<p>This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.</p>

Finansiella rådgivare är en yrkesgrupp som ofta beskrivs hamna i en svår position mellan sin arbetsgivare och kunden. Arbetsgivaren kan sätta press på att sälja produkter, medan kunder eftersträvar att få en lämplig rådgivning som är anpassad utifrån kundens förutsättningar. Få studier har studerat hur olika finansiella rådgivare tänker och agerar i en rådgivningssituation mellan de två parterna, samt även hur rådgivarens professionalism påverkar. Vi skapade därför en modell som belyser hur arbetsgivare, professionalism och kundvärde påverkar en finansiell rådgivare. Syftet med denna studie är att skapa förståelse om hur faktorer från arbetsgivaren, professionalism och kundvärde påverkar finansiella rådgivares agerande utifrån rådgivarens olika individuella egenskaper. Teorierna som används i studien är nära relaterade till vad som kan påverka och förklara en finansiell rådgivares agerande. Agentteorin används för att visa på svårigheten i relationen rådgivare har till sina kunder och sin arbetsgivare. Teorin förklarar även hur belöningssystem används för att påverka finansiella rådgivare till att agera enligt arbetsgivarens önskningar. Metoden som användes för att erhålla data var först en förstudie med två intervjuer, som användes för att få information inför skapandet av studiens undersökningsmodell. Därefter användes en kvantitativ metod i form av webbenkäter som skickades ut till 348 finansiella rådgivare, vilka ligger till grund för studiens empiriska data. Slutsatsen visade att det existerar ett samband mellan rådgivare med lite erfarenhet, ung ålder, och till viss del även kvinnor vad gäller att känna sig pressade av arbetsgivaren. Erfarna finansiella rådgivare agerade mer utifrån kundvärde och värderar sin professionalism högre. Framtida forskning kan göra en kvalitativ studie som grundligt undersöker om studiens resultat är samma och utforska om det existerar fler faktorer inom undersökningsmodellen som kan påverka en finansiell rådgivare. / Financial advisors are a profession that is viewed as having a difficult position between their employer and the costumer. This position is a result of the employer wanting the financial advisor to create profitability, meanwhile, the customer on the other hand is looking for advice that is best suited for them. Few studies however, have explored how different financial advisors think and act between these two factors, also professionalism is a factor. We have therefore in this study, created a model that emphasizes key qualities in each factor. The purpose of this study is to create a better understanding about how financial advisors are effected by factors from the employer, their professionalism and costumer value. The theories used in this study are related to what might affect and explain financial advisor's behavior in their working situation. Agency theory is used to show the difficulty for an advisor in the relationship between clients and employers. The reward system theory is used to explain how employers can control financial advisors. The method used to obtain data was first through a preliminary study with two interviews. Then we used a quantitative approach in the form of surveys that were sent to 348 financial advisers. This data was then analyzed in SPSS. The conclusion shows that there is a link between advisors with little experience, young age, and to some extent gender to feel pressured by their employer. Experienced financial advisors acted more towards customer value and value their professionalism higher. Future research can make a qualitative study about the same subject, but explore it more in detail and examine if there are new factors that can exist in the model. They can also investigate if a qualitative study will result in the same as our study.

Employability among newly graduated students, a concept that is being discussed more as of late, as well as it is growing. The interesting aspect of the concept is how you, as an individual, can contribute in order to better your employability skill or competence. Additional interesting aspects subsists of which factors within employability that are interesting among the employers and what the government, different organizations or education can do to contribute for a greater employability skill set. However, this thesis mainly focuses on what it actually means to be employable. This study is based on an analysis between two groups, one study group and one control group. The study concludes whether newly graduated students from two different groups feel that it is somewhat difficult to enter the labor market, where the study group have had some kind of connection with different business companies, through experience or shorter internships. How well do the individuals within these two different groups know their own employability? The aim of the study is to analyze whether there is a difference between the newly graduated students, within the two different groups, regarding their employability. Moreover, whether the students from the study group with internship experiences within their degree, have better employability competence or not. In order to reach out to a larger group, which we decided to define to no later graduation than five years prior to this study, we decided to use a quantitative method. A questionnaire survey was conducted where the survey was based on fixed options with possibility for voluntary supplementary comments. Furthermore, the choice of a questionnaire fell naturally because of the time limit as well as the need of a large amount of answers to reach the purpose of the study. A total of 183 answers were obtained where 1213 questionnaire were sent out, giving a response rate of 15, 09 percent and a loss of 84, 9 percent in the study. Based on the respondents results on their estimation of their different characteristics, which were in connection with the different employability factors, has the following concluding results been drawn: When it comes to the respondents’ estimation of themselves in the survey, the three most common options, which they consider to have acquired their characteristics from, are: education, family / upbringing and previous employment. The research group and the control group showed similar values and results, with no major differences. However, some interesting relations were found. / Anställningsbarhet bland nyexaminerade studenter är någonting som på senare tid diskuterats allt mer. Hur ska individen göra sig mer anställningsbar samt vilka kompetenser bör utvecklas hos studenter under studietiden. Vad kan stat, organisation samt utbildning göra för att bidra till att en individ som efter avslutade studier möts av ett mottagande näringsliv. Främst, vad innebär det att vara anställningsbar? Bakgrund Studien bygger på en undersökning om huruvida nyexaminerade studenter ur två olika grupper anser hur det är att ta sig från examen till näringsliv. Hur väl dessa individer känner till sin egen anställningsbarhet. Av egna erfarenheter så har anställningsbarhet varit någonting som funnits med under hela utbildningens gång, vikten läggs dock på individen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad gällande anställningsbarhet mellan studenter som under sin studietid har, eller inte har utfört ett verklighetsbaserat praktiskt projekt. Metod Metoden som använts i denna studie har ett kvantitativt utformande. En enkätundersökning genomfördes där enkäten var uppbyggd av fasta svarsalternativ med möjlighet till kompletterande kommentarer. Valet av en enkätstudie föll sig naturligt, eftersom en större mängd svar behövdes för att kunna besvara frågeställningar samt nå upp till syftet med studien. Enkäten skickades ut till en undersökningsgrupp samt en kontrollgrupp som bestod av studenter som tagit examen mellan åren 2013-2017. Sammanlagt samlades 183 enkäter in av 1213 som skickades ut vilket ger en svarsfrekvens på 15,09 procent samt ett bortfall på 84,91 procent på studien. Resultat Resultatet grundar sig i respondenternas skattning av de egenskaper som är kopplade till begreppet anställningsbarhet. De flesta respondenterna skattar sig högt vad gäller egenskaperna med undantag för enstaka respondenter. De tre mest förekommande alternativen, där studenter anser sig fått egenskaperna ifrån är: utbildning, familj/uppfostran samt tidigare anställning. Undersökningsgruppen och kontrollgruppen visade snarlika värden, eftersom inga större skillnader hittades, däremot intressanta samband.

Studiens syfte var att i samarbete med en kommun i Mellansverige genomföra en studie om kommunens arbete vad gällde deras arbetsgivarvarumärke samt upplevelsen av en attraktiv arbetsgivare. Detta har undersökts ur arbetsgivarens respektive medarbetarnas perspektiv. Studien genomfördes med kvalitativ metod och byggde på semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I resultatet framkom olika teman till respektive frågeställning. De teman som framkom angående hur kommunen arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke var Kommunens varumärke och Värdegrundsarbetet. De teman som framkom kring frågeställningen om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare enligt medarbetarna var Kollegor och stöttande chefer, Arbetsmiljö och trygghet, Personlig utveckling, Möjlighet till att påverka, förändra och bidra, Personalvård, Kommunikation och struktur samt Introduktion. De teman som framkom enligt kommunens representanter var Stöttande chefer och kommunikation, Personlig utveckling och möjlighet att påverka samt Arbetets innehåll. Arbetsgivarens och medarbetarnas uppfattning av en attraktiv arbetsgivare visade sig ha många gemensamma nämnare, däremot lyfte medarbetarna ytterligare teman. De teman som utkristalliserades som faktorer för att vara en attraktiv arbetsgivare stämde väl överens med synen på ett starkt arbetsgivarvarumärke, något som stärkte syftet med studien. / The aim of this study was to, in collaboration with a municipality in Central Sweden, carry out a study on the municipality's work regarding their employer brand and the experience of an attractive employer. This has been examined from the perspective of the employer and the employees. The study was conducted with a qualitative method and was based on semi-structured interviews. Data was analyzed using an inductive thematic analysis. In the result, various themes emerged from each question. The themes that emerged regarding how the municipality works with its employer brand were the Municipality's brand and the overall Values. The themes that emerged about the issue of what characterizes an attractive employer according to the employees were Colleagues and supportive managers, Work environment and security, Personal development, Opportunity to influence, change and contribute, Staff welfare, Communication and structure, and Orientation. The themes that emerged according to the municipality's representatives were Supportive managers and communication, Personal development and the opportunity to influence, and Work content. The employer's and employees' perception of an attractive employer turned out to have many common themes. However, the employees highlighted additional themes. The themes present in the study for being an attractive employer matched well with the view of a strong employer brand, which strengthened the purpose of the study.

Syftet med studien har varit att ur ett arbetspsykologiskt perspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar en sjuksköterskas val av arbetsgivare. De frågeställningar studien ämnar besvara är om det finns samband mellan olika motivationsfaktorer och sjuksköterskors benägenhet att byta arbetsgivare, vilka aspekter av arbetet som anses viktiga samt vilka faktorer som skapar mest upplevd nöjdhet med arbetssituationen. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och 115 deltagare har besvarat en enkät med frågor som har formulerats kring ämnesområdet. Studiens resultat visar att sjuksköterskor anställda inom privat sektor är mer nöjda med sina arbetsgivare och att den största andelen av deltagarna hade valt att byta till en arbetsgivare inom privat sektor. Resultatet visar även att det främst var faktorerna en högre lön och lägre arbetsbelastning som påverkade sjuksköterskorna inom offentlig sektors benägenhet att byta arbetsgivare. För sjuksköterskor inom privat sektor var det faktorerna större gemenskap på arbetsplatsen och mer patientkontakt som främst skulle påverka valet att byta arbetsgivare. Faktorerna att känna sig nöjd med sin lön och arbetstider samt att ha möjligheten att hjälpa andra sågs som de viktigaste aspekterna av arbetet. / The aim of this study is to, from a work psychology perspective, investigate which factors that can affect a nurse’s choice of employer. The study aims to seek out whether a correlation between different factors and nurses desire to change employer can be found, which factors of the workplace that were considered most important and which factors that creates the greatest perceived satisfaction with the work situation. The study has been conducted with a quantitative approach and 115 participants has answered a questionnaire based upon the subject matter. The result of the study shows that nurses working in the private sector are more satisfied with their employer and the greater part of the participants would have chosen to switch to an employer in the private sector. The results also show that is was primarily the factors higher salary and a lower workload that affected the nurses in the public sector tendency to change employer. For the nurses in the private sector, the factors were greater community in the workplace and more patient contact that would primarily affect the choice to change employer. The study states that the most important aspects of the work situation were a satisfying salary, satisfying working hours and to have the opportunity to help others.

The purpose of this study was to analyze which kind of work motivation was the strongest predictor to index for work loyalty. The sample was employees that worked at least part time (50%) and had been employed by the same employer for at least one year. The participants were women and men in the ages between 21 to 66 years. The survey was based on The Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS) and five additional items about work loyalty from Tseng and Wu’s (2017) survey. The survey generated 95 survey responses of which 80 were complete. The analyses were carried out in IBM SPSS Statistics 24 and the results showed that the dimensionintrinsic motivationwas the strongest predictor to work loyalty. Further analyses showed that the factor identified regulationwas the strongest predictor to work loyalty of the dimension intrinsic motivationassociated factors. A negative significant correlation was demonstrated between the dimension amotivationand work loyalty. Since employees are one of the most important assets to an organization, it is essential that HR work together with managers to promote employees’ intrinsic motivation to create loyal employees. / Syftet med studien var att undersöka vilken sorts arbetsmotivation som starkast predicerade index för arbetslojalitet. Urvalet för studien var anställda som arbetade minst deltid (50%) och som hade varit anställda hos samma arbetsgivare minst ett år. Deltagarna var kvinnor och män mellan 21 till 66 år. Enkäten i föreliggande studie baserades på Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS) som mätte arbetsmotivation och ytterligare fem påståenden som mätte arbetslojalitet från Tseng och Wu (2017) studie. Enkäten genererade 95 enkätsvar varav 80 var fullständiga. Analyserna genomfördes i IBM SPSS Statistics 24 och resultatet visade att dimensionen intrinsic motivation(inre motivation) starkast predicerade arbetslojalitet. Vidare analyser visade att identified regulation(identifieringspåverkan) var den faktor som starkast predicerade arbetslojalitet av dimensionen intrinsic motivationtillhörande faktorer. En negativ signifikant korrelation påvisades mellan dimensionen amotivationoch arbetslojalitet. Eftersom arbetstagare är en av de viktigaste tillgångarna som en organisation har är det väsentligt att HR tillsammans med chefer arbetar aktivt med att främja arbetstagares inre motivation för att således skapa lojala arbetstagare.

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson &amp; Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer. Avstamp har tagits i tidigare forskning kring employer branding (Parment &amp; Dyhre; Erlandsson) och kring selektionsbeteende hos universitetsstudenter (Turban).För att uppnå syftet har vi använt oss av tematiserade och relativt öppna intervjuer. Av resultatet framgår att det viktigaste inte är vilken arbetsgivaren är, utan vilken typ av arbetsplats den erbjuder. Resultatet berättar också något om hur beslut om val av yrke och arbetsgivare fattas och hur det kända och välbekanta ofta blir måttstock för det individen upplever som ett gott val. Slumpens inverkan på individers beslut granskas. Vi skildrar också hur vi undersökt synen på anställningstrygghet och därvid funnit skillnader i uppfattning mellan intervjupersonerna och oss själva om begreppets innebörd. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.

SAMMANFATTNING Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gällande rätt, vad avser förhållandet mellan den kommunala arbetstagarens rättigheter till yttrandefrihet kontra den lojalitetsplikt som denne genom anställningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare. Eftersom det finns en hel del praxis inom området främst från Justitieombudsmannen (JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, använder jag mig i uppsatsen av flera uttalanden och beslut från denna instans. Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande rättigheterna i ett demokratiskt samhälle och är i Sverige en grundlagsfäst rättighet. Rätten att fritt kunna uttrycka sin uppfattning är viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunna vara med och påverka samhället via dialog och debatt. Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och åsikter blir lättillgängliga för en stor krets av mottagare. Att använda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för åsikter och attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det är inte helt ovanligt att man som arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man är anställd inom. Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstärkt skydd för sin yttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmänna) genom den grundlagsfästa meddelarfriheten och meddelarskyddet. I uppsatsen redogör jag för de rättigheter och det skydd som den kommunala arbetstagaren har när det gäller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiska uttalanden gentemot arbetsgivaren. Förutom rättigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunala arbetstagaren också skyldigheter att anmäla missförhållanden inom vissa områden, Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag också redogör för. I uppsatsen beskriver jag även det betänkande som i april i år (2011) presenterats angående lex Sarah inom skolan. I uppsatsen konstaterar jag att rätten till yttrandefrihet går före den lojalitetsplikt som i och med anställningsavtalets ingående uppstår. Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar när det gäller negativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i själva verket enbart om hur man skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sin arbetsgivare. / Abstract The purpose of this essay is to explain and analyze the law, how the relations between the municipal employee towards freedom of speech work against the duty of loyalty the employee has towards the employer through the employment contract. Because of the high amount of standardized practice within this field, especially from the ombudsman, and because this essay is about the municipal functions, the essay will consist of multiple statements and decisions from these instances. The freedom of speech is one of the most fundamental rights in a democratic society – and in Sweden a right that is supported by the constitution. The right to freely express your own opinion is important for the information to spread, and for everybody to be able to affect the society via dialog and debate. The technological development and social media’s spread make information and opinions more accessible to a larger audience. The use of this kind of media such as blogs and the extensive use of Facebook to express opinions and different attitudes become used more frequently, it is not uncommon for a employee to make comments about his or hers workplace, boss or the field of work in one of these digital medias. The Employee in the municipal operation has a strong protection when it comes to freedom of speech towards the employer, through the constitutional freedom of information and the protection of sources. The essay will cover the rights and the protections that the municipal employees have when it comes to the use of freedom of speech in criticism towards the employer. Aside from the right to express criticism towards the employer, the municipal employee also have obligations to address anomalies within some fields, which will be described in the essay. Lex Maria and lex Sarah regulate this. I also describe a report that just has been presented concerning the lex Sarah in schools. In the essay I note that the freedom of speech will be prioritized before the duty of loyalty the employee has against the employer. And I note that the duty of loyalty in municipal operations does not exist when it comes to negative opinions or criticism against the employer. The duty of loyalty for the municipal employee is only about how the employer should carry out his work duties, and not what the employee, express about their employer.

Syftet med studien var att undersöka eventuella svårigheter chefer kan uppleva i det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier och vid hanteringen av sådana händelser på arbetsplatsen. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer inom kommunal förvaltning på olika kommuner i Sverige. Materialet analyserades med en induktiv tematisk analys. De huvudteman som framkom var; Organisationskultur, Känsligt ämne, Subjektiva tolkningar och attityder och Bristande intresse. Resultatet visade att respondenterna upplevde svårigheter vid både hanteringen och i det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier, där flest svårigheter upplevdes vid hanteringen av sexuella trakasserier. Svårigheterna som var mest framträdande vid hanteringen var ämnets känsliga karaktär, att problemet är dolt och att vissa incidenter inte kommer till chefens kännedom. Vid det förebyggande arbetet var den största svårigheten enligt respondenterna att få alla anställda engagerade i ämnet. / The aim of the study was to examine any potential difficulties managers might experience in the preventative work against sexual harassment and when managing such issues in the workplace. Seven semi-structured interviews were conducted with managers within municipal administrations at municipalities across Sweden. The material was analyzed using an inductive thematic analysis. Four main themes were found; Organizational culture, Sensitive subject, Subjective interpretations and attitudes and Lack of interest. The results showed that the respondents experienced difficulties in both managing and preventing sexual harassment, difficulties were experienced mostly within managing reports of sexual harassment. The difficulties that were most profound in managing sexual harassment was the sensitivity of the subject, that the problem is hidden, and that some incidents does not come to the managers’ attention. The most profound difficulty while preventing sexual harassment was to engage the employees and involve them in discussions around sexual harassment.