of an evolving industrial society's economic, social and political structures on political culture at local levels. The following factors are the base of the study. At the start of the 1860s, a long-standing Swedish tradition of local self-government was reinforced through a major reform, the Local Government Ordinance of 1862 (1862 års kommunalförfattningar). From this point, each parish formed its own municipality. The new municipalities were given the right to levy taxes and made responsible for welfare and schools, thereby becoming a prominent arena for the exercise of power at local levels. The municipal reform of 1862 was carried out at a time when Swedish society was transitioning as the industrialisation process accelerated during the latter part of the 1800s. Gradually, the old structure of an agricultural society was cast aside in favour of a new, modern industrial society. Naturally, also the municipalities changed – directly and indirectly. For some municipalities, adjustments were significant; for others, less so. Part of this process was the reformation of voting rights from plutocratic to public and equal. Another part was the reorganisation of municipal government from direct government via municipal meetings to representative government via municipal councils. Two main issues are formulated and answered in the dissertation. The one addresses who or which had the power over local politics and how the situation changed over time. The second addresses in what way municipal representation changed form with the modernisation of the municipalities. The empirical survey comprises a comparative case study between two municipalities in the northern part of Sweden. The one municipality, Ytterlännäs, was early the site for large-scale sawmill industry. The second municipality, Stigsjö, retained its agricultural structure throughout the entire period in question. The comparison makes it possible to analyse the impending industrial society from two different poles. In the 1800s, local politics was considered to be a completely different sort than politics at a national level. The difference was that local politics, referred to as “the municipal”, was seen as non-political and unaffiliated with those conflicts addressed at national levels, referred to as “the political”. The dissertation demonstrates two different models of how modern municipal politics evolved from the municipal meetings of the 1800s. While the starting point was the same in both municipalities, the paths diverged in the early 1870s. In the agricultural municipality of Stigsjö, it was “business as usual”. In the industrial municipality of Ytterlännäs, however, confrontation arose between enterprises and farmers and eventually, a labour movement emerged demanding the right of participation. The dissertation shows that the distinction between “municipal” and “political” was obliterated in the beginning of the 1900s, paving the way for a new concept – municipal politics. This process occurred in a very palpable way in Ytterlännäs but eventually, Stigsjö was forced to conform. The new municipal politics was, so to speak, the final station in both municipalities. In conjunction with party politicisation of local politics, the criteria and seats for the municipal representatives changed. When party affiliation became an important criterion, professional affiliation became less relevant. Party bloc seats replaced the independent seats, and representatives were eventually paid remuneration.     Keywords: Political culture, politics, voting right, municipal politics, industrial society, industrialisation, elected representatives, representation, temperance movement, labour movement, popular movements, political parties, modernisation