Studien behandlar vare sig en stigmatiserad grupp av människor i vårt samhälle med ett brottsregister blir utsatta för diskriminering vid etablering på arbetsmarknaden. Syftet är att få en insikt i tidigare dömdas möjligheter till anställning ur ett arbetsgivarperspektiv genom att undersöka hur arbetsgivare motiverar utdrag ur belastningsregistret, samt vilka riskbedömningar som ligger till grund för dessa utdrag. För att bli bekanta med problemområdet har vi studerat tidigare forskning kring vårt ämnesområde som främst berör ökningen av utdragen ur belastningsregistret, vilket har medfört svårigheter gällande etableringen på arbetsmarknaden. Vi har även använt oss utav tidigare forskning som påvisar en social uteslutning bland tidigare dömda, som följd till begränsningen till en eventuell anställning. Studien utgår utifrån en kvalitativ metodik där vi har intervjuat sex arbetsgivare. Det empiriska materialet från intervjuerna redogörs först i vårt resultat, för att senare kunna analysera det i vår diskussions del genom ett samspel mellan teori, empiri och tidigare forskning, men även genom en koppling till syfte och frågeställningar. Teorin vi valt att använda oss utav är Erving Goffmans stigma som förklarar hur vi människor stigmatiserar en person efter en oönskad egenskap som är olik en själv. Detta kopplas till stämplingsteorin av Howard Becker som behandlar huruvida vi sätter etiketter på specifika människor. Vidare har vi behandlat teorin social uteslutning och Michael Foucaults definition av makt och kontroll i relation till vår studie. Genom studien har det framkommit att arbetsgivare inte är emot att anställa en arbetssökande med ett brottsregister i så stor mån som vi tidigare trott. Det har även framkommit att allt ansvar för en anställning inte ligger hos arbetsgivaren utan att den tidigare dömda själv har en stor möjlighet att påverka beslutet. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Employer Branding handlar om att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke, företag vill vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt för att locka till sig de mest talangfulla medarbetarna. Employer Branding riktar sig både mot befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare forskning definierar Employer Branding enligt följande;”The package of functional, economic and psychological benefits provided by employment, and identified with the employing company” (Ambler &amp; Barrow 1996)Syftet med studien är att undersöka hur ett specifikt företags Employer Branding-strategi ser ut samt hur de arbetar för att nå sin externa målgrupp ingenjörer. Studien tar även upp målgruppens uppfattning av case-organisationens arbetsgivarvarumärke samt vad de anser symboliserar attraktiva arbetsgivare generellt. Vi har genomfört en kvalitativ studie och utfört tematiskt- samt semistrukturerade intervjuer. Vidare har vi anammat en abduktiv ansats vid insamlingen av empirin, vi har därmed pendlat mellan de teoretiska anknytningarna och empirin. Vi anser att teorierna passar vår arbetsvetenskapliga programinriktning. Urvalet består av en informant och ett antal respondenter. Resultatet påvisar att företagets Employer Branding-strategi är genomtänkt med ett väldefinierat budskap. Företaget marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke i forum där ingenjörerna befinner sig. Det framkom dock av olika anledningar att ingenjörerna inte tror att företaget kan tillgodose ingenjörernas motivationsfaktorer. Vad som bör uppmärksammas är att strategin är relativt ny, men företaget i fråga informerar oss att de erbjuder precis det som ingenjörerna motiveras av.Vi har haft stöd av tidigare forskning då Employer Branding är ett relativt nytt begrepp på arbetsmarknaden, dock drar samtliga slutsatsen att det är en viktig funktion, så även vi. I framtida forskning tycker vi det hade varit intressant att följa upp vår studie och se om situationen förändrar sig i takt med att Employer Branding etableras. Det kan även vara intressant att undersöka hur statliga- och kommunala verksamheter anammar Employer Branding, eller om det främst är något vinstdrivande företag satsar på. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p> </p><p>Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare. Det som eleverna finner mest intressant är att kolla på film, medan det minst intressanta bland annat är att hålla muntliga föredrag och att arbeta med grammatik. Eleverna är även av den åsikten att deras framtida arbetsgivare lägger mest fokus på elevernas praktiska färdigheter vid anställning, men att det är bättre att ha ett godkänt betyg än icke godkänt eftersom ett icke godkänt betyg kan visa företagen att de inte kan läsa eller skriva. Företagen själva är av ungefär samma åsikt, och det är de praktiska färdigheterna som räknas mest. Ändå har betyg i ämnet svenska en viss påverkan vid anställning eftersom företagens anställda måste kunna förstå det skrivna språket när det gäller till exempelvis säkerhetsföreskrifter. Eleverna vill i framtiden inte studera vidare, utan efter studenten vill de ut och arbeta. En orsak till varför de valde yrkesprogram var för att de var garanterade arbete direkt efter studenten.</p><p> </p><p>Det som är viktigt är att svensklärarna tar till vara elevernas intresse och arbetar med programinfärgning. Genom infärgning skulle eleverna kunna finna svensklektioner mer intressant, och genom ett gott samarbete med företag och yrkeslärare hade ämnet svenska kunnat erhålla en högre status.</p>

No description available.

Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare. Det som eleverna finner mest intressant är att kolla på film, medan det minst intressanta bland annat är att hålla muntliga föredrag och att arbeta med grammatik. Eleverna är även av den åsikten att deras framtida arbetsgivare lägger mest fokus på elevernas praktiska färdigheter vid anställning, men att det är bättre att ha ett godkänt betyg än icke godkänt eftersom ett icke godkänt betyg kan visa företagen att de inte kan läsa eller skriva. Företagen själva är av ungefär samma åsikt, och det är de praktiska färdigheterna som räknas mest. Ändå har betyg i ämnet svenska en viss påverkan vid anställning eftersom företagens anställda måste kunna förstå det skrivna språket när det gäller till exempelvis säkerhetsföreskrifter. Eleverna vill i framtiden inte studera vidare, utan efter studenten vill de ut och arbeta. En orsak till varför de valde yrkesprogram var för att de var garanterade arbete direkt efter studenten.   Det som är viktigt är att svensklärarna tar till vara elevernas intresse och arbetar med programinfärgning. Genom infärgning skulle eleverna kunna finna svensklektioner mer intressant, och genom ett gott samarbete med företag och yrkeslärare hade ämnet svenska kunnat erhålla en högre status.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en svarsfrekvens på 71,5 %. Det övergripande resultat som framkom i studien var att anställningsförmåner nyttjas och värderas olika av män och kvinnor, dock kunde inte några stora skillnader identifieras mellan olika åldersgrupper. Resultatet visar också att medarbetarna uppfattar utbudet av förmåner som alltför omfattande och svåröverskådligt. Det framkom även att medarbetare inte upplever att erbjudandet av förmåner har en påverkan på Företagets roll som attraktiv arbetsgivare.

Studiens syfte är att belysa på vilket sätt innebörden av begreppen privat och offentligt behandlas i kvällstidningars nyhetsberättande vid rapportering av händelser som berör uppsägning av arbetstagare efter deras förehavanden på Facebook. Den ämnar även bidra till ökad insikt om de faktorer som ligger till grund för hur nyhetsberättelsen framställs. Slutsatser: Kvällstidningarnas framställning av privat respektive offentligt är en, av tidningarna själva, framlagd syn av begreppens innebörd. Vidare präglas textinnehållet i tidningarnas nyhetsberättande genomgående av sensations- journalistik och fokus på den enskilde individen. Studiens resultat påvisar även den komplexitet som uppstår kring vad som är privat respektive offentligt när gemenskapsnätverk förflyttas från offline- till onlinemiljöer.

Section 25 of the Swedish Protection of Employment Act states that an employed person who gets his job cancelled because of shortage of work has a right to get re-employment within a certain period of time. The purpose of this regulation is to give employees a protection of employment. But it is frequently criticized by employers, claiming that the regulation restricts their right to lead and distribute the work in a way that is most profitable for the business. This means that the regulation must be applied in a way that accommodates the employees’ needs for a secure employment as well as the employers’ needs of efficiency and flexibility within the business.  There are different approaches used by the employers to avoid the application of section 25. Some of the approaches are acceptable by The Swedish Labor Court and some are not. The main question is therefore if the approaches that are accepted by The Swedish Labor Court in some way collide with section 25 of the Swedish Protection of Employment Act. If so, how can the judicial system be altered to better correspond with the Swedish legislation?

Detta examensarbete avslutar två års studier på yrkeslärarutbildningen. Som blivande yrkeslärare har jag valt att blicka in i kommande förändringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 träder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förändringar. Efter avslutad utbildning på yrkesprogrammen kommer eleverna att få en yrkesexamen och ett uttryckt önskemål i arbetet inför reformen är att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anställningsbarhet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl styrdokumenten i Gy2011 stämmer överens med arbetsgivarnas krav på blivande administratörer för att bli anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur väl stämmer skolans krav på kunskaper överens med arbetslivets krav på kunskaper? Min undersökning avgränsar sig till yrkesutgångarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service på Handels- och administrationsprogrammet samt avgränsar sig till tre län i södra Sverige. Med en jämförande dokumentanalysmetod studerar jag läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmålen för Handels- och administrationsprogrammet, ämnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrån gjorda avgränsningar och urval. Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten ställer mer krav på generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav på kunskaper. En stor skillnad är de krav på erfarenhet och de personliga egenskaper som efterfrågas i platsannonserna. För att bli anställningsbara är arbetet som ligger bakom under utbildningstiden fram till examen av betydelse. Det handlar om vilka kunskaper som förmedlas inom skolan och vilkakunskaper som förmedlas under elevernas arbetsplatsförlagda lärande. Det handlar om att skolan kan ge de rätta förutsättningarna för att eleverna ska få kunskap om yrket och inte minst att eleverna själva tar tillvara på givna förutsättningar och gör det bästa av dem.