Den här uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanställningar inom den kommunala verksamheten påverkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har använts på ett material bestående av Sveriges samtliga kommuner mellan åren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanställda med tio procentenheter beräknas sänka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvånare och år. Modellerna är signifikanta även när de kontrolleras för autokorrelation och relativt hårda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning. Även deltidsanställningarnas inverkan på kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svårigheterna att mäta kvalitet, tyder resultaten på att en minskning av andelen deltidsanställningar förväntas förbättra kvaliteten. Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanställda möjlighet till heltidsanställning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försämra verksamhetens kvalitet. Slutsatsen har inte bara ett värde i sig, utan är även ett viktigt inlägg i diskussionen om de ekonomiska kostnaderna av en lagstiftad rätt till heltidsanställning.

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies. We asked questions regarding local identity and its influence in the workplace. We found our respondents expressing a sense of home and local identity, however it was not a decisive aspect in the recruitment process.

När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.

Omställning, flexibilitet och anställningsbarhet är ledord i debatten om den svenska arbetsmarknaden. Vissa ser tendenser till en nedmontering av ett system som man vill värna om. Andra tycker att det händer för lite och att arbetsmarknaden är för trögrörlig. Men vad betyder ledorden i praktiken? Den här avhandlingen analyserar omställningsprogram. Utbredningen av omställningsavtal och -program tolkas som en förändring av normen om anställningstrygghet. I programmen lär sig deltagarna att bli marknadsaktörer. Karriär konstrueras som ett medel för självutveckling. Det kan ses som en tendens mot en ökad kommodifiering av självet – självet omgestaltas till en del av arbetskraften. I processen sker en förskjutning av risk och ansvar mot den enskilde individen. En i grunden kollektiv situation, att bli övertalig på grund av arbetsbrist, översätts till en individuell omställningssituation. Men avhandlingen diskuterar även hur programmen upprätthåller etablerade normer. Programmen erbjuder en tillfällig status som arbetssökande och reproducerar ett traditionellt karriärideal där individer går från en anställning till en annan utan mellanperioder av arbetslöshet. Med hjälp av programmen bevaras gränser mellan arbete och arbetslöshet, mellan arbetsliv och privatliv samt mellan anställda och uppsagda. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008

This study is a critical discourse analysis on the genre of career coaching. Focus lies on questions such as how doescareer coaching articles construct the working subject, and how is working life described in the genre. The categoryof social relations is central to the study. I ask questions about which social relations are of importance, and whichare not, in the career coaching version of working life and how can these relations be interpreted from a critical pointof view. The concepts of power-knowledge is central to the analysis of social relations and the term employabilityconstitute the main theoretical understanding of what distinguish the contemporary labour market. The detailedtextual analysis are made with the tools of modality, transitivity and metaphors.

With a starting point in a project for reinforcing small scale business among immigrants in Sweden, carried out within Swedish for immigrants (sfi), the aim for this thesis is to examine the project from the view and experiences of the participants. Interviews with participants in the project have been inspired by the teoretical and methodological views of Grounded Theory. The interviews show that some participants want to start their own business, but almost as many don’t have that dream. The former group all have experience of being self-employed. They are aware of the difficulties but are nevertheless determined to proceed their dream. The latter group have no former experience and no interest in starting a business. A result of this thesis is that the swedish language as well as interaction with other people are seen as important parts of the integration process, but also for the feeling of content.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande. Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt. I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.

No description available.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid på denna och studerat deras tankar kring övergången från nuvarande sysselsättningssituation till arbete. Antologin innehåller fem enskilda bidrag, varav två fokuserar på arbetslösa ungdomar och resterande delar på studerande vid traditionella gymnasieprogram, på fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhället finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsättning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och således betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor. Trots att många av de arbetslösa ungdomarna inte söker jobb de är kvalificerade för, visar studien att de ansluter sig till den samhälleliga diskurs som menar att ungdomsarbetslösheten är en konsekvens av samhällsstrukturen. De studerande ungdomarna ser sig i större utsträckning som aktivt handlande och ansluter sig istället till den diskurs där problemet istället betraktas som en konsekvens av en individrelaterad passivitet.

With the ambitions to rehabilitate individuals with different kinds of work disabilities through work, the government owned Samhall AB has a long history as labour market measure in Sweden. To show Samhall AB its importance, the company has requirements to fulfill the goal that around 5 percent of their employees, at Samhall AB, every year shall be transferred to an employment outside the company, which is called transition. Unfortunately since this goal was introduced it also created several dilemmas. One dilemma is the long lasting female under representation in transitions from Samhall AB to the regular labour market. The essays main task is to investigate the factors behind the female under presentation in transition from Samhall AB through a genus perspective and by using quantitative and qualitative method. The main conclusions are that female under representation in transitions from Samhall AB are basically caused by structural factors. Samhall AB’s strong industrial tradition and particularly the strong segregation between female and males on the regular Swedish labour market may inhibit females in their transitions. It also seems that Samhall AB has problems with transitions to the public service which bear a large female work force and probably is an important factor that inhibits female transitions. Even wages and employment may effect female representations in transitions. Typical female jobs on the regular labour market have in general both lower wages and lower length of service. This may lead to a bigger and smaller gap, a bigger and lower incentive to leave Samhall AB to the regular labour market which also may affect female and their representation in transition. / Med ambitionerna att rehabilitera arbetshandikappade genom arbete vilar det statligt ägda Samhall AB på en lång historia som arbetsmarknadspolitisk åtgärd i Sverige. För att visa på företagets betydelse som ett arbetsinriktat rehabiliteringsinstrument på den svenska arbetsmarknaden har Samhall AB krav på sig att uppfylla målet att 5 procent av de anställda lämnar företaget för anställning utanför Samhall varje år, i det som inom Samhall kallas för övergång. Procentmålet har sedan dess uppkomst dragits med flera dilemman. En av dessa är den varaktiga underrepresentationen av kvinnor i övergångarna ifrån Samhall AB till den reguljära arbetsmarknaden. Uppsatsens har med ett genusperspektiv och med hjälp av kvalitativ och kvantitativ metodik, utrett de faktorer som ligger till grund för den kvinnliga underrepresentationen i övergångar ifrån Samhall AB. Av resultatet tycks den kvinnliga underrepresentationen främst bero på strukturella grunder. Här återkommer de tidigare uppfattningarna om Samhalls starka manliga industritradition och i synnerhet den könsuppdelning som råder mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden vilket troligtvis hämmar övergångar bland kvinnor. Uppsatsen har även uppmärksammat de svårigheter Samhall AB tycks ha med övergångar till kvinnodominerade yrken inom den offentlig sektor, vilket tordes utgöra en betydelsefull faktor till kvinnors lägre övergångsandel. Även lönesättningar och anställningsformer kan efter enligt uppsatsens resultat påverka kvinnors incitament att söka sig till den reguljära arbetsmarknaden. Samhallanställda kvinnor som har ambitioner att söka sig till kvinnodominerade yrken möter i många fall en arbetsmarknad med generellt lägre löner och spridda anställningsformer. Detta förhållande skulle kunna leda till ett större och mindre gap mellan män och kvinnor, vilket i sin tur kan ge skillnader mellan könens incitament att söka sig till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt uppsatsens resultat skulle alltså detta kunna vara en betydelsefull faktor som påverkar kvinnor och deras lägre övergångsandel inom Samhall AB.