Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring eventuella mål- och intressekonflikter som kan uppstå när vägledningen ska utformas med utgångspunkt från individens intressen, förmågor och fria vilja samtidigt som arbetsmarknadens behov ska beaktas för att säkerställa en bättre kompetensförsörjning. Kopplat till förekomsten av eventuella målkonflikter undersöks även hur studie- och yrkesvägledningen skulle kunna utvecklas med hänsyn till både individens och arbetsmarknadens behov. Frågeställningarna lyder; hur resonerar studie- och yrkesvägledare i grundskolan kring eventuella målkonflikter i vägledningsarbetet när det gäller att tillgodose enskilda elevers intressen, förmågor och fria vilja, å ena sidan, och kompetensförsörjningsbehoven på arbetsmarknaden å andra sidan samt hur kan arbetet kring vägledningen utvecklas för att på bästa sätt tillgodose både individens intressen och arbetsmarknadens behov enligt studie- och yrkesvägledare i grundskolan? Utifrån undersökningsområdet har vi valt att använda kvalitativ metod. Det empiriska materialet har analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; STF, CIP-teorin och begreppet handlingshorisont. Huvudresultatet visar delvis på hur studie- och yrkesvägledare resonerar kring eventuella målkonflikter, där flertalet informanter upplever att målkonflikter förekommer i det dagliga vägledningsarbetet samt att individens behov i dagsläget är det som främst sätts i fokus. Resultatet visar även på att det finns en del förbättringspotential gällande målkonflikterna såsom brister i den vida vägledningen, avsaknad av studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar samt brist på engegemang från och samverkan med näringslivet, kommuner och regioner.

Människor är idag friskare och lever allt längre, vilket ställer krav på att fler behöver arbeta allt längre upp i åldern. Förutsättningarna för att fler ska kunna arbeta längre är således goda. Trots det visar tidigare forskning att äldre personer tenderar att väljas bort i rekryteringsprocesser och att åldersdiskriminering är ett utbrett problem på arbetsmarknaden. Dessutom visar forskning att ålderism och åldersdiskriminering tenderar att bli alltmer påtagligt ju äldre man blir. Hur seniorer upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur de bemöts, skulle kunna ha betydelse för hur de ser på sig själva i relation till sitt arbete. Studiens övergripande syfte är att utforska hur seniorer inom tjänstemannasektorn upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det första delsyftet är att studera seniorernas upplevelser i relation till synen på deras yrkesidentitet och självbild. Det andra delsyftet är att utforska vilka tänkbara faktorer som kan ha betydelse för seniorernas anställningsbarhet. För att utforska området har empiriinsamlingen skett genom en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är ålderism, livsloppsperspektivet, sociala nätverk, anställningsbarhet samt yrkesidentitet och självbild. I resultatet identifierades både möjliggörande och hindrande faktorer som har betydelse för seniorernas möjligheter på arbetsmarknaden. De främsta möjliggörande faktorerna identifierades på individnivå, medan de mest hindrande identifierades på organisationsnivå. Resultatet visade även att de flesta respondenter upplevde sina möjligheter på arbetsmarknaden som förhållandevis goda samtidigt som det fanns en relativt stark yrkesidentitet. Det kan tyda på att det finns ett förhållande mellan hur man upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur stark yrkesidentitet man har.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad medarbetare inom det kommunala aktivitetsansvaret uppfattar som vanligt förekommande bakgrundsfaktorer till att ungdomar hoppar av eller inte påbörjar gymnasiala studier. Ytterligare syftar studien till att undersöka vilka motivationsfaktorer till att återuppta studier som kan identifieras av medarbetarna. Av etiska skäl undersöks detta genom intervjuer med personer som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen utgörs av Marie Jahodas (1982) deprivationsteori om arbetets manifesta och latenta funktioner men även tidigare forskning så som Anna Angelins (2009) doktorsavhandling Den dubbla vanmaktenslogik samt rapporten Fokus 23 utgiven av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med medarbetare inom det kommunala aktivitetsansvaret bland sju av Norrbottens fjorton kommuner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Två huvudteman och sju underteman framkom ur den tematiska analysen för att besvara uppsatsens frågeställningar. De två huvudtemana är bakgrundsfaktorer och orsaker samt motivationsfaktorer. Det första huvudtemat består vidare av fyra underteman: psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, föräldrarnas och omgivningens attityder, skolpersonalens kompetens samt ett skolsystem som stjälper. Det andra huvudtemat består av tre underteman: ökad ålder och mognad, arbetets manifesta och latenta funktioner samt föräldrarnas och omgivningens attityder. Resultatet påvisar att den vanligaste orsaken till att ungdomar hoppar av gymnasiet är den psykiska ohälsan som många gånger kan vara orsakad av NPF-diagnoser. Faktorer som tidigare varit vanliga så som dataspelande är idag mindre vanligt, troligen på grund av det breddade urvalet gymnasieprogram som finns idag där fritidsintresse och skola går att kombinera. De som hoppar av gymnasiet har som oftast en anledning som gör att de inte orkar gå i skolan, en anledning som gör att de inte kan återuppta studier direkt. Det som gör att ungdomar återupptar studier i störst utsträckning är tidens gång, att ungdomen får bli äldre, mogna och inse på egen hand att en gymnasial utbildning är viktig för individens framtid och etablering på arbetsmarknaden.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Studien syftar till att förstå unga lagöverträdares marginaliseringsprocesser i relation till skolan och arbetsmarknaden. För att förstå dessa processer har vi genom en kvalitativ studie av biografier analyserat resultatet med den symboliska interaktionismen, stämplingsteorin och Ted Goldbergs redogörelse för avvikarkarriären tillsammans med tidigare forskning kring ämnet. Studiens resultat visar att de unga lagöverträdarnas marginaliseringsprocesser börjar i skolan med social marginalisering. De unga lagöverträdarna beskriver svårigheter med att bli socialt accepterade. Studiens resultat visar också att de unga lagöverträdarnas marginaliseringsprocesser som är en följd av upprepad stämpling fortgår även utanför skolan då de ansluter sig till umgängeskretsar med en lagöverträdande livsstil och liknande visioner. Studien pekar på att de unga lagöverträdarna möter svårigheter med att nå en förankrad position på arbetsmarknaden. Dessa svårigheter beror på deras brottsbelastning och att de genom stämpling har upprättat en negativ självbild. / The study aims to understand the young offenders marginalization processes in relation to the school and the labor market. To understand these processes, we have used a qualitative study of the biographies and analyzed the results with the symbolic interactionism, the labeling theory and Ted Goldberg's account of deviation career together with previous research in this topic. Study results show that young offenders processes of marginalization begins in school with social marginalization. Young offenders describes the difficulties to be socially accepted. 2 The study also shows that young offenders processes of marginalization as a result of repetitive labeling continues even outside the school when they join social circles with an offending lifestyle and similar visions. The study suggests that young offenders faced difficulties in reaching an entrenched position in the labor market. These difficulties are due to their crimes burden and by labeling has drawn up a negative self-image.

Syfte med denna studie är att undersöka hur arbetsmarknadsinstitutioner som arbetsmarknadsregleringar och fackföreningar påverkar prekariatets storlek i 25 europeiska länder. Min teoretiska utgångspunkt är den nystrukturalistiska ansatsen som utgår från att makrostrukturella processer omformar arbetsmarknaden genom att skapa ekonomiska och politiska villkor som i sin tur utgör en grund för prekära anställningsformer. Jag har valt att undersöka arbetsmarknadsregleringar och fackföreningars roll för framväxten av de prekära jobben. I uppsatsen används data från European Working Conditions Survey (EWCS) 2010 genomförd av European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (EFILWC). Jag har genomfört linjära regressionsanalyser på både individ- och landsnivå. Mina resultat visar att det varken finns samband mellan anställningsskyddets strikthet mätt med OECD:s EPL-index, eller mellan kollektivavtalstäckning och storleken på prekariatet i olika länder. Samtidigt har det påvisats ett starkt negativt samband mellan organisationsgraden i fackföreningar och procent prekära bland de anställda. Ett negativt samband mellan organisationsgrad och den relativa storleken på prekariatet gäller även för flera demografiska grupper som är särskilt utsatta för prekära anställningar såsom kvinnor, äldre och lågutbildade. Mina resultat ger stöd åt teoretiska antaganden om att starka fackföreningar kan motverka prekära jobb. Samtidigt visar resultaten på behovet av vidare studier med tidsseriedata för att utesluta risken för omvänd kausalitet. Dessutom finns det ett stort område för studier av andra makrofaktorer som bidrar till framväxten av prekära jobb.

<p>Nedgången bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att färre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och många redan utbildade hade svårt att hitta arbete. När konjunkturen vände för bara något år sedan, skapades ett motsatt förhållande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sätter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar är fortsatt lågt.</p><p>Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns på marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se på hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal. De företag som vi har valt att undersöka är ett större och internationellt företag samt ett mindre och inte alls lika välkänt konsultbolag.</p><p>Analysen belyser de skilda förutsättningarna som företagen i IT-ranschen har. De arbetar på olika sätt i sin marknadsföring mot presumtiv arbetskraft och vi påpekar också skillnader i yrkesroller och attraktionskraft av olika sorters IT-yrken.</p><p>Slutligen diskuteras och sammanfattas de strategier företagen har för att attrahera personal. Marknadsföringen behöver i många fall breddas för att lättare nå ut med en bild av företaget och branschen i stort för att på vis göra rekryteringen lättare.</p>

During a long period of time, rental doctors have created a vast debate in Sweden. Currently, there is a shortage of doctors working in Sweden and to guarantee the lawful right to healthcare of high quality the counties must hire doctors through employment agencies. There are different opinions about rental doctors, some thinks the temporary employment results in a negative work environment and furthermore puts the patients at risk. Other people consider the Swedish healthcare to not function without rental doctors.  The purpose of this essay is to investigate rental doctors through a legal perspective and how temporary employment actually affects the patients’ security and the work environment in Sweden’s healthcare. Additionally, I want to examine options for counties to reduce the dependence of rental doctors and employment agencies. Through this essay I have foremost found a shortage of specialized doctors in Sweden, although there has been an incline of students in medicine. Counties in the northern parts of Sweden and sparsely populated areas have the vastest dependence of rental doctors, which results in future complications. Rental doctors are a necessity to guarantee a positive healthcare in counties that are having difficulties recruiting personal, but in long-term dependence of rental doctors complications appear. The long-termed temporary employment jeopardies the patient’s security and consistency of the treatment and affects the work environment in the healthcare. A majority of workers values social relations at work and a constant shortage of staff results in stress and illness. Therefore it is a necessity to reduce the dependency of rental doctors, although they are a necessity when no other caregiver is of disposal. When Sweden became a part of the European Union, the possibilities expanded for doctors to educate and work all around the union. All states in the union accepted the directive 2005/36/EG which means that all education for doctors to be equal and a simplification of the international labor market. In the beginning of the 21st century there was a growth in Swedish medical students that study and work abroad. There is also an incline of foreign doctors who decides to work in Sweden; furthermore it creates complications including longer introductions and language difficulties. However the inclines of foreign doctors are a useful alternative to reduce the dependence of rental doctors. / Hyrläkare, även kallat stafettläkare har länge skapat en hård debatt i Sverige. En läkarbrist råder i Sverige och för att garantera en god vård till befolkningen enligt HSL måste landstingen hyra in läkare genom bemanningsföretag. Det finns olika åsikter kring stafettläkare, vissa menar att inhyrningen orsakar en negativ arbetsmiljö som dessutom riskerar patientsäkerheten. Samtidigt som andra menar att den svenska vården inte skulle fungera utan stafettläkare. Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att belysa fenomenet stafettläkare ur ett rättsligt perspektiv och hur inhyrd personal påverkar patientsäkerheten samt arbetsmiljön i Sveriges hälso- och sjukvård. Uppsatsen ska även utreda tillgången på läkare, landstingens alternativ gällande bemanning och undersöka huruvida det är möjligt för landstingen att minska sitt beroende av stafettläkare. Genom denna uppsats har det framförallt visat sig en rådande brist på specialistläkare i Sverige, trots en ökning av studenter på läkarutbildningen. Beroendet av hyrpersonal är speciellt märkvärt i glesbygden och de norra delarna av Sverige.  Stafettläkare är en nödvändighet för att kunna garantera en god vård för befolkningen där det finns svårigheter att rekrytera läkare, men genom ett långvarigt behov uppstår det komplikationer. Stafettläkare riskerar att skada kontinuiteten i behandlingen samt patientsäkerheten. Ytterligare kan ett långvarigt användande av stafettläkare innebära negativa upplevelser av arbetsmiljön. Många arbetstagare värdesätter en social relation med sina arbetskamrater och ständig underbemanning skapar stress och ohälsa. Därför är det viktigt att finna alternativ för ett minskat behov av stafettläkare, trots att de är räddare i nöden när ingen annan vårdgivare finns.  När Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen utvidgades möjligheterna markant för läkare att både utbildas och arbeta i unionens medlemsstater. Medlemstaterna harmoniserade direktivet 2005/36/EG som innebar att alla läkarutbildningar ska anses likvärdiga och underlätta läkares fria rörlighet inom unionen. I början av 2000-talet ökade antalet studenter som utbildar sig samt arbetar i ett annat land. Dessutom ökar antalet utländska läkare som kommer och arbetar i Sverige, vilket skapar ett tillskott av tillgången på läkare. Dock råder problematik gällande utländsk arbetskraft, det krävs en längre introduktion och komplikationer kring språkbarriärer. Trots detta är utländsk arbetskraft ett bra alternativ för att minska beroendet av stafettläkare.

Tiden i senmodernt vardagsliv utgör en teoretisk fördjupning av den tidigare utgivna rapporten Tid, pengar och sociala nätverk (2005). Där undersöks klyftorna mellan tidrika och tidfattiga levnadsförhållanden. Kontraster som visar på en obalans i fördelningen av tid, pengar och sociala roller på och utanför arbetsmarknaden i vardagslivet. Syftet i denna rapport är att undersöka teorier om de sociala rollernas betydelse genom att jämföra två konkurrerande teoribildningar och granska deras generaliserbarhet och förklaringsvärde. I huvudsak används teorierna för att analysera tidrika och tidfattiga livsformers levnadsmönster i förhållande till självupplevd tid, multipla roller och stress. Tillsammans utgör de två rapporterna författarens licentiatavhandling. / This licentiate thesis is based on the empirical results published in Tid, pengar och sociala nätverk (Enokson 2005a), a study that examine the division of time and economic resources in a Swedish community. The purpose was to explore the living conditions of two groups in society: those who are established in the labour force that experience great demands on their efficiency and educational level and those who are unwanted and who do not have a natural place in the labour market. The study increases knowledge about those who live in time-rich and time-poor conditions and examines in which way these contrasts are the breeding ground for new patterns of inequality. The results of this study do not only exhibit the polarizing tendencies in terms of time and finance. The purpose is to explore if multiple social roles is a resource or a burden to time-rich and time-poor forms of life. By using the role strain theory and the role expansion theory on the time-rich and time-poor living conditions, the analyze shows that the scientific value of each theory depends on what form of life is investigated. Time-poor are living with a relatively high pace of life, with active stress cooping in flexible living conditions. The lack of time also have consequences in their social relations in a sense that conflicts and restricted patterns of behaviour not only appears in the working conditions, but also in the household and in the leisure time. In order to compensate, arrangements to engage the whole family in their work are being made as well as the consuming of household services and technical means to ease up the time-poor conditions. These results confirm the role strain theory. At the same time, people living under time-rich conditions expresses frustration due to the lack of social roles and social recognition. In this case, improved living conditions does not demand a restriction of social roles, rather an expansion to enhance a higher quality of life. A change not so easy to accomplish when time-rich forms of life have a hard time finding alternative social networks outside the labour market. Long time active stress cooping in too many roles without time to recover indicates a risk for ill-health, as well as passive stress cooping in few social roles. Such a wide platform of interpretation in role theory issues pose a possible risk in the sense that theoretical options can suit beforehand given goals. Due to the fact that a variation of roles in everyday life can be rewarding, a certain limit or level can be desirable in finding the balance of everyday life. None of the theoretical models shows us just that. I therefore suggest a theoretical development towards a holistic role context model that emphasize a diverse image of life at work, at home and in the leisure time. In that way we would be able to deepen the knowledge of the polarizing tendencies in time-rich and time-poor living conditions and discuss a balanced time budget as a question of welfare and well being, beyond traditional measures as economic growth and consumption.

Background Labour market policies in Sweden is a state responsibility. Even though the municipalitieshave created their own units for labour market issues. This has resulted in parallel systems,and the distribution of responsibility is in many ways unclear. Several studies within the topichave observed that the effects of the activation programs disposed by the municipalities aredifficult to study, dependent there is not enough comparable data. Therefore statistics is nowcollected by Sveriges kommuner och Landsting. Purpose The purpose of this study is to examine if the statistics that are available today can be used tomeasure the effects of labour market actions. Method The study is based on the theory about Governance as decentralization. The hypothesis is thatthe amount of money that the municipalities spend on labour market cations should affect theeffect. With effect means, in this study, that the participants reach work or studies. The studyis made on two Swedish municipalities, Robertsfors and Ljusnarsberg. Those municipalitiesare selected therefor they are the municipalities in Sweden that 2015 spent most and lessmoney on labour market actions. In an attempt to try if the statistics that are available todaycan be used, the study is using a quantitative method. Interviews with representatives from themunicipalities have also been made in order to explain choices in submitting of the statistics. Results The results show that the statistics that are available not can be held for true. Both from thecalculation example as from the interviews that is clear there are uncertainties with thestatistics. From the theory of Governance, this study comes to the conclusion thatdecentralization and standardization are extremes.