Informationssystem är precis som många andra IT-relaterade fält under konstant förändring. Nya tekniker och metoder introduceras årligen vilket skapar ett behov av att kontinuerligt uppdatera läroplaner inom dessa områden för att hålla jämn takt med arbetsmarknadens behov. Forskning indikerar på att det har funnits en diskrepans mellan vad en informationssystemsutbildning lär ut och vad arbetsmarknaden faktiskt vill ha. Som ett försök att minska denna diskrepans har internationella rekommendationer om vad en informationssystemsutbildning ska innehålla tagits fram, vid namn IS2020. Denna studie har undersökt hur väl dessa rekommendationer stämmer in på den svenska arbetsmarknaden, går IS2020 att använda för att rättvist reflektera den svenska arbetsmarknadens behov? För att representera den svenska arbetsmarknaden har studien samlat in arbetsannonser riktade mot nyexaminerade informationssystemsstudenter, utifrån dessa annonser utvinns de mest efterfrågade kompetenserna som arbetsgivare har på en nyexaminerad. De utvunna kompetenserna jämförs slutligen med IS2020 för att dra slutsatser om huruvida ett gap existerar mellan dessa. Studien kommer fram till att IS2020 är högst applicerbar och gapet mellan rekommendationerna och arbetsmarknaden är minimalt. Endast 4% av arbetsmarknadensmest efterfrågade kompetenser återfinns inte i IS2020.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur nuvarande och tidigare musikerstudenter på svenska musikhögskolor får ta del av arbetsmarknadsrelaterade kunskaper inom sin utbildning och genom till yrkesverksamma musiker. Vi har utifrån våra frågeställningar fokuserat på vilka kompetenser som informanterna fått ta del av och hur de upplevt att skolan mött dessa kunskaper. Undersökningen är baserad på 6 kvalitativa intervjuer med musikstudenter som nyligen har examinerats eller är under utbildning. Alla har utifrån ett studentperspektiv fått besvara frågor och reflektera själva kring vad de ansett som viktiga kompetenser och tillvägagångssätt för att kunna försörja sig som musiker. Resultatet har visat att samtliga informanter upplever att det inte fått det stöd eller kunskap de anses ha behövt under sin studietid för att möta arbetsmarknadens krav. Det blir tydligt att det finns brister i undervisningens arbetsmarknadsfrågor och bristande stöd i karriärövergången till att bli yrkesverksam musiker. En studerande kan få erfarenhet av arbetsmarknaden som frilansande under studietiden. Ansvaret ligger på individen att göra sig attraktiv och synlig på arbetsmarknaden. Alla 6 informanter menar att ett stort kontaktnät är fördelaktigt för att konkurrera med andra musiker. Resultatet har analyserats utifrån Savickas Career construction theory, CCT, en metateori som baseras på att jobbet ska matchas till individen och nå självförverkligande. Begreppet school-to-work har i studien stått i centrum för att analysera övergången mellan skola till arbetsmarknad för musikstudenterna, där fokuset har legat på att se om de högre utbildningarna möter Savickas kriterier för en lyckad övergång till arbete. / This study concerns Swedish music students' experiences on how the music academies prepare them for a career as professional musicians. The 6 participants were either current or former students at the academies and data was drawn from semi-structured interviews. They were interviewed about their experiences of support and counselling from the schools and its employees. During the interview they were asked to reflect and discuss their experiences as students and individuals on their way to becoming working musicians. Questions were asked about competencies and skills required of the students to become a part of the labour market. The answers showed an imbalance between the knowledge they received and what they actually needed to become professional musicians, both according to the interviewees themselves as well as according to previous studies summarized. The music academy's teaching did not depict the reality as a musician according to its students. The interviewees could identify the major competences needed on the labour market, and identified the same ones missing from their curriculum. Through M. Savickas Career Construction Theory and his concept school-to-work transitions the interviewees answers were analyzed to find what was lacking for the students in aid to make a successful transition from higher musical education to work as professional musicians. Light was also shed on what competences and resources the education has given them. Our major finding concluded that there is a lack of occupational information in higher musical education, as well as a lack of real-life experiences that reflect the true labour market according to the students. The students do not get to evolve the skills they need to, but are able to build a network during these years in school that can aid them in these areas all through their careers.

No description available.

I Malmö bedrivs ett tjugotal arbetsintegrerade projekt parallellt som är riktad mot samma målgrupp. I denna studie kvalitativt undersöks ” projektifiering av integrationsinsatser inom arbetsmarknaden” i Malmö. Studiens syfte besvaras genom en analys av den insamlade materialen med stöd av tidigare forskning inom fältet. Uppsatsens resultat tyder på att arbetsmetodiken i de flesta projekten handlar i första hand om att lösa de individuella problemen hos Malmöbor och i andra hand åtgärda stupröret mellan de involverade myndigheterna och aktörer. Styrningen av arbetsmarknadsinsatser blir komplex på grund av inblandning av flertal lokala, nationella och internationella aktörer i finansäring och genomförande av projekten. Vidare relationen mellan kommunens förvaltning och politikerna är avgörande för utformning av den kommunala styrningen. Detta komplexitet begränsar politikers handlingsutrymme att kunna styra och kontrollera integrationsinsatser i arbetsmarknaden i sin helhet. / In Malmo, around twenty work-integrated projects are being run parallelly that are the same group. This study qualitatively examines " the projectification of integration efforts in the labor market" in Malmo. The questions of the study are answered through an analysis of the collected material with support of previous research in the field. The results of the essay indicate that using methodology in most projects is primarily about solving the individual problems of Malmo residents and secondarily about fixing the gap between the authorities and involved organizations. The management of integration in labor-markets becomes complex due to the involvement of several actors in local, national, and international levels in the financing and implementing of the projects. Further, the relationship between the municipal administration and the politicians is crucial for shaping the municipal policy. This complexity limits the scope for politicians to manage and control integration efforts in the labor market as a whole.

Sveriges arbetsmarknad är mycket horisontellt könssegregerad vilket innebär att kvinnor och män arbetar i olika sektorer, yrken och branscher. Endast fyra av de 30 största yrkesgrupperna var könsintegrerade år 2018 och en av dessa var gymnasielärare. Inom samma bransch och sektor finns dock en annan lärarkategori, grundskollärare, som är könssegregerad. För att attrahera sökanden till lediga tjänster används ofta platsannonser och tidigare forskning har visat att ordval har en stor betydelse för vem och vilket kön som attraheras av platsannonsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka förekomsten och fördelningen av könskodade ord i platsannonser för grundskollärare och gymnasielärare för att se om det finns ett samband mellan andelen könskodade platsannonser och könsfördelningen i yrket.  I studiens teoretiska referensram redogörs det bland annat för begreppet genus, kön, den svenska arbetsmarknaden och kompetensförsörjning. Det redogörs även för språkets påverkan och tidigare forskning om könskodade ord. Vi har använt oss av en kvantitativ ansats, kvantitativ innehållsanalys, med kvalitativa inslag där datamaterialet inhämtats från offentligt publicerade platsannonser på Arbetsförmedlingens platsbank. 90 platsannonser som avser lediga lärartjänster inom den svenska grund- och gymnasieskolan analyserades med hjälp av en tidigare framforskad ordlista över könskodade ord och kategoriserades sedan som kvinnligt, manligt eller neutralt könskodade.  Resultatet visar att platsannonser för grundskollärare innehåller betydligt fler könskodade ord, framförallt kvinnligt könskodade ord, än platsannonser för gymnasielärare. Något som innebär att den könssegregerade yrkeskategorin innehåller fler könskodade ord än den könsintegrerade. Vidare kan vi fastställa att fördelningen av antalet könskodade ord i platsannonserna överensstämmer med könsfördelningen i yrkeskategorierna. Så även fördelningen av de vanligast förekommande orden i platsannonser för respektive yrkeskategori. Likaså överensstämmer fördelningen av könskodade platsannonser med könsfördelningen i yrkeskategorierna.

Just nu sker ett generationsskifte på arbetsmarknaden där Generation Zero nu etablerar sig. Arbetstagare och arbetsgivare har svårt att nå ut till varandra, vilket resulterar i rekryteringsproblematik. Därefter har många unga börjat ifrågasätta kopplingen mellan arbete och självförverkligande. Vår förhoppning är därför att studien ska bidra med kunskap om Generation Zero:s värderingar för att den ska kunna agera kompetenshöjande för studie- och yrkesvägledare i mötet med arbetsmarknaden och Generation Zero. Detta innefattar aktuell kunskap om den föränderliga arbetsmarknaden och de generationer som befinner sig där. Exempelvis har Generation Zero vuxit upp med en självklar digitalisering där sociala medier gett dem möjlighet att påverka sin livssituation och omgivning men den har även fört med sig ökade prestationskrav.För att komma få tag i empiri har fokusgruppsintervjuer använts som metod med syftet om att skapa levande diskussioner som kan tematiseras och användas i analysen. Resultatet visar på att utveckling, meningsfullhet och ekonomisk trygghet är återkommande i diskussionerna och att gemenskap och sammanhang är en nyckelfaktor för att Generation Zero ska trivas på en arbetsplats. De kräver även en viss feedback och återkoppling från chefer och kollegor för att vilja stanna kvar. Studien visar att de vill ha en stor frihet i hur de fördelar sin arbetstid och vart arbetet utförs. Då brytpunkten mellan studie- och yrkeslivet för många inom generationen under coronapandemin, kan det vara en bidragande faktor till att de värderar trygghet i form av pengar. Vidare diskuteras hur detta kan komma att påverka arbetsmarknaden i framtiden följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

Deltagande på arbetsmarknaden är essentiellt i Sverige och det finns många krav för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, såsom språk, utbildning, erfarenhet, osv. Alla dessa krav påverkar utrikes födda arbetslösa kvinnors inträde på arbetsmarknaden, vilket resulterar i att de har mycket lägre deltagande på arbetsmarknaden jämfört med inrikes födda kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetssätt som används av både de studie- och yrkesvägledare och handledare som arbetar i Kundval rusta och matcha (KROM) med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund. Syftet är att även undersöka vilka utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare och handledare med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund mot arbete och studier? Vilka utmaningar upplever studie- och yrkesvägledare och handledare när de arbetar med denna målgrupp? För att besvara dessa frågor användes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex studie-och yrkesvägledare och handledare som jobbar i KROM. Både the systems theory framework (STF) och planned happenstance theory användes för att analysera resultaten. Resultaten av forskningen tyder på att de arbetssätt som studie- och yrkesvägledare och handledare använder är: kartläggning, motivation, tillhandahållande av information och utvidgandet av perspektiv. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen är: språk, kulturella barriärer och diskriminering. I analys av arbetssätt använder vi oss av det individuella, det sociala och det miljö- och samhälleliga samt terapeutiska systemet som finns i STF-teorin. Vi använder oss även av de färdigheter som finns inom planned happenstance theory och vilken roll vägledaren ska ha i relation till teorin vid analys av arbetssätt. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever är relaterat till de system som finns i STF-teorin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ekonomer och jurister får sitt första jobb efter examen. Uppsatsen fokuserar på finanskrisen i Sverige under 1990-talet (90-talskrisen) och utreder om det är skillnad att ta en examen, före, under och efter en ekonomisk kris. Den fokuserar också på det skifte i arbetsmarknaden som skedde med såväl lagstiftning som förändringen från många lågkvalificerade till fler högkvalificerade jobb. Materialet som används är från den tidigare fackföreningen Jusek:s arbetsmarknadsundersökningar som undersöker vad samtliga nyexaminerade från deras olika yrkesgrupper gjorde ett halvår efter examen. Uppsatsen jämför en rad olika saker såsom anställningar (heltids- och tidsbegränsade anställningar, egenföretagare och notarietjänstgöring), arbetslöshet, rekryteringskanaler och jämför även vilken sektor (privat och offentlig) ekonomer och jurister fick jobb inom. / The purpose of this paper is to investigate how Economists and Lawyers get their first job when they graduate. The paper focuses on the Swedish financial crisis that happened during the early 1990s. This paper highlights how it is to graduate during a financial crisis compared to the time before and after the crisis. It also focuses on the shift in the labor market with changes both in lawmaking but also the change from low-skilled to high-skilled work. The material that is being used is from a former union called Jusek and surveys that they conducted every year about what people did a half year after they graduated. The paper compares four among others different employments (full-time employment, unemployment, and temporary employment), recruitments method, and the public versus private sector.

1990-talet med sina ”krisår” satte djupa spår i Sveriges samhällsutveckling och våra ungdomar som är en ytterst konjunkturkänslig grupp har blivit särskilt drabbade, inte minst när det gäller möjligheten att kunna försörja sig själva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som ställer våra traditionella synsätt på levnadssätt och karriär mot väggen.Syftet med min undersökning var att få veta om elever på tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrån sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren på arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjälp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att få reda på vilka attityder och värderingar ungdomar har i förhållande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som väntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan påverka att de eventuellt blir arbetslösa.För att gå på djupet kring vilka grundläggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssätt och strategier inför arbetslivet, så har jag i mina teoretiska perspektiv använt både sociologiska och socialpsykologiska teser.Jag har utifrån ovanstående bakgrund, och utifrån en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, tagit reda på hur sammanlagt 45 elever på Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och Omvårdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsättningar de har och om de därigenom kan anses vara beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad, då främst utifrån sina utbildningsområden.Efter att resultatet var sammanställt och analyserat så kan jag, mycket på grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfället (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slå fast att eleverna, med vissa skillnader utifrån sina program, i det stora hela är beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen. Föreställningar och fördomar riskerar att leda till etnisk diskriminering. Tecken på detta kan tydligt ses hos infor-manterna som upplevde sig som utestängda och förhindrade på arbetsmarknaden. De löste ett stort samhällsproblem ut på en individnivå, genom att byta sitt utländska namn för ett svensk-liknande, allt för att öka sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to explore and illuminate the experiences of ethnic discrimination among second generation immigrants with an academic background, which through its name from a foreign to a more Swedish-like feel to enhance their employment opportunities. Ques-tions I have chosen to achieve the object is: How has the thought process around ethnic dis-crimination in the labor market looked like prompted a change of name by a foreign to a more Swedish etc? What are the perceptions of ethnic discrimination in the labor market, they have renamed? Has the name change from a foreign to a more Swedish style names honored indi-vidual's expectations of labor? The method I use to illustrate the aims of my study is a quali-tative approach where the empirical material consists of interviews with four second-generation immigrants with an academic background. The study’s theoretical part, I have the scientific literature as a basis to further to discuss of the analysis of the various factors which highlight the issue. My conclusion of this study is that beliefs about the other group, have hampered both the larger group and the small individual. Beliefs and prejudices might lead to ethnic discrimination. Evidence of this can be discerned with informants who saw themselves as outsiders and prevented the labour market. They solved a major social problem on a per-sonal level, by changing its foreign name for a Swedish-like, all to increase their opportunities in the Swedish labor market.