I have conducted a review on four countries in Scandinavia and the goal was to create a better understanding about what has caused homelessness in this countries. The result shows that the causes of homelessness can be explained by a variety of reasons. The most common causes of homelessness were related to mental illness and drug abuse. There where also other causes of homelessness, which was considered normal in Scandinavia. Examples of other causes were eviction, unemployment, housing policy, housing shortage, payment of debts, separations and family problems.

Syftet med studien var att undersöka SPIRA-projektets deltagares uppfattningar om motivation och uppfattningar om projektets eventuella påverkan på motivationen. Samt uppfattningar hos några tidigare deltagare i projektet. SPIRA-projektets syfte är att stärka kompetensen hos sina deltagare och målgruppen är individer som varit arbetslösa i ett år eller mer, alternativt sjukskrivna i minst sex månader. Tidigare forskning inom arbetslöshet och motivation tyder på att de individer som drivs av en motivation med en hög grad autonomi har en större chans att vara lyckosamma. De anses även vara mer ihärdiga i sitt arbetssökande och har ett högre välmående än de som drivs av motivation med en låg grad autonomi. Däremot har ingen liknande undersökning gjorts inom denna grupp. Metoden i studien var semi-strukturerad enkät med öppna frågor och enkäten delades ut till 20 nuvarande deltagare och 15 tidigare deltagare, varav 20 nuvarande och 5 tidigare svarade. Bearbetningen av empirin genomfördes med inspiration av Self-Determination Theory och dess underteori, Organismic Integration Theory (OIT), där det finns olika grader av motivation. Slutsatserna i studien är att respondenterna uppfattar motivation som någonting med en hög grad autonomi. De drivs även överlag av en motivation med en hög grad av autonomi, men det är ofta ett förväntat yttre värde som ligger bakom motivationen. Vidare är även respondenterna generellt nöjda med projektets utformning och de främjande faktorerna inom projektet kännetecknas av en hög grad autonomi. Samtidigt som de hämmande faktorerna präglas av en låg grad av autonomi.

The survey is a qualitative study that aims to investigate the ethnic housing segregation in the residential area around Malmvägen that is located in Sollentuna. Malmvägen is a millionprogramarea that’s made up of unattractive tall buildings with grey facades. The majority of the residents have foreign backgrounds and the unemployment rate is high among the youths in the area. The apartment rents on Malmvägen are low and many of the residents belong to the subclass of society. Because of limited options many families have to live crowded. There is a lot of prejudice against the area due to brawls and damage that took place in the 1990s. The fact that a new custody has been built in the area has not reduced the public prejudice. The purpose of the survey is to investigate how ethnic housing segregation affects young people and how this type of segregation can be prevented. The result shows five young adults experiences and their experiences of living in the ethnically housing segregated Malmvägen. Also, the statements given by a field recreation leader regarding the perceptions of the circumstances of the area is presented. Through all the respondents statements it was confirmed that the area is ethnically segregated and that this leads to a variety of consequences. The youths of Malmvägen fall victim to the current ethnic housing segregation and this is also corroborated by a statement that the field recreation leader made; “The youths lack a sense of not having an opportunity in life”. / Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att granska den etniska boendesegregationen i bostadsområdet Malmvägen som är belägen i Sollentuna. Malmvägen är ett miljonprogramsområde som består av oattraktiva höghus med gråa fasader. Majoriteten av befolkningen har utländsk bakgrund och det råder en hög arbetslöshet bland områdets ungdomar. Hyrorna på Malmvägen är låga och många av invånarna är låginkomsttagare. På grund av begränsade valmöjligheter bor många familjer trångt. Det förekommer mycket fördomar mot området på grund av bråk och skadegörelse från 1990-talet. Att ett häkte nyligen byggts i området har inte minskat allmänhetens fördomar. Studiens syfte är att undersöka hur etnisk boendesegregation påverkar ungdomar samt hur denna typ av segregation kan förebyggas. Resultatet visar  fem unga vuxnas erfarenheter samt upplevelser av att bo i det etniskt boendesegregerade Malmvägen. Även en fältfritidsledares utsagor gällande upplevelser av omständigheterna i området presenteras. Genom samtliga respondenters utsagor bekräftades att området är etniskt segregerat samt att detta medför en rad olika konsekvenser. Malmvägens ungdomar faller offer för den rådande etniska boendesegregationen vilket styrks av fältfritidsledarens utsaga; ”Hos ungdomarna saknas en känsla av att inte ha möjlighet i livet”.

Denna uppsats undersöker hur argument som bygger på statistik kan förstås utifrån den klassiska retoriken. Utgångspunkten är den vanligt förekommande uppdelningen av bevismedel som antingen tillhörande konsten eller inte, där statistik ofta placeras i den senare kategorin. Denna uppdelning undersöks kritiskt genom en nyläsning av Aristoteles, Cicero och Quintilianus. Uppsatsen visar att Cicero ger ett bättre retoriskt perspektiv än Aristoteles eller Quintilianus för att förstå hur statistikargumentation fungerar. Därför används just Ciceros topiker (loci) såsom de är systematiserade i verket Topica för att analysera två debatter om jobbfrågan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén under valåret 2014. Analysen finner främst 9 loci i debatterna, och belyser därmed flera olika sätt som statistik kan användas för att skapa argument i retoriska syften.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrån gymnasieelevernas egna åsikter och upplevelser. Min frågeställning ser alltså ut enligt nedan:Vad utmärker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna är arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun på sin framtid inom arbetsmarknaden? Uppsatsen bygger främst på enkäter som två gymnasieklasser svarat på och detta stärks upp av tidigare forskning som jag har ansett som användbar för att kunna svara på min frågeställning. Nedan följer resultatet av min undersökning: I Örebro kommun är det cirka 2 200 ungdomar i åldrarna 18-29 år som är arbetslösa och siffran ser ungefär likadan ut varje år. De ungdomar som drabbas är de som kommer från en familj där en eller båda föräldrarna är eller har varit arbetslösa, om en eller båda föräldrarna är från ett annat land eller om familjen någon gång fått hjälp i form av socialbidrag. Föräldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid. Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika på sin framtid, en stor del av dem är oroliga, dels på grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men även för svårigheten att hitta ett jobb, svårigheten att skaffa sig erfarenheterna som krävs för att få ett jobb. Många ungdomar upplever även att gymnasieskolan inte har hjälpt till att förbereda dem inför arbetslivet.

Syftet med studien var att undersöka individers upplevelser av välmående och rutiner i vardagslivet efter att ha deltagit i en hälsofrämjande intervention som ett hjälpmedel för att komma ut i arbetslivet eller börja studera. En kvalitativ metod användes i denna empiriska studie. Semi-strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet i studien var fyra män och två kvinnor i åldern 18–54 år. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning och all data transkriberades ordagrant och analyserades med en tematisk analys. Resultatet handlade om vilka erfarenheter informanterna fick av att ha deltagit i en hälsofrämjande intervention som ett hjälpmedel för återgång till arbete, praktik eller studier. Samtliga informanter upplevde ett ökat välmående efter att ha deltagit i den hälsofrämjande interventionen. Flera av dem har fått förbättrade hälsobeteenden och olika verktyg för rutiner, problemhantering samt förbättrade vanor i det vardagliga livet. Informanterna har fått en förändrad syn på framtiden, en känsla av ökade framtidsmöjligheter och mer delaktighet i sin livssituation. Resultatet visade samtidigt att det fanns brister i den hälsofrämjande interventionen utifrån informanternas perspektiv. Slutsatsen för studien var att informanternas upplevelser av den hälsofrämjande interventionen var positiv när det gäller ett förbättrat välmående och skapande av nya goda rutiner samt ny kunskapsinhämtning. Det fanns erfarenheter av brister kring interventionen och det framtida livet när interventionen var avslutad och deltagarna skulle försöka upprätthålla de nya vanorna och rutiner de skapat. Trots det så har intervention minskat informanternas ohälsa vilket är betydande för både samhället och folkhälsan. Det gör att den hälsofrämjande interventionen och liknande interventioner är värd att satsa på för att minska på den ohälsa som finns i samhället. / The purpose of this study was to examine how individual’s experiences of well-being and routines in their daily life after participating in a health promotion intervention as a resource for return to work or studies. A qualitative method was used in this empirical study. Semi-structured interviews were used to gather data. The samples in this study was four men and two women aged 18-54 years. The interviews were documented with sound-recording and all data was transcribed verbatim and analyzed by a thematic analysis. The main result was about the experiences the individuals received from having participated in a health promotion intervention as a resource of returning to work or study. All individuals experienced increased well-being after participating in the health promotion intervention. Several of them have improved health issues, used various tools for routines and how they deal with problems and improved habits in their everyday life. The individuals have had a changed vision of the future, a sense of increased future opportunities and more involvement in their life situation. The results also showed that there were shortcomings in the health promotion intervention based on the perspective of the individuals. The conclusion that can be drawn is that the health promotion intervention was perceived as positive in terms of improved well-being, creating new effective routines and better knowledge acquisition. There were experiences of shortcomings within the intervention. Once the intervention was completed and the individuals were to maintain new habits and routines, there seemed to be some setbacks. Despite this, the intervention has reduced the ill-health of the individuals, which is significant for both society and public health. This means that the health promotion interventions and similar interventions are worth investing in to reduce the ill-health that is present in society.

Difficulties with the integration of foreign born and especially refugees in the Swedish labor market have further strengthened unemployment in the country. Unemployment is a macroeconomic problem with the fact that it leads to loss of tax revenues and lower productivity which negatively affects a country's growth. Unemployment varies within counties and among population groups of municipalities in Sweden. This is problematic as it creates economic inequality between population groups and municipalities. It also creates social contexts meaning that some areas become resource-strong while others are resource-weak. This has a negative effect on economic welfare in the country. The purpose of this paper is to investigate whether the persistently high unemployment rate among foreign-born in Sweden`s municipalities can be explained by differences in municipal characteristics regarding human capital, cultural distances, and wage levels. Methods used for the study is the fixed effects regression models using a panel data of 290 individuals (all municipalities in Sweden) during the period 2009-2018. Statistical analyzes using figures and tables have been used as well.  The study is based on human capital theory, social capital theory and theory of segregation. The results have shown that human capital related factors and characteristics linked to cultural distances have a significant impact on unemployment among foreign-born, in addition have foreign-born a lower value of human and social capital, which results in lower returns. The conclusion of this paper is that the human capital related factors can explain the higher unemployment rate among foreign-born people to a great extent. The cultural distance affects the value of foreign-born human and social capital and thus return. Therefore, there is a need for more effective integration policies to facilitate the establishment of foreign-born people in the Swedish labor market. Allocating them to the right areas where opportunities to acquire the necessary skills are great is one option. Even by shortening the waiting time for decisions on residence permits, work permits and waiting time for Swedish citizenship is important because this could give the opportunity to the foreign-born people to enter the country s labor market quickly as possible. Time is an important factor for them because it takes time to improve the value of their human capital, social capital, and necessary skills as well. / Svårigheter med integration av utrikesfödda och särskilt flyktingar i den svenska arbetsmarknaden har förstärkt arbetslösheten i landet ytterligare. Arbetslöshet utgör ett makroekonomiskt problem med faktum att den medför förlorade skatteintäkter och lägre produktivitet vilket påverkar negativt landets tillväxt. Arbetslösheten varierar i hög grad mellan län och kommunernas befolkningsgrupper i Sverige. Detta är problematiskt då det bidrar till ekonomisk ojämlikhet mellan befolkningsgrupper och även kommunerna emellan. Därmed skapas sociala kontexter som innebär att vissa områden blir resursstarka medan andra resurssvaga, vilket har en negativ effekt på den ekonomiska välfärden i landet. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den bestående höga arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges samtliga kommuner kan förklaras av kommunala egenskaper avseende humankapital, kulturella avstånd och lönenivå. Metoden som har används för denna studie är så kallad fixed effects regressionsmodell (FEM) med hjälp av en paneldata av 290 individer (Sveriges samtliga kommuner) under tidsperiod 2009-2018. Olika statistiska analyser har också genomförts med hjälp av figurer och tabeller. Studien har utgått ifrån humankapitalteori, socialkapitalteori och teori om segregering. Studiens resultat påvisar att humankapital relaterade faktorer samt egenskaper kopplade till kulturella avstånd har en signifikant påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda. Dessutom har utrikesfödda lägre värde på human- och socialt kapital vilket resulterar i lägre avkastning. Slutsatsen som dragits är att humankapital relaterade faktorer kan förklara arbetslösheten bland utrikesfödda i hög grad och att kulturella avståndet påverkar värdet av utrikesföddas human- och socialt kapital och därmed avkastning. Behov av effektivare integrationspolitik är stor för att kunna underlätta utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis vara att allokera dem till rätta områden där möjligheter att förvärva nödvändiga färdigheter är stor. Att förkorta väntetid för beslut om uppehållstillstånd, arbetstillstånd och även väntetid för den svenska medborgarskapet är också avgörande eftersom de utrikesfödda behöver komma in i landets arbetsmarknad så snabbt som möjligt. Vistelsetid i landet är en avgörande faktor för etablering på arbetsmarknaden då det krävs tid för att förbättra sitt human- och socialkapital och även nödvändiga färdigheter och kompetenser.

Unemployment is a debated topic in Sweden, and it is higher among people with a foreign background than among native-born people. The main purpose of this study is to examine the experiences of low-educated unemployed people with a foreign background who are experiencing difficulties in entering the Swedish labour-market, and to examine how they experience being without work, and how unemployment affects them negatively. The method used in this study is a qualitative and with five semi-structured interviews were implemented. The interviewees are unemployed. They also have a foreign background and they are low educated. We used a thematic analysis to analyse our collected material. The results of the study show that low-educated unemployed people with a foreign origins face difficulty in improving themselves in the Swedish labour-market. They experience that there are several different factors that weakened their establishment in the labour-market. The factors are, their level and the parents' low level of education, lack of the Swedish language as well as lack of social networks. They also experience discrimination both on the basis of its ethnicity and that they have a lower-class position in Swedish society as a result of being low educated. Unemployment leads these people to experiencing negative consequences, for example, feeling ashamed because their financial resources have deteriorated, which in turn leads to them having a lower economic position in the Swedish society. / Arbetslöshet är ett debatterat ämne i Sverige och den är högre hos personer med utländsk bakgrund än bland inrikesfödda personer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, samt att undersöka hur de upplever att vara utan arbete, det vill säga hur arbetslösheten påverkar dem negativt. Uppsatsens metod är en kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna är arbetslösa. De har även en utländsk bakgrund och en låg utbildnings nivå. En tematisk analys har använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet i studien visar att lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på den svensk arbetsmarknaden. De upplever att det är flera olika faktorer som försvagar deras etablering på arbetsmarknaden. Dessa faktorer är deras och även föräldrarnas låga utbildningsnivå, brist på det svenska språket samt brist på sociala nätverk. De upplever även diskriminering både utifrån sin etnicitet och att de har lägre klassposition i det svenska samhället till följd av att de är lågutbildade. Arbetslösheten leder till att dessa personer upplever negativa konsekvenser exempelvis, de upplever skamkänsla på grund av att deras ekonomiska resurser har försämrats, vilket i sin tur leder till att de får lägre ekonomisk position i det svenska samhället.

The purpose of this study is to examine how individuals who became involuntary unemployed due to the Covid-19 pandemic experience and handle the situation as unemployed. As a result of the COVID-19 pandemic, demand for products and services in certain industries has drastically reduced and work opportunities have decreased.  Whilst working as career counsellors within support during this year we have encountered a new group of job seekers – those who have higher education experience, who, before 2020, were not part of the natural unemployment in Sweden. During the interviews it was noticed that most of these participants expressed a strong professional identity associated with their previous professional role.  This, in turn, could be attributed to having an impact on their coping strategies and their way of reflecting over their situation of being unemployed. The empirical data that was produced using qualitative interviews were later analysed using Hodkinson and Sparkes careership theory, Mezirow's Transformative learning and Ylva Ulfsdotter and Malin Lindes explanation of the term Professional Identity. This study highlighted that most participants continued to have a strong connection to their previous professional identity and that a forced turning point due to the pandemic contributed to a feeling that unemployment would only be temporary. It also concluded that those participants who had an inherent idea of a new career or a new lifestyle acted quickly and were able to make the transition to a different occupation. The turning point also contributed to the participants learning as they planned alternative careers as backups for eventual, future, turning points to come / Det här examensarbetet syftar till att skapa en förståelse för individers upplevelser och hantering av en påtvingad brytpunkt och ofrivillig arbetslöshet orsakad av Covid -19 pandemin. I våra yrkesroller som studie och yrkesvägledare inom Stöd och matchning har vi under 2020 kommit att möta en ny grupp arbetssökanden vilken är målgruppen för studien. Målgruppen vilken vi benämner som den nya gruppen arbetssökanden är individer med eftergymnasial utbildning som vid uppsägningen befann sig mitt i karriären i yrken förknippade med deras tidigare utbildningsval. Den nya gruppen arbetssökande befann sig innan 2020 mitt i karriären och var inte var en utmärkande del av den naturliga arbetslösheten i Sverige.  I många branscher har efterfrågan på produkter och tjänster minskat drastiskt till följd av pandemin och arbetsmöjligheterna är få. Empirin togs fram genom kvalitativa intervjuer som senare analyserades till stöd av Hodkinson och Sparkes Careership teori, Mezirows begrepp referensramar samt Ylva Ulfsdotter och Malin Lindes förklaring av begreppet yrkesidentitet. Under intervjuerna har vi reflekterat över att en stark yrkesidentitet förknippad med tidigare yrkesroll påverkat respondenternas hantering och upplevelse av den ofrivilliga arbetslösheten. Det framgick även att respondenter som haft en inneboende idé om en ny karriär eller en ny livsstil tenderat att agera snabbt och åter komma i sysselsättning. Resultatet visar på att en effekt av brytpunkten var att respondenterna planerade alternativa akademiska karriärer som backup för eventuella framtida brytpunkter.

During recessions, the male unemployment rate tends to rise more than the female unemployment rate. Researchers agree that segregated labor markets account for most of the unemployment gap between genders. The Swedish labor market is largely divided into male- and female dominated sectors, and during the financial crisis in 2008, male workers had a higher inflow into unemployment than female ones. The male-dominated industries are often described as more reactive to cyclical fluctuations and economic growth. Differences in unemployment rates between high and low educated workers as well as natives and immigrants have also been an issue at stake, whereas low skilled and/or immigrant workers tend to have higher unemployment rates. In order to reveal which factors that drive male versus female unemployment, the regional unemployment rates of men and women are examined through a panel data analysis using the years 2005 to 2019. The findings of the study are the following: male unemployment seems to be more responsive to the industry composition and segregated labor markets, whereas female unemployment is more affected by the share of immigrants. Furthermore, when the share of college graduates is higher, the total unemployment rate is lower. Lastly, the growth in gross regional product has a positive effect on the regional unemployment rate amongst men. / Under lågkonjunkturer tenderar män att förlora arbetet i större utsträckning, vilket forskningen förklarar som en produkt av könssegregerade arbetsmarknader. Den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könsuppdelad och under finanskrisen 2008 förlorade fler män än kvinnor sina arbeten. De mansdominerade yrkena beskrivs i många fall som känsliga för konjunkturförändringar och att arbetslösheten bland män svarar mer till förändringar i den ekonomiska tillväxten. Forskningen har också pekat på skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågutbildade såväl som för inrikes- och utrikes födda individer. För att utreda vad som påverkar män och kvinnors arbetslöshet studeras arbetslöshetsnivåerna uppdelat på kön i Sveriges samtliga 21 regioner under tidsspannet 2005 – 2019 i en paneldataanalys. Studien visar på skilda effekter för arbetslösheten bland män respektive kvinnor utifrån regioners branschstruktur och andel utrikes födda: arbetslösheten bland män svarar mer till branschstrukturen och den ojämna könsfördelningen än för kvinnor, medan arbetslösheten bland kvinnor tenderar att öka mer när andelen utrikes födda ökar. Andelen med högre utbildning har en minskande effekt på den totala arbetslösheten, men visar inte på några statistiskt säkerställda samband vad gäller män och kvinnors arbetslöshet separat. Bruttoregionalproduktens tillväxt ger ökande effekter på arbetslösheten bland män, men visar inte på något signifikant samband på arbetslösheten bland kvinnor.