Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka integrationsmöjligheterna och skillnader på arbetsmarknaden med avseende på individernas bakgrund, arbetssökandets längd och upplevda chanser att få önskade jobb. Studien fokuserar på tre grupper: inrikesfödda med två svenska föräldrar, invandrare och inrikesfödda med minst en utrikesfödda förälder som definieras som andra generationens invandrare. Utifrån detta skapades hypotes 1, att invandrare och andra generationens invandrare spenderar längre tid som arbetssökande och skattar sina chanser till anställning lägre än inrikesfödda med två svenska föräldrar. För att kontrollera om skillnaderna förändras i samband med andra faktorer så skapades hypotes 2 som innebär att skillnaderna mellan inrikesfödda med två svenska föräldrar, andra generationens invandra och invandrare försvagas efter att kontrollera mot utbildningsnivå, kön och ålder. Teoretiskt grundar sig studien i Webers konfliktteori, Bourdieus kapitalteori, assimilationsteorier och institutionell diskriminering. Datamaterialet som behandlas i studien är hämtad från European Social Survey (ESS) och representerar den nionde omgång av enkätstudien från 2018. Datan som används har en tvärsnittsdesign, där sambanden presenteras och analyseras med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller. Resultaten visar att invandrare spenderar längre tid som arbetssökande jämfört med infödda personer med två svenska föräldrar. Resultatet är statistiskt signifikant även vid kontroll för andra variabler. Dessutom finner vi resultat som visar att första- och andra generationens invandrare i högre grad än inrikesfödda med två svenska föräldrar upplever sina chanser att få önskade jobb som låga, vilket var statistiskt signifikant.

This is a qualitative study with a hermeneutic and partially inductive approach. The study’s purpose is to enhance the understanding of young adults experiences of unemployment and the importance of being employed. In this study, eight young adults participate in the project Framtid Kronoberg. The youths are 19-25 years of age. A coach from the project was also involved and gave us his view of the project, its goals and objectives. Through all the interviewees statements regarding unemployment, it was confirmed that work has a significant impact on the identity of the elaboration and socialization. Knowing the community, to be useful to society and to earn their own money, are some of the important factors that can be accomplished by a employment. Young people experience work and activities as positive and developing. Being unemployed affects how individuals perceive themselves and their living situations. Young people who fall outside of the labor market has found difficulties to reengage themselves into work and society, and thus risking a life of alienation with bad economy and poor living conditions as a result.

<p>Abstract</p><p>The aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component “Work introduction”. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation. The empirical basis of the study is built on interviews of four employees and two earlier unemployed persons. The statements of the informants were analyzed through the two concepts: Activation and empowerment. The interviews revealed that the authorities were not entirely content with program “Work introduction”, since the cooperation lacked a coherent view on the common tasks. In some cases the result is that clients fall between the authorities. A main problem of their cooperation nails down to that the authorities apply different definitions. An insight of this study is that 50% get a job and 50% goes back to social insurance office after they had been passing through the program “Work introduction”. This asks for a more differentiated view on clients.</p><p> </p><p> </p><p>Key words: unemployed, sick insurance, rehabilitation, work introduction</p><p> </p>

Välfärdsjobb är en relativt ny typ av insats som används i flera kommuner i Sverige. Den går ut på att personer som har levt länge med försörjningsstöd ska få en tidsbegränsad anställning med kollektivavtalsenlig lön för att komma närmare den reguljära arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och där startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys använts. Materialet har bestått av en utvärdering, en delrapport och en rad olika kommunala texter. De kodades och kategoriserades utifrån barndomssociologiska begrepp och Jahodas (1982) teori om arbetets latenta och manifesta effekter. Dessa delades upp i underrubriker som passade ihop med datamaterialet. Kommunerna som använts är Malmö, Sigtuna, Sundsvall, Uppsala, Botkyrka och Ludvika. De inkluderade kommunerna är positiva till resultaten av insatsen välfärdsjobb. Malmö har fortsatt använda sig av den sedan år 2005 och Sigtuna redovisar stora ekonomiska vinster av insatsen. Personerna som deltagit i insatsen berättar om hur de har fått bättre självförtroende, större nätverk och förbättrad ekonomi. Flera av deltagarna har efter insatsen fått en reguljär anställning. Vissa deltagare har dock framfört kritik för att arbetsuppgifterna känts enformiga och påhittade. Malmö hade problem att få in kvinnor i insatsen och att några inte förstod att insatsen var tillfällig. Barnen syns inte så mycket i kommunernas texter. Några kommuner prioriterar barnfamiljer medan till exempel Malmö enbart nämner barnen som blivande motiverade studenter. Kopplat till vad som framkommer i tidigare forskning skulle insatsen kunna vara bra även för barnen, de får till exempel bättre ekonomi och därmed möjlighet till fler aktiviteter. Om föräldrarna mår bättre gör barnen det också. En nackdel som kom fram var att insatsen är tillfällig då barnen känner en osäkerhet i vad som händer efter insatsen. Det framkommer skillnader i hur mammor, pappor, barn och familjer representeras i kommunernas material. För framtida forskning skulle det vara intressant att ha med barns perspektiv vid utvärdering av insatsen. Nyckelord: långvarigt försörjningsstöd, arbetslöshet, välfärdsjobb, barnperspektiv, arbetets effekter / ”Välfärdsjobb” is a relatively new kind of intervention that is used in some municipalities in Sweden. It means giving people that have been living a long time with welfare payments a fixed term employment contract. The participants get a salary and get closer to the regular labor market. Uppsala started a project called “Välfärdsjobb” autumn 2013 and that is where the interest for the subject came from. The study has a child perspective. A qualitative content analysis has been used to respond to the research questions. The data material consists of an evaluation, an interim report and different documents from the municipalities. The material was coded in relation to childhood sociology and Jahoda’s theory of latent and manifest effects of unemployment. The municipalities that have been used are Malmö, Sigtuna, Sundsvall, Uppsala, Botkyrka och Ludvika. The involved municipalities are positive to the intervention. Malmö has had it since 2005 and Sigtuna shows great economic savings. The persons participating in the intervention convey that they have gained better self-confidence, larger social networks and better economy. Several of the participants have a regular job after the intervention. The negative aspects of the intervention were that some of the participants have expressed that the work tasks felt repetitive and made up. Malmö failed to recruit women and some participants did not understand that the job was temporary. The children are not very visible in the data material. Some of the municipalities have families with children as a prioritized group, while Malmö just mentions children in terms of becoming motivated students. Looking at earlier research the intervention seems positive for children. They get a better economy and hence a wider array of activities are possible. Also, if the parents feel good, it affects the children positively. Something that could have a negative impact is that the intervention is temporary, since the children often feel worried about what will happen next. There are differences in how mothers, fathers, children and families are represented within the material from the municipalities. For future research it would be interesting to have a children’s perspective included in the evaluations of the interventions. Key words: long-time welfare payments, unemployment, workfare jobs, children’s perspective, effects of employment

Finanskrisens inträde i mitten av 2008 utsattes Sveriges ekonomi för kraftiga påfrestningar. BNP-tillväxten mattades av och vi har till och med sett en negativ tillväxt för första gången sedan krisen i 90-talets början. Samtidigt har både hushållens konsumtion och näringslivets produktion rasat vilket har bidragit till kännbara effekter och en osäker tid för båda parter. Till en följd av detta har många företag tvingats avveckla sin verksamhet helt medan andra fått se över sina kostnader. Detta har i sin tur bidragit till att arbetslösheten ökat med cirka tre procentenheter mellan 2008 och 2010. En konsekvens av detta kan tänkas vara att brottsligheten påverkas. Vi har med hjälp av den statistiska metoden multipel regressionsanalys undersökt om, och i sådana fall hur våldsbrott samt stöld-, rån- och häleribrott påverkas när arbetslösheten förändras. Detta har utförts i två olika modeller, en för varje brottskategori, VB-modellen som behandlar våldsbrott och SB-modellen som innehåller stöld-, rån- och häleribrott. Då det även kan finnas andra variabler som påverkar brottsligheten har vi tagit med ytterligare åtta stycken i vår regression. Dataunderlaget är hämtat SCB, BRÅ och AMS hemsidor och avser samtliga Sveriges kommuner under åren 1996 till 2008. Resultatet av regressionen i VB-modellen visade att, om arbetslösheten ökar med en procentenhet så kommer antalet anmälda våldsbrott att minska med 0,019 brott per 1 000 invånare. När man sedan analyserar resultatet i SB-modellen ser vi att antalet stöld-, rån- och häleribrott per 1 000 invånare ökar med 4,216 om arbetslösheten ökar med en procentenhet. / The financial crisis in the middle of 2008 pushed the Swedish economy to its limits. GDP growth decreased and for the first time since the 1990 crisis, there was a negative growth in GDP. At the same time household expenditure and industrial production fell and lead to noticeable effects and uncertain times for both parties. As a consequence of this many companies have gone out of business. This has contributed to an increase in the unemployment rate with three percentage points between 2008 and 2010. A possible consequence of this could be an increasing crime rate. With the statistical method, multiple regression analysis, we have studied if there is a relationship between crime and unemployment. This has been done with two different models, the VB-model that includes assault crimes and the SB-model that includes property related crimes. Because there are more variables that can affect the crime rate, we include eight more variables in our equation. The data has been collected from SCB (Statistiska Centralbyrån), BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) and AMS (Arbetsförmedlingen) webpage’s and concerns all municipalities in Sweden during 1996 to 2008. The result from the regression analysis shows, in the VB-model, if the unemployment increases with one percentage point, the number of reported assault crimes decreases with 0.019 crimes per 1000 residents. The result for the SB-model is that if the unemployment rate increases with one percentage point the number of reported property related crimes would increase with 4.216 crimes per 1000 residents.

Syftet med denna studie var att undersöka utlandsföddas erfarenheter av arbetslöshet och hur de upplever att deras fysiska samt psykiska hälsa påverkas. Forskning indikerar att arbetslöshet kan leda till ohälsa och att utlandsfödda löper en större risk för ohälsa i jämförelse med inrikes födda individer. En kvalitativ metod användes i denna empiriska studie och intervjuer genomfördes för att samla in data. Urvalet var tre kvinnor och tre män som bott i Sverige mellan fyra och åtta år. Av dessa informanter hade fem uppehållstillstånd och en hade haft ett arbetstillstånd. De hade inte arbetat på minst sex månader vilket gjorde dem till långtidsarbetslösa. Resultatet visade att utlandsföddas psykiska hälsa hade påverkats och de upplevde stress, oro och trötthet. De oroade sig över att arbetslöshet under en längre tid skulle leda till psykisk och fysisk ohälsa. De upplevde att stöd var en viktig faktor i hanteringen av arbetslösheten och deras familj och vänner var ett stort stöd för dem. Myndigheter upplevdes ej som ett socialt eller psykologiskt stöd. Däremot hade informanterna stort förtroende för att få ekonomiskt stöd om de behövde det. De hinder utlandsfödda upplevde i sitt arbetssökande var språket och kompetens. De upplevde att dessa brister hade stor inverkan på deras chanser till att få ett arbete. Slutsatsen av denna studie var att utlandsföddas psykiska hälsa har påverkats negativt av arbetslösheten men inte deras fysiska hälsa. De var dock oroliga för att få både psykisk och fysisk ohälsa om de inte får ett jobb inom en snar framtid. Mer kvalitativa studier behövs för att få ökad förståelse för utlandsföddas situation under arbetslöshet. / The purpose of this study was to explore foreigners’ experiences of unemployment and health. Research indicates that unemployment can lead to reduced health and it also shows that people born abroad have a greater risk of health problems compared with those born in Sweden. A qualitative method was employed in this empirical study. Interviews were conducted to collect data. The selection was three women and three men who had lived in Sweden for less than ten years. They had not worked for at least six months, which made them long-term unemployed. The results illustrated that they experienced that their mental health had been affected and they experienced stress, anxiety and fatigue. They worried that unemployment could lead to mental and physical ill health. They perceived that support was an important factor in dealing with unemployment and informants' family and friends were a great support for them. Authorities were not supportive socially or psychologically, but they were a financial support that foreigners could turn to when they needed help. The obstacles that foreigners face in their job search are language and lack of skills and they feel that these obstacles highly affect their chances of getting a job. The conclusion of this study was that foreigners’ mental health has been affected negatively by the unemployment but not their physical health. But they were worried that both their mental and physical health would worsen if they don’t get a job in the near future. More qualitative research is required to understand the experiences of foreigners’ situations while unemployed.

This thesis analyses if households’ confidence could be a significant variable to predicthouseholds’ debt growth in Sweden. Households’ debts have an important role in thefinancial system where the vulnerability of households’ debts has increased over time.To test whether households’ confidence is a significant variable for the prediction ofhouseholds’ debt growth in Sweden, an econometric model with the households’ debtchange as the dependent variable and the changes in the repo rate, unemployment, grossdomestic product and consumer confidence index as independent variables was used.Consumer confidence index was used as a proxy variable for households’ confidence.It was lagged by one time period in order to quantify if consumer confidence indexcould, with previous value, predict the households’ debt growth. The result showed thatthe households’ confidence was not significant to predict the households’ debt growth. / Denna uppsats har analyserat om hushållens förtroende är en signifikant variabel för attförutse hushållens skuldtillväxt i Sverige. De svenska hushållens skulder har ensignifikant betydelse för den svenska ekonomin. Men sårbarheten för dessa skulder harökat med tiden. För att testa om hushållens förtroende är en signifikant variabel för attförutse hushållens skuldtillväxt i Sverige har en ekonometrisk modell med förändringeni hushållens skulder som en beroende variabel och förändringen i reporäntan,arbetslöshet, bruttonationalprodukten och konsumentförtroendeindex som oberoendevariabler. Konsumentförtroendeindex användes som en ersättare för att mäta hushållensförtroende används. Den var fördröjd med en tidsperiod för att kunna testa omhushållens föregående uppfattningar påverkade framtida skuldtillväxt för hushållen.Resultaten från regressionsanalysen antyder på att hushållens förtroende inte är ensignifikant variabel för att kunna förutse hushållens skuldtillväxt.

<p>Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft. Studien ger inledningsvis en skildring av hur psykisk skörhet genom tiderna haft olika status, och ansågs tidigare vara en viktig förutsättning för de stora geniernas framgång. Studien problematiserar det samtida synsättet  på psykiskt sjuka och den kategorisering som skapar dikotomin psykiskt sjuk / samhälligt problem och frisk / samhällelig nytta. Denna diskurs upprätthålls av medierna. Media beskrivs ofta som den tredje makten och utgör därmed ett viktigt fundament i samhället.  Den diskurs som medierna förmedlar är också utgångspunkten för denna studie. Mot denna bakgrund undersöks om det finns <em>något</em> massmedialt forum som ger en mer nyanserad och positiv bild. Studien syftar därför till att undersöka <em>om </em>och <em>hur</em> egenskaper som kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet beskrivs och kopplas samman med psykisk sjukdom i forumet <em>insändare.</em> Undertiteln <em>En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka</em> säger något om resultatet, där psykiskt sjuka även i det undersökta materialet ofta associeras med negativa egenskaper som kriminalitet, arbetslöshet och våldsbenägenhet.</p>

<p>Many Swedish urban neighborhoods have since they were constructed suffered from a bad reputation and have had a lack of strong socioeconomic groups settling there. This study is about a suburb in a medium-sized Swedish town and the purpose is to find out which social problems that exist there. The aim is also to explain the actors who work with adolescents in the area, which interventions and activities are offered, and whether they can be characterized as pro-social, as well as how the cooperation between the actors looks like. A qualitative approach with semi-structured interviews was carried out, involving nine respondents, who are active in the public and nonprofit sector. The interview guide used is designed and divided into different themes based on the survey questions. The result shows that the social problems that mainly distinguishes it selves in the area are unemployment and segregation, and as a result of this a certain family and youth problems occur. There exists a large number of actors in the residential area and thus a variety of actions and activities targeted to children and adolescents exist. Most of these actors cooperate and mainly and foremost, the municipality plays a significant role as a coordinator through a so-called community group, where the majority of all actors participate. Some of the respondents expressed that more organization and commitment are needed. They believe that one of the biggest obstacles to the pro-social efforts is that the residential area has an undeserved bad reputation and that it is particularly the media's stigmatization of the residents that is a major problem, with focus on the young people.<strong></strong></p> / <p>Många svenska storstadsförorter har sedan de konstruerades utifrån miljonprogrammets ideologier dragits med ett dålig rykte och har haft en brist på inflyttning av socioekonomiskt starka samhällsgrupper. Denna studie handlar om en förort till en medelstor svensk stad och syftet är att ta reda på vilka sociala problem som existerar där. Syftet är vidare att redogöra vilka aktörer som arbetar med ungdomar i bostadsområdet, vilka insatser och aktiviteter som finns och om de kan betecknas som prosociala, samt hur samarbetet mellan aktörerna ser ut. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts, involverande nio aktörer som är verksamma inom offentlig och ideell sektor. Intervjuguiden som använts är utformad och uppdelad i olika teman utifrån studiens frågeställningar. Resultatet som framkom visar att de sociala problem som främst utmärker sig i området är arbetslöshet och segregation och till följd av detta en viss familje- och ungdomsproblematik. Det existerar ett stort antal aktörer i bostadsområdet och därmed även en mängd insatser och aktiviteter som är riktade mot barn och ungdomar. De flesta av dessa samarbetar och främst kommunen har en betydande roll att agera som koordinator genom en så kallad områdesgrupp, där majoriteten av alla aktörer medverkar. Respondenterna uttrycker dock att en mer organisering och engagemang behövs. De anser att ett av de största hindren för pro-sociala insatser är att bostadsområdet har ett oförtjänt dåligt rykte och att det är särskilt mediernas stigmatisering av de boende som är ett stort problem, med fokus på ungdomar.</p>

Abstract The aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component “Work introduction”. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation. The empirical basis of the study is built on interviews of four employees and two earlier unemployed persons. The statements of the informants were analyzed through the two concepts: Activation and empowerment. The interviews revealed that the authorities were not entirely content with program “Work introduction”, since the cooperation lacked a coherent view on the common tasks. In some cases the result is that clients fall between the authorities. A main problem of their cooperation nails down to that the authorities apply different definitions. An insight of this study is that 50% get a job and 50% goes back to social insurance office after they had been passing through the program “Work introduction”. This asks for a more differentiated view on clients.     Key words: unemployed, sick insurance, rehabilitation, work introduction