Sammanfattning/AbstractElever med språkliga svårigheter utgör en sammansatt och svårdiagnostiserad grupp. En språkstörning får konsekvenser för tankeutveckling, minne, lärande och läsförståelse. Det finns ett behov hos lärare att nå en större medvetenhet och en djupare förståelse för hur funktionsnedsättningen påverkar skolsituationen och vilka arbetsätt och arbetsmetoder, som kan vara motiverande och effektiva för elever med språkstörning.Syftet med studien är att belysa hur lärare till en elev med generell språkstörning och verbal dyspraxi och eleven själv upplever möjligheter och hinder i olika skolsituationer. Studien vill också lyfta fram de faktorer, som anses betydelsefulla för kunskapsutveckling och social gemenskap. •Vilka arbetssätt och arbetsformer upplevs som positiva och motiverande av en elev med språkstörning och verbal dyspraxi?•Hur upplever två lärare sin yrkesroll och användandet av olika arbetssätt och arbetsformer?•Vilka dilemman och hinder visas och i så fall på vilket sätt?Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Lärandet sker i interaktion med andra människor. Språk och aktivitet är lärandets grund. I ett livsperspektiv har språket och förmågan till kommunikation en djup dimension. Hur man mår, det vill säga känslor och attityder, den egna motivationen och engagemang är enligt eleven viktigt för att lära och utveckla språket. Lärandet i skolan påverkas av den sociala och språkliga miljön. En språkstörning är ett komplicerat samspel mellan individuella svårigheter och de sociala sammanhang som eleven deltar i. Studien är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom en metodtriangulering. Trianguleringen innebär sex observationer av olika lektionstillfällen, sex chattsamtal med en högstadieelev med generell språkstörning och verbal dyspraxi samt sex chattsamtal med två av elevens lärare. Vid observationerna användes ett observationsprotokoll och vid chattsamtalen tre inledningsfrågor, som följdes upp av öppna följdfrågor.Kontexten eller omgivningsfaktorerna, det vill säga den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen har en avgörande betydelse för hur elever med språk- och talproblem har förutsättningar för att lyckas. En anpassning till den aktuella situationen måste alltid göras. Som lärare gäller det att finna gynnsamma sätt att förebygga de situationer, som är särskilt belastande för eleven. Den egna motivationen och möjlighet till delaktighet är de starkaste drivkrafterna för språklig utveckling. En språklig sårbarhet innebär ett kontinuerligt behov av stöd för att utveckla sin metakognitiva förmåga. De största hindren för att lyckas är ett svagt arbetsminne och att missförstånd lätt uppstår.Om inte språk och kommunikation fungerar, ställs människan utanför samhällets delaktighet och gemenskap. Lärare måste ha en kunskap och en djup förståelse för vilka konsekvenser en språk- och talstörning får i skolsituationen, för att kunna anpassa undervisningen och motverka risken för utanförskap.I arbetet med språkligt sårbara elever är yrkesrollen och relationsarbetet av stor betydelse. Specialläraren ska vara en länk till övriga lärare och stöd och hjälp vid upprättandet av åtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå. En viktig uppgift är att ge omgivningen förståelse för elevens helhetssituation.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några matematiklärare har påverkats av läroplansbytet mellan Lpo 94 och Lgr 11. Hur har deras profession påverkats av detta byte samt deras attityder till läroplaner rent allmänt? Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur fyra matematiklärare på två olika skolor har påverkats. Detta har sedan analyserats med hjälp av skillnader i läro- och kursplaner samt en begreppsapparat som vi tagit fram genom relevant litteratur, främst Göran Lindes läroplansteori. Vårt resultat visar att läroplanen till viss del inverkar på lärarnas val av metoder och bedömning men man önskar fortfarande en tydligare konkretisering av lärarnas uppdrag och vad undervisningen ska innehålla. Lärarna fortsätter även till stor del att bedriva deras undervisning i samma spår som tidigare. För att förändra detta bör varje lärare ges tid till att tolka och analysera läroplanen mer djupgående för att den ska ha en större inverkan på deras profession.

Detta är en kvalitativ studie där jag intervjuat fyra legitimerade svensklärare i gymnasiet där syftet har varit att undersöka och analysera svensklärares uppfattning och erfarenheter kring hur det digitala arbetssättet i skolan påverkat elevernas skrivkunskaper och vad det finns för skillnader mellan handskrift och digitalt skrivande. Resultatet visar att informanterna märker att elevernas skrivkunskaper blir påverkade när de skriver med hjälp av digitala skrivverktyg, dels genom att eleverna enklare kan fuska nu när det finns olika chatrobotar som skriver texter åt eleverna. Att eleverna enklare kan ta del av olika digitala hjälpmedel, exempelvis rättstavningsprogrammet. Även att elevernas texter blir tydligare och mer strukturerad eftersom handskrift försvinner och lärarna behöver inte tyda meningsbyggnader och handstilar längre. Informanterna väljer dock att fortsätta använda sig av de digitala skrivverktygen som arbetsmetod eftersom det inte finns tillräckligt med material för undervisning med handskrift, och att det sparar tid, förutom några av informanterna som använder handskrift vid momentet grammatik för att säkerställa elevernas grammatiska kunskaper utan hjälp av digitala skrivverktyg såsom rättstavningsprogram.

<p>Vilket arbetssätt har den svenska styrkan i Afghanistan, specifikt i PRT Mazar-e-Sharif, i förhållande till arbetsmetoderna minimum force och show of force? Har det skett någon förändring i arbetssättet mellan 2006/07 och 2009/10? Vad kan en eventuell förändring bero på och kan man se någon inriktning för framtiden? Genom en jämförande fallstudie skall uppsatsen analysera hur den svenska styrkan i Afghanistan förhöll sig till arbetssätten minimum force och show of force vid två olika tidsperioder. Genom att analysera två tidsperioder kan man komma fram till om en förändring i arbetssätt skett samt undersöka anledningarna till den. Resultatet av analysen visar att under åren 2006/07 arbetade svenskarna i mångt och mycket efter metoden minimum force genom användandet av lätta fordon och små patruller. Under 2009/10 har dock en förskjutning mot arbetssättet show of force upptäckts genom införandet av tyngre fordon och fler vapensystem. Anledningarna beror på en förändrad taktik samt utökat samarbete med afghanskastyrkor vilket ökar hot- och risknivån och således ställer större krav på tyngre materiel med mer skydd och eldkraft. Framtiden visar inte på någon tillbakagång mot den brittiska metoden minimumforce.</p> / <p>Which approach does the Swedish force in Afghanistan, especially in the PRT Mazar-e-Sharif, use in relation to the methods minimum force and show of force? Has there been any change in approach between 2006/07 and 2009/10? What are the motives for an eventual change and can you see some indications in the future?Through a comparative case study the essay will analyze how the Swedish forces in Afghanistan worked in relation to the two approaches minimum force and show of force at two different time periods. By analyzing two time periods an eventual change in approach can be obtained and motives for it can be investigated. The results of the analysis show that during the years 2006/07 Swedish forces, in many aspects, used the method minimum force through the use of light vehicles and small patrols. During 2009/10, however, a shift in approach towards show of force is detected through the introduction of heavier vehicles and more weapons system. Motives for a change are believed to be in tactics and enhanced cooperation with Afghan forces, which increases the threat and risk level and thus increases the demands on heavier equipment with more protection and firepower. The future does not show any decline against the British method of minimum force.</p>

Vilket arbetssätt har den svenska styrkan i Afghanistan, specifikt i PRT Mazar-e-Sharif, i förhållande till arbetsmetoderna minimum force och show of force? Har det skett någon förändring i arbetssättet mellan 2006/07 och 2009/10? Vad kan en eventuell förändring bero på och kan man se någon inriktning för framtiden? Genom en jämförande fallstudie skall uppsatsen analysera hur den svenska styrkan i Afghanistan förhöll sig till arbetssätten minimum force och show of force vid två olika tidsperioder. Genom att analysera två tidsperioder kan man komma fram till om en förändring i arbetssätt skett samt undersöka anledningarna till den. Resultatet av analysen visar att under åren 2006/07 arbetade svenskarna i mångt och mycket efter metoden minimum force genom användandet av lätta fordon och små patruller. Under 2009/10 har dock en förskjutning mot arbetssättet show of force upptäckts genom införandet av tyngre fordon och fler vapensystem. Anledningarna beror på en förändrad taktik samt utökat samarbete med afghanskastyrkor vilket ökar hot- och risknivån och således ställer större krav på tyngre materiel med mer skydd och eldkraft. Framtiden visar inte på någon tillbakagång mot den brittiska metoden minimumforce. / Which approach does the Swedish force in Afghanistan, especially in the PRT Mazar-e-Sharif, use in relation to the methods minimum force and show of force? Has there been any change in approach between 2006/07 and 2009/10? What are the motives for an eventual change and can you see some indications in the future?Through a comparative case study the essay will analyze how the Swedish forces in Afghanistan worked in relation to the two approaches minimum force and show of force at two different time periods. By analyzing two time periods an eventual change in approach can be obtained and motives for it can be investigated. The results of the analysis show that during the years 2006/07 Swedish forces, in many aspects, used the method minimum force through the use of light vehicles and small patrols. During 2009/10, however, a shift in approach towards show of force is detected through the introduction of heavier vehicles and more weapons system. Motives for a change are believed to be in tactics and enhanced cooperation with Afghan forces, which increases the threat and risk level and thus increases the demands on heavier equipment with more protection and firepower. The future does not show any decline against the British method of minimum force.

Syftet med studien har varit att undersöka medarbetarnas upplevelse av reflektion som arbetsmetod. Urvalet för studien har bestått av 16 medarbetare (kvinnor mellan 25-55 år) från fyra särskilda boende inom äldreomsorgen som regelbundet arbetar med reflektion som arbetsmetod. Metoden för studien har varit av kvalitativ karaktär som har inspirerats av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. Den empiri som samlats in har bestått av 16 bandade individuella semistrukturerade intervjuer. Frågorna som ställts har varit öppna för att ge respondenterna möjlighet till att utveckla sina synpunkter och tankar samt ge studien ett djup. Alla 16 intervjuer har sedan transkriberats och analyserats för att komma fram till ett resultat. Den teoretiska referensramen för denna studie innefattar litteratur och tidigare forskning om reflektionens betydelse för lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. I resultatet har tre övergripande teman framträtt; Lärande, Professionellt förhållningssätt och Kultur. Dessa teman sammanfattar de kategorier som har kommit fram i studien. Studien visar att reflektion som arbetsmetod ger arbetsgruppen en bättre samhörighet där de lär av varandra samt att de får ett respektfullt förhållningssätt gentemot varandra. För den enskilde personen ger metoden en större självinsikt, en bättre kommunikationsförmåga samt en ökad kompetens. Slutsatsen av studien visar att den reflekterande arbetsmetoden kan betraktas som arbetsredskap som lägger grund för ett gemensamt lärande där medarbetarna får möjlighet till att utveckla såväl omsorgsarbetet som de gemensamma värderingarna för att kunna stärka och utveckla kvalitén av vård och omsorg. / The aim of the study was to investigate the employees' experience of reflection as a work method. The sample for the study consisted of 16 employees (women aged 25-55 years) from four special housing care of the elderly who regularly work with the reflection as a work method. The methodology for this study was qualitative in nature, inspired by a phenomenological approach. The empirical data collected consisted of 16 banded individual semi-structured interviews. The asked questions have been open to give the respondents the opportunity to develop their views and thoughts and to give the study a depth. All 16 interviews were then transcribed and analyzed to arrive a result. The theoretical framework for this study includes literature and previous research about the importance of reflection for learning and skills development in the workplace. The result has three overarching themes emerged; Learning, professionally approach and Culture. These themes summarize the categories that have emerged in the study. The study shows that reflection as a work method provides the group with a better fellowship where they learn from each other and a respectful attitude towards each other. For the individual person, the method gives greater self-insight, improved communication skills and increased competence. The conclusion of the study show that the reflective work method can be considered as a tool that lays the foundation for a common learning where employees have the opportunity to develop both elderly care as common values in order to strengthen and develop the quality of health care.

Det ställs högra krav på små till medelstora IT-företag vad gäller arbetsprocesser och tillämpning av agil arbetsmetod. Syftet med denna studie är att undersöka användningen av DevOps-tjänsterna Jira och Azure DevOps vid tillämpning av agila arbetsmetoder i små till medelstora IT-företag enligt företagens egna erfarenheter och upplevelser. Intervjuer har gjorts med två IT-företag som tillämpar en agil arbetsprocess tillsammans med DevOps-tjänsterna Jira respektive Azure DevOps. Slutsatserna är att DevOps-tjänsterna bidrar med struktur, översikt, diagnostik och är bidragande vid kommunikation. Båda IT-företagen själva säger att de rekommenderar sin respektive DevOps-tjänst och det finns många sätt som tjänsterna kan bidra till den agila processen på.

Studien undersöker hur lärare anpassar sina ledarstilar och arbetsmetoder för att främja motivation hos elever på högstadiet. Vi undersöker hur lärare anpassar sig till olika situationer där miljö, deras egen ledarstil och olika händelser i undervisningen påverkar lärarens anpassning. Vår frågeställning har varit: Vilka anpassningar gör idrottslärare i idrott och hälsa för att främja högstadieelevers motivation? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ studie där 5 lärare intervjuas och observeras där. Den tidigare forskningen fann vi genom databaserna Libsearch via EBSCO. Vår forskning har utgått från Mosstons teori och ledarstilarna auktoritär, demokratisk, låt-gå och situationsanpassad ledarstil för att förstå hur olika anpassningar görs baserat på om undervisningen är mer lärarstyrd eller elevcentrerad. Resultatet nådde fram till att lärare ständigt behöver anpassningar på grupp och individnivå för att främja elevers motivation utifrån olika situationer. Resultatet visade även att för att lärare ska kunna göra dessa anpassningar behöver de bygga relationella band med eleverna.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara.

Unemployment and long term unemployment is a reality for a large number of people in Sweden. This may be the result of structural changes in the labor market, but involves a wide range of issues. Along with other actors, the social services are obliged to support the long term unemployed to find a job. The aim of this study was to describe and analyze the work done by social workers towards the long term unemployed, 25-49 years old, in two municipalities. We performed altogether six qualitative interviews. In each municipality we selected two social workers and the head of the work unit. The interviews were recorded and transcribed. We used a social constructionist perspective and organizational theory for the analysis. Results show that the social workers believe that they have almost twice as many clients as they can handle with a good quality in social work. We also present, in the study that a considerable coordination with other units of the social services and other authorities is taking place, but that the social workers are partly negative towards its functioning.