Handledare för en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning inom vården var positiva till att lärlingar befann sig på arbetsplatsen under längre sammanhängande perioder, dock upplevdes svårigheter med kommunikation och osäkerhet om lärlingarna fått med sig allt vad som krävs för yrket då de varken fick teoretiska omvårdnadskunskaper på arbetsplatsen eller i skolan. Syftet var att ur den handledande vård och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lärlingar i gymnasial omvårdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lärlingshandledare anställda inom regional hälso- och sjukvård eller kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade i sydvästra Sverige. Strategiskt urval användes för att få variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier: Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lärlingsutbildningens upplägg påverkade möjligheterna till lärande. Där lärlingens tid på arbetsplatsen sågs underlätta samspelet med brukare och kollegor, inskolningen i yrket och möjligheterna att skaffa en handlingsberedskap. Medan rådande relation mellan teori och praktik sågs begränsa lärlingens möjlighet att nå omvårdnadskompetens med såväl djup som bredd. Detta påverkade även handledarens roll och handledningsstrategier. Information och organisation kring lärlingsutbildning beskrev främst hur ett svagt samarbete och informationsflöde försvårat handledaruppdraget och verksamheternas beredskap att ta emot lärlingar. För att utveckla och kvalitetssäkra lärlingsutbildningen betonades vikten av samtliga deltagares intresse och engagemang. Där både skolans och arbetslivets ledning måste skjuta till nödvändiga resurser för att ge stöd och bekräftelse av handledarnas viktiga roll i lärlingsutbildningens arbetsplatsförlagda del. Sammanfattningsvis har studien visat att handledarna var positiva till lärlingsutbildningen men även såg faktorer som begränsade möjligheterna att lära och utvecklas. Dessa faktorer är viktiga att uppmärksamma så att de som i framtiden skall arbeta med lärlingsutbildningen kan förbereda sig på vilka ev. hinder som måste övervinnas för att nå utbildningens mål. Trots inkörningsproblem överväger de positiva delarna och lärlingsutbildningen är här för att bli ett etablerat utbildningsalternativ inom vården.

Syftet med föreliggande studie är att skapa en bild av den potential för tillägnande av språk och kunskap som finns inom arbetsplatsförlagt lärande (apl) i vård och omsorg. Vi vill undersöka hur handledare och andraspråkselever upplever sina möjligheter att arbeta med språk och lärande inom ramen för apl samt identifiera de strategier handledare använder för att bidra till en utveckling av språket jäms med övrigt lärande. Studien genomfördes med djupintervjuer av två informantgrupper; tio handledare och tretton andraspråkselever. I vårt resultat framkom olika exempel på hur handledning organiseras, planeras och genomförs. Vi kunde, ur både elev- och handledarperspektiv, identifiera olika strategier för hur handledning utformas men även hur olika kommunikationsstrategier fungerar som verktyg i arbetet med att förstå och göra sig förstådd. Det framkom bland annat att andraspråkseleverna upplevde skillnader mellan icke utbildade och utbildade handledare. Det framkom även att elever och handledare har en samsyn kring vad bra handledning innebär. När det gäller medvetenhet om hur man kan arbeta med språket i det arbetsplatsförlagda lärandet skiljer sig informantgrupperna åt. Handledarna ger en nyanserad bild av språkutvecklande arbetssätt medan andraspråkseleverna inte tycks medvetna om att och hur ett sådant arbete sker. En slutsats är att samarbete och samplanering mellan arbetsplats och skola är viktigt och att som apl-plats samarbeta med ett fåtal utbildningsaktörer/skolor kan vara en väg till bra resultat. Vid analys av våra djupintervjuer ser vi exempel på hur ett aktivt språkutvecklande arbete bedrivs ute i de i undersökningen ingående verksamheterna.

No description available.

Syftet med denna studie är att skildra och analysera vilka stödinsatser och förberedelser som behöver vidtas för att underlätta för elever som avslutat sina studier från gymnasiesärskolan att komma ut i arbetslivet. Syftet resulterar i följande frågeställningar: Hur ser elever som gått gymnasiesärskolan och de professionella på utbildningens stödinsatser och förberedelser till arbete? Hur ser elever som gått gymnasiesärskolan och de professionella på möjligheter och hinder till arbete efter avslutad utbildning? Hur ser de professionella på sitt arbete i gymnasiesärskolan för att skapa förutsättningar till arbete efter avslutad utbildning? För att svara på syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod använts. Den utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer med sex elever som avslutat sina studier från gymnasiesärskolan samt två yrkeslärare, en speciallärare, två studie- och yrkesvägledare och en kommunsamordnare i två olika städer. Med hjälp av tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna; karriärvalsteori och social identitetsteori, har resultatet analyserats. Resultatet visar att praktikplatserna under studietiden har stor betydelse för huruvida eleverna lyckas komma ut i arbetslivet efter avslutade studier. Samverkan mellan skolan och olika aktörer samt en bra handledare som är villig att ta hand om eleven är en av förutsättningarna för att praktikplatsen skall fungera. Förberedelser och anpassningar på arbetsplatserna framhävs också som viktiga faktorer i vår studie. Några av förutsättningarna för att eleverna ska få och behålla ett arbete visar sig vara att undervisningen anpassas efter den arbetsplats de skall arbeta på med identiska arbetsuppgifter för att förebygga hinder och misslyckanden. Genom handledning och stöd till både handledare på arbetsplatserna och eleverna kan framgång nås och hinder undanröjas.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar som handledarna har om skolans kunskapskrav, hur kommunikationen mellan skola och arbetsplats fungerar och på vilka grunder yrkesläraren betygsätter eleven. Som yrkeslärare är det många perspektiv att ta hänsyn till och arbetet med arbetsplatsförlagt lärande är komplext. På vilket sätt handledare och yrkeslärare inom APL utgår ifrån likvärdiga kunskapskrav inom vård- och omsorg verkar vara ett outforskat område. Därför kommer denna studie att fokusera på vilken uppfattning handledare har om skolans kunskapskrav, vilka rutiner som används för att föra över information mellan skola och APL samt om handledarna har några förslag hur informationsöverföring mellan de olika verksamheterna kan förbättras. Resultatet visar att trots att handledarna både har erfarenheter och kunskaper så upplevde de flesta att de inte har tillräckliga kunskaper om skolans kunskapskrav och de är osäkra om vad de ska lära ut samt vad som ska bedömas. I dagsläget finns fungerande rutiner för informationsöverföring mellan handledare och yrkeslärare där de använder sig av trepartssamtal, arbetsplatsbesök, digital loggbok, checklistor, bedömningsformulär, mail, SMS och telefonsamtal. Något som handledarna lyfter i intervjuerna som skulle förbättra informationsöverföringen mellan verksamheterna är att yrkesläraren och handledaren träffas innan eleven kommer ut på APL. Då skulle de tillsammans kunna prata ihop sig, gå igenom APL-pärmen med information som eleven har med sig ut på APL och få tydligare instruktioner om vad som krävs av dem som handledare.

Trots att alla gymnasieelever i har rätt till samma stöd under arbetsplatsförlagt lärande (APL) som de har i skolan finns det i praktiken svårigheter att utforma ett fungerande stöd. Under APL är yrkesläraren den som vanligtvis fungerar som en länk mellan skolan och arbetsplatsen medan handledaren är den som, tillsammans med skolan, ska stötta eleven på arbetsplatsen. APL är ett arbete som yrkesläraren ofta står själv med. Syftet är att skapa kunskap om hur yrkeslärare på hantverksprogrammet med inriktning frisör arbetar för att tillgodose elevers stödbehov under APL genom att beskriva och analysera deras erfarenheter och upplevelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metodansats och med ett målstyrt urval har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet transkriberades för att sedan tematiseras. Vidare analyserades och diskuterades studiens resultat utifrån studiens teoretiska perspektiv, dilemmaperspektivet, och begrepp samt tidigare forskning och litteratur. Studiens slutsats är att yrkeslärarnas arbete med elevers stödbehov under APL är komplext, då det saknas APL-platser och handledare som kan ta emot elever i behov av stöd. Vidare efterfrågas att arbetet med APL måste tydliggöras och få en ökad prioritet av skolans ledning, elevhälsa och övriga pedagoger. Vidare önskas även ett ökat stöd av specialpedagog med en önskan om kompetensutveckling för hela elevhälsan kring APL.

I Gymnasieskola 2011 föreligger radikal skillnad mellan Skolverkets krav på lärare och dess krav på handledare för arbetsplatsförlagt lärande (APL). Till exempel finns för handledare ingen motsvarighet till kravet om att varje elev ska erbjudas individualiserad undervisning. Detta krav ser inom skolundervisning ut att vara svårt eller omöjligt att uppfylla på grund av det stora antalet elever och ämnen, medan ett närmande av samma mål förefaller intuitivt rimligt och tidsmässigt betydligt enklare att uppnå i en handledarsituation. Dokumentstudier visade att Skolverket ser Mästarlära som grund för lärande under APL och valet av den grunden förklarar skillnaden i kravställandet. Enligt mästarläran sker upptagandet av yrkeskunskaper och yrkeskultur inom, och i samspel med, en yrkesgemenskap, genom till exempel observation och imitation och upptagande av tyst kunskap. Upptagandet i ett socialt sammanhang anses centralt för inlärningen och i fokus på bekostnad av det traditionella förhållandet mästare – elev.Ovanstående utesluter inte uppenbart möjligheten att det vore gynnsamt för APL med en betoning på ett individorienterat bemötande från arbetsplatsen. Sedan publikationen av Gy 2011 har Skolverket manifesterat tilltagande intresse för handledande under APL och 2014 lanserades en webbaserad handledarutbildning. Dess innehåll ger uttryck för önskemål om individuellt hänsynstagande gentemot eleven. I ett försök att nå klarhet om handledares syn på APL och handledarutbildning och om det föreligger förutsättningar för att APL ska kunna fungera enligt Skolverkets intentioner, genomfördes en totalundersökning av APL-platserna i en kommun, genom intervjuer baserade på ”enkät under ledning”. Det visade sig att samtliga APL-platser, i enlighet med mästarläran, använde ett fördelat handledarskap och att det finns utrymme för individuellt hänsynstagande. Intresset för Skolverkets handledarutbildning var tydligt och samtliga förutsättningar för lärande enligt mästarläran föreföll vara på plats. Benägenheten att genomgå Skolverkets handledarutbildning var dock liten, vilket tillskrivs utbildningens längd. En förkortad version av kursen framstår därmed som angelägen.

I denna studie undersöks och analyseras kopplingen mellan yrkesutbildningens mål och APL för att få en rättssäker och likvärdig betygsättning. Jag har undersökt sex yrkeslärare inom gymnasial yrkesutbildning på handels- och administrationsprogram om deras bedömningspraktik i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Jag har även undersökt åtta elever på handels- och administrationsprogrammet om hur de uppfattar kursmål/bedömningar /uppföljning under sin APL-period. Datainsamlingen har skett genom kvantitativa enkät-undersökningar. Det insamlade materialet sammanställdes och därefter analyserades data i förhållande till studiens frågeställningar. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på bedömningspraktiken, uppföljning/återkoppling samt kommunikationens betydelse för lärandet och bedömning. Tidigare forskning visar att en tydlig bedömningspraktik är mycket viktig för att få en så bra koppling mellan skolans mål och APL-platsen som möjligt. Resultatet visar att de flesta har en väl fungerande bedömningspraktik. Flera yrkeslärare säger dock att tiden är det största hindret för rättssäker och likvärdig betygssättning. Rektorn har i detta sammanhang en central roll i att organisera verksamheten så att förutsättningar ges för detta arbete. / This stydy investigates and analyses the connection between the vocational educations aim and APL to get an assured and equivalent assessment. I have surveyed six vocational education teachers within secondary vocational education in business and administration programme about their assessment practice in connection with the workplace-based learning (APL). I have moreover surveyed eigth students in business and administration programme about how they perceived the course objective/ assessment/ monitoring during their APL-period. The data collection has been carried out in the form of quantitative questionnaires. The gathered data got compiled and subsequently analysed in relation to the studies question formulations. The theoretical premiss focuses on the assessment practice, monitoring/ feedback and the communications significance for the learning and assessment. Prior research shows a clear assessment practice is quite important to get as good of a connection between the schools aim and the APL-place as possible. The result shows that most have a well functioning assessment practice. Several vocational education teachers says however that time is the biggest hindrance for an assured assessment practice. The principal has in this contexture a central role in organizing the schools activity so that the basis is given for this work.

The purpose of this examination was to find how supervisors interpreted the terms vocational identity and vocational culture, found in the diploma goals in workplace-based learning at the Child- and Recreation Programme. To reach the purpose, I formulated questions that I answered through a qualitative study. I made six interviews with pre-school teachers who had been supervisors for students at the Child- and Recreation Programme. The informants answered the same questions and the answers were recorded. The result of the study showed that the supervisors made a fairly consistent interpretation of the terms. The conclusions in the study were that supervisors interpreted vocational identity as who you are at work, including issues of responsibility and security. The supervisors strengthened the vocational identities of their students by treating them in a positive way and they were able to see practical signs that the students had developed their vocational identity as they began to take responsibility in their work and dared to question the activities. The supervisors interpreted the concept of vocational culture as teamwork and the ability to have a holistic approach for children. The supervisors mediated the vocational culture by showing pride in their work and talking with the students. They were able to see concrete signs that the students had developed an understanding of vocational culture when the students weaved learning into everyday routines by talking with the children. / Syftet med mitt examensarbete var att ta del av hur handledare tolkar begreppen yrkesidentitet och yrkeskultur, som finns angivna i examensmålen för det arbetsplatsförlagda lärandet på barn- och fritidsprogrammet. För att uppnå syftet formulerade jag frågeställningar som jag sedan besvarade genom en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade sex handledare för elever på barn- och fritidsprogrammet. Alla informanter svarade på samma frågor och svaren spelades in. Undersökningens resultat visade att handledarna gjorde en relativt samstämmig tolkning av begreppen. Några av de slutsatser som jag drog av min undersökning var att handledarna tolkade yrkesidentitet som vem man är på jobbet och i detta ligger även de båda begreppen ansvar och trygghet. Handledarna stärkte yrkesidentiteten hos sina elever genom att bemöta dem på ett positivt sätt och kunde se konkreta tecken på att elever utvecklat sin yrkesidentitet när de började våga ta ansvar och vågade ifrågasätta. De intervjuade handledarna tolkade begreppet yrkeskultur som arbetslagsarbete och helhetstänkandet kring barn. Handledarna förmedlade yrkeskulturen genom att de visade upp en yrkesstolthet och samtalade med eleverna och kunde se konkreta kännetecken på att eleven utvecklat förståelsen för yrkeskulturen när eleven vävde in lärandet i de vardagliga rutinerna genom att samtala med barnen.

Syftet med den här studien är få kunskap om yrkeselevers syn på arbetsplatsförlagt lärande (APL) Genom kvalitativa intervjuerna synliggjordes vad yrkeselever lär sig under APL-perioderna, utifrån elevernas perspektiv och deras uppfattningar. Frågeställningarna besvarade även hur de kunskaper de har omvandlades till lärande samt vikten att ta hjälp från andra för att få stöttning i sin utveckling inom det yrke de kommer att lära sig under sin utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är situerat lärande med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.  Resultatet visar på yrkeselevers upplevelser av vad, hur och med vilket stöd de lär sig om sitt blivande yrke under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det är tydligt att yrkeskunnandet och anställningsbarheten är viktiga områden att utveckla under det arbetsplatsförlagda lärandet. Det framkommer att eleverna har mycket kunskap med sig från skolan. På arbetsplatserna lär de sig att fråga om hjälp, öva upp sin snabbhet inom yrket och lära sig av sina misstag.  Erfarenheten hos andra yrkesutövare, till exempel handledaren, blir central och eleverna får möjligheten att tydligt se yrket som en helhet.  Interaktionen mellan elev och andra på arbetsplatsen behövs för att eleven ska kunna ta sig framåt i sin kunskapsutveckling. Här blir praktikgemenskapen viktig då den blir ett stöd för elevens fortsatta lärande. / The purpose of this study is to gain knowledge about the students' views on workplace-based learning (WBL). Based on the students' perspectives and their perceptions, their learning during the WBL was made visible, through qualitative interviews. The questions also answered how they have transformed their knowledge into learning, as well as the importance of getting help from others to get support in their development in the profession they will learn during their education. The theoretical perspective is situated learning with a socio-cultural perspective as the starting point. The result shows students' experiences of what, how and with which support they learn about their future profession during their workplace-based learning. It is clear that professional knowledge and employability are important areas to develop during workplace-based learning. It appears that the students have a lot of knowledge with them from school, but in the workplaces, they learn to ask for help, practice their speed in the profession and learn from their mistakes. The experience of other co-workers, such as the supervisor, becomes central and the students have the opportunity to obtain a clear view of the profession as a whole. The interaction between the student and others in the workplace is necessary for the student to be able to progress in its knowledge development. Here, the community of practice becomes important, as it becomes a support for the student's continued learning.