Engineers are a group of individuals who are attractive when companies are in need for competence in technology. Today it is a shortage of these competences in the labor market. Because of this there has grown a competition among companies when they strive to recruit the best engineers. Therefore companies spend more resources on marketing themselves as an attractive employer. This study was set out to find what engineers think is an attractive employer through a demographic perspective. Another objective was to understand what Employer Brand (EB) is and understand what a successful EB consists of. The study was based on a survey where 147 engineers from Umeå University participated. The study showed that age, years at work and number of terms studied plays an important role to explain how an engineer student rate as a good employer. Further on can we conclude from a theoretic perspective that EB is a complex concept when creating a brand. Although, the study shows that by interacting with the target group is a god indicator to seen as a future employer for engineer students and as a good brand.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Ett hett omdebatterat ämne just nu är hur vi från Sveriges sida kan öka antalet sysselsatta invandrare. En grupp som i större grad behöver ta sig in på arbetsmarknaden för att möjliggöra att Sverige fortsatt kan behålla den välfärd som finns tillgänglig för medborgarna, utan att höja skatterna. Den här studien fokuserade på upplevelserna av hur en utvald kommuns arbete med att tillvarata kompetensen i gruppen av invandrare fungerar ur ett organisatoriskt perspektiv. Upplevelserna ställdes mot kommunens riktlinjer och mål för hur organisationen ska fungera i det tidigare nämnda arbetet. För att teoretiskt analysera det material som har framkommit i studien har en kombination av Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet, Pierre Bourdieus fältteori och Malin Lindelöws resonemang rörande kompetensförsörjning tillämpats. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningmodell. Den kvalitativa metoden som har tillämpats grundar sig på nio intervjuer som har utförts med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Vidare är den slutledningsmodell som har tillämpats i studien induktiv, men med abduktiva inslag. Den kvalitativa modellen användes i studien för att möjliggöra en djupare förståelse för de upplevelser som informanterna berättade om. I studien av den utvalda kommunens arbete med att tillvarata kompetensen hos invandrare framträder brister i arbetet. De brister som framträder rör avvikelser från egna riktlinjer och mål i hur kommunens arbete ska fungera och hur det verkligen fungerar i praktiken. Bristerna rör även det valideringsarbete som bedrivs och endast fokuserar på specifika yrkesområden. Vidare upplevs det finnas en uppfattning om att invandrare ska anvisas mot de områden som har brist på personal. Trots att kompetenserna som återfinns hos den specifika individen kanske kommer till bättre användning i ett annat yrkesområde. Som ett uppslag till vidare forskning skulle invandrares motivation gentemot arbetsmarknaden i stort samt kommunen i synnerhet vara intressant att undersöka. / An often debated topic at the moment is how we can increase the number of immigrant amongst the work force. A group that needs to increase their numbers in the labor marker to enable Sweden to retain the welfare that is available to citizens, without raising the taxes. This study focused on the experiences of how a chosen municipality’s work to utilize the competence in the group of immigrants from an organizational perspective. The experiences were compared to the municipality’s guidelines and goals for how the organization should function and how it did function in practice. To theoretically analyze the material that has been collected in the study, a combination of Anthony Gidden's theory of ontological safety, Pierre Bourdieus field theory and Malin Lindelöw's reasoning regarding competence management have been applied. The study has been conducted using a qualitative research model. The qualitative method that has been applied is based on nine interviews that have been conducted using a semi-structured interview guide. Furthermore, the inference model that has been applied in the study is inductive, but with abductive elements. The qualitative model was used in the study to enable a deeper understanding of the experiences that the informants described. In the study of the municipality’s work with utilizing the competence of the immigrant’s shortcoming in their work appeared. Deviations from their own guidelines and goals in how their work should function and how it did function in practice. The shortcomings also concern the validation work being conducted and how it only focused on specific parts of the labor market. Furthermore, the result shows that the immigrants are being directed to areas of the labor market lacking personal. Even though the skills found in the particular individual may come to better use in another profession.

Är den heterosexuella normen i samhället så stark att homosexuellas valmöjligheter begränsas? Är den sexuella läggningen relevant alls när homosexuella gör sina karriärval? Syftet med denna studie är att analysera hur homosexuella män mellan 30–60 år resonerar kring sina studie- och yrkesval samt studie- och yrkesliv för att få en djupare förståelse för hur de medvetet eller omedvetet förhåller sig till samhällets strukturer. Mer precist: Vilken betydelse tillskriver homosexuella män sin sexuella läggning i vad som har påverkat och påverkar dem? Hur kan strukturer användas som förklaringsmodell till hur den sexuella läggningen påverkat och påverkar? Dessa frågor är utvalda då det saknas svensk forskning kring dem, och denna studie ämnar bidra till att fylla detta kunskapsgap. Med hjälp av Connells begrepp genusordning, genusregim och hegemonisk maskulinitet samt Careershipteorin med tillägg av Colleys yrkeshabitusbegrepp söks det svar på dessa frågor, detta i form av en kvalitativ intervjustudie med en tematisk analysmetod. En central aspekt i informanternas berättelser är att de helst umgås med kvinnor, att de också helst vill arbeta med kvinnor och att de drar sig för maskulina miljöer. Det fanns också hos några en förmodad förväntan av diskriminering eller homofobi i vissa yrken som gjort att de valts bort. I vissa fall uppfattas den sexuella läggningen haft en positiv inverkan på studie- och yrkesval/liv.

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning. I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan. Däremot var det stor skillnad på platsannonserna då nästan inga arbetsgivare i Eskilstuna angav finska som en fördel, medan många olikartade arbeten i Norrland hade finska specificerat som önskemål eller krav.

Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen.

Det finns ett gap mellan kvinnor och män avseende sjukskrivningar, då kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Detta har av forskningen förklarats av ett antal olika faktorer. Vi ville därför undersöka om könsskillnaderna i sjukskrivningar fortfarande gäller, samt om de faktorer som tidigare forskning har lyft fram som förklaringar till skillnader fortfarande är hållbara för att förstå fenomenet. Vi har kommit fram till att skillnaderna i uttag av sjukpenning idag finns kvar mellan män och kvinnor. Den procentuella skillnaden mellan könen har under en förhållandevis lång tid varit konstant, trots att de totala sjuktalen har sjunkit. Vi har därför valt att studera tre tidigare förklaringsfaktorer till dessa skillnader för att se om dessa har förändrats sedan millennieskiftet. De tre förklaringsfaktorer utgår från fördelningen mellan könen av obetalt hushållsarbete, den könssegregerade arbetsmarknaden och slutligen på ekonomiska drivkrafter. Genom sekundäranalys av data från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) har vi tittat på hur de ovan angivna faktorerna har förändrats under olika år. Eftersom andelen sjukskrivningar mellan könen har varit konstant borde således även förklaringsfaktorerna ha varit konstanta. Utifrån resultatet kan vi sluta oss till att utförandet av det obetalda arbetet är mer jämställt mellan könen. Dock ser arbetsmarknaden ut att vara lika segregerad som tidigare forskning har visat, och de ekonomiska drivkrafterna har inte heller förändrats mellan könen. Vår slutsats är att det inte är könssegregeringen i sig, utan skillnader i de krav och den kontroll som föreligger mellan kvinno- och mansdominerade yrken, som kan tänkas vara en av flera faktorer som leder till att kvinnor har ett större uttag av sjukpenning än män.

Sjöbefälsstuderande kan avbryta sin utbildning och nöja sig med en behörighet som gör att de kan segla som andrestyrman men inte mönstra upp på större fartyg. Vissa rederier har en policy att inte anställa styrmän utan sjökaptensexamen. Denna undersökning belyser hur behöriga styrmän upplever avsaknaden av en sjökaptensexamen. Undersökningen kartlägger även hur rederier bemöter dessa styrmän. Syftet med undersökningen var också att jämföra hur det skiljer sig på arbetsmarknaden mellan styrmän utan sjökaptensexamen och de med avlagd examen. Undersökningen utfördes med kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade att det är procentuellt fler styrmän utan sjökaptensexamen som fått en styrmanstjänst än de med avlagd sjökaptensexamen. Majoriteten av respondenterna ansåg att avsaknaden av sjökaptensexamen inte hade någon större påverkan på dem. Majoriteten av rederierna bedömer att det finns bättre meriter som kan överväga en avlagd sjökaptensexamen.