No description available.

Sammanfattning Syftet var att undersöka ungdomars upplevelse av arbetslöshet och hälsa. Det gjordes genom en enkätundersökning som innehöll kvantitativa frågor och kvalitativa frågor. Den besvarades av 41 arbetslösa ungdomar i åldern 17-24 år. Resultatet visar att ett större antal unga anser sig ha bra hälsa och att det var vanligast med ett psykisk välbefinnande. Häften av ungdomarna kände sig stressade i viss mån. En större andel kvinnor än män hade självmordstankar. Det var endast kvinnor som hade gjort självmordsförsök. Arbetslösa ungdomar upplevde arbetslösheten som negativ, trots det såg de positivt eller någorlunda dvs. varken positivt eller negativt på framtiden. Många upplevde goda möjligheter att studera vidare men chanserna att få ett arbete upplevdes av flertalet vara bra eller någorlunda. Majoriteten av de unga försöker vara aktiva under tiden de är arbetslösa. De upplever arbetslösheten som en meningslös tid, då deras hälsa knappast förbättras, snarare försämras. De får anstränga sig för att må bra och inte bli nedstämda. Slutsatsen är att forskning om ungdomsarbetslöshet och hälsa är särskilt viktig eftersom tidigare forskning visat att ungdomars hälsa påverkas mer än vuxnas hälsa av arbetslöshet. / The objective was to explore young people's experience of unemployment and health. It was made by using a mixed approach. Data was collected by a survey which included quantitative and qualitative questions. It was answered by 41 unemployed young people aged 17-24 years. The results from the survey showed that a greater number of young people have good health, and that it was common with a mental well-being. Half of the participants felt stressed. A larger proportion of women had suicidal thoughts compared to men. It was only women who had attempted suicide. Unemployed young people experienced unemployment as negative, although they had a positive view on the future. Many responds perceived good opportunities to further education, but the likelihoods of getting a work was perceived by the majority as good or neither good or bad. The majority of young people are trying to be active during their unemployment. They experience unemployment as a meaningless time when theirs health status doesn’t improves, rather get worse. Several have to make an effort to feel good and not to be depressed. The conclusion is that research on youth unemployment is particularly important because previous research shows that young people and their health, affects more than unemployed adults.

Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag här i Sverige. Företagets arbete syftar bland annat till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning. Syftet med undersökningen är att utifrån informanternas upplevelse analysera vad som påverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrån en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer med unga män i åldrarna 22-26 år. Materialet har sedan analyserats utifrån två sociologiska perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi. I min analys av materialet fann jag två kärnkategorier. Den första var kategorin ung och stigmatiserad, vilken genomsyrades av informanternas upplevelse att de som unga inte alltid får chansen att visa vad de går för. Men också att de som unga helt enkelt inte har hunnit skaffa sig tillräckligt med erfarenhet eller nätverk. Detta kan bero på den förlängda etableringsprocessen som även forskningen i ämnet tar upp. Den andra kärnkategorin jag fann var socialt stöd, vilken var av en betydande roll när det gäller informanternas situation som arbetslösa. Stöd visade sig nämligen höja motivationen till att ta sig ur deras arbetslöshet. Fanns det inget stöd från tillexempel familjemedlemmar tenderade detta istället att ge informanterna upplevelser av skam över sin situation och därmed även en lägre motivation för vissa av dem. Informanterna blev även färgade av hur deras närmaste omgivning såg på dem som arbetslösa, vilket också påverkade hur de upplevde att övriga samhället värderade dem. / This paper will address unemployment among young adults who now find themselves in an action program through a specific company here in Sweden, whose work, among other things, aims to help long-term unemployed into employment. The purpose of the study is based on the informants' experience analyzing what affects their particular unemployment. I have based the study on a qualitative method and conducted six interviews with young men aged 22-26 years. The material was then analyzed and based on two sociological perspectives: symbolic interactionism and emotion sociology. In my analysis of the material I found two corecategories. The first category is young and stigmatized and this category was imbued with that young people not always get the chance to show what they can do. But also because they simply have not yet acquired enough experience or networks. This may be due to the extended provisioning process that research on this subject raises. The other corecategory is social support, wich had a significant role in the informants' situation as unemployed. Support turned out to increase the motivation to get out of their unemployment. If there was no support from families, informants tended to feel ashamed about their situation and thus tended to give a lower motivation for some of them. The informants were also affected by how the people around them viewed them as unemployed, which in turn affected how they felt the rest of society valued them.

This study examines the view of the people, unemployed in the city of Växjö during the period from 1820 to 1860. The focuses are on the perspective in which these people where seen by the municipal executive board in the city of Växjö.   The result of this study shows that the rulers had a conservative wiev of them who were unemployed. Usually, the meaning was that their situation was only caused by their own laziness. Starting “Workinghouse” was the best way solving the problem with them who were unemployed, was the common opinion in the view of the rulers.

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan unga arbetslösa och kriminalitet, så kallad ungdomsbrottslighet. Studiens fokus ligger på relationen mellan arbetslöshet och kriminalitet enligt professionellas perspektiv och hur detta stämmer överens med tidigare forskning. Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer och analyserats med stigma som huvudsakligt perspektiv. Resultatet i studien tyder på att arbetslösheten har en stor inverkan på kriminalitet. Dock spelar flera andra faktorer in, såsom boende, hälsa, utbildning och uppväxt. Slutsatsen är att alla olika delar påverkar varandra och skapar en helhet samt att problemområdet är komplext, utanförskapet är genomgående. / The study’s purpose is to examine the relation between youth unemployment and crime, so called youth crime. The focus of the study lies on the relation between unemployment and crime according to professionals’ perspective and how this confirms with former research. The empirical has been collected through qualitative interviews and analysed with stigma as main theory. The result of the study indicates that unemployment has a big impact on crime. However, there are several other parts involved, such as residence, health, education and upbringing. The conclusion is that all parts affects one and another and creates the bigger picture plus that the problematic area is complex, alienation is pervasive.

This study aims to examine if the modernization losers' thesis is applicable in Sweden today in regards to explaining differences in xenophobia. The material that is being examined is from the Swedish division of the European Social Survey round 7 from 2014. The results show some support for some parts of the theory, but are too complex to be generalized to the population. But the study show that education have a negative correlation with xenophobia, which is significant and therefore reliable. Problems with the study is, however, brought up and questioned and also the applicability of the theory which gives some guidelines to further and more specific studies. / Denna studie ämnar undersöka huruvida teorin om modernitetens förlorare går att applicera på dagens Sverige för att förklara skillnader i grad av främlingsfientlighet. Datamaterialet som undersökts är från den svenska delen av European Social Survey round 7 från år 2014. Resultaten ger visst stöd för delar av teorin, men visar sig alltför komplexa för att kunna generaliseras till populationen. Ju högre utbildningsgrad, desto lägre grad av främlingsfientlighet är dock ett signifikant och tillförlitligt resultat. Det tas också upp problem i såväl studiens genomförande som teorins applicerbarhet och riktlinjer ges för mer specifika studier som bör göras i framtiden.

This research is about unemployment and how it effects on three dimensions of social exclusion: health, income deprivation and political activity. The aim is to investigate how age and welfare systems interact with unemployment’s impact on social exclusion. The analysis method used in this research paper is multilevel modelling. The analyze method gave the possibility to study the impacts of unemployment on social exclusion both from an individual and a context level. The results shows that unemployment does have an impact on all the three chosen dimensions of social exclusion. In addition, unemployment effects most people in countries which are characterized by the liberal welfare systems and east European welfares. At age level, unemployment has a larger impact on older individuals than the younger ones. / Denna studie undersöker arbetslöshetens påverkan på tre olika dimensioner som anses tillhöra social exkludering, dessa dimensioner är hälsa, inkomst och politisk inkludering. Här undersöks arbetslöshetens påverkan på. Arbetslöshetens inverkan på de olika dimensionerna i relation till olika välfärdssystem och åldersgrupper inom Europa. Analysmetoden som används i denna studie är multilevel analysmodellen. Denna analysmodellen ger en möjlighet att studera effekter på arbetslöshetsproblematiken både på individnivå och gruppnivå. Resultaten visar att arbetslösheten ger mest negativ påverkan på social exkludering i de europeiska länder som betraktas att ha liberala välfärdssystem samt i östeuropeiska välfärdsstater. På individnivå är effekten av arbetslöshet mest påtaglig bland kategorin äldre och etablerade inom de tre dimensionerna.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka utomeuropeiskt födda kvinnors upplevelser av att vara arbetslösa och hur det har påverkat deras integration. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem kvinnor födda utanför Europa samt en intervju med två personer anställda på Arbetsförmedlingen. För att analysera det empiriska materialet tillämpades intersektionell teori som syftar till att belysa komplexiteten i maktstrukturer och ojämlikhet. Intersektionell teori innebär att synliggöra faktorer som påverkar människor såsom kön, klass och etnicitet. Genom att se hur de olika faktorerna samspelar kan en fullständig bild av problematiken framträda.  Resultatet från intervjuerna visade att kvinnorna har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden oavsett utbildningsbakgrund. Kvinnorna upplever begränsade möjligheterna till arbete i Gävleborgs län. Resultatet visar att kvinnornas integration har påverkats negativt av att ha varit arbetslösa då ett arbete främjar språkets utveckling och bidrar till ett större socialt kontaktnät. Vidare visar resultatet också att kontakten med myndigheter är bristande då kvinnorna upplever att de hade behövt mer stöd. Intervjun med arbetsförmedlarna pekar på att språk, utbildning, kultur och attityder hos arbetsgivare är faktorer som påverkar kvinnornas möjligheter till arbete.

The following is a study of the impact of migration on unemployment rates for natives in Sweden, on municipal level. A cross sectional data set has been analyzed using multiple linear regressions. The regression analysis has searched for the impact on the unemployment rates among natives of the size of the share of migrants in the municipalities as well as of the change in the size of the share of migrants during a time span of 13 years. The results show that migration has small or non-existent impact on the unemployment rates of natives. The results vary depending on the period being investigated and also depending on the characteristics of the municipality that is investigated. When dividing the municipalities into three categories (city, urban and rural municipalities) significant impact of migration on native’s unemployment rates is to be found in city and urban municipalities, but not in rural. The results also indicate that the most significant impact is to be found in the present period of time, while in the long term the impact diminishes to become less significant or not significant at all. 10% migrants in a city municipality in 2015 increased natives’ unemployment level that same year by 0.4 percentage units. More rapid increases of the share of migrants in the labor force have more impact as well. A municipality were the share of migrants grew with 1 percentage unit between 2003 and 2015, had 0.1 percentage unit higher unemployment rate for natives in 2015. This study’s results follow the pattern from earlier studies in the field, that since the 1990’s have shown similar effects when measuring different countries on different continents – sometimes the effect has been significant, sometimes not, and when significant the impact has been rather small, often clustering around zero.

Working life and the labor market have undergone a change to become more flexible. Working life instead today requires individuals to be mobile, flexible and accessible and the labor market is characterized by insecure temporary employment. This has been a change that has taken place since the 1970s when market-liberal thinking gained its spread globally. This has, according to research, created new gaps in society, several individuals have become insecure and live under conditions that you can describe as precarious. In this survey, we will take part of a group of people's lifestories. These people live under some form of precarious circumstances when it comes to the labor market and working life. To find out how these people feel emotional and what characterizes their everyday lives, and if they have any differences based on whether people have a little work from time to time or no work at all, then we use qualitative text analysis. The result we find in conclusion is that there are major emotional difficulties for those concerned. We also find that people are adversely affected when it comes to their health and social life. However, when it comes to the importance of how the employment rates affected your situation, we cannot find any actual evidence in any direction in this survey. / Arbetslivet och arbetsmarknaden har genomgått en förändring till att bli mer flexibel. Arbetslivet stället idag krav på individer att de ska vara rörliga, flexibla och tillgängliga och arbetsmarknaden präglas av osäkra tillfälliga anställningar. Detta har varit en förändring som pågått sedan 70-talet när marknadsliberala tankegångar fick sin spridning globalt. Detta har enligt forskning skapat nya klyftor i samhället, flera människor har blivit otrygga och lever under förhållanden som kan beskrivas som prekära. Vi kommer i den här undersökningen ta del av en grupp människors olika berättelser. Dessa människor lever under någon form av prekära omständigheter när det kommer till arbetsmarknaden och arbetslivet. Vårt syfte är att undersöka hur dessa människor påverkas emotionellt av detta. För att ta reda på hur dessa människor mår rent känslomässigt och vad som präglar deras vardag samt om det råder några skillnader sett utifrån om personerna har lite arbete då och då eller inget arbete alls, så använder vi oss av kvalitativ textanalys. Det resultat vi finner avslutningsvis är att det existerar stora känslomässiga svårigheter för de berörda. Vi finner även att människorna påverkas negativt när det kommer till deras hälsa och sociala liv. När det kommer till anställningsgradens betydelse för hur man påverkas i sin situation kan vi dock inte finna några egentliga bevis i någon riktning i denna undersökning.