Denna studie syftar till att utveckla kunskap om utländskt utbildade farmaceuters lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot deras upplevelser av den svenska arbetsmarknaden. Detta är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och en förutsättning för en resursstark arbetsmarknad är att alla kompetenser tillvaratas. Med hjälp av sociokulturella perspektiv riktas särskild uppmärksamhet mot lärande som en aspekt av farmaceuternas upplevelser. Materialet består av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma apotekare som tidigare deltagit i Uppsala universitets kompletteringsutbildning för utländskt utbildade farmaceuter. Forskningsfrågorna som ställs är: I vilka avseenden skiljer sig den kunskap om apotekaryrket som behövs i Sverige från farmaceuternas hemländer? Vilka lärsituationer uppger farmaceuterna uppkommit i deras arbetsliv? samt vad i kompletteringsutbildningens utformande och innehåll anser farmaceuterna varit särskilt utmärkande? Några av de mer framträdande resultaten är att det som främst skiljer apotekaryrket i Sverige från informanternas hemländer är lagregleringen av yrket, att nya system och hjälpmedel upplevs som utmanande samt förekomsten av nedsättande kommentarer från både kunder och kollegor. Sammantaget kan sägas att informanternas lärande i huvudsak är relaterat till skillnader mellan å ena sidan svensk yrkes- och professionskultur och å andra sidan den kultur som varit bärande i deras ursprungsländer. / The purpose of this study is to expand knowledge about foreign educated pharmacists’ learning. More specifically, this study aims to look at their experiences of the Swedish labor market. To utilize all competences is essential in order to maintain a profitable labor market. Special attention is paid to the pharmacists’ experiences of learning, viewed from socio-cultural perspectives. The results of the study are based on four qualitative interviews with working pharmacists who have completed the complementary programme at Uppsala University for pharmacists with a foreign degree. This study focuses on the differences in the profession between Sweden and other cultures, what learning situations the pharmacists experience in their working life, and aspects of the complementary programme. The results show that the law regulation and working routines in Sweden are what mainly differs from the respondents home countries. Furthermore, they regularly meet customers who act offensive towards them. The essential aspect of the respondents learning seems to be to understanding the Swedish working culture, which differs from that of other cultures. Learning is context-dependent and, depending on how much this is understood, learning situations can become more or less adapted.

The purpose of this thesis was to investigate young adult workers' experience of having an insecure employment and whether it affects the employee's ability to establish themselves in society. The study is based on six qualitative interviews with young adults between the age of 20–30 years old. The young adult had a part time or temporary employment. These types of employment are classified as insecure employment in this study. The employee´s have harder to plan their future, privacy, working life and economics. The data material has been analyzed using different theoretical perspectives. These are flexible labor markets, precarious employment, shame model and self-identity theory. The results of the study show that insecure employment affects young adult workers in their daily lives and working life. The form of employment has shown in the interviewees that it affects the mental health by experience stress and concern for the future. The stress is primarily based on the planning of everyday life. We could see that well-being at the workplace was an important part of the interviewer's experience of good working conditions. Other consequences of insecure employment is that the economy becomes unpredictable as the workings days are in many case only short term planned without a promise of extended employment. There were also some positive effects of having an insecure employment. These positive consequences are not as obvious as the negative ones. / Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxna arbetstagares upplevelser av att inneha en osäker anställning och om det påverkar arbetstagarens möjligheter att etablera sig i samhället. Studien är kvalitativ och det har gjorts sex intervjuer med unga vuxna arbetstagare i åldern 20-30 år. De unga vuxna arbetstagarna ska ha en tidsbegränsad anställning i form av vikariatsanställning, deltidsanställning eller tidsbegränsad anställning. I denna studie har vi utgått ifrån att dessa anställningsformer är osäkra anställningar eftersom arbetstagarna har svårare att planera sin framtid och ekonomi samt sitt privatliv och arbetsliv. Datamaterialet har analyserats med hjälp av olika teoretiska perspektiv. Dessa är flexibel arbetsmarknad, prekär anställning, skam-modellen samt självidentitetsteori. Studiens slutsats är att osäkra anställningar påverkar unga vuxna arbetstagare i deras vardagsliv samt arbetsliv. Anställningsformen har visat sig påverka intervjupersonernas psykiska hälsa där de upplever stress och oro inför framtiden. Stressen grundar sig främst i svårigheten att planera vardagslivet. Vi kunde se att trivsel på arbetsplatsen var en viktig del för att intervjupersonen skulle må väl och vilja stanna kvar längre trots anställningsformen. Andra konsekvenser av att ha en osäker anställning är att ekonomin blir oförutsägbar eftersom arbetstagaren inte vet hur många timmar hen får ihop eller om anställningen kommer att förnyas. Det fanns även spår av positiva effekter av att inneha en osäker anställning. Dessa positiva konsekvenser framkommer dock inte lika tydligt som de negativa.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur man arbetar med att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden och vilka problem som kan uppstå. Problemformuleringen grundar sig i hur en enskild kommun ska kunna komma att lösa matchningen av en viss grupp av personer som står utanför arbetsmarknaden med företag på arbetsmarknaden. Personer med utländskbakgrund har det svårt att komma in på arbetsmarknaden trots att personal behövs inom olika yrkesgrupper. Det är in denna uppsats intressant att undersöka hur kommunen arbetar för att etablera dessa personer på arbetsmarknaden. Det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med personer inom tre olika områden. Resultatet delas upp i flera olika teman, bland dessa finns kategorierna ”validering”, ”språk och kompetens” samt de olika perspektiven ”arbetstagare” och ”arbetsgivare”. Resultatet visar på hur projektet som undersöks och socialförvaltningen arbetar med etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Resultatet har delats upp i tre delar utefter de informanter som varit med och vad som anses vara relevant för att besvara syftet. Ett genomgående tema som framkommer visar på att språk och kompetens betyder mycket för både arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom uppmärksammas validering av kompetens och hur detta fungerar i kommunen i empirin. Sammanfattningsvis beskrivs etableringsprocesser som råder, de problem som existerat på arbetsplatsen och vid rekrytering samt vikten av att ett samarbete mellan aktörer sker. Slutsatserna av resultatet är dels att varje enskild del i etableringen av denna grupp av människor är viktigt. Dels att det är ytterst viktigt att kunna tillämpa helhetsperspektivet när delproblem uppstår. / The purpose of the essay is to describe how the municipality of Luleå works to integrate people with foreign backgrounds in the labor market and why. The problem formulation is based on establishing persons with foreign background in the labor market in the municipality of Luleå. This group of people has difficulties entering the labor market despite this. It is in this essay interesting to examine how the municipality works to establish these people in the labor market. The empirical material is collected through four qualitative interviews with adult people in three different areas. The essay results in several different categorizations, among which are the categories "validation", "language and competence" and the different perspectives "workers" and "employers". The results show how the project under investigation and social administration works with the establishment of new arrivals in the labor market. The result has been divided into three parts, according to the informants and what is considered relevant to answer the purpose. A comprehensive theme that appears shows that languages and competences mean a lot to both employers and employees. In addition, the validation of competence is recognized and how this works in the municipality and in the social administration. In summary, the establishment processes that prevail, the problems in the workplace and recruitment and the importance of cooperation between actors are described. The conclusion of the result is that each individual part of the establishment of this group of people is important, and that it is extremely important to be able to apply the holistic approach when some problems arise.

Sveriges har en könssegregerade arbetsmarknad där kvinnor och män arbetar inom olika yrken och branscher. Enligt tidigare studier innehåller jobbannonser flera agentiska (manliga) adjektiv och färre kommunala (kvinnliga) vilket påverkar kvinnors uppfattning av organisationer negativt och delvis bidrar till att kvinnor fortsätter söka sig till kvinnodominerade yrken. Kvinnor har dessutom tidigare visat lägre tilltro till sin förmåga (self- efficacy) generellt, i karriären och för stereotypiskt manliga yrken, jämfört med stereotypiskt kvinnliga. Syftet med studien var att undersöka hur könsstereotypiskt språk (agentiskt och kommunalt) påverkar kvinnor och mäns uppfattning av en organisation vad gäller attraktivitet och samhörighet. Studien syftade även till att jämföra nivåer av self-efficacy i ett försök att förstå varför effekterna av språk tidigare varit större för kvinnor än män. Deltagarna (n=170, varav 155 identifierade sig som ’hon’ och 55 som ’han’) randomiserades att läsa en av två betingelser i form av organisationsbeskrivningar via en webbenkät. Huvudfynden i studien visade att kommunalt språk hade positiva effekter och att agentiskt språk hade negativa effekter vad gäller organisationens attraktivitet och förväntad samhörighet, både för kvinnor och män. För mäns del motsäger det tidigare studiers resultat. Ytterligare huvudfynd visade att kvinnor hade lägre self- efficacy för stereotypiskt manliga yrken (STEM) jämfört med män. Resultaten i studien belyser språkets betydelse för att attrahera kvinnor till stereotypiskt manliga yrken och vikten av att stärka kvinnors self-efficacy för stereotypiskt manliga yrken för att motverka en könssegregerad arbetsmarknad. Framtida studier föreslås inkludera icke-binära samt queerpersoner för ytterligare inkludering samt undersöka self-efficacy som medierande variabel för attraktivitet och samhörighet.

Immigration har länge varit ett fenomen som förekommer runt om i världen. Trots att det är vanligt förekommande, betyder det inte att alla lyckas anpassa sig i sitt nya värdland. Värdländerna vidtar åtgärder för att dessa ska lyckas integrera sig både i värdlandets samhälle men även integrera sig på arbetsmarknaden. Trots detta förekommer det att migranterna istället väljer andra strategier för att lyckas integrera sig. Dessa är bland annat formella och informella metoder. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och beskriva de olika strategier som migranterna nyttjar för att lyckas integrera sig på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen har två frågeställningar vilket följer; hur har migranterna gått tillväga för att integrera sig på den svenska arbetsmarknaden? och vilka skillnader finns det mellan migranternas tillvägagångssätt beroende på om de är anställda eller egenföretagande? Till undersökningens hjälp har två väsentliga teoretiker varit nyttiga för fenomenets problematik. Gordon (1964) och Diaz (1993) har bägge två utvecklat integrationsmodeller för vad en migrant behöver uppnå för att lyckas integrera sig både i värdlandets samhälle men även på arbetsmarknaden. Studien har varit en komparativ studie där två urvalsgrupper har undersökts och jämförts, anställda gentemot egenföretagare. Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod med en fenomenologisk inriktning och därmed har respondenternas perspektiv varit viktigt att beakta. Undersökningens resultat visar på att det inte fanns några markanta skillnader mellan de två urvalsgrupperna, utan deras strategier på arbetsmarknaden har varit relativt lika. En trend bland respondenterna har varit att använda sig av den informella metoden, vilket syftar på använda sig av kontakter från sitt sociala nätverk. Det sociala nätverket har varit ett väsentligt verktyg både för de anställda men även egenföretagarna. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att det är svårt att lyckas integrera sig till värdlandets samhälle men att lyckas integrera sig på arbetsmarknaden är lättare med hjälp av rätt verktyg. Den informella metoden som har varit mer förekommande bland migranterna, valdes av dessa eftersom den var mer lättillgänglig till skillnad från den formella metoden. Tidigare forskning ger vid handen att den informella metoden ofta väljs beroende på diskriminering på arbetsmarknaden. Till skillnad från tidigare forskning visar dock inte denna studie på någon tydlig koppling mellan diskriminering och migranternas val av metoder.

Arbetet är en intervjustudie med kompletterande dokumentstudie som syftar på att utforska och belysa beteendevetares kompetenser och upplevelse av arbetsmarknaden. Examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet Sundsvall/Härnösand, som innehar anställning, intervjuas för att skapa en bild av deras upplevelser av utbildning, kompetenser och arbetsmarknaden. Dokumentstudie av lärosätets utbildningsplaner och urval av relevanta kursplaner sker för att skapa komparativa data, samt för att utforska lärosätets kommunikation gällande programmet.Resultatet visar att de examinerade studenterna upplever en växande efterfrågan av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare beskriver de examinerade studenterna en rad komplexa kompetenser som de upplever att de erhållit från utbildningen. Som avslutande belysningspunkt ifrågasätts det om det finns någon reell separation mellan att uppleva sig som bildad eller anställningsbar. I fallet beteendevetare som erhållit examen från Mittuniversitet finns det ingen upplevd skillnad mellan att vara bildad eller anställningsbar, då de tillfrågade individerna upplever sig själva som bildade och anställningsbara. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

<p>Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft. Resultatet visar att kommuner behöver fördela rätt kompetens till rätt kommun samt att invandrade akademiker behöver hjälp med kontakter med arbetsgivare. Processen att få ett arbete behöver gå snabbare för att invandrade akademiker inte ska tappa motivation.</p> / <p> </p><p>This thesis explains how academically educated immigrants in Söderhamn, Sweden, have experienced a course aiming to help them enter the Swedish job market. It gives these academically educated immigrants' views on how they can get a job in Sweden. It is difficult for academically educated immigrants to get work in Sweden equivalent to their education. The method used has been semi-structured interviews with four immigrants with academic educations. The result shows that the course gave information about how to apply for a job in Sweden and how the Swedish job market works, contact with Swedish employers and training in speaking Swedish. The result also shows that there is a need for technical language courses in Swedish that gives immigrants the terminology needed to be able to practice their professions in Sweden.  In addition there is a need for financial support to be able to study Swedish at high levels. This result corresponds with the view of Svenskt Näringsliv: There is a lack of effective Swedish courses in Sweden which makes it impossible to make use of highly educated people that move here. Furthermore the result shows that communities in Sweden need to have a better communication and place people with competence to the appropriate community. Finally academically educated immigrants need help in contacting Swedish employers. The process to get a job in Sweden must be quicker or they may lose their motivation to find work in Sweden.</p>

<p>Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.</p>

<p>Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering.</p><p>En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas. Ett sätt att ändra den normen och vidga vad som anses som normalt är att även privata företag ser människor med koncentrationssvårigheter som en tillgång. Alltför många kreativa idéer, uppfinningar och problemlösningar förloras annars. Att ta till vara dessa människors förmåga är till fördel för såväl individen, näringslivet som samhället.</p>

<p>I arbetslivet har omfattande förändringar ägt rum, vilket har inneburit hårdare villkor för alla men kanske särskilt för dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats är en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av människor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förståelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmänhet, samt deras förhållande till arbetslivet i synnerhet.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ studie grundad på djupgående intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens båda handledare. Slutsatserna av vår studie bygger på analyser av dessa</p><p>intervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit är att deltagandet i Solakoop är för kooperatörerna synonymt med ”det goda arbetet” och har givit dem ökat självförtroende,</p><p>initiativförmåga och ansvarskänsla. Dock uppbär kooperatörerna ersättning via socialförsäkringssystemet, vilket har flera negativa konsekvenser för den enskilde. Vidare har vi sett att de av Jahoda (1982) identifierade latenta bieffekterna av arbete är särskilt viktiga för människor med psykisk ohälsa och att samtliga uppfylls i det sociala arbetskooperativet, samt att arbetet i det sociala arbetskooperativet har en rehabiliterande effekt på kooperatörernas psykiska välbefinnande och deras sjukdom. Vi har även dragit</p><p>slutsatsen att arbetet i det sociala arbetskooperativet har fört kooperatörerna närmare den öppna arbetsmarknaden.</p> / <p>Within working life, large-scale changes have taken place which have implied rougher conditions for everyone, particularly for those that are excluded from the labour market for differrent reasons. This paper is a case study of a social enterprise run by people with a mental health handicap. The aim of this study is to gain understanding and knowledge about what the social enterprise has meant for the co-operative’s participants, for their situations in life in general and, more specific, their relationship to working life.</p><p>We have made a qualitative study based on in-depth interviews with six participants and the two guiding mentors of the business. The conclusions of our study are based on analyses of the interviews. The first, and possibly the most important, conclusion we have drawn is that participating in Solakoop has given the co-operators a higher level of self-esteem, power of initiative and sense of responsibility. Dependence on sickness benefits and/or allowances,</p><p>however, produces large negative consequences for individuals.</p><p>Furthermore we have seen that the latent by-products of work, as described by Jahoda, are of particular importance for individuals with mental health handicaps and that all of them are</p><p>accomplished in the social enterprise. We have also come to the conclusion that work in the social enterprise has a rehabilitating effect on the participants’ mental well-being and their</p><p>diseases. Finally we have drawn the conclusion that working in the social enterprise has brought the co-operators closer to the open labour market.</p>