Syftet med studien är att undersöka den skriftliga reflektionens möjligheter och dilemman för lärande i bildämnet hos tre utbildade bildlärare på högstadiet, utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens frågeställningar är: Vilka möjligheter ser bildläraren att den skriftliga reflektionen gör för elevens lärande i bildämnet samt vilka dilemman ser bildläraren att den skriftliga reflektionen medför? Halvstrukturerad intervjumetod användes för insamling av empiri. Intervjuerna transkriberades, analyserades och bearbetades enligt den hermeneutiska tema analysmetoden. För att underlätta bearbetning och transkribering av insamlad empiri nyttjades elektronisk ljudupptagning i form av mobiltelefon under samtliga intervjutillfällen. Analys och bearbetning av insamlad empiri enligt den hermeneutiska tema analysmetoden visade på huvudsaklig samstämmighet hos merparten av informanterna kring att den skriftliga reflektionen är betydande för elevernas lärande utifrån flera perspektiv. Insamlad empiri, vilket analyserades och bearbetades enligt den hermeneutiska tema analysmetoden, visade att den skriftliga reflektionen fungerar som möjlighet till att processa och reflektera kring kunskap samt skapar möjlighet för enskild dialog. Insamlad empiri visade även på flertalet dilemman som tillämpningen av den skriftliga reflektionen för med sig, bland annat tidsaspekten och arbetsbelastningen. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av betydelsefulla och bärande begrepp vilket belyses i teoriavsnittet. Resultatet visade på att den skriftliga reflektionen har både möjligheter och dilemman vilket påverkar hur ofta den tillämpas i bildundervisningen. Resultatet visade att det främsta dilemmat med den skriftliga reflektionen är dess tidsåtgång vilket inte alltid är till läraren eller elevernas fördel vad gäller arbetsbelastning och stress. Resultatet visade dock att den skriftliga reflektionens möjligheter överväger dess dilemma då den skriftliga reflektionen möjliggör och bidrar för reflektion och enskild dialog samt till lärarens utveckling av sin undervisning.

The aim of this thesis is to deepen our knowledge of librarians' experiences of working with projects. Focus is on the characteristics of successful projects implemented in public libraries and how they are assimilated into the regular and ordinary activities of the library. A grounded theory approach is adopted and complemented with theory on learning and change in organizations and from new public management. The study is based on semi-structured qualitative interviews with five librarians. The result reveals that librarians enjoy working in projects. The possibility of being able to develop new teaching tools, create new relationships and to form new network alliances between library, schools, associations and the business community increase the librarians' motivation to initiate new projects. Successful projects are defined by number of participants, cost efficiency, the opportunity to create new knowledge. Project inclusion in regular programs in libraries usually an objective and is likely to be pre-planned in advance.

Denna kunskapsöversikt tar del av 8 utvalda källor för att ta reda på vad forskningen säger om de olika didaktiska metoder som används för att arbeta förebyggande mot dyslexi samt inkludera eleverna i samhällskunskapsundervisning. Resultatet av kunskapsöversikten är att genom att arbeta förebyggande med olika didaktiska metoder samt digitala hjälpmedel mot de läs och skrivsvårigheter som dyslektiker besitter, kan man motverka att elever som ligger i riskzonen för dessa läs och skrivsvårigheter utvecklar dessa förmågor, samt att elever som redan har läs och skrivsvårigheter med hjälp av de olika metoder denna kunskapsöversikten tar del av avsevärt kan förbättra sina förmågor gällande läs och skrivförståelse. Något som många källor hade gemensamt under denna studie, var att oavsett vilka didaktiska val man som lärare gör för att främja elevers läs och skrivförståelse eller vilka metoder man använder sig av för att inkludera dessa elever i ordinarie undervisning blir resultaten bättre desto tidigare man börjar.

This master thesis aims to develop a method to calculate the climate impact of installations in buildings renovation projects. For climate impact of installation in new constructions there are standardized values available, but these are not applicable to renovations projects. This study identifies several knowledge gaps that complicates climate calculations for installations. These gaps include the lack of established methods for calculation of the climate impact of installations in renovation projects and the absence of climate data for installations. If climate data are available for installations, the data are primarily not adapted to the Swedish market.  This study develops a method based on LCA, SS - EN15978:2011, to calculate climate impact of modules A1-A5.1, applies the proposed method to a case study, Blåsippan, and examines the potential of reusing lightning fixtures. The study demonstrates that it is possible to calculate the climate impact of installations. In early phases it is beneficial to have an economic calculation as basis and use generic data. When more detailed information is available specific data should be used. The challenge lies in matching a specific product with climate data. Therefore, it is necessary to relay on generic climate data and similar environmental product declaration to perform calculations.  In the case study of Blåsippan, a university building undergoing renovation, the climate impact of new installations was calculated to 61 100 kg CO2e for A1-A5.1.  The climate impact divided on gross floor area is 9.54 kg CO2e/m2 GFA for A1-A5.1. Lightning fixtures has the highest climate impact. To decrease their climate impact, it is possible to recondition 86 lightning fixtures from Blåsippan and it is recommended to use recondition of lightnings fixtures in Blåsippan as a pilot study. According to this study, it will decrease their climate impact by 341 kg CO2e but due to the small number of lightning fixtures the reconditioning is not economically profitable.

This study aims to investigate job coachers’ view of their work with clients as well as the process of knowledge transfer between coach and client. Seven semi-structured interviews have been performed with both private and public companies. Job coaching is a relatively newly established profession within the Swedish labour market and was introduced in Sweden 2008. Job coaches work with supporting individuals, managers and organizations. The relationship between coach and client is built on trust between the two parties, something that was recurring in the stories of the job coaches concerning their coaching task. This study is analysed through of a socio-cultural perspective, which we will immerse ourselves in four models: the sociocultural perspective on learning, situated learning, learning theory of David Kolb's experiential learning and Co-Active Coaching model of listening.   The conclusions that we have come to are that job coachning is a modern profession where the coaches require more qualities than can be retrieved from an education. Job coaches are expected not only to have great industry insight, but they also need to possess personal characteristics in order to coach the jobseekers. / Denna studie ämnar undersöka jobbcoachers syn på sitt klientarbete och hur lärprocessen sker i relationen mellan coach och klient. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med jobbcoacher från både privata och kommunala företag. Jobbcoachning är ett relativt nyetablerat yrke inom den svenska arbetsmarknaden och introducerades i Sverige år 2008. Jobbcoacher arbetar med att stödja enskilda individer, chefer och organisationer. Relationen mellan coach och klient bygger på att det finns ett förtroende och tillit mellan båda parter och är något som varit återkommande i jobbcoachernas berättelse om sitt coachninguppdrag.   Denna studie analyseras genom utifrån ett sociokulturellt perspektiv, varav vi kommer fördjupa oss i fyra modeller: Sociokulturellt perspektiv på lärande, situerat lärande, David Kolbs lärteori om erfarenhetsbaserat lärande och Co-Active Coachning modellen om lyssnande. De slutsatser vi har kommit fram till är att jobbcoachning är ett modernt yrke som kräver fler egenskaper hos coachen än vad en utbildning kan ge. Jobbcoacher förväntas inte bara ha en stor branschkännedom utan även personliga egenskaper för att coacha den arbetssökande.

<p>Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd.</p><p>Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta.</p><p>Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd.</p><p>I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier.</p><p>Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet.</p><p>Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet.</p><p>Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS.</p><p>Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd. Då ensamt arbete med programmet tar mer tid och engagemang är samarbete att föredra. Förutsatt att ett samarbete finns är det troligt att studie- och yrkesvägledare både kan tillföra mycket och själva tjäna på ett sådant samarbete.</p><p>Resultatet av studien kan vara till nytta för studie- och yrkesvägledare på gymnasium, särgymnasium och arbetsförmedlingar, samt för kommuner och för övriga yrkesgrupper som arbetar med ungdomar i behov av särskilt stöd.</p>

<p>Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod på en skola i mellersta norrland. Resultatet visar att pedagogerna har en rad olika motiv för att inte använda grupparbete som arbetsmetod. Motiven som presenteras är bland annat gruppsammansättningens komplexitet, kunskap kring arbetsmetoden och organisatoriska förutsättningar inom skolan. Pedagogernas motiv för att använda grupparbete är utifrån ett elevperspektiv, där bland annat elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling är i fokus. Utifrån pedagogernas uppfattningar visar studien att grupparbete som arbetsmetod kan vara komlpext och att det är många faktorer som måste tas i beaktning för att ett grupparbete skall fungera.</p>

<p>The aim of this study is to examine the understanding, preschool teachers, have about their work related to energy conversion in the human body. Through individual interviews, answers have been sought to the following questions: What do the preschool teachers believe they need to know about the link between food and energy? What are the different methods preschool teachers use to workwith the area of energy conversion in the human body?</p><p>The results show that preschool teachers have knowledge in terms of food and its nutrients as an energy source for the body to cope with. However the more thorough and detailed questions become all the more uncertainty there is about the topic. Preschool teachers on their own initiative do bring up the topic with the children and begin conversations as well as ask questions, perform experiments and demonstrations. However, there is still a demand for further education in this topic among preschool teachers, as well as requests on advice and ideas on how to work with children around the body’s energy.</p><p>It is important that preschool teachers raise the subject with the children at an early age, in order to create awareness, understanding and interest in the children’s mind. With the children becoming older, also their understanding develops. This drives the importance of the preschool teachers’ performance and commitment in order to obtain meaningful work.</p><p>Keywords: knowledge, work methods, interest, further education.</p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna i förskolan har kring sitt arbete med energiomsättningen i kroppen. Genom individuella intervjuer har svar sökts på följande frågor; Vad anser sig pedagogerna behöva kunna kring kopplingen mellan mat och energi? Vilka olika metoder använder pedagogerna sig utav för att arbeta med energiomsättningen i kroppen?</p><p>Resultatet visar på att pedagogerna har kunskap vad gäller maten och dess näringsämnen som energikälla för att kroppen ska orka med. Ju mer ingående och detaljerade frågorna blir desto mer osäkerhet finns det kring ämnet. På eget initiativ tar pedagogerna upp ämnet med barnen och inleder samtal, ställer frågor, utför experiment och demonstrationer. Dock finns önskemål kring fortbildning i ämnet hos pedagogerna, liksom önskemål kring tips och idéer på hur man kan arbeta med barnen kring kroppens energi.</p><p>Att pedagogerna tar upp ämnet med barnen redan i tidig ålder är betydelsefullt för att skapa medvetenhet och intresse. Med stigande ålder skapas även förståelse hos barnet. Pedagogernas insatser liksom engagemang och kunnande är betydelsefulla för ett givande arbete.</p><p>Nyckelord: kunskap, arbetsmetod, intresse, fortbildning.</p>

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod på en skola i mellersta norrland. Resultatet visar att pedagogerna har en rad olika motiv för att inte använda grupparbete som arbetsmetod. Motiven som presenteras är bland annat gruppsammansättningens komplexitet, kunskap kring arbetsmetoden och organisatoriska förutsättningar inom skolan. Pedagogernas motiv för att använda grupparbete är utifrån ett elevperspektiv, där bland annat elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling är i fokus. Utifrån pedagogernas uppfattningar visar studien att grupparbete som arbetsmetod kan vara komlpext och att det är många faktorer som måste tas i beaktning för att ett grupparbete skall fungera.

Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd. Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta. Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd. I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier. Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet. Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet. Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS. Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd. Då ensamt arbete med programmet tar mer tid och engagemang är samarbete att föredra. Förutsatt att ett samarbete finns är det troligt att studie- och yrkesvägledare både kan tillföra mycket och själva tjäna på ett sådant samarbete. Resultatet av studien kan vara till nytta för studie- och yrkesvägledare på gymnasium, särgymnasium och arbetsförmedlingar, samt för kommuner och för övriga yrkesgrupper som arbetar med ungdomar i behov av särskilt stöd.