Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapliga artiklar som hanterar vår frågeställning: “Vilket samband finns det mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter?”. För att få fram artiklar har sökningar gjorts på databaserna ERIC och SwePub. I dessa databaser har sökord kombinerats för att få fram vetenskapliga artiklar som besvarar frågeställningen. Artiklar har även hittats genom att använda sig av artiklars referenser, en så kallad kedjesökning. Sju källor valdes ut till denna översikt. Litteraturstudiens resultat visar att gemensamma bakomliggande faktorer kan påverka båda svårigheterna samtidigt och att den fonologiska medvetenheten är en stor bidragande orsak till varför elever med dyslexi har svårigheter i matematik. Svårigheterna som eleverna med läs-och skrivsvårigheter påvisar är deras brist i att förstå och tolka texter inom matematiken.

Arbetsminne och flertalet exekutiva funktioner är avhängiga varandra; en av dessa funktioner är förmågan till tankesuppression, det vill säga att kunna hålla tillbaka tankar som är irrelevanta för sammanhanget. Detta är en viktig förmåga att ha när vi lär in ny information, eftersom tidigare inlärd information kan blandas ihop med ny, vilket gör det svårt för arbetsminnet att sortera bland de olika stimulusen eller den information som aktuellt hålls där. Detta kallas för proaktiv interferens. Syftet med denna studie var att undersöka potentiella samband mellan proaktiv interferens, ruminering, tankesuppression och neurotransmittorn GABA. För datainsamlingen användes beteendetestet 2-back som mäter proaktiv interferens, självskattningsformulären RRS-BR som mäter ruminering och WBSI som mäter tankesuppression samt MR-kamera som mäter GABA. 31 deltagare, både äldre och yngre, rekryterades till denna studie. Korrelationsanalyser kunde påvisa en signifikant medelstark positiv korrelation mellan GABA och svårighet för tankesuppression, samt en signifikant stark positiv korrelation mellan svårighet för tankesuppression och ruminering. Mediationsanalys visade att tankesuppression medierar förhållandet mellan GABA och ruminering.

Detta arbete berör arbetsminnets betydelse för matematikinlärning och hur lärare kan arbetaför att optimera lärandet för elever med svagt arbetsminne. Syftet med arbetet var att göra ensammanställning och översikt om vad forskningen säger angående hur elever imatematiksvårigheter utifrån ett svagt arbetsminne kan stöttas i skolan. Avgränsningargjordes till arbetsminnet och dess funktion kopplat till matematiksvårigheter. Andraavgränsningar vi gjorde i arbetet var att utgå från Baddeleys modell av arbetsminnet och thecognitive load theory. Sökningar gjordes i både ERIC och ERC efter relevanta källor. Vianvände oss mestadels av peer review artiklar men utgick även från tidigare kurslitteratur därvi gjorde kedjesökningar utifrån källor i dessa. Forskningen vi har tagit fram och presenterar idetta arbete visar på att arbetsminnets kapacitet har en stor betydande roll för eleversmatematikinlärning. De olika delarna i arbetsminnet ansvarar för olika arbetsuppgifter menresultatet visar att samarbetet mellan dessa delar är väsentlig för att eleven ska kunna ta in nykunskap. För elever med ett svagt arbetsminne är det viktigt med stöttning för att minskabelastningen på arbetsminnet. Forskningen visade att visuellt stöd, meningsfullt och bekantinnehåll samt repetition är stöttning som lärare borde inkludera i sin undervisning för attstötta matematikinlärningen för elever med ett försvagat arbetsminne.

I denna kunskapsöversikt sammanställs och presenteras resultatet från 15 empiriska studier däremot används även två litteraturstudier samt en artikel som är expertgranskad från en vetenskaplig tidskrift. Artiklarna är skrivna under perioden 1972–2023 däremot är majoriteten av studierna gjorda efter år 2000. Alla artiklar är skrivna på engelska däremot genomförda i olika delar av världen. I databaserna ERIC och ERC har en systematisk sökning genomförts för att identifiera de valda artiklarna.  Resultatet presenterar och diskuterar ursprunget för matematikångest samt vilka konsekvenser det har för elevers lärande och utveckling i grundskolan. Det lyfts även fram hur utvecklingen av matematikångest kan motverkas samt förebyggas. Utöver detta framgår det även vilka bidragande faktorer som finns samt hur matematikångest påverkar en elevs matematiska presentationer. Genom systematiska sökningar har relevanta artiklar sammanställts i resultatet för att skapa en grundlig och tillförlitlig diskussion. Utifrån resultatet kan man fastställa att matematikångest är ett komplext problem där flera bidragande faktorer skapar matematikångest. Exempel på dessa bidragande faktorer kan vara lärare, föräldrar samt inställningen gentemot matematik. Det är inte bara problematiken som synliggörs utan även potentiella lösningar och strategier för att motverka och förebygga matematikångest. Entusiasm och stöd från både föräldrar och lärare anses vara en del av lösningen för att motverka och förebygga matematikångest i grundskolan. Forskningen lägger även en del av ansvaret på universiteten att förändra lärarutbildningarna för att öka medvetenheten.

Arbetsminneskapacitet har högre förklaringsgrad än intelligens för tillgodogörandet av matematiska förmågor, och elever i matematiksvårigheter har oftare lägre arbetsminneskapacitet än normalpresterande elever. I syfte att synliggöra åtgärder som kan underlätta för dessa elever att tillgodogöra sig matematikämnet gjordes en systematisk litteraturstudie. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser kunde 15 artiklar från de senaste tio åren analyseras. Studierna har undersökt olika interventioners effekt på matematiska förmågor hos barn och elever i matematiksvårigheter samt kontrollerat för arbetsminneskapacitet. Studiernas design och centrala resultat redogörs för, och studiernas statistiska analyser sammanfattas i en tabell. Vidare används cognitive load theory för att analysera interventionerna och deras effekter. Studiens resultat och analys mynnar uit i tre slutsatser: (1) att arbetsminneskapacitet i hög grad påverkar hur väl elever svarar på interventioner, (2) att elever i matematiksvårigheter med svagare arbetsminne kan förbättra sina matematiska förmågor om de får adekvat undervisning som syftar till just de förmågorna, och (3) att lärare bör göra sitt yttersta för att undanröja ovidkommande kognitiv belastning i undervisningssituationer.

Skolan digitaliseras allt mer. Ett sätt att använda de nya digitala verktygen är att ge eleverna möjlighet att förbereda sig inför kommande undervisningspass genom att ge dem tillgång till digitalt material i förväg. Metoden kallas flipped classroom. Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i två klasser i årskurs sju utan tidigare erfarenhet av flipped classroom upplever metoden och hur de skulle vilja se den implementeras, om alls. Studien visar att eleverna ser fördelar med flipped classroom men även att de ställer krav på lärarens utformning av materialet och på att det används i ett lämpligt sammanhang. Studiens resultat understryker även behoven av tydlig kommunikation vid användning av digitala verktyg.

Val av anteckningsmetod skiljer sig studenter emellan. Vid universitetsutbildningar ar lärandetempot högt vilket gör att valet av anteckningsmetod blir viktigt. Sett till anteckningsmetod och dess inverkan på arbetsminnet, sa påvisar tidigare studier inga signifikanta skillnader nar det kommer till arbetsminnet nar man testar på enbart faktafrågor. Däremot skiljer sig resultaten for anteckningsmetoderna nar det kommer till att förstå ett ämne i stort, där papper och penna visar sig vara den basta metoden i jämförelse med att ta anteckningar på dator. Syftet med den har studien ar att undersöka huruvida arbetsminnet påverkas av anteckningsmetod och for att förstå om det finns en typ av anteckningsmetod som ar bättre lämpad for studenters arbetsminne. Anteckningsmetoderna som undersöktes var anteckningar digitalt på dator med tangentbord respektive analogt med penna på papper. Studien genomfördes med en grupp av 18 civilingenjörsstudenter på programmet Medieteknik på KTH. Studenterna delades in i två grupper. Varje student fick ta del av tre olika ljudklipp som vardera bestod av en lista med 20 ord. Efter varje lista följde ett prov for att se hur manga ord deltagarna kom ihåg. Grupperna fick i olika ordning under uppläsningen av listorna anteckna på dator, på papper for hand samt under en lista enbart lyssna. Resultatet for studien visade att arbetsminnet fungerade bast om studenten enbart lyssnade och inte agnade fokus at att anteckna, vare sig på papper eller på dator. Det visade också att nar studenter antecknade på dator sa fick de ett något bättre resultat jämfört med att anteckna på papper med penna. / Choice of note taking methods differs between students. In university educations the learning pace is high, which makes the choice of how to take study notes important. Examining note taking methods and the short-term memory of students, previous studies show no significant differences in short-term memory when testing different note taking methods solely for factual questions. However, the results differed when testing note taking methods for understanding a topic as a whole, showing that pen and paper is the better method compared to note taking on a computer. The purpose of this study is to look into whether students' working memory is affected by the method of note taking and to examine if there is one note taking method that is better in terms of the short-term memory of students. The form of notes that were examined were study notes taken on a computer with a keyboard and notes taken with a pen on paper. 18 engineering students in the program Media Technology at KTH participated in this study. The students were divided into two groups. Every student took part in listening to three different audio clips. Each audio clip consisted of a list containing 20 words. After each list, a test was conducted to see how many words the participants remembered. The groups were taking notes in different order while listening to the lists, either on computer, on paper by hand or just listening. The results of the study showed that the working memory functioned the best if a student only listened and did not focus on taking notes, either on paper or on a computer. Tt also showed that when students were writing on a computer they received slightly better results compared to writing on paper with a pen.

This systematic review aims to investigate what interventions have shown to be effective in strengthening students’ cognitive abilities and working memory and how language-related abilities are affected among students with developmental language disorder (DLD). All the articles included show evidence that cognitive training and interventions for the working memory directly affect students’ cognitive abilities and transfer to other domains, such as language abilities.

Bakgrund  I årskurs 2 är många barn i starten av sin läsinlärning, de läser bokstav för bokstav och ljudar ihop ord för att sedan övergå till helordsläsning. Detta kallas för avkodning och är en process som belastar arbetsminnet. Tidigare studier har undersökt och funnit ett samband mellan arbetsminne och avkodning, men få studier har jämfört flerspråkiga barn mot barn som främst exponerats för ett språk under uppväxten.  Syfte  Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan avkodning och arbetsminne i årskurs 2 samt jämföra flerspråkiga barn (FS-gruppen) och barn med svenska som modersmål (SM- gruppen). Barn i denna ålder är i en period med stor utveckling av sin läsförmåga. Att jämföra FS-gruppen och SM-gruppen skulle vidare kunna belysa hur elevernas språkliga bakgrund påverkar vilka förutsättningar de har i skolan.  Metod  Deltagargruppen bestod av 105 elever i årskurs 2 (7;7–9;1 år), 53 flerspråkiga elever och 52 elever med svenska som modersmål. En föräldraenkät användes för att samla in bakgrundsinformation om deltagarna. Den individuell testning genomfördes med avkodningstesten LäSt ord och LäSt nonord samt arbetsminnestesten Sifferrepetition baklänges och Nonordsrepetition.  Resultat  Studien fann ett samband mellan arbetsminnestestet Sifferrepetition baklänges och de båda avkodningstesten (LäSt ord och nonord) för hela deltagargruppen samt de separata språkgrupperna (FS och SM). Studien fann även en gruppskillnad på Nonordsrepetitionstestet där FS-gruppen påvisade genomsnittligt högre resultat.  Slutsats  Resultaten indikerar att arbetsminnestestet Sifferrepetition baklänges har ett starkare samband med fonologisk avkodning än ordavkodning. Resultaten indikerar även ett starkare samband mellan avkodning och arbetsminnestestet Sifferrepetition baklänges för FS-gruppen.

Kan hanteringen och bearbetningen av känslosamma minnen med hjälp av emotionsreglering skilja sig åt beroende på vilken personlighet en människa har? Syftet med denna uppsats är att undersöka sambanden mellan personlighetsdragen extraversion , introversion, emotionsreglering (suppression och reappraisal) och emotionellt arbetsminne. Uppsatsen är ämnad för att ge förståelse kring hur personlighet påverkar arbetsminnet vid exponering av emotionella bilder och hur olika personlighetstyper använder emotionsreglering. Deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval och datainsamlingen består av ett experimentellt minnestest, ett frågeformulär om emotionsreglering och ett personlighetstest. Analysmetoderna inkluderade icke-parametriska korrelationsanalyser, mixed-ANOVA och oberoende t-test. Resultaten visade inga signifikanta samband eller skillnader mellan variablerna, slutsatsen är att trots resultaten giver uppsatsen värdefulla insikter och uppmuntrar till vidare forskning om hur personlighet, emotionsreglering och arbetsminne samverkar. / Can the processing and management of emotional memories through emotion regulation differ depending on an individual´s personality? This thesis aimed to explore the associations between the personality traits of extraversion, introversion, emotion regulation strategies (suppression and reappraisal) and emotional working memory. The aim was to understand how personality influences working memory when exposed to emotional images and how different personality types utilize emotion regulation. Participants were recruited through convenience sampling, and data collection included an experimental memory test, and emotion regulation questionnaire, and a personality test. The analysis methods encompassed non-parametric correlation analyses, mixed-ANOVA and independent t-test. The results revealed no significant correlations or differences between the variables. Despite these finding, the thesis provides valuable insights and encourages further research on the interplay between personality, emotion regulation and working memory.