<p><strong>Abstract </strong></p><p>Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.</p><p>Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20.</p><p>Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt.</p><p>Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana. Men vissa värderingar syns först efter lite hårdare skrapande på ytan. Det intressanta är dock att båda partierna tycks vilja tillskriva sig själva liknande attityder och värderingar som i bägge fallen bygger på solidaritet, empati och förståelse. Samtidigt, som de båda, vill tillskriva varandra rakt motsatta värderingar.</p><p>Min andra hypotes var att jag skulle kunna se övergripande frames som visar på olika underliggande attityder och värderingar, och till viss del tycker jag mig ha fått min hypotes besannad. Ohly och Hägglund visar prov på övergripande frames och metaforsystem som kan påverka hur vi, och de,uppfattar vår omvärld och därmed också hur vi handlar. Ohly skapar en frame för de arbetslösa som oskyldiga offer som står maktlösa inför yttre krafter. Hägglund koncentrerar istället sin frame för arbetslöshetspolitiken kring behovet av goda förutsättningar för företagande. Dessa olika attityder till frågan om arbetslöshet lämnar olika handlingsutrymme.</p><p>Sammanfattningsvis kan jag säga att det i en undersökning som denna är svårt att dra en kortfattad slutsats, då den rika flora av metaforer som används kan tolkas som olika attityder och värderingar, och därmed präglas attityder och värderingar av mångfald.</p> / <p>In this dissertation (written in Swedish), I have tried to answer the question ”Which attitudes and values are expressed in the metaphores that Lars Ohly and Göran Hägglund uses in the debate of unemployement?” I have studied the metaphores used when they mention the question of unemployement, but also when they talk about their respective political parties’ politics and the other party’s political standpoint.</p><p>One of my hypothesis was that the choice of metaphores conceals attitudes and values that are not so apparent for an unreflected listening. Though, in some aspects, my reserach has shown that some of  the metaphores openly signals attitudes and values. Not the least when they try to give each other negative values. And yet, some values are not as apparent, it takes some reflection to notice them. One interesting thing, though, is, that they both tries to givet hem selves attitudes and values built upon solidarity, compassion and understanding – meanwhile they both tries to attach the oposing values upon each other.</p><p>Another hypothesis was that I also would be able to se frames that could show underlying attitudes and values. In some ways I did find this. Ohly, as well as Hägglund, shows examples  of ”overall-frames” and systems of metaphores which can affect the way we percept our world and also the way we chose to act and make decisions. Ohly creates a frame for the unemployed as innocent victims, who powerlessly faces outer forces, while Hägglund concentrates his frame around the need of good conditions for companies. These two different attitudes towards the question of unemployement creates different alternatives on how to decide and act.</p><p>It is hard to draw a short conclusion in an analysis as this one, since the richness of the metahpores used can be interpreted as different values and attitudes. One conclusion is that values and attitudes are characarized whith multitude.</p> / Bilagor ej bifogade. Exempel på analyserade metaforer finns dock i uppsatsen.

<p>I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att få en förståelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-25 år och som varit arbetslösa i minst tre månader. Två teoretiska perspektiv har använts vid analysen, Marie Jahodas deprivationsteori och Mikael Nordenmarks PEN-modell.</p><p>Resultaten av intervjuerna har vi valt att presentera i form av porträtt där vi försökt lyfta fram olika citat av ungdomarnas upplevelser av arbetslöshet. Genom porträtten kan man utläsa att ungdomarna upplever den ekonomiska situationen som svår. Att inte ha råd med ett eget boende och därmed bli kvarboende hos föräldrar, är en av konsekvenserna av arbetslösheten. Även upplevelser av stress, sömnsvårigheter, oro, tristess och en frustration över att bara gå hemma förekommer i ungdomarnas berättelser. Även skam är något som uppkommer i ungdomarnas berättelser, men då arbetslöshet är ett så vanligt förekommande fenomen i dagens Sverige är det dock nämnvärt att även upplevelser av inte känna någon skam alls förknippad med sin arbetslöshetssituation också förekommer i berättelserna.</p><p> </p> / <p>The purpose of this qualitative study has been to get an understanding of how unemployed young people can experience their situation. The data was collected through ten interviews with unemployed young people between ages 20-25 years and who had been unemployed during a time of at least three months. Two theoretical perspectives have been used for our analysis, Marie Jahoda´s deprivationtheory and Mikael Nordenmark´s PEN-model.</p><p>The results of the interviews have we presented through portraits. Trough citations we have tried to emphasize young people´s different experiences of unemployment. From the portraits you can deduce that the young people experience their economic situation as difficult. One of the consequences of unemployment was the lack of money required to move to an own place and therefore been forced to remain in their parental home. Even experiences like stress, sleeping difficulties, anxiety, drabness and a frustration of just being at home occur in their stories. Shame is also something that emerge in the interviews, but then unemployment is so commonly existent phenomena in today´s society it´s worth mentioning that experiences like not feel any shame at all of being unemployed, even existed in the young people´s stories.</p><p> </p>

<p>The economic policy of the Swedish Social Democrats has undergone major changes during the last thirty years. From using a so-called Keynesian policy to promote full employment in the economy, the Social Democrats have switched to a more monetaristic policy to promote low inflation instead. What I intend to do with this study is to see if the policy change also can be noticed in how the party describe their own policy. Have the Social Democrats been open and transparent with their change in priorities, or have they tried to hide this in their rhetoric?</p><p>The purpose of this thesis is to examine if one can notice a change from a Keynesian to a monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy. The main research question, which I intend to answer, is: "Is it possible to notice a change from a Keynesian to monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy?"</p><p>I have chosen to study the descriptions found in the financial forecasts, presented by the Social Democrats during their time in government rule between 1970 and 1999. The research method I use is the qualitative text analysis.</p><p>After analyzing the descriptions found in the financial forecasts I present an answer to the main research question: Yes, it is partly possible to notice a change from a Keynesian to monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy.</p><p>I only say partly possible because it is possible to notice the policy change that took place between the 1970s and 1980s, when low inflation was given the same priority as low unemployment. Whereas it is not possible to notice the change that took place between the 1980s and 1990s, when low inflation was given the highest priority, above low unemployment.</p>

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20. Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse. Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse

I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att få en förståelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-25 år och som varit arbetslösa i minst tre månader. Två teoretiska perspektiv har använts vid analysen, Marie Jahodas deprivationsteori och Mikael Nordenmarks PEN-modell. Resultaten av intervjuerna har vi valt att presentera i form av porträtt där vi försökt lyfta fram olika citat av ungdomarnas upplevelser av arbetslöshet. Genom porträtten kan man utläsa att ungdomarna upplever den ekonomiska situationen som svår. Att inte ha råd med ett eget boende och därmed bli kvarboende hos föräldrar, är en av konsekvenserna av arbetslösheten. Även upplevelser av stress, sömnsvårigheter, oro, tristess och en frustration över att bara gå hemma förekommer i ungdomarnas berättelser. Även skam är något som uppkommer i ungdomarnas berättelser, men då arbetslöshet är ett så vanligt förekommande fenomen i dagens Sverige är det dock nämnvärt att även upplevelser av inte känna någon skam alls förknippad med sin arbetslöshetssituation också förekommer i berättelserna. / The purpose of this qualitative study has been to get an understanding of how unemployed young people can experience their situation. The data was collected through ten interviews with unemployed young people between ages 20-25 years and who had been unemployed during a time of at least three months. Two theoretical perspectives have been used for our analysis, Marie Jahoda´s deprivationtheory and Mikael Nordenmark´s PEN-model. The results of the interviews have we presented through portraits. Trough citations we have tried to emphasize young people´s different experiences of unemployment. From the portraits you can deduce that the young people experience their economic situation as difficult. One of the consequences of unemployment was the lack of money required to move to an own place and therefore been forced to remain in their parental home. Even experiences like stress, sleeping difficulties, anxiety, drabness and a frustration of just being at home occur in their stories. Shame is also something that emerge in the interviews, but then unemployment is so commonly existent phenomena in today´s society it´s worth mentioning that experiences like not feel any shame at all of being unemployed, even existed in the young people´s stories.

The study sheds light on how individuals from different countries experience the labour action Komjobb. The study aim to examine in which consideration experiences of the action Komjobb differs among the participants. The study is based on eight qualitative interviews and analyzed by using the method of phenomenography. We have based this research on a theory about Social constructivism. Other theories that we have used are Bauman's theory about the changing value of work in the modern and postmodern society and Andersson's theory of unemployment as a social category. The result is also based on previous research about labour market policies. We have concluded that Komjobb to a particular part meets individual needs. Other conclusions are that there are some differences in whether people from different countries perceive the action as satisfactory. The participants feel that Komjobb strengthens their position at the labour market and in a positive way affect their other routines in everyday life.

Syftet med denna uppsats är att beskriva, tolka och analysera framgångsrikt agerande vid påtvingade brytpunkter i karriärutvecklingen. Fem personer har fyllt i ett formulär samt intervjuats angående deras känslor, erfarenheter, motivation och nätverk relaterat till jobbsökandet. Resultatet visade att en mängd olika tillvägagångssätt använts, t.ex. att berätta för bekanta att de söker jobb, kontakta potentiella arbetsgivare samt risktagande. En del av handlandet utfördes med syftet att skaffa jobb, andra handlingar utfördes av andra anledningar, men hade ändå betydelse för framgången i att skaffa jobb. Erfarenheter och nätverk visade sig spela en stor roll och fyra sorters motivation identifierades. Grundantagandet (att personer som blivit arbetslösa och snabbt skaffat ny sysselsättning (1) har hög 'Self-efficacy' och (2) i stor utsträckning handlar i enlighet med 'Planned happenstance', och slutligen, (3) att dessa personer har en 'Intrinsic' motivation) kunde varken verifieras eller falsifieras till fullo och därmed diskuteras en del förslag till fortsatt forskning inom aktuellt problemområde. / The aim of this study is to describe, interpret and analyse successful strategies used to obtain a job, when unemployed. Five persons have answered a short questionnaire and have been interviewed about their feelings, experiences, motivation and social network, all related to actions taken whilst searching for a job. The result was that a variety of actions were taken that brought them to finding a job, such as telling friends and other contacts that they are available for work, contacting potential employers and taking risks. Some actions were taken with the objective to find a job, and some were not. Experiences and the social network were found to play a big part and four different types of motivation were detected concerning finding a job. The hypothesis (that those who become unemployed and are successful in finding a new job (1) have a high Self-efficacy, (2) to a great extent take actions in accordance with Planned Happenstance Theory and lastly, (3) that they are mainly driven by an Intrinsic motivation) could not be fully verified on any account nor could it be completely falsified.

Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa. I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor. Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt. Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana. Men vissa värderingar syns först efter lite hårdare skrapande på ytan. Det intressanta är dock att båda partierna tycks vilja tillskriva sig själva liknande attityder och värderingar som i bägge fallen bygger på solidaritet, empati och förståelse. Samtidigt, som de båda, vill tillskriva varandra rakt motsatta värderingar. Min andra hypotes var att jag skulle kunna se övergripande frames som visar på olika underliggande attityder och värderingar, och till viss del tycker jag mig ha fått min hypotes besannad. Ohly och Hägglund visar prov på övergripande frames och metaforsystem som kan påverka hur vi, och de,uppfattar vår omvärld och därmed också hur vi handlar. Ohly skapar en frame för de arbetslösa som oskyldiga offer som står maktlösa inför yttre krafter. Hägglund koncentrerar istället sin frame för arbetslöshetspolitiken kring behovet av goda förutsättningar för företagande. Dessa olika attityder till frågan om arbetslöshet lämnar olika handlingsutrymme. Sammanfattningsvis kan jag säga att det i en undersökning som denna är svårt att dra en kortfattad slutsats, då den rika flora av metaforer som används kan tolkas som olika attityder och värderingar, och därmed präglas attityder och värderingar av mångfald. / In this dissertation (written in Swedish), I have tried to answer the question ”Which attitudes and values are expressed in the metaphores that Lars Ohly and Göran Hägglund uses in the debate of unemployement?” I have studied the metaphores used when they mention the question of unemployement, but also when they talk about their respective political parties’ politics and the other party’s political standpoint. One of my hypothesis was that the choice of metaphores conceals attitudes and values that are not so apparent for an unreflected listening. Though, in some aspects, my reserach has shown that some of  the metaphores openly signals attitudes and values. Not the least when they try to give each other negative values. And yet, some values are not as apparent, it takes some reflection to notice them. One interesting thing, though, is, that they both tries to givet hem selves attitudes and values built upon solidarity, compassion and understanding – meanwhile they both tries to attach the oposing values upon each other. Another hypothesis was that I also would be able to se frames that could show underlying attitudes and values. In some ways I did find this. Ohly, as well as Hägglund, shows examples  of ”overall-frames” and systems of metaphores which can affect the way we percept our world and also the way we chose to act and make decisions. Ohly creates a frame for the unemployed as innocent victims, who powerlessly faces outer forces, while Hägglund concentrates his frame around the need of good conditions for companies. These two different attitudes towards the question of unemployement creates different alternatives on how to decide and act. It is hard to draw a short conclusion in an analysis as this one, since the richness of the metahpores used can be interpreted as different values and attitudes. One conclusion is that values and attitudes are characarized whith multitude. / Bilagor ej bifogade. Exempel på analyserade metaforer finns dock i uppsatsen.