Lärare har en betydande roll i samhället genom sitt ansvar att forma framtidens generationer. Arbetsrollen innebär dock en hög arbetsbelastning och ständiga utmaningar. Studiens syfte var att undersöka hur lärare upplever sin arbetsmotivation. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare som har varit eller är anställda som grundskollärare. Tematisk analys genomfördes och det identifierades två huvudteman: främjande av motivation och hindrande av motivation, med följande subtema: vikten av samhörighet, betydelsen av frihet i läraryrket, elevernas framsteg, bristande socialt stöd från ledning samt bristande tid och resurser. Studiens resultat visade att de främsta motivationsfaktorerna i arbetet för deltagarna var frihet i arbetet, följa elevernas utveckling samt goda relationer med kollegor. Resultatet sammankopplades till tidigare forskning om självbestämmandeteorin, som visar att faktorerna som främjar lärarnas drivkraft speglar inre motivation. Tidigare forskning har visat att inre motivation möjliggör utveckling, ökad prestation och psykiskt välbefinnande. Studiens resultat kan användas som diskussionsunderlag på arbetsplatser inom utbildningssektorn.

Syftet med studien var att undersöka graden och arten arbetsmotivation hos direktanställda och bemanningsanställda sjuksköterskor utifrån Self-Determination Theory. Data inhämtades genom en webbenkät som distribuerades till respondenterna genom e-post och sociala medier. Totalt inkom 384 svar. Arbetsmotivationen mättes genom mätverktyget WEIMS (Work Intrinsic and Extrinsic Motivation Scale). En mixad ANOVA användes för att analysera data. Resultatet visade att bemanningsanställda sjuksköterskor hade högre arbetsmotivation än vad direktanställda sjuksköterskor hade. Detta överensstämde inte med hypotes 1. Resultatet visade att både direktanställda och bemanningsanställda sjuksköterskor hade högre självbestämd än icke självbestämd arbetsmotivation. Det överensstämde inte med hypotes 2. Då datainsamlingsfasen erbjöd vissa problem med att upptäcka och utesluta störande variabler, som till exempel sjuksköterskornas yrkesinriktning, kan det vara motiverat att replikera studien med bättre kontroll över dessa faktorer. / The aim of this study was to investigate the strength and type of work motivation among regular and contractual nurses using Self-Determination Theory. Data was collected through a web-based questionnaire which was distributed to the respondents through email and social media. Altogether 384 respondents replied. Work motivation was measured using WEIMS (Work Intrinsic and Extrinsic Motivation Scale). Data was analyzed using a mixed-design ANOVA. The result showed that contractual nurses had higher work motivation compared to regular nurses. This was not in line with hypothesis 1. The result showed that both regular and contractual nurses had higher self-determined than nonself-determined work motivation. This was not in line with hypothesis 2. Due to some problems with the collection of data concerning the discovery and extinction of confounding variables, such as nurses’ professional orientation, it could be motivated to replicate the study under better control over those factors.

Sverige är Europas mest jämställda land. Däremot anser männen i större utsträckning än kvinnorna att vi lever i ett jämställt samhälle. Den föreliggande studien genomfördes för att undersöka könsskillnader i upplevd jämställdhet i en arbets- och organisationskontext. Studien syftade även till att undersöka samband mellan upplevd jämställdhet och arbetsmotivation. Datainsamlingen genomfördes via en webbenkät vilken besvarades av 60 deltagare. Resultatet visade ingen skillnad i upplevd jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare visade resultatet att graden av jämställdhet förklarade 22 procent av arbetsmotivationen hos kvinnorna och 19 procent hos männen. / Sweden is Europe's most gender-equal country. On the other hand, men to a greater extent than women believe that we live in an equal society. The present study was conducted to investigate gender differences in perceived gender equality in a work and organizational context. The study also aimed to investigate the relationship between perceived gender equality and work motivation. The data collection was carried out via an online questionnaire which was answered by 60 participants. The results showed no difference in perceived equality between women and men. Furthermore, the results showed that the degree of gender equality explained 22 percent of the work motivation for women and 19 percent for men.

Title: What motivates managers to work in local business?- A study of what managers in a municipal activities motivated by and what they believe is the reward of his work Authors: Emma Nilsson and Johanna Sjöholm, University of Halmstad, VT 2016. Supervisor: Tomas Berggren. Key words: Global job satisfaction, motivation, work motivation, reward, managers, municipal operations. Purpose and questions: The purpose of the study is to gain a better understanding of what managers in a local business in the public sector is motivated by and what they believe is the reward of their work. To achieve the purpose, we asked the questions:  What are the factors that motivate managers to work in municipal activities?  What do managers in municipal activities is the reward of the work?  What affects managers to remain in municipal activities? Method: The survey is based on a method combination. A quantitative part, where a questionnaire has been sent out to managers in municipal operations. There has also been a qualitative approach, with four managers interviewed in municipal operations. We have chosen to limit the investigation to the department, management, and corporate executives, because we did not want a large sample in the study, we need to take into account the time factor. Results and conclusion: The results showed that managers including justification of development, the variety of work and self-determination. The managers felt that the salary is a reward in the work but not the main reward for their job performance. The great reward of the work considers the heads be given the opportunity to develop other people in the business. The results also showed that including the managers to remain in work is the feeling that they have done something worthwhile for other citizens in the municipality.

Ett företags mest värdefulla resurs är dess personal. På senare tid har många moderna företag börjat arbeta på ett mer medvetet sätt för att motivera personalen och det finns ett flertal teorier som beskriver vad som bidrar till en individs motivation. Employer branding har blivit ett allt vanligare begrepp som syftar till att strategiskt arbeta för att attrahera och behålla en motiverad personal. Teori och tidigare forskning har påvisat hur individen behöver mer än lönen för att känna arbetsmotivation (Dyhre, 2012; Herzberg, 1966; Pink, 2010; Vroom, 1964). Herzberg (1966) menar att hygienfaktorer, såsom lön, arbetsmiljö och förmåner, utgör grunden till arbetsmotivation medan de inte förmår höja motivationen såsom motivationsfaktorer gör, exempelvis personlig utveckling och engagerande arbetsuppgifter. Exempelvis har tidigare forskning från 1960-talet påvisat att en individ motiveras av fem olika faktorer i arbetet samtidigt som individer är olika och motiveras olika mycket av de olika faktorerna (Vroom, 1964). I likhet med detta visar tidigare forskning att olika generationer motiveras av olika faktorer (Jorgensen, 2003). Vidare visar tidigare forskning hur företag ska arbeta med employer branding för att skapa ett starkt varumärke som ett verktyg för att attrahera samt behålla sin anställda (Backhaus & Tikoo, 2004).                       Syftet med studien är att undersöka hur Spotify använder sig av employer branding och hur det bidrar till de anställdas motivation. Studien är utförd genom en kvalitativ ansats med sex djupintervjuer med personal från en av avdelningarna på företaget. Resultatet visar i linje med teori och tidigare forskning, för det första att medarbetarna på avdelningen blir motiverade av ett arbete som bidrar till deras personliga utveckling samt en god social stämning. För det andra visar studien att Spotify's employer branding-arbete leder till en motiverad personal. Dock är studiens omfång begränsat utifrån sitt fokus på en liten del av företaget. Likväl ger studien, trots sitt begränsade urval en värdefull inblick i employer branding-arbetet i den svenska divisionen av Spotify. Studien påvisar också hur framtida forskning med fördel, utifrån ett större urval med ambitioner om ett mer globalt representativt urval, skulle kunna ge en mer nyanserad bild av hur employer branding-arbetet ser ut finner vi det intressant att studera hur ett starkt varumärke hänger ihop med- och kan bidra till ett framgångsrikt employer branding-arbete.

<p>Dokumentationsblad</p><p>Datum: 2007-08-28</p><p>Nivå: Examensarbete D</p><p>Författare: Henrik Larsson</p><p>Handledare: Christina Hultbom</p><p>Rapportens titel: Motivationsarbete i praktiken – Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?</p><p>Problem: Det finns många teorier om vad som motiverar människor på arbetet, men i vilken utsträckning stämmer teorierna överens med motivationsarbetet på akademiska sjukhuset?</p><p>Forskningsfråga: Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personalcheferna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tänker och arbetar kring arbetet med att motivera personal utifrån Herzbergs tvåfaktorteori.</p><p>Avgränsningar: I uppsatsen bortses från alla övriga faktorer som kan antas ha betydelse för motivationsarbetet på en arbetsplats förutom de som beskrivs i Herzbergs (1993) tvåfaktorteori.</p><p>Teori och modell: Uppsatsen utgår från Frederick Herzbergs bok The motivation to work.</p><p>Metod: Enkät och intervjuundersökning.</p><p>Resultat: I stort sett finns ett stöd och en medvetenhet för de faktorer Herzberg listar i The motivation to work bland undersökningens respondenter. Underbemanning samt organisationens storlek gör det dock svårt att bedriva ett aktivt motivationsarbete.</p><p>Sökord: motivation, arbetsmotivation, organisation, motivationsarbete, Herzberg</p>

<p>Förändringar i arbetslivet, som påverkar individers drivkrafter kring arbetsmotivation, gör det relevant att undersöka hur mätvariabler kan anpassas till ett modernt arbetsliv. Med utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktorteori, var syftet att kvantitativt pröva variablerna karriärsutveckling och kvalitet i produkt eller service, kopplat till arbetsmotivation. Studiens enkät reducerades till 10 items efter utförd faktoranalys, och ytterligare analyser fokuserade på de högsta laddningarna. För karriärsdimensionen (alpha 0,90) var det karriär som viktig del i yrkesval, möjligheter till karriärsutveckling och viljan att stanna i organisationer med möjlighet till avancemang, vilket antyder att den moderne arbetstagaren väljer yrke eller arbetsplats efter karriärsförutsättningar. Kvalitet i prestationer som bidrag till kvalitet i organisationens resultat och strävan efter kvalitetsförbättring av organisationens produkt eller service var mest framträdande i kvalitetsdimensionen (alpha 0,55). Studien fann inga skillnader mellan karriärs- eller kvalitetsdimensionerna i kommersiella och icke-kommersiella organisationer, vilket kan bero på att kvalitetsdimensionen inte var tillräckligt stabil och det finns anledning att arbeta vidare med instrumentets kvalitetsvariabel.</p>

Arbetsmotivation kan beskrivas som ett övergripande samlingsnamn för de faktorer som framkallar, formar och driver en människa mot olika mål i arbetet. Det finns fördelar med en hög arbetsmotivation och en eventuell relation till produktivitet har ofta legat i fokus. Detta har gjorts för att gynna företag och deras tillväxt. Tidigare forskning visar dock inte enbart på detta utan också på att en hög arbetsmotivation kan ge positiva effekter hos medarbetaren, bland annat en förbättrad hälsa samt minskad upplevelse av stress. Syftet med detta examensarbete är att undersöka gruppträningsinstruktörers uppfattning av arbetsmotivation. Fokus har legat på de faktorer som påverkar medarbetarens arbetsmotivation samt arbetsmotivationens relation till stress. Information samlades in genom semistrukturerade intervjuer med anställda gruppträningsinstruktörer. Data samanställdes och analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att faktorer som feedback, relationer på arbetsplatsen, arbetets meningsfullhet samt kompetens och intresse bidrog till ökad arbetsmotivation. Utöver detta visar resultatet på att en hög arbetsmotivation upplevs som ett visst skydd mot arbetsrelaterad stress. Dock framkom det även att ytterligare faktorer var nödvändiga för att uppnå lägsta möjliga nivå av stress. / Work motivation can be described as a collective name for the factors that develop, molds and drive man against various goals at the workplace. There are advantages with a high work motivation but the focus has previously often been on an eventual increase in productivity. This has been done with the aim to promote companies and their growth. However, this is not the only result in previous research and positive effects of work motivation on the employees themselves have been reported, for example, improved health and a decrease in perceived stress. The purpose of this study is to explore group fitness instructors views on work motivation. The focus have been directed to the factors that affect employees work motivation and the relation of work motivation to stress. Information was collected in semi-structured interviews with employed group fitness instructors. The data was compiled and then analyzed with thematic analysis. The result shows that factors as feedback, relations in the workplace, job satisfaction, expertise and interest contributed to increased work motivation. In addition to this the results show that high work motivation is perceived to give some protection against work-related stress. However, it was shown that additional factors were needed to achieve lowest possible level of stress.

Det finns mycket forskning som pekar på en tärande arbetssituation för den myndighetsutövande delen i socialtjänsten inom barn och unga. Denna kvalitativa studie influeras av förhållningssättet Appreciative Inquiry för att undersöka de positiva faktorerna, arbetsglädje och arbetsmotivation, med att arbeta som socialsekreterare inom den myndighetsutövande delen i socialtjänsten. Sju stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes, där socialsekreterare fick dela med sig av sina upplevelser av arbetsglädje och arbetsmotivation i deras profession. Resultatet visar att det som ger arbetsglädje och arbetsmotivation är klientarbetet i sig, där möjligheten att kunna göra skillnad och hjälpa är viktig. En förtroendefull relation till klienten där det finns en ömsesidig förståelse är också av betydelse. Relationen till kollegor, både genom en mer stödjande roll i arbetet och en vänskapsrelation, är ytterligare en viktig faktor. Appreciative Inquiry upplevdes positivt då socialsekreterarna upplever att de sällan pratar om det som är positivt. Genom att lyfta det som är positivt vill vi stärka yrkets positiva faktorer.

För att undersöka hur självdeterminering i arbetsmotivation påverkas av känsla av sammanhang (KASAM) och samhörighet på arbetsplatsen gjordes en kvantitativ enkät-undersökning på en stor västsvensk organisation. Med självdetermineringsteorin som grund var målet att identifiera förbättringsområden och ge råd som kan leda till förbättrad arbetsmotivation i organisationen. Relationer mellan självdetermineringsteorin, KASAM och samhörighet utforskas i en arbetsplatskontext. Resultatet baserades på 257 enkätsvar och huvudsakligen konstaterades att både arbetsplatssamhörighet och KASAM hade en positiv påverkan på självdeterminering i arbetsmotivation. Samhörighet på arbetsplatsen visades vara den mest betydelsefulla prediktorn för självdeterminering i arbetsmotivation och kunde till stor del förklara KASAMs påverkan. Eftersom samhörighet på arbetsplatsen predicerade självdeterminering i stor utsträckning förs ett resonemang kring att samhörighet på arbetsplatsen kan tillfredsställa basbehovet av social tillhörighet. Av KASAMs komponenter var meningsfullhet den mest inflytelserika för självdeterminering. KASAM ökade med åldern men det gjorde inte arbetsplatssamhörighet. Det hittades inga skillnader i KASAM beroende på kön eller utbildningsnivå. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället